Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall.

Transkript

1

2 Inledning Arbetet inom folkhälsoområdet syftar till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden och en god hälsa. I detta arbete finns många aktörer som har ansvar för utvecklingen offentliga och privata sektorn, frivilligorganisationer och inte minst den enskilda människan. Kommunen och Västra Götalandsregionen (VGR) har ett omfattande och ett gemensamt ansvar när det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för invånarna. Det är andra gången Öppna jämförelser folkhälsa genomförs i landet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har presenterat Öppna jämförelser sedan 2006 inom olika områden. Öppna jämförelser har en beskrivande karaktär och innehåller ingen analys eller bedömning av möjliga orsaker till skillnaderna i utfall. Syftet - öka insyn och öppenhet om vad kommuner och regioner/landsting åstadkommer - stimulera till analyser av sin verksamhet - lära av varandra och därigenom förbättra kvaliteten och effektivisera En förhoppning är också att resultaten ska ge nytt underlag till arbetet med att minska hälsoklyftorna i befolkningen. Ojämlikheter i folkhälsan är ofta konsekvenser av sämre livsvillkor och levnadsförhållanden. Indikatorerna bygger på data som hämtats från befintliga register och enkäter som genomförs regelbundet. De uppgifter som presenteras i öppna jämförelser beskriver inte hela folkhälsoområdet och tar heller inte upp allt som är viktigt att veta om folkhälsa. Det är svårt att helt säkert härleda vilka effekter som kommer av enskilda satsningar, det kan finnas många tänkbara bidragande orsaker. Resultaten behöver kompletteras med andra underlag som finns tillgängliga samt bedömas och analyseras. Bakgrundsvariabler (som visar kommunens struktur och befolkning) är viktiga för analysen av resultaten, de kan spegla förutsättningarna bland invånarna i kommunen. Genom fördjupade diskussioner och analyser av de data som presenteras kan öppna jämförelser bidra till att prioritera och utveckla folkhälsoinsatserna inom Karlsborgs kommun genom att - se behov av förbättringsområden, för planering och satsningar som stärker folkhälsan - se resultat som behöver vidmakthållas - mobilisera aktörer i det gemensamma främjande och förebyggande arbetet. Resultat för Karlsborg Av de 41 indikatorer som redovisas i öppna jämförelser 2014 redovisas 32 indikatorer på kommunnivå. Av de 32 indikatorerna kan 28 jämföras med föregående mätning. Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall. Färgerna grönt, blått och rött visar förändringarna mellan tidigare mätningar och Positiv riktning i jämförelse med tidigare mätning redovisas som grön. Förändring som inte är statistiskt säkerställd redovisas som blå och negativt riktning redovisas som röd. Där färgmarkering saknas finns inga tidigare mätningar att jämföra med.

3 Livsvillkor och levnadsförhållanden Livsvillkoren omfattar faktorer i miljön runt individen (utbildning, arbete, bostad och lagstiftning), som oftast ligger utanför den enskildes kontroll. Levnadsförhållanden beskriver förutsättningarna i den miljö som människor lever och verkar i och som är mer nära individen. Ojämlikheter i hälsan är ofta konsekvenser av sämre livsvillkor och levnadsförhållande. Längre utbildning innebär ofta färre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomiskt utsatthet och mer inflytande över den egna livssituationen. En lång utbildning ökar möjligheterna till att få ett arbete och att känna social gemenskap och delaktighet i samhället. Karlsborg totalt i jämförelse med tidigare mätning och 2014 Karlsborg 2014 Riket 2014 Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män MPR-vaccination av barn 96, ,3 - - Barns deltagande i förskoleverksamhet Pedagogisk utbildning inom förskolan 83, , , ,5 - - Behörighet till gymnasiet 93,8-89,5 87,8 89,1 86,6 Slutförda gymnasiestudier Unga som varken arbetar eller studerar 81,1 83,3 78,3 77,2 79,7 74,9 7,7 7,3 8,1 9,3 9,4 9,2 Långtidsarbetslöshet 2,35 2,1 2,6 3,80 3,7 3,91 Långvarigt ekonomiskt bistånd 25, ,7 - - Valdeltagande i 86, ,8 - - Invånarnas upplevelse av inflytande på beslut och verksamheter inom kommunen Tillgång till gång- och cykelvägar Tillgång till parker, grönområden och natur ,7 5,5 5,8 6,1 6,2 6,1 8,7 8,7 8,6 7,8 7,9 7,7 Trygg i skolan Avstått från att gå ut ensam Avsaknad av tillit till andra människor Besvär av ensamhet bland äldre

4 MPR-vaccination av barn (andel vaccinerade barn födda 2011, inskrivna på BVC januari 2014) Inom barnhälsovården och skola erbjuds alla barn vaccinationer enligt ett program som ger skydd mot nio olika sjukdomar. För att sjukdomar inte åter ska få fäste krävs att 95 procent av befolkningen är immun, antigen genom vaccination eller som en följd av genomgången naturlig infektion. Täckningsgraden av MPR-vaccination i Karlsborg är 96,4 %. Rikets siffra är 97,3 %. Siffran från föregående mätning för Karlsborg var 98,4 procent. Barns deltagande i förskoleverksamhet (andelen barn 1-5 år inskrivna på förskola den 15 oktober 2013) Barns lärande börjar redan före skolstarten. Vistelse på förskolan har visat sig vara betydelsefullt för lärandet inom flera områden som kommunikation och samspel, förstå begrepp och sätta ord på det de gör. De barn som är i förskolan får ett försprång jämfört med sina jämnåriga utanför förskolan, då de tränas i matematik, språk- och läs- och skrivkunnighet. I Karlsborg är andelen barn inskrivna vid förskolan 83,9 % och siffran för riket är 83,8 %. Siffran från föregående mätning var 80,4 %. Pedagogisk utbildning inom förskolan (andel anställda årsarbetare inom förskolan med pedagogisk högskoleutbildning 2013) En nyckelfaktor för en god förskoleverksamhet är kompentent personal. Det är viktigt att det finns personal som har pedagogisk högskoleutbildning med inriktning mot barn i förskoleåldern, för att kunna arbeta i enlighet med läroplanen. I Karlsborg har 59,7 % av personalen en pedagogisk utbildning, andelen är högre än riket.(53,5 %). Vid föregående mätning var siffran 53,7 %. Behörighet till gymnasiet (andel elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella yrkesprogram, vårterminen 2013) En av de viktigaste förutsättningar för ungdomars framtida möjlighet är utbildning. Personer med lång utbildning har oftare bättre hälsa än personer med kort utbildning. Kommunen har huvudansvaret för elevernas färdigheter så att de har behörighet till gymnasiet. Satsningar på skolan och barns utbildning, ur ett folkhälsoperspektiv, är en investering och en viktig del av tidiga insatser för att förebygga ohälsa. I Karlsborg har 93,8 % behörighet till gymnasiets nationella yrkesprogram. Föregående mätning var siffran 97,1 %. I riket är siffran 87,8 %. Slutförda gymnasiestudier (andel nybörjare i gymnasieskolan som slutför gymnasieprogram/linje, inom 4 år) Även om gymnasieskolan är frivillig är det viktigt att kommunerna hjälper eleverna att fullfölja sin utbildning, eftersom det handlar om individens möjligheter till arbete, vidareutbildning och delaktighet i samhället. I Karlsborg är det 81,1 % som slutför gymnasieutbildning inom 4 år. Siffra från föregående mätning var 84,5 %. Fler tjejer (83,3 %) än killar (78,3 %) slutför sina gymnasiestudier inom 4 år. Karlsborg har en högre andel som slutför sina studier inom 4 år än riket och regionen som ligger runt 77 %.

5 Unga som varken arbetar eller studerar (andel ungdomar (16-25 år) som varken arbetar eller studerar under ett kalenderår) Några av de viktigaste skyddsfaktorerna för hälsa är utbildning och arbete då de ger människor ökade möjligheter till att påverka sina liv. Ju längre en ung person befinner sig utan sysselsättning desto större risk finns för sociala problem och att inte etablera sig i arbetslivet. I Karlsborg är det 7,7 % av ungdomarna mellan år som varken arbetar eller studerar. Karlsborg har en lägre andel än både riket och Västar Götalandsregionen (VGR) som ligger på över 9 %. I Karlsborg är det något fler killar (8,1 %) än tjejer (7,3 %) som varken arbetar eller studerar. Långtidsarbetslöshet (andelen av befolkningen år som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst 6 månader) Sysselsättning och möjligheter till arbete är centrala för vårt välbefinnande. Sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa är välkänt. Arbetslöshet kan bidra till ohälsa och omvänt. Det är vanligare att personer med högst förgymnasialutbildning är arbetslösa i jämförelse med dem som har längre utbildning. Långtidsarbetslösheten i Karlsborg ligger på 2,35 %, vilket är lägre än rikets siffra (3,8 %) och regionens (3,65 %). I Karlsborg har männen en något högre andel långtidsarbetslöshet än kvinnorna. Tidigare mätning var 1,97 %. Långvarigt ekonomiskt bistånd (andel vuxna, 18 år och äldre, biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd (10-12 månader under året)) Ekonomiskt bistånd är en del av samhällets skyddsnät som träder i kraft när individen inte längre kan försörja sig. Ett långvarigt behov av försörjningsstöd kan innebära ett utanförskap och en försämrad förankring på arbetsmarknaden. Detta kan innebära att individens hälsa också försämras. I Karlsborg är 25 % av biståndsmottagarna de med långvarigt ekonomiskt bistånd. Andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd har ökar sedan föregående mätning då andelen var 21,4 %. Trots detta har Karlsborg en betydligt lägre andel än riket (36,7 %) och VGR (39,3 %). Valdeltagande (andel röstande av de röstberättigade som deltagit i det senaste kommunvalet) Valdeltagandet i allmänna val används ofta som ett mått på demokratisk delaktighet. Det finns ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet och självskattad hälsa, där grupper med ett lågt valdeltagande också har en låg självskattad hälsa. Valdeltagande i Karlsborg har ökat och ligger vid senaste valet 2014 på 86,8 %. Karlsborg har en högre andel valdeltagare än både riket och VGR. Invånarnas upplevelse av inflytande på beslut och verksamheter i kommunen (kommunens Nöjd-Inflytandeindex, skala 1-100) Medborgarnas syn på möjligheterna till inflytande ger en indikation på eventuellt behov av utvecklingsarbete i kommunen. Genom att låta kommuns invånare vara delaktiga i beslut och ta till vara på deras synpunkter kan man höja kvaliteten i de kommunala verksamheterna. Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarundersökning innehåller bland annat det så kallade kommunens Nöjd- Inflytandeindex. Detta index bygger på tre frågor om möjligheterna till inflytande i kommunen. Undersökningen har genomförts av SCB sedan Karlsborgs kommun har deltagit vid tre tillfällen. Resultatet redovisas som betygsindex 0-100, ju höge värde desto bättre betyg har kommunens medborgare gett sin kommun. Betygsindex under 40 betraktas inte som godkända.

6 Värdet för Karlborgs kommun är 40 som kan jämföras med rikets 40. Tillgång till gång- och cykelvägar (medborgarnas bedömning av tillgång till gång- och cykelvägar i kommunen, skala 1-10) Fysisk aktivitet är en viktig förutsättning för en god hälsa. Levnadsvanor påverkas av de samhälleliga förutsättningarna och av individen själv. Individer som bor i promenadvänliga bostadsområden är mer fysiskt aktiva oberoende av individuella faktorer. En attraktiv miljö är viktigare än information och fakta till individer. Graden av fysisk aktivitet påverkas också av möjligheten till att på ett fysiskt aktivt och säkert sätt dagligen ta sig till och från skola, arbete, service med mera. Invånarna i Karlsborg ger kommunen index 5,7. Jämförande siffra för riket är 6,1 Tillgång till parker och grönområde (medborgarnas bedömning av tillgång till parker och grönområde och natur i kommunen, skala 1-10) Närheten till parker, grönområden och platser för rekreation är mycket viktiga då de skapar goda förutsättningar för fysisk aktivitet. Ju fler stödjande miljöer som finns i närområdet desto större är sannolikheten att människor är regelbundet aktiva. Invånarna i Karlsborg ger kommunen index 8,7. Jämförande siffra för riket är 7,8 Trygg i skolan (andel elever i årskurs 5 som upplever sig trygga i skolan, läsåret 2012/2013) Skolan skall erbjuda eleverna en miljö präglad av stabilitet, trygghet och studiero. Den som känner trygghet kan lättare tillgodogöra sig kunskap och utvecklas som människa. Barn som känner sig trygga når bättre skolresultat, lär sig ta eget ansvar och framföra sina åsikter. 89 % av femteklassarna i Karlsborg anger att de känner sig trygga i skolan. Motsvarande siffra för riket ligger på 94 %. Avstått från att gå ut ensam (andelen invånare år som uppger att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli utsatt för brott) Att känna sig trygg och säker hör till de mest centrala mänskliga behoven och är avgörande för vår upplevda hälsa. Känsla av trygghet i sin närmiljö ger förutsättningar att själv kunna välja var man vistas och vad man vill göra. I Karlsborg uppger 13 % av invånarna att de avstår från att gå ut ensamma. Föregående mätning var siffran 15 %. Kvinnor avstår i högre grad än män från att gå ut ensamma. Karlsborg ligger på en betydligt bättre nivå än riket. Avsaknad av tillit till andra (andel individer som uppgivit att man i allmänhet inte kan lita på de flesta människor) Den som känner tillit till andra är mer benägen att delta i sociala aktiviteter, något som i sin tur bidrar till en god hälsa. I Karlsborg har andelen individer som uppgivit att man i allmänhet inte kan lita på de flesta människor har minskat från 25 % till 22 % sedan föregående mätning. Minskningen har skett bland både kvinnor och män. Karlsborg har bättre resultat i jämförelse med riket (27 %) och regionen (28 %).

7 Besvär av ensamhet bland äldre (andel invånare 65 år och äldre, med hemtjänst, som uppger att de besväras av ensamhet) Ofrivillig ensamhet är ett växande problem i samhället. De äldre människorna är särskilt utsatta och upplever en större risk för ensamhet och utanförskap och dessutom kan det relateras till fysiska begränsningar. Detta kan påverka hälsan negativt. I Karlsborg uppger 57 % att de besväras av ensamhet. Vid föregående mätning var siffran 56 %. I Karlsborg är det större andel kvinnor än män som uppger sig ha besvär av ensamhet. Levnadsvanor Levnadsvanor påverkas av den sociala och kulturella omgivningen man befinner sig i. De socioekonomiska förutsättningar är också av allra största vikt när det gäller val av goda levnadsvanor. Ekonomiskt utsatta och arbetare med kort utbildning är grupper som har sämre levnadsvanor och mer ohälsa än personer med god ekonomi, arbete och lång utbildning. Karlsborg totalt i jämförelse med tidigare mätning och 2014 Karlsborg 2014 Riket 2014 Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Stillasittande fritid Regelbunden fysisk aktivitet minst en halvtimme om dagen Deltagartillfällen i sammankomster anordnade av idrottsföreningar Konsumtion av frukt och grönt Daglig rökning Rök- och snusvanor bland blivande mammor - 6, ,0 - Riskkonsumtion av alkohol Oskyddat sex - Tonårsaborter - 23, ,9 - Stillasittande fritid (andel invånare år som uppger att de har en stillasittande fritid) Forskning visar att stillasittande är en riskfaktor för flera sjukdomar och förtida död. Aktivitetsnivån på fritiden och fritidens kvalitet har visats sig ha betydelse för hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt. Andelen som uppger en stillasittande fritid i Karlsborg är 11 %. Kvinnorna är de som står för den största minskningen från 13 % till 8 %. Männen har större andel (13 %) med stillasittande fritid jämfört med kvinnorna. Rikets siffra är 13 % och VGR 14 % Regelbunden fysisk aktivitet minst en halvtimma per dag (andel av befolkningen år som uppger sig vara fysiskt aktiva minst en halvtimma per dag) Fysik aktivitet är en förutsättning för god hälsoutveckling. Regelbunden fysisk aktivitet har visats motverka en rad sjukdomar och har också stor betydelse för att motverka övervikt och fetma. Andelen som är fysiskt aktiva minst än en halvtimma om dagen har i Karlsborg ökat från 61 till 67 % sedan föregående mätning. Riket 66 % och VGR 65 %.

8 Deltagartillfälle i sammankomster anordnade av idrottsföreningar (antal deltagartillfälle år, i LOK-stödsberättigade idrottsföreningar under året dividerat med antal invånare år ) Barn och unga som är fysiskt aktiva bygger upp sitt skelett och muskler samtidigt som de utvecklar rörelseförmågan. Är barnen inte tillräckligt fysiskt aktiva ökar risken för ohälsa. Organiserade fritidsaktiviteter för barn och ungdomar är också en skyddsfaktor för användning av alkohol, narkotika, dopning och tobak. Antalet deltagartillfälle i idrottsföreningar, LOK-stödsberättigade, i Karlsborg är 20. Pojkar har fler deltagartillfälle (22) jämfört med flickorna (17). Karlsborg har sämre resultat än riket och VGR som har 30 deltagartillfälle per år. Konsumtion av frukt och grönt (andel individer, år, som uppger att de äter frukt och/eller grönsaker mer än 3 gånger per dag) Goda matvanor i form av frukt- och grönsaksintag bidrar till att främja hälsan. Stark samvariation mellan goda vanor gällande intag av frukt och grönsaker med fiber och fettintag har påvisats. Kunskap, tillgänglighet, pris och traditioner är faktorer som påverkar konsumtionen. Andelen som uppger att de äter frukt och grönt mer än 3 gånger per dag har minskat från 22 % till 19 % jämfört med tidigare mätning. Det är kvinnorna som står för minskningen från 36 % till 26 %. Andel män (14 %) som konsumerar frukt och grönt är lägre i jämförelse med kvinnorna. Totala andelen som konsumerar frukt och grönt i Karlsborg är lägre än i riket (24 %) och VGR (23 %). Daglig rökning (andel individer, år, som uppgett att de är dagligrökare) Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och förtidig död. Forskningen visar att det går att förhindra tobaksbruk bland unga genom gemensamt stöd från skola och föräldrar. Det är ovanligt att ungdomar börjar röka efter 19 års ålder, därför är det tidiga förebyggande arbetet av största vikt. Dagligrökning är vanligast bland dem med kort utbildning. Andelen dagligrökare i Karlsborg sjunker från 16 % till 11 % och ligger nu i nivå med riket och VGR (11 %). Andelen kvinnor som är dagligrökare (13 %) är fler än männen (9 %), båda grupperna har en minskad andel dagligrökare. Rök- och snusvanor bland blivande mammor (andelen rökande eller susande kvinnor i graviditetsvecka 8-12). Rökning och snusning under graviditet är allvarligt då det innebär hälsorisker för foster och blivande mor. Forskning visar också att effekter för barnet kan komma senare i form av exempelvis astma, allergi, ökad risk för beteendeproblem och läs- och skrivsvårigheter. Andelen rökande eller snusande gravida i Karlsborg är 6,6 %. I riket är motsvarande siffra 7,0 % och för VGR 7,4 %. Riskkonsumtion av alkohol (andel, år, som identifierats som riskkonsumenter) Riskkonsumtion av alkohol kan bidra till ökad risk för fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Alkoholkonsumtionen återfinns bland de vanligaste riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår, och är störst för individer mellan år i Europa. I Karlsborg stiger andelen riskkonsumenter från 13 % till 18 %. Andelen riskkonsumenter av alkohol har ökat bland både män och kvinnor. Männen står för den största ökningen. Större andel av männen (22 %) är riskkonsumenter jämfört med kvinnorna (13 %). Rikets och VGRs siffror är 16 %.

9 Tonårsaborter - oskyddad sex (antal aborter per kvinnor, år) I folkhälsopolitiken ingår att minska oönskade graviditeter då det finns ett samband mellan att bli mamma i tonåren och socioekonomisk utsatthet. Det övergripande målet är att alla barn som föds ska vara önskade. I Karlsborg stiger antalet tonårsaborter från 17,3 till 23,7. Denna siffra ligger högre än både riket (19,9 %) och VGR (17,9 %). Hälsoutfall Hälsoutvecklingen i befolkningen har grundläggande betydelse för samhällsutvecklingen i stort och påverkar också behoven av hälso-och sjukvård. Karlsborg totalt i jämförelse med tidigare mätning och 2014 Karlsborg 2014 Riket 2014 Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Medellivslängd - 82,6 79,8-83,6 79,7 Självskattat allmänt hälsotillstånd Fetma Tandhälsa Hjärtinfarkt Nedsatt psykiskt välbefinnande Regelbunden behandling med sömnmedel och lugnande medel Fallskador bland äldre 32,2 39,3 25,4 32,4 39,4 25, Medellivslängd (återstående förväntad medellivslängd vid födelsen ) Medellivslängden är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva hälsa. Det kan ses som ett viktigt mått på hur samhället lyckats skapa förutsättningar för bättre livsvillkor, levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa. Det speglar också hur hälso- och sjukvården genom hälsofrämjande och förebyggande arbete samt behandling, kan bidra till en ökad livslängd i befolkningen. Medellivslängden i Karlsborg har för kvinnor ökat från 81,5 år till 82,6 år och för män från 79,6 år till 79,8 år. Männens medellivslängd ligger i nivå med riket och VGR. I riket och VGR är kvinnornas medellivslängd 83,6 år respektive 83,5 år för männen.

10 Självskattat gott allmänt hälsotillstånd (andel av befolkningen, år, som uppgivit att deras allmänna hälsotillstånd är bra eller mycket bra). Självskattat allmänt hälsotillstånd är ett av måtten som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. Hälsan är inte jämlikt fördelad i befolkningen. Därför är den självrapporterade hälsan viktig för att identifiera individer med långvarig sjukdom och/eller funktionsnedsättning samt att identifiera vårdbehov. Andelen med gott självskattat hälsotillstånd ökar i Karlsborg från 64 % till 73 % och ligger nu på samma nivå som för riket och VGR (73 %). Kvinnorna står för den största förbättringen från 56 % till 73 %. Nu uppger kvinnor och män sitt allmänna hälsotillstånd på liknande nivå. Fetma (andel individer, år, som uppgivit Body Mass Index (BMI) över 30) Övervikt och fetma håller på att utvecklas till det dominerande hälsoproblemet och följs av betydande överrisk för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och en del cancer former. Fetma utvecklas genom en kombination av levnadsvanor, miljöfaktorer och arv. Vanor och beteenden grundläggs i tidig ålder, därför är det viktigt att förskola och skola främjar goda matvanor. I Karlsborg är andelen med fetma 17 %. Vid föregående mätning var andelen 15 %. Männen står för ökningen från 12 % till 17 %. Karlsborg har sämre resultat än både riket (14 %) och VGR (13 %). Tandhälsa (andel, år, med god självskattad tandhälsa) Tandhälsan är viktig för livskvalitet och välbefinnande. God tandhälsa gynnas av goda matvanor men en sämre tandhälsa kan påverka kostintaget. Tandhälsan har förbättrats i Sverige som helhet men stora socioekonomiska skillnader finns. I Karlsborg anger fler att de har en god tandhälsa, från 73 % föregående mätning till 78 % Detta är en högre andel än riket och VGR (73 %). Hjärtinfarkt (incidens av hjärtinfarkt per invånare, hjärtinfarkter år) Hjärt- och kärl sjukdomar är ännu ett folkhälsoproblem i Sverige trots att dödligheten har minskat under de senaste åren. Antalet insjuknade i hjärtinfarkt kan minskas genom bland annat förändrade levnadsvanor när det gäller rökning, alkohol, mat och fysisk aktivitet. I Karlsborg sjunker antalet som insjuknat i hjärtinfarkt från 345 vid föregående mätning till 233. Siffran för riket är 325 och 228 för VGR. Nedsatt psykiskt välbefinnande (andel, år, som beräknas ha nedsatt psykiskt välbefinnande utifrån frågeinstrumentet GHQ12) Nedsatt psykiskt välbefinnande är ett omfattande folkhälsoproblem. Det psykiska välbefinnandet påverkas av en rad olika faktorer som individens förmåga att hantera stress, arbetslöshet, ekonomisk utsatthet, social isolering eller förmåga att upprätthålla goda levnadsvanor. Det handlar om trygga och goda uppväxtförhållanden med möjlighet till en bra skolgång för att senare få ett arbete och uppnå delaktighet i samhället. Andra faktorer som påverkar är t ex tillgång till grönområde och kommunikationer. Andelen som beräknats ha nedsatt psykiskt välbefinnande i Karlsborg sjunker från 13 % till 11 %. Siffran för riket är 17 % och VGR 18 %. I Karlsborg är det kvinnorna som står för förbättringen, 11 % beräknas ha nedsatt psykiskt välbefinnande i jämförelse med 18 % vid tidigare mätning. Andelen män som beräknas ha nedsatt psykiskt välbefinnande ökar från 8 % till 11 %.

11 Regelbunden behandling av vissa sömnmedel och lugnande medel (antal individer som regelbundet använder lugnande medel och sömnmedel per invånare, år). Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i befolkningen och är ett begrepp som innefattar en rad olika aspekter av psykiska problem. Högre andel kvinnor än män uppger psykisk ohälsa. Psykofarmaka är en vanlig behandlingsform i samband med psykisk ohälsa och används inom såväl öppen- som slutenvården. Det finns en viss samvariation mellan användningen av sömn/lugnande medel och förekomst av psykisk ohälsa i befolkningen. Antal individer som regelbundet använder sömn- och lugnande medel ökar i Karlsborg från 26,7 till 32,2 och ligger nu i nivå med riket (32,4). Kvinnorna står för den största användningen av dessa preparat 39,3 individer i jämförelse med männen 25,4. Fallskador hos äldre (genomsnittligt antal slutenvårdstillfälle till följd av fallolyckor bland individer 65 år och äldre/ invånare, perioden ) Fallolyckor är idag den vanligaste skadeorsaken i Sverige och utgör i synnerhet bland äldre ett omfattande folkhälsoproblem. Fallskador kan få allvarliga konsekvenser i form av lidande och försämrad livskvalitet och resulterar även i stora kostnader för samhället. Äldre kvinnor drabbas av skador i betydligt högre utsträckning än män. Antal fallolyckor minskar i Karlsborg från 2817 till Det är kvinnorna som står för minskningen från 3556 till Antal fallolyckor bland männen i Karlsborg ökar från 1966 till Bakgrundsvariabler Bakgrundsvariabler är sådana variabler som visar kommunens struktur och befolkning. De har stort inflytande på folkhälsan och många är politiskt påverkbara. Exempelvis goda uppväxtvillkor stärker både individen och dess närmsta omgivning till goda val, vare sig det handlar om levnadsvanor eller utbildning. Utbildning och sysselsättning är några av hörnstenarna för samhällsutveckling och en god folkhälsa bidrar i högsta grad till den ekonomiska utvecklingen. Karlsborg Invånarantal Andel kvinnor ,5% Medelålder ,5 år Utrikesfödda ,0 % Förvärvsarbetande ,9 % Eftergymnasial utbildning ,7 % Medianinkomst kr Ekonomiskt utsatta barn ,8 % Ekonomiskt utsatta äldre ,3 % Trots kunskap om olika faktorers betydelse för hälsa och levnadsvanor finns fortfarande stora, och i vissa fall, ökande socioekonomiska skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper i Sverige. Personer med kort utbildning har oftare sämre hälsa och levnadsvanor än personer med lång utbildning. Arbetare har högre sjuklighet och dödlighet än tjänstemän i en rad sjukdomar, bland annat vissa cancer- och hjärtkärlsjukdomar. Utrikesfödda uppger sämre hälsa än befolkningen i genomsnitt. Ensamstående, speciellt kvinnor med barn, är en annan grupp som ofta uppger sämre levnadsvanor, sämre ekonomiska förutsättningar och sämre hälsa, vilket påverkar barnens uppväxtförhållanden negativt. Studier visar att barn som lever i familjer som är socialt mindre gynnade också rapporterar mer ohälsa som huvudvärk, magont och sömnsvårigheter Ann Norling Gustafsson Folkhälsoplanerare