Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
|
|
- Jörgen Sundqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar
2 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa Även befolkningsundersökningen 2014 visar på positiv utveckling i Luleå eller i alla fall inte en försämring inom flera områden. Det finns skillnader i hälsa i förhållande till utbildningsgrad i riket och i Luleå, det vill säga de med lång utbildning har en bättre hälsa jämfört med de med kort utbildning. Det finns även skillnader i hälsa mellan män och kvinnor. Exempelvis är det fler män än kvinnor som är överviktiga. Det finns även skillnader i hälsa mellan olika åldrar. För att komma tillrätta med skillnader i hälsa så är det som kallas proportionell universalism ett förhållningssätt, alltså att göra generella/universella insatser men utforma dem så att de når dem med störst behov. Hälsan påverkas av ett flertal faktorer och berör därför de flesta verksamheter. Erfarenheter och kunskaper om arbete för att minska skillnader i hälsa finns inom flera områden och utvecklingsarbete sker i landet kring detta. 2
3 Rapportens underlag Den här rapporten visar resultat från befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor? samt sammanställning av ett antal statistikuppgifter i Öppna jämförelser Folkhälsa Det nationella folkhälsomålet är: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en hälsa på lika villkor. Olika undersökningar görs för att mäta folkhälsa inklusive om det finns skillnader mellan olika grupper. Det finns inget mått som fungerar helt optimalt men utbildningsnivå är ett sätt att mäta skillnad. I Öppna jämförelser Folkhälsa 2014 redovisas uppgifter kopplat till utbildningsnivå i vissa fall och likaså i denna rapport. är en nationell undersökning som görs varje år. Landstingen i norra länen har genomfört undersökningen 2006, 2010 och I Luleå skickades 2000 enkäter 2014 och resulterade i 1095 svar, 51% svarsfrekvens. Eftersom underlaget inte är så stort finns en viss felmarginal. I texterna under digrammen och tabellerna har hänsyn tagits till detta. Öppna jämförelser folkhälsa har tagits fram 2009 och 2014 av Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Folkhälsomyndigheten. Det är en sammanställning av indikatorer som visar olika perspektiv av folkhälsa nationellt, regionalt och lokalt. Syftet med Öppna jämförelser är bland annat att fungera som underlag för ledning och styrning. Uppgifter från ingår i indikatorerna i Öppna jämförelser folkhälsa. Denna rapport följer samma indelning som i Öppna jämförelser folkhälsa. Hälsan i befolkningen Livsvillkor och levnadsförhållanden Levnadsvanor 3
4 Socioekonomiska bakgrundsvariabler Det finns en rad faktorer som påverkar hälsan. I Öppna jämförelser 2014 är de samlade som bakgrundsfaktorer. Här är några av dessa bakgrundsfaktorer som avser befolkningen totalt. 55 Utrikes födda (% av åringar) Förvärvsarbetande (% av åringar) Eftergymnasial utbildning (% av åringar) Alla kommuner Luleå Alla kommuner Luleå Alla kommuner Luleå Luleå har en lägre andel utrikesfördda jämfört med medel för riket, lika många förvärvsarbetande samt fler med erftergymnasial utbildnng. 4
5 Medianinkomst (Kr åringar) 2012 Ekonomiskt utsatta barn (% av 0 17-åringar) 2012 Ekonomiskt utsatta äldre (% av pensionärshushåll) Alla kommuner Luleå Alla kommuner Luleå Alla kommuner Luleå Både fysisk och psykisk hälsa förbättras av ökad inkomst men i avtagande grad ju högre inkomsten är. En enkonomisk utsatt situation är skadlig för hälsan. Både när det gäller barn i ekonomiskt utsatta familjer samt ekonomiskt utsatta äldre har Luleå en lägre andel än medel för riket. 5
6 Hälsan i befolkningen Medellivslängd är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva hälsa. Det speglar hur man lyckats skapa förutsättningar för bättre livsvillkor, levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa. Det som påverka medellivslängd beror på faktorer på samhällsnivå med generella förutsättningar för ett gott liv men också på individnivå genom individuella val som rör levnadsvanor. Medellivslängd Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Medellivslängden i Sverige har fortsatt att öka både för män och för kvinnor. Det beror främst på minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Men det finns variationer i sjuklighet och dödlighet såväl geografiskt som mellan grupper. Nationellt finns tydliga skillnader i förväntad medellivslängd kopplat till utbildningsnivå, där de med låg utbildning förväntas leva kortare. 6
7 SCB I Luleå har kvinnor en längre medellivslängd än riket medan männen har en kortare beräknad medellivslängd i förhållande till riket som helhet. 7
8 God självupplevd hälsa Fler män än kvinnor i de flesta åldersgrupper har en högre självupplevd hälsa. Undantaget är män år som mår sämre än kvinnor. Kvinnorna i Luleå har haft en mer positiv utveckling än männen. Det är färre män i gruppen 45 år och äldre i Luleå som har en god självupplevd hälsa jämfört med riket. Kvinnorna ligger ungefär på samma nivå som riket. 8
9 Det finns skillnader i självupplevd hälsa där de med lång utbildning har en bättre hälsa än de med kort utbildning. Motsvarande undersökningar i andra delar av landet visar på samma samband. Nedsatt psykiskt välbefinnande Under många år har Sverige haft en negativ utveckling med en allt högre andel som upplever att de har en nedsatt psyksikt hälsa. Nationellt har denna utveckling stannat av i alla åldersgrupper utom för den yngsta åldersgruppen. Andelen med nedsatt psykisk ohälsa i Luleå visar ungefär liknande resultat som vid förra mätningen är det lika stor andel unga män som unga kvinnor som har en negativ självupplevd psykisk hälsa. År 2014 är det färre kvinnor i Luleå i de flesta åldersgrupper jämfört med riket som har en nedsatt psykisk hälsa och åldersgruppen år är det betydligt färre kvinnor jämfört med riket som har nedsatt psykisk hälsa. För de flesta sjukdomar finns en koppling till utbildningsnivå där lågutbildade har en sämre hälsa än högutbildade. Dessutom är det en gradient med gradvis sämre hälsa. Det vill säga, de med högst utbilding har bäst hälsa och sedan sjunker det utifrån utbildingsnivå. När det gäller psykiskt välbefinnande så är inte detta samband så tydligt. De med eftergymnasial utbildning har oftare nedsatt psykisk hälsa än de med kortare utbildning. 9
10 Hjärt- och kärlsjukdomar Insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar har minskat såväl i riket som helhet som i länet och i Luleå. Trots att insjuknandet har minskat är hjärt- och kärlsjukdom tillsammans med lungcancer de sjukdomar som orsakar störst sjukdomsbörda i landet. Insjuknande är högre bland dem med kort utbildning. Luleå har en lägre andel dödlighet hjärt-och kärlsjukdom än i länet och i riket. Norrbotten har högst andel i landet med hjärt- och kärlsjukdomar totalt och separat för både för män och för kvinnor. Åtta av tio hjärtinfarkter kan förebyggas genom livsstilsfaktorer. Faktorer som påverkar är stillasittande fritid, alkoholriskbruk, daglig rökning, fetma och för låg konsumtion av frukt och grönt. Övervikt och fetma Betydligt fler män än kvinnor i alla åldersgrupper har övervikt eller fetma. Störst skillnad är det i åldersgruppen år där nästan 40 procent av männen och 10 procent av kvinnorna har övervikt eller fetma. Det är färre kvinnor i Luleå än i riket som har övervikt eller fetma och det gäller speciellt åldersgruppen år. Totalt i åldersgruppen år har 14 procent män och 13 procent kvinnor fetma, dvs med ett BMI med 30 eller mer. 10
11 Livsvillkor och levnadsförhållanden Livsvillkor handlar om de samhällssystem som individen lever i. Levnadsförhållandena påverkas av livsvillkoren och beskriver förutsättningar i den miljö individen lever i ex boendemiljö, arbetsmiljö eller den psykosociala miljön. Livsvillkor och till viss del levandsförhållanden är oftast sådant som individen inte själv kan påverka. De första åren De första åren är viktiga för den framtida hälsan. Det omfattar såväl en bra start i livet med näringsrik mat, god omsorg och stimulans som strukturella uppväxtvillkor. Familjens sociala position är på många sätt avgörande för vilken stimulans barnet erbjuds och vilka hälsorikser det utsätts för. Öppna jämförelser mäter inskrivna barn i förskolan och andel anställda inom förskolan med pedagogisk högskoleutbildning. Inom dessa områden ligger Luleå högt i jämförelse med andra kommuner. Behörighet till gymnasieskolan och slutförda gymnasiestudier Utbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för ungdomars framtida möjligheter. Utbildning kan påverka hälsan med lägre hälsorisker i arbetslivet, högre inkomster och mindre ekonomisk utsatthet och stress var 90,4 procent av eleverna i årskurs 9 i Luleå behöriga till ett gymnasieprogram. Det är bättre än i riket som hade 87,7 procent behöriga till ett gymnasieprogram. Det finns starka samband mellan socioekonomisk bakgrund och betyg i grundskolan där framförallt föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse. Det är vanligare att sakna behörighet till gymnasiet bland barn till föräldrar med kort utbildning jämfört med barn till föräldrar med lång utbildning. Öppna jämförelser visar att 2013 hade Luleå 71,9 procent av eleverna som genomgått gymnasiet inom fyra år vilket är sämre jämfört med riket. Medeltal för riket var 77,2 procent av eleverna som genomfört gymnasiet inom fyra år. Unga som varken studerar eller arbetar Öppna jämförelser Folkhälsa 2014 visar uppgifter på unga som varken arbetar eller studerar. Det handlar om dem som inte har haft inkomster över ett basbelopp, inte haft studiemedel, inte studerat på SFI mer än 60 timmar och inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. I jämförelse med andra kommuner i landet så ligger Luleå bland de med bäst resultat. 11
12 Tillit till andra De med hög tillit till andra deltar i fler sociala aktiviteter, vilket bidrat till god hälsa. Det finns ökade risker för ohälsa och dödlighet i bostadsområden med låg tillit till andra.. Andel som i allmänhet litar på andra människor stiger med högre ålder. Unga kvinnor har haft en positiv utveckning mellan de olika undersökningarna, medan män år har en minskad andel som uppger att de i allmänhet litar på andra människor. Resultatet i Luleå är ungefär som medel för riket. Ensamhet bland äldre I 2014 bland äldre som fyllt 65 år, har hemtjänst i ordinärt boende och svarat ja på frågan Händer det att du besväras av ensamhet? så har Luleå ett något sämre resultat än riket i genomsnitt. Det är fler om uppgett att de besväras av ensamhet. Otrygghet Har avstått från att gå ut själv av rädsla för att bli överfallen, rånad eller ofredad, fördelat på kön och åldersgrupp, Luleå jämfört med län och riket. Procent av befolkningen (%) Män Kvinnor Luleå Norrbotten Riket Luleå Norrbotten Riket år 4,3 5,3 7,3 37,1 33,0 41, år 4,7 4,2 7,3 35,0 27,6 31, år 7,9 4,9 7,0 24,9 21,2 28, år 8,8 5,0 12,6 42,5 29,6 37,0 Totalt16-84 år 6,3 4,8 8,3 33,8 27,0 33,7 12
13 Det är betydligt fler kvinnor än män i Luleå som avstått från att gå ut på grund av rädsla. Det gäller samtliga åldersgrupper och är ungefär som i riket som helhet. Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om sådant om individen själv kan påverka som exempelvis fysisk aktivitet, tobaks- och alkoholbruk. Samhället kan ge förutsättningar för goda levandsvanor och det handlar bland annat om fysisk planering, underlätta goda val och att hålla nere kostnader. Fysiskt aktiva Det finns nationella rekommendationer om fysisk aktivitet 30 minuter per dag. Andelen fysiskt aktiva 30 min/dag har ökat i alla åldersgrupper hos både män och kvinnor sedan förra undersökningen. Andelen fysisk aktiva i Luleå ligger ungefär på samma nivå som i riket. Högutbildade är mer fysiskt aktiva än lågutbildade. 13
14 Stillasittande fritid Ny forskning visar att stillasittande är en riskfaktor för flera sjukdomar och kan leda till förtida död. Stillasittande fritid (rör sig mindre än 2 timmar i veckan), fördelat på kön och åldersgrupp, kommun jämfört med län och riket. Procent av befolkningen (%) Män Kvinnor Luleå Norrbotten Riket Luleå Norrbotten Riket år 9,6 14,2 12,0 8,5 11,3 10, år 23,2 17,1 14,3 13,4 14,2 15, år 17,9 15,0 15,4 8,1 12,0 12, år 14,2 14,3 16,3 18,6 19,3 16, år 16,1 15,1 14,6 11,8 14,3 13,6 16 procent av männen och cirka 12 procent av kvinnorna i åldersgruppen år i Luleå har det som benämns stillasittande fritid. Det innebär att de rör sig mindre än två timmar i veckan. I Luleå är det fler män i åldergruppen år som har en stillasittande fritid jämfört med kvinnor. Av dem som rör sig för lite vill var fjärde kvinna och var femte man ha hjälp med att bli mer fysiskt aktiva. Andelen stillasittande är högre bland lågutbildade. Deltagartillfällen i idrottsföreningar Det finns många sätt att vara fysiskt aktiv på. Deltagande i sammankomster som ordnas av idrottsföreningar som fått statligt lokalt aktivitetsstöd, LOK, är ett sätt att mäta. Varje tillfälle man har deltagit i en träning eller match ger en poäng. Det mäter inte antalet individer som deltagit utan tillfällen. Det är betydligt fler deltagartillfällen i sammankomster ordnad av idrottsföreningar för åldersgruppen år i Luleå jämfört med riket. Luleå ligger bland de kommuner med bäst resultat. Nationellt och även i Luleå är det en minskning av deltagande i aktivitet ordnad av idrottsförening jämfört med tidigare år. (Öppna jämförelser folkhälsa 2014) 14
15 Rökare Ungefär personer dör årligen i Sverige i sjukdomar orsakade av rökning. Andelen dagligrökare i Luleå har minskat eller är på samma nivå 2014 som vid förra mätningen i alla åldersgrupper utom för män år där andelen dagligrökare ökat från 6 procent till 14 procent. Nästan tre av fyra dagligrökare vill sluta röka och 25 procent av dem vill ha hjälp med att sluta. Utbildningsgrad har stor betydelse vad gäller rökning. Betydligt fler röker av de med kort utbildning jämfört med de med lång utbildning. Detta gäller såväl Luleå som riket. 15
16 Akoholriskbruk Med riskbruk menas att man dricker fler än 14 standardglas per vecka för män och nio standardglas för kvinnor. Ett standardglas motsvarar 4 cl 40% alkohol. Fler män än kvinnor i alla åldersgrupper i Luleå har alkoholriskbruk. Unga kvinnor har en positiv utveckling jämfört med tidigare undersökningar. Det är färre med riskbruk i Luleå, även jämfört med riket. För män i åldersgruppen år har det skett en ökning av andel med alkoholriskbruk jämfört med tidigare undersökning. Många av de som har riskbruk vill minska sitt drickande, i vissa åldergrupper vill hälften av de med alkoholriskbruk minska sitt drickande. De flesta vill inte ha hjälp utan vill klara av att förändra sitt drickande själva.. Nationellt så beräknas att var femte barn växer upp i en familj där minst en vuxen har ett alkoholriskbruk. När det gäller alkoholriskbruk så finns ingen större skillnad mellan olika utbildningsnivåer. Sociala aktiviteter I Hälsa på lika villkor 2014 har varje svarande fått ta ställning till om de under de senaste 12 månaderna har deltagit i ett antal aktiviteter. Det är bland annat studiecirkel, förningsmöte, teater, bio, sportillställning, privat fest mm. 0-1 aktivitet räknas som få sociala aktiviteter. 16
17 Har deltagit i få sociala aktiviteter, kommun jämfört med län och riket. Procent av befolkningen (%) 2014 Män Kvinnor Luleå Norrbotten Riket Luleå Norrbotten Riket år 8,6 16,5 15,7 7,3 12,5 10, år 14,5 17,1 12,0 10,5 15,7 15, år 22,7 30,0 20,9 15,7 22,0 19, år 43,5 47,7 39,6 32,1 38,6 30, år 21,1 28,5 21,4 16,6 23,2 19,3 Fler män än kvinnor i Luleå har deltagit i få olika sociala aktiviteter. Luleå ligger ungefär som riket. Andel år som under de senaste 12 månaderna har deltagit i fem eller fler olika aktiviteter, (%) 2014 Män Kvinnor Luleå Riket Luleå Riket år 44,5 44,2 52,7 48, år 43,3 45, , år 32,1 31, , år 16,3 17,7 18,2 23,4 Fler kvinnor i Luleå har uppgett att de deltagit i fem eller fler olika sociala aktiviteter. Frukt och grönt Den rekommenderade mängden frukt och grönt är 500 g/dag. Äter rekommenderad mängd frukt och grönt, fördelat på kön och åldersgrupp, kommun jämfört med län och riket. Procent av befolkningen (%) 2014 Män Kvinnor Luleå Norrbotten Riket Luleå Norrbotten Riket år 3,5 3,0 6,3 13,5 11,0 14, år 5,8 4,7 5,6 14,3 11,4 14, år 9,5 4,8 6,7 17,0 11,7 12, år 4,9 3,6 4,6 11,4 7,3 9, år 6,1 4,1 5,9 14,3 10,3 12,6 Det är fler kvinnor än män som äter den rekommenderade mängden frukt och grönt. Både män och kvinnor i Luleå ligger ungefär på samma nivå som i riket. Andelen som uppnår rekommenderad mängd frukt och grönt är mycket låg både i Luleå och i riket. 17
18 Tonårsaborter Luleå har haft en hög andel tonårsaborter men det har skett en förbättring och Luleå ligger nu ungefär som riket som helhet. (Öppna jämförelser folkhälsa 2014) Norrbottens läns landsting har gjort stor satsning på att minska abortförekomst bland annat genom gratis preventivmedel. 18
19 Producerad av samhällsutvecklingskontoret Samhällsstrateger folkhälsa Luleå kommun Maj
20 20
Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)
Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt
Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner
Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.
Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre
Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre 21 indikatorer Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt kapital tillit till andra Trygg miljö Behörighet
Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?
Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med
Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall.
Inledning Arbetet inom folkhälsoområdet syftar till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden och en god hälsa. I detta arbete finns många aktörer som har ansvar för utvecklingen offentliga
Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting
Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting Innehåll, flikar: 1. Tabell: 11 indikatorer efter utbildningslängd på länsnivå 2. Profildiagram: landsting
2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Hälsa på lika villkor? 2014
Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...
Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer
Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,
RMPG Hälsofrämjande strategier
RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria
Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng
Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed,, Vem har samordnade behov? 5% av befolkningen? Öppna jämförelser SKL Unga som varken arbetar
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa
Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun
Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag
Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?
Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet
Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)
Psykisk hälsa Psykiskt välbefinnande är en del av en god hälsa. Frågeinstrumentet GHQ5 i Nationella folkhälsoenkäten avser främst att mäta nedsatt psykiskt välbefinnande, inte psykisk ohälsa. GHQ bestod
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Hälsan i Sala kommun 2014
Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag
Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF
Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF Välfärdsbokslutets resa från start till nu 1996/97 SKL och Folkhälsoinstitutet
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24
Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64
4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Folkhälsoplan. Munkedals kommun
Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:
Fyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Ohälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
Hälsa på lika villkor Norrland 2006
Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor
Öppna jämförelser Folkhälsa 2019
Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Lysekils kommun Medellivslängd Självskattad hälsa Hjärtinfarkter Äldres fallskador Daglig rökning Stillasittande Avstår från att gå ut Gymnasiebehörighet Arbetslöshet samt
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Hälsa / vård på lika villkor
Hälsa / vård på lika villkor En modern utopi? Claudio Troncoso Hur jämlika är vi? Folkhälsan har blivit bättre. Men det finns systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska
12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14
Delaktighet och inflytande i samhället
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14
38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24
Öppen jämförelse Folkhälsa 2014
Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna
Folkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14
UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor
UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...
BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län
BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår
Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg
Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande
Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande
Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun
Skillnader i hälsa Botkyrka kommun 2019 Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Sociala klyftor och skillnaderna i hälsa Denna rapport presenterar
Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64
Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011 vgregion.se/folkhalsoenkaten Hälsa på lika villkor Nationell årlig enkätundersökning, 75 frågor kring fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor,
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Totalt. Kvinnor. Män. Vald kommun: Tanum. Variation
Vald kommun: Variation Variation bland bland Rikets kommuner kommuner Kön/Totalt Område Nummer Kortnamn Värde Felmarginal värde Min - Max Värde Felmarginal Min - Max Hälsan i befolkningen 2 72 2,9 73 6-82
FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal
FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. Välfärdsnyckeltalen tar sin utgångspunkt från det nationella folkhälsomålet med
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Behovsanalys äldre i Västra Götaland
Bilaga 6. Behovsanalys äldre i Västra Götaland Corina Caus, Folkhälsa Barbara Rubinstein, Samhällsanalys och Sara Gottfridsson, praktikant Befolkningsprognos till 2035 Invånarna 80 år eller äldre blir
FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare
VK300S v1.0 040416, Flik 6.4 Folkhälsopolicy Vingåkers kommun FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK 6.4 1 (9) Folkhälsopolicy Dokumentnamn Folkhälsopolicy Fastställd KF 2016-11-28, 120. Gäller från och med 2017-01-01.
Om Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Hälsa på lika villkor 2014
Hälsa på lika villkor 2014 Presentation av resultat i kommunerna Mora, Orsa och Älvdalen Lina Håmås, Älvdalens kommun Linda Andersson, Orsa kommun Inger Skoglund Hassis, Mora kommun Innehåll Definition
Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1
Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida
Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år
Hälsan i 16-84 år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i 16-84 år En sammanställning av hälsoindikatorer uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på
Folkhälsodata Faktablad Gotland
Folkhälsodata Faktablad 2015 Gotland Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 2015 Länet Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 836 90-94 28 555 28 836 90-94 28 555 4 920 051 90-94
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
To Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 48 9-94 6 59 637 111 9-94 625 977 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14 -
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.
För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.
Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54
Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 812 90-94 28 250 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Sa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 934 90-94 19 380 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
Be Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 384 90-94 3 648 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 720 90-94 7 700 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 486 90-94 4 497 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54
Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015
Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44