Hälsa på lika villkor 2014

Transkript

1 Hälsa på lika villkor 2014

2 Presentation av resultat i kommunerna Mora, Orsa och Älvdalen Lina Håmås, Älvdalens kommun Linda Andersson, Orsa kommun Inger Skoglund Hassis, Mora kommun

3 Innehåll Definition av begrepp 4 Sammanfattning 5 Mora, Orsa och Älvdalens kommuner 5 Landstingets analys av hälsoläget i Dalarna 5 Bakgrund 7 Hållbar utveckling 8 Folkhälsomål 8 Vad bestämmer hälsan? 8 Gör jämlikt- gör skillnad 9 Resultat 11 Bra allmänt hälsotillstånd 11 Långvarig sjukdom nedsatt arbetsförmåga 12 Nedsatt psykiskt välbefinnande 13 Fetma 14 Stillasittande fritid 15 Fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag 16 Äter frukt och/eller grönsaker mer än 3 ggr per dag 17 Röker dagligen 18 Riskbruk av alkohol 19 Ganska eller mycket bra tandhälsa 20 Lågt socialt deltagande 21 Svårt att lita på andra 22 Ibland eller ofta avstått från att gå ut ensam 23 Utsatt för fysiskt våld 24 Ekonomisk kris 25 Saknar kontantmarginal 26 Hälsa på lika villkor

4 Definition av begrepp Bestämningsfaktor Folkhälsa Folkhälsoarbete Humankapital Hållbar utveckling Hälsa Hälsofrämjande arbete Hälsoindikator Levnadsvanor Livsvillkor Faktor som påverkar hälsotillståndet. Vissa bestämningsfaktorer går att påverka så som levnadsvanor och arbetsmiljö. Andra är fasta, som våra gener 1. Samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Det tar hänsyn till såväl nivån som fördelningen av hälsan. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god som möjligt och samtidigt så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället 2. Det innefattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Fokus ligger på friskfaktorer och skyddsfaktorer, som håller människor friska och främjar välbefinnande och livskvalitet 3. niskors kunskaper, färdigheter och andra faktorer relaterade till produktionsförmåga 4. En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina egna behov 5. Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast liktydigt med frånvaron av sjukdom och funktionsnedsättning 6. Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den 7. Hälsoindikatorer är uppgifter om hälsotillståndet i en befolkningsgrupp. Indikatorerna ska fungera som beslutsunderlag och gör det lättare att följa och jämföra situationen i ett område över tid 8. Levnadsvanor är en individs eget agerande när det gäller exempelvis kosthållning, avslappning och fysisk aktivitet 9. Livsvillkor är individers förutsättningar så som bostad, arbete och lagstiftning Janlert, U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och kultur i samarbete med Folkhälsoinstititet; Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur & Kultur Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och SKL,. Öppna Jämförelser 2014, folkhälsa, sida 1 6. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och SKL,. Öppna Jämförelser 2014, folkhälsa, sid Ibid Hälsa på lika villkor 2014

5 Sammanfattning Mora, Orsa och Älvdalens kommuner Resultaten visar att det finns både likheter och, ibland, stora skillnader mellan kommunerna när det gäller livsvillkor, levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa. Genomgående visar resultatet att utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar spelar en betydande roll för dalfolkets hälsa. Även kön och ålder visar sig vara viktiga bakgrundsfaktorer. För kommunala skillnader i hälsa spelar förutsättningar såsom utbildningsnivå, inkomst och demografi in. Demografi är en befolknings storlek, fördelning och sammansättning. Det kan avse ålder, kön, yrke, inkomst, utbildning eller annat. Längre utbildning innebär ofta färre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mer inflytande över egna livssituationen. En lång utbildning ökar möjligheterna till att få ett arbete och att känna social gemenskap och delaktighet i samhället. Ojämlikhet i hälsan är ofta konsekvenser av sämre livsvillkor och levnadsförhållanden 11. Resultatet visar att omkring 70 procent av befolkningen i kommunerna Mora, Orsa och Älvdalen upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd. Det är vanligare att män rapporterar en bättre hälsa än vad kvinnor gör. I kommunerna Mora, Orsa och Älvdalen uppger fler lågt socialt deltagande än på dalanivå och riksnivå. nen i de tre kommunerna uppger i högre grad lågt socialt deltagande än kvinnorna. Nedsatt psykiskt välbefinnande är ett stort folkhälsoproblem. Kommunerna och landstinget har ett särskilt viktigt ansvar för invånarnas psykiska hälsa i verksamheter som möter kommuninvånare och som arbetsgivare när det gäller stress i arbetet och arbetsmiljön. Det finns tydliga könsskillnader: fler kvinnor än män uppger nedsatt psykiskt välbefinnande. Även bland åldersgrupperna syns tydliga skillnader: yngre uppger oftare nedsatt psykiskt välbefinnande. Sambandet mellan utbildning och psykisk ohälsa är inte lika klart som för många andra indikatorer. Det pågår satsningar på psykisk hälsa i alla tre kommuner. Statistiken, den höga andelen som har uppgett ett nedsatt psykiskt välbefinnande, bekräftar att detta är viktiga och riktiga satsningar. Några av levnadsvanorna har förbättrats över tid. Andelen fysiskt aktiva har ökat i alla våra tre kommuner och särskilt bland kvinnor. Andelen dagligrökare har minskat i alla kommuner, både bland kvinnor och män. Undantaget är män i Orsa där andelen dagligrökare har ökat. Riskbruket av alkohol har generellt ökat i Mora, Orsa och Älvdalens kommuner med undantag för kvinnor i Älvdalen. Landstingets analys av hälsoläget i Dalarna Landstingets analys 12 av hälsoläget i Dalarna Hälsa på lika villkor 2014 bekräftar folkhälsoplanerarna i Mora, Orsa och Älvdalens slutsatser. Nedan ges en beskrivning av ett urval hälsoindikatorer från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Enkäten har genomförts årligen sedan 2004 och syftar till att kartlägga hälsoläget i befolkningen samt följa förändringar i hälsa över tid. Då signifikans anges avser detta konfidensintervall som beräknats med 95 % säkerhetsnivå. Självskattad hälsa Självskattad hälsa är individens svar utifrån egen upplevelse. Andelen med god självskattad hälsa ( bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd) är 11. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och SKL,. Öppna Jämförelser 2014, folkhälsa, sid Dahlström et al. 2015, Vägen till ett välvårdat Dalarna- dialogmaterial för möte med verksamhetschefer. Landstinget Dalarna. Hälsa på lika villkor

6 signifikant lägre i Dalarna (män 71 %, kvinnor 68 %) jämfört med riket (män 76 %, kvinnor 71 %). I Dalarna är också kvinnors självskattade hälsa signifikant lägre jämfört med män. En försämring av den självskattade hälsan ses också i grupper med lägre utbildningsnivå där personer som enbart har en förgymnasial utbildning anger en signifikant sämre självskattad hälsa (män 65 %, kvinnor 57 %) jämfört med personer som har en eftergymnasial utbildning (män och kvinnor 78 %). Nedsatt psykiskt välbefinnande Dalarna skiljer sig inte signifikant från riket avseende andel personer med ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Riskbruk av alkohol i Dalarna anger ett signifikant högre riskbruk av alkohol jämfört med kvinnor (män 19 %, kvinnor 9 %), och andelen riskbrukande kvinnor i Dalarna är också signifikant lägre jämfört med kvinnor i riket (13 %). Vid en jämförelse av män i Dalarna och i riket ses ingen skillnad. Röker dagligen Dalarna ligger i nivå med riket avseende andelen som röker dagligen. röker signifikant mer än män (män 9 %, kvinnor 11 %) och detta kan till viss del förklaras av att män i högre grad snusar. Fetma Dalarna har en signifikant högre andel personer med fetma (män 17 %, kvinnor 16 %) jämfört med riket (män 14 %, kvinnor 13 %). Någon signifikant skillnad mellan män och kvinnor i Dalarna framgår inte. Smärta och värk i Dalarna har en signifikant högre andel (18 %) som uppger smärta och värk i rörelseorganen (nacke, rygg, händer, knän m.m.) jämfört med kvinnor i riket (16 %). Det framgår också en signifikant skillnad mellan män och kvinnor i Dalarna (män: 12 %), där kvinnor upplever smärta och värk i högre grad. 6 - Hälsa på lika villkor 2014

7 Bakgrund Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, har genomförts årligen sedan Undersökningen syftar till att visa hur befolkningen mår samt till att följa förändringar i hälsa över tid. Enkäten består av totalt 88 frågor, som med delfrågor totalt genererar 146 frågor. Dessa kompletteras med folkbokföringsuppgifter från SCB. Frågorna handlar om hälsa, levnadsvanor, trygghet, sociala relationer, ekonomiska förhållanden och sysselsättning. Många frågor i den nationella folkhälsoenkäten härstammar ursprungligen från tidigare gjorda landstingsenkäter. Frågorna har valts ut och bearbetats i metodgruppen och testats i en pilotundersökning (november 2003). Relevansen för varje enskild fråga har prövats på SCB:s mättekniska laboratorium. Testpersoner har fått fylla i formuläret och tala om hur de uppfattat frågorna och hur de tänkt när de svarat på respektive fråga. Dessa tester har sedan resulterat i modifiering av vissa frågor. Det nationella urvalet består av personer i åldrarna år. År 2014 var den nationella svarsfrekvensen 48,1%, medan motsvarande siffra i Dalarna var 51,5%. I Dalarna gjorde man dessutom ett tilläggsurval som innebar att man skickade ut 1800 extra enkäter per kommun, det vill säga lika många enkäter till varje kommun, oavsett kommunstorlek. Enkäten har besvarats av 936 personer i Mora, 883 personer i Orsa, 908 personer i Älvdalen. Denna sammanställning utgår från en bearbetning av enkäten Hälsa på lika villkor, Dalarna 2014 som gjorts av Avdelningen för hälsofrämjande, Landstinget Dalarna. Den består av ett urval av de 88 frågorna och syftar till att få en bild av hälsoläget för att bättre kunna förutse framtida sjukvårdsbehov. Analys av data har viktats för att komma tillrätta med över- respektive underrepresentation i undersökningen. Viktning görs i syfte att kunna redovisa resultat för hela populationen, inte bara de svarande. I sammanställningen används uttrycket statistiskt säkerställt. Uttrycket är ett sätt att visa på spridningen i den observerade gruppens svar. Statistiskt säkerställd skillnad förekommer i denna rapport och kommer av den osäkerhet i resultat som uppstår när statistik grundas på ett urval. Rapporten Hälsa på lika villkor Presentation av resultat i kommunerna Mora, Orsa och Älvdalen är sammanställd av folkhälsoplanerare i ovanstående kommuner under Vi vill uppmärksamma läsarna på att ett vid första anblicken positivt värde i en tabell i själva verket kan spegla ett negativt hälsotillstånd. Hälsa på lika villkor

8 Hållbar utveckling Hållbar utveckling 13 är ett begrepp som ansluter till folkhälsobegreppet. Begreppet definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina egna behov. På samhällsnivå innefattar begreppet hållbar utveckling en rad aspekter inom tre olika områden: det ekonomiska, det sociala respektive det ekologiska Ekologiskt Hållbar utveckling Socialt Ekonomiskt Det Ekologiska området handlar om naturresurser samt människans samspel med dessa Inom det ekonomiska området ryms aspekter kopplade till ekonomiska resurser, tillväxt, utveckling Det sociala området innefattar människors behov, utveckling samt sociala resurser. De tre områdena är tillsammans beroende av varandra och ingen av dem är överordnad de övriga eller kan ses som ett eget system. En ohållbar utveckling inom något av områdena påverkar de övriga. Ekonomiska tillväxtmodeller fokuserar alltmer på hälsa som en variabel som i hög utsträckning påverkar humankapitalet. En god folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. Samhällen med höga ohälsotal och många sjukskrivningar har svårt att få en god ekonomisk utveckling utan att bekämpa ohälsan. Folkhälsomål Sverige har elva folkhälsomål 14. Dessa mål är grupperade i tre strategiska områden. Syftet är att ge ett helhetsperspektiv. De tre strategiska områdena är Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt Alkohol, narkotika, doping, tobak och spel 15. Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan ska bli bättre. Med goda livsvillkor kan människor lättare göra egna val som främjar hälsan. Att gå ut skolan med fullständiga betyg och att komma ut på arbetsmarknaden är faktorer som har stor betydelse för hur hälsan utvecklas senare i livet. Goda livsvillkor skapar förutsättning för en bättre hälsa även inom de två andra strategiska områdena 16. Det finns ett starkt samband mellan ohälsa och svag ekonomi. 13. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och SKL,. Öppna Jämförelser 2014, folkhälsa, sida Folkhälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, sida Ibid.,sida Hälsa på lika villkor 2014

9 Vad bestämmer hälsan? Termen bestämningsfaktor har kommit att användas i den folkhälsostrategiska diskussionen för att beteckna faktorer som påverkar hälsotillståndet. Det är många faktorer som samverkar på flera olika nivåer i samhället, exempelvis var och hur vi bor, vilken miljö vi lever i, barndomen och uppväxttiden, vår utbildning och vårt arbete. Bestämningsfaktorer kan både öka och minska risken för ohälsa. De flesta faktorer är påverkbara, inte minst via politiska beslut inom till exempel sysselsättnings- och utbildningspolitik, medan andra handlar om förändringar i levnadsvanor som exempelvis kan gälla rökning eller motionsvanor. Även om individens egna val har stor betydelse för hälsan, kan faktorer på samhälls- och strukturnivå skapa gynnsamma förutsättningar och stödjande miljöer för att underlätta goda val. Faktorer såsom arv, kön och ålder inverkar också på folkhälsan, men de går sällan att påverka. Hälsa på lika villkor

10 Gör jämlikt - gör skillnad Det är dags att agera för ökad social hållbarhet. Sedan lång tid tillbaka har det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blivit allt bättre 17. Det är en positiv utveckling och ett kvitto på att de satsningar som genomförts inom välfärdssektorn i Sverige och dess kommuner, landsting och regioner varit lyckade. Samtidigt står det klart att skillnaden i hälsa mellan olika befolkningsgrupper inte minskat. Tvärtom har hälsogapet mellan olika sociala grupper ökat sedan 1980-talet. Trots allt framgångsrikt arbete för svenskarnas hälsa finns det därför behov av att ta ytterligare steg framåt. Det är hög tid att konfrontera skillnaderna i hälsa och deras orsaker för att förhindra en utveckling mot ökad social oro, konflikter och utanförskap och mot negativ påverkan på miljö, klimat och samhällsekonomi. Arbetet för ökad social hållbarhet kan inte längre fokusera på lika till alla, utan på att göra skillnad, på att se människors behov och förutsättningar. Det är viktigt med generella insatser, men de måste anpassas så att de bättre motsvarar olika människors behov. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tagit sig an denna utmaning. SKL har, tillsammans med 20 kommuner, landsting och regioner, identifierat fem rekommendationer och 23 åtgärder som bidrar till att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa. Detta är de fem rekommendationerna: 1. Integrera jämlikhet i hälsa i all politik och i ordinarie styrning och ledning 2. Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 3. Ge alla barn och unga en bra start i livet 4. Ge alla förutsättningar till egen försörjning 5. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen I Dalarna finns en Samling för social hållbarhet som bygger på nationella styrdokument. 17. SKL, Gör Jämlikt- gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa, Hälsa på lika villkor 2014

11 Resultat Bra allmänt hälsotillstånd Bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd Trend Andel Antal Andel Andel Antal Andel Mora 71% % 66% % Orsa 76% % 59% % Älvdalen 66% % 67% % Dalarna 70% % 66% % Riket 73% % 68% % Alla tre kommuner ligger lägre än Riket vid 2014 års enkät. Värdena för gruppen i Orsa och Älvdalen är statistiskt säkerställda. På Dalanivå är andelen med gott hälsotillstånd avsevärt högre i yngre åldersgrupper. För gruppen är det tydligt att lång utbildning främjar ett gott hälsotillstånd. Förbättring över tid Ej nämnvärd skillnad över tid Försämring över tid Hälsa på lika villkor

12 Långvarig sjukdom - nedsatt arbetsförmåga Lätt eller starkt nedsatt funktion Antal Andel Antal Andel Mora % % Orsa % % Älvdalen % % Dalarna % % Riket % % Alla tre kommuner har högre värden än riket. Värdena för grupperna i Mora och Orsa och i Älvdalen är statistiskt säkerställda. Andelen med nedsatt arbetsförmåga är högre i samtliga åldersgrupper i Dalarna än i Riket, förutom i gruppen år. Trots lång utbildning uppger kvinnor och män i Dalarna nedsatt arbetsförmåga på grund av långvarig sjukdom. Värdena är högre än i Riket. Gruppen med Låg utbildningsnivå har störst andel med förekomst av långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga som följd, och Dalarnas utveckling följer här Rikets Hälsa på lika villkor 2014

13 Nedsatt psykiskt välbefinnande Variabeln är ett summaindex (kvot av olika svar) av olika frågor (koncentration, uppskatta vardagssysslor, sömnproblem på grund av oro, ta itu med problem, gjort nytta, känt sig olycklig, beslutsförmåga, förlorat tron på sig själv, känt sig spänd, känt sig värdelös, klarat sina problem, känt sig lycklig) Trend Andel Antal Andel Andel Antal Andel Mora 14% % 15% % Orsa 9% % 19% % Älvdalen 8% % 14% % Dalarna 12% % 25% % Riket 14% % 21% % Kommentar: Frågan redovisas eftersom alla tre kommuner gör satsningar inom detta område; Samverkan barn och unga (Äl, Or), Psynk (Mora), En gemensam ingång (Mo), FINSAM (Äl, Mo, Or). Mora, Orsa, Älvdalens kommuner, liksom Dalarna, ligger i nivå med Riket i 2014 års enkät. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är betydligt högre bland kvinnor, särskilt i de yngre åldersgrupperna. Skillnader mellan könen ses i alla tre utbildningsgrupper. En större andel kvinnor mår sämre än män oavsett utbildningsnivå. Här ses ingen skillnad mellan grupperna avseende utbildningsnivå. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är lika hög för personer i grupperna För-, Gymnasial- och Eftergymnasial utbildning. Förbättring över tid Ej nämnvärd skillnad över tid Försämring över tid Hälsa på lika villkor

14 Fetma Personer med Body Mass Index (BMI) 30 eller mer Trend Andel Antal Andel Andel Antal Andel Mora 14% % 15% % Orsa 12% % 17% % Älvdalen 19% % 21% % Dalarna 13% % 13% % Riket 12% % 13% % Alla kommuner, inklusive Dalarna ligger högre än Riket år Värdena för män i Orsa och Älvdalen samt kvinnor i Älvdalen är statistiskt säkerställda. Grupperna Dalarnas och i åldersgruppen år, utmärker sig negativt och deras värden är statistiskt säkerställda. Även i åldersgruppen år är andelen med fetma hög. I alla åldersgrupper ligger Dalarnas kvinnor och män högre än riket beträffande fetma. Andelen med fetma är lägre i gruppen med lång utbildning d.v.s. eftergymnasial utbildning Hälsa på lika villkor 2014

15 Stillasittande fritid Personer som cyklar, promenerar eller rör på sig mindre än 2 timmar i veckan Trend Andel Antal Andel Andel Antal Andel Mora 9% % 10% 619 8% Orsa 16% % 19% % Älvdalen 11% % 8% % Dalarna Anm % Anm % Riket Anm % Anm % Anm. Notera att här finns inga jämförande uppgifter från för Dalarna och Riket att tillgå. År 2014 är andelen stillasittande i kommunerna ungefär lika som Riket, förutom Moras kvinnor som är mindre stillasittande än i Riket. Moras kvinnor har en signifikant lägre andel som är stillasittande jämfört med Riket. Bland kvinnor i Orsa syns en tydlig minskning. Bland kvinnor i Dalarna med stillasittande fritid är andelen högst i åldersgruppen år. Andelen män som är stillasittande i åldersgruppen år är signifikant lägre än Riket, d.v.s. andelen män i åldersgruppen år i Dalarna rör sig mer än i Riket. Ju kortare utbildning desto mer stillasittande fritid. Förbättring över tid Ej nämnvärd skillnad över tid Försämring över tid Hälsa på lika villkor

16 Fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag Måttligt ansträngande aktivitet som får en att bli varm, minst 30 minuter per dag Trend Andel Antal Andel Andel Antal Andel Mora 65% % 61% % Orsa 67% % 58% % Älvdalen 61% % 59% % Dalarna 64% % 63% % Riket 65% % 64% % Alla kommuner ligger i nivå med Riket. Moras kvinnor är mer fysiskt aktiva än Riket, vilket är statistiskt säkerställt. I yngre åldersgrupper är fler fysiskt aktiva och flest fysiskt aktiva finns i åldersgruppen år. Gruppen i ålder år i Dalarna ligger genomgående högre än Riket. Gruppen i ålder år i Dalarna är den enda åldersgrupp där länet ligger lägre än Riket. Tydliga skillnader ses i relation till utbildningsnivå i synnerhet bland kvinnor Hälsa på lika villkor 2014

17 Äter frukt och/eller grönsaker mer än 3 ggr per dag Andel Andel Andel Andel Mora (15%) 13% (30%) 28% Orsa (13%) 13% (35%) 27% Älvdalen (8%) 11% (22%) 24% Dalarna (16%) 14% (29%) 30% Riket - 16% - 31% Notera att i föregående enkät, , ställdes frågan om man åt frukt och/eller grönsaker 5 gånger per dag. Jämförelser är därför svåra att göra. äter mer frukt och grönt, och det är mer vanligt att män äter för lite frukt och grönt. I grupperna i Mora, Orsa och Älvdalen är det statistiskt säkerställt att de äter för lite frukt och grönt i förhållande till Dalarna och Riket. och män i alla kommuner ligger sämre än Riket och Dalarna i 2014 års enkät. Det är statistiskt säkerställt att grupperna och i Älvdalen utmärker sig positivt genom att de börjat äta mer frukt och grönt. Det ligger nu nästan i nivå med övriga kommuner. Andelen som äter för lite frukt och grönt är störst i åldersgruppen år, bland både kvinnor och män. Rikets kvinnor och män med eftergymnasial utbildning äter mer frukt och grönt än övriga. Förbättring över tid Ej nämnvärd skillnad över tid Försämring över tid Hälsa på lika villkor

18 Röker dagligen Personer som röker cigaretter/cigariller/cigarrer/piptobak dagligen Trend Andel Antal Andel Andel Antal Andel Mora 8% 570 7% 12% % Orsa 5% % 14% % Älvdalen 11% 233 7% 13% % Dalarna 10% % 14% % Riket 13% % 16% % Andelen dagligrökare har minskat i alla kommuner, både bland kvinnor och män. Undantaget är män i Orsa kommun där andelen dagligrökare ökat. Bland män i Mora och Älvdalens kommuner är andelen dagligrökare lägre än i Dalarna och Riket. Bland kvinnor är andelen dagligrökare högre än bland män, såväl i Riket, som i Dalarna och i alla våra tre kommuner. Bland gruppen i Mora är andelen dagligrökare lägre än i Riket och Dalarna, det är en tydlig trend. På länsnivå är andelen dagligrökare högst i åldersgruppen år, vilket är i nivå med Riket. är i högre grad dagligrökare, oberoende av utbildningsnivå och ålder. Detta gäller oavsett om man ser på kommunnivå, länsnivå eller riket Hälsa på lika villkor 2014

19 Riskbruk av alkohol Variabeln är ett summaindex av tre frågor om alkoholvanor (hur ofta man druckit alkohol de senaste 12 månaderna, hur många glas man dricker en typisk dag då man dricker alkohol samt hur ofta man dricker sex glas eller fler vid samma tillfälle) Trend Andel Antal Andel Andel Antal Andel Mora 19% % 8% % Orsa 13% % 9% % Älvdalen 20% % 13% % Dalarna 13% % 10% % Riket 17% % 10% % Det är statistiskt säkerställt att Dalarnas kvinnor har ett lägre riskbruk av alkohol än kvinnor i Riket. Bland män än andelen med riskbruk högre än bland kvinnor. I åldersgruppen år i Dalarna finns den högsta andelen med riskbrukare, både bland kvinnor och män. I gruppen är det statistiskt säkerställt att andelen är högre än i riket. Det är å andra sidan statistiskt säkerställt att i åldersgruppen år är andelen med riskbruk lägre än i riket. Riskbruk av alkohol är oberoende av utbildningsnivå, både bland kvinnor och män. Gruppen i Dalarna ligger lägre än i Riket, vilket är statistiskt säkerställt. Förbättring över tid Ej nämnvärd skillnad över tid Försämring över tid Hälsa på lika villkor

20 Ganska eller mycket bra tandhälsa * Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och SKL,. Öppna Jämförelser 2014, folkhälsa Trend Andel Andel Andel Andel Mora 70% 71% 76% 80% Orsa 79% 76% 76% 77% Älvdalen 76% 71% 76% 71% Dalarna 76% 69% 75% 76% Riket 70% 70% 75% 76% Trots att tandhälsan i befolkningen som helhet har förbättrats väsentligt finns det fortfarande stora socioekonomiska skillnader. Resultatet indikerar att andelen med god tandhälsa förbättrats bland kvinnor, utom i Älvdalen, där man ser en minskning bland såväl kvinnor som män. Även Orsas män uppvisar en minskning. Utvecklingen har inte varit lika positiv bland män. Individer i åldern år anger i något högre grad att de har en god tandhälsa än äldre, och kvinnor har enligt svaren bättre tandhälsa än män. En längre utbildning har tydligt samband med en god tandhälsa Hälsa på lika villkor 2014

21 Lågt socialt deltagande Personer som endast deltagit i en (eller ingen) aktivitet under de senaste 12 månaderna (föreningsmöten, konstutställning, sporttillställning, släkt-sammankomst, fest m.m.) Trend Andel Antal Andel Andel Antal Andel Mora Anm % Anm % - Orsa Anm % Anm % - Älvdalen Anm % Anm % - Dalarna 22% % 21% % Riket 14% % 12% % Anm. Notera att här finns inga jämförande uppgifter från för Mora, Orsa och Älvdalen att tillgå. I Dalarna uppger betydligt fler än i Riket lågt socialt deltagande, vilket är statistiskt säkerställt. Fler män än kvinnor i Dalarna uppger lågt socialt deltagande. Andelen med lågt socialt deltagande ökar såväl i gruppen som i gruppen i Dalarna. I Mora, Orsa och Älvdalen uppger fler kvinnor och män än i Dalarna och Riket lågt socialt deltagande. Statistiska säkerställda skillnader finns i grupperna och i Älvdalen, och bland gruppen i Mora och Orsa. I Dalarna, liksom i Riket, är andelen lägst i de yngsta åldersgrupperna och högst bland år. Tydliga skillnader ses i relation till utbildningsnivå; ju längre utbildning desto färre med lågt socialt deltagande. Förbättring över tid Ej nämnvärd skillnad över tid Försämring över tid Hälsa på lika villkor

22 Svårt att lita på andra Personer som svarat nej på frågan om man kan lita på de flesta människor. *Frågan finns ej i Hälsa på lika villkor/öppna Jämförelser Trend Andel Antal Andel Andel Antal Andel Mora % % - Orsa % % - Älvdalen % % - Dalarna 30% % 28% % Riket 26% % 26% % Fler män än kvinnor i Dalarna har svårt att lita på andra. Orsa är undantaget, där är andelen kvinnor som har svårt att lita på andra högre. Andelen är högst i yngre åldersgrupper, bland såväl kvinnor och män. I gruppen i Mora ses en statistiskt säkerställd lägre nivå än i Riket. Bland gruppen med eftergymnasial utbildning är andelen som har svårt att lita på andra lägre än bland övriga. I gruppen i Dalarna ses en lägre andel som har svårt att lita på andra än i Riket Hälsa på lika villkor 2014

23 Ibland eller ofta avstått från att gå ut ensam Avstått på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt bli ofredad. *Frågan finns ej i Hälsa på lika villkor/öppna Jämförelser Trend Andel Antal Andel Andel Antal Andel Mora % % - Orsa % % - Älvdalen % % - Dalarna 7% % 37% % Riket 10% % 39% % Gruppen undviker i högre grad att gå ut ensam än vad gruppen gör. I gruppen i Mora, Orsa och Älvdalen är det statistiskt säkerställt att de i lägre grad avstår från att gå ut ensam jämfört med gruppen i Riket. Gruppen i Älvdalen undviker i lägre grad att gå ut ensam, i jämförelse med övriga kommuner i Dalarna och Riket. En markant skillnad ses om man jämför grupperna och i åldersgruppen år, 7% bland män och 40% av kvinnorna uppger att de undviker att gå ut av rädsla. I gruppen i Dalarna är det de med förgymnasial utbildning som undviker att gå ut. Förbättring över tid Ej nämnvärd skillnad över tid Försämring över tid Hälsa på lika villkor

24 Utsatt för fysiskt våld Innebär att man utsatts för fysiskt våld under de 12 senaste månaderna. *Frågan finns ej i Hälsa på lika villkor/öppna Jämförelser * * Andel Antal Andel Andel Antal Andel Mora % 321 4% Orsa % 71 3% Älvdalen % 95 4% Dalarna % % Riket % % Andelen kvinnor och män som är utsatta för fysiskt våld är ungefär lika bland kvinnor och män i såväl Mora, Orsa, Älvdalen som i Dalarna och Riket. Åldersgruppen år uppger i högre grad att man utsatts för fysiskt våld. Samma mönster ses i Dalarna och Riket Hälsa på lika villkor 2014

25 Ekonomisk kris Haft svårt att klara löpande utgifter de senaste 12 månaderna. *Frågan finns ej i Hälsa på lika villkor/öppna Jämförelser * * Andel Antal Andel Andel Antal Andel Mora % % Orsa % % Älvdalen % % Dalarna % % Riket % % Andelen män och kvinnor i ekonomisk kris är högre i Orsa och Älvdalens kommuner än i Dalarna och Riket. Andelen kvinnor och män i Mora i ekonomisk kris är lägre än i Riket. Ju yngre desto fler i ekonomisk kris. Minst vanligt är det i åldersgruppen år. Utbildningsnivå är ingen tydlig skyddsfaktor vad gäller ekonomisk kris. Förbättring över tid Ej nämnvärd skillnad över tid Försämring över tid Hälsa på lika villkor

26 Saknar kontantmarginal De som ej skulle klara att skaffa fram kr på en vecka. *Frågan finns ej i Hälsa på lika villkor/öppna Jämförelser Antal Andel Antal Andel Mora % % Orsa % % Älvdalen % % Dalarna % % Riket % % Stora skillnader finns bland kommunerna och man ser statistiskt säkerställda skillnader bland gruppen i Älvdalen och Orsa, samt gruppen i Orsa, där andelen som saknar kontantmarginal är fler. Bland unga, år i Dalarna, med eftergymnasial utbildning är gruppen som saknar kontantmarginal störst. Statistiskt säkerställda skillnader finns i gruppen år i Dalarna där andelen som saknar kontantmarginal är större än i Riket. Gruppen i Dalarna med eftergymnasial utbildning uppger i högre utsträckning att de saknar kontantmarginal än män med motsvarande utbildningsnivå i Riket Hälsa på lika villkor 2014

27

28 stuart.pro I 2015