Hälsa på lika villkor

Transkript

1 Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström Rapport nr A :2

2 A :2 ISSN: -2 ISBN: X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM

3 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD SAMMANFATTNING Hälsa Vårdkontakt och läkemedel Levnadsvanor Sociala relationer INLEDNING METOD OCH MATERIAL Bortfall Material BESKRIVNING AV REDOVISNINGSGRUPPER.... RESULTAT Fysisk hälsa Allmänt hälsotillstånd Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga Svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen Nedsatt rörelseförmåga "Frisk" senaste månaden Tandhälsa Dålig tandhälsa Inte sökt tandläkare trots behov Orsaker till att inte söka tandvård vid behov Psykisk hälsa Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest Stress Nedsatt psykiskt välbefinnande Självmordstankar Självmordsförsök Vårdkontakt och läkemedel Vårdkontakt senaste tre månaderna Avstått från att köpa medicin på recept de senaste tre månaderna.... Levnadsvanor Fetma Stillasittande fritid...

4 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR..3 Fysiskt aktiva (I genomsnitt 3 minuter eller mer per dag)..... Äter lite frukt och grönsaker (1,3 gånger per dag eller mer sällan) Dagligrökare Dagligsnusare Använder tobak dagligen Riskabla alkoholvanor Riskabla spelvanor.... Sociala relationer Otrygg Fysiskt våld Hot om våld..... Emotionellt stöd Praktiskt stöd Socialt deltagande Saknar tillit Kränkande behandling... 9

5 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Förord Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor har genomförts åren och. I denna rapport redovisas resultat från undersökningen år. Här redovisas hur svaren på några av frågorna fördelade sig efter kön, ålder, sysselsättning, socioekonomi, utbildning, födelseland och ekonomisk situation. En mer total redovisning av i stort sett samtliga frågor finns på vår hemsida under den röda knappen Folkhälsoenkät. Där finns också resultat från undersökningen. I början av år 7 planeras en mer fullständig rapport om undersökningarna åren. Gunnel Boström

6 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1. Sammanfattning 1.1 Hälsa Knappt 7 procent av svenska folket i åldrarna 1 år uppgav att de hade bra hälsa medan 7 procent uppgav att de hade dålig hälsa. Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga hade 32 procent av kvinnorna och 2 procent av männen. Svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen hade 1 procent av kvinnorna och procent av männen. Det var 22 procent av kvinnor och 1 procent av män som hade nedsatt rörelseförmåga. Bland kvinnor uppgav procent att de varit friska senaste månaden och bland män var motsvarande andel 31 procent. Drygt procent uppgav att de hade dålig tandhälsa och cirka procent hade inte uppsökt tandläkare trots behov. Den absolut vanligaste orsaken till att inte ha besökt tandläkare var ekonomiska skäl, vilket cirka 7 procent av dem som inte sökt tandläkare trots behov uppgav som orsak. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var vanligast bland kvinnor 1 29 år. Även andra tecken på psykisk ohälsa var vanligare i denna grupp, såsom stress, nedsatt psykiskt välbefinnande, självmordstankar och självmordsförsök. Både fysisk och psykisk ohälsa var betydligt vanligare bland de ekonomiskt utsatta. Personer med låg inkomst, de som saknade kontantmarginal eller varit i ekonomisk kris hade i betydligt större utsträckning fysisk och psykisk ohälsa än höginkomsttagare, dem med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris. 1.2 Vårdkontakt och läkemedel Ungefär hälften av befolkningen i åldrarna 1 år hade haft kontakt med sjukvården under de senaste tre månaderna ( procent av kvinnorna och procent av männen). Det var procent av kvinnorna och männen som avstått från att köpa medicin som de fått på recept. Detta var betydligt vanligare bland dem med kort utbildning än bland dem med mellanlång eller lång. Det var en betydligt större andel kvinnor och män som avstått från att köpa medicin på recept bland låginkomsttagare, de som saknade kontantmarginal eller varit i ekonomisk kris än bland höginkomsttagare, dem med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris.

7 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Levnadsvanor Fetma var lika vanligt bland kvinnor och män (11 respektive 12 procent). Ju kortare utbildning desto större andel hade fetma. Fetma var också betydligt vanligare bland ekonomiskt utsatta grupper än bland dem som inte var utsatta. En lika stor andel kvinnor och män (1 procent) uppgav att de var mest stillasittande på fritiden. Fysiskt aktiva var 3 procent av kvinnorna och procent av männen. i åldersgruppen år var minst fysiskt aktiva ( procent) och män 1 29 år mest (7 procent). Fysisk aktivitet var mindre vanligt bland ekonomiskt utsatta grupper än bland dem som inte var utsatta. Det var 37 procent av männen och 19 procent av kvinnorna som åt lite frukt och grönsaker (i genomsnitt 1,3 gånger per dag eller mer sällan). Ju kortare utbildning, desto större andel kvinnor och män åt lite frukt och grönsaker. En betydligt större andel kvinnor och män som var ekonomiskt utsatta åt lite frukt och grönsaker än bland dem som inte var ekonomiskt utsatta. Andelen dagligrökare var 17 procent bland kvinnorna och procent bland männen. Fyra procent av kvinnorna och 22 procent av männen snusade dagligen. Att röka eller snusa dagligen var betydligt vanligare bland kvinnor och män med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Riskabla alkoholvanor hade procent av kvinnorna och 1 procent av männen. Bland de yngsta, 1 29 år, var det 27 procent av kvinnorna och 3 procent av männen som hade riskabla alkoholvanor. Riskabla alkoholvanor följer inte det gängse mönstret som övriga ohälsosamma levnadsvanor, speciellt inte för kvinnor. med hög inkomst och som hade kontantmarginal var riskkonsumenter i större utsträckning än kvinnor med låg inkomst och som saknade kontantmarginal. Det var 2 procent av kvinnorna och procent av männen som hade riskabla spelvanor. Riskabla spelvanor var vanligast bland yngre män och äldre kvinnor. Riskabla spelvanor var vanligare bland kvinnor och män med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. 1. Sociala relationer Det var fyra gånger så vanligt bland kvinnor att ha avstått från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad som bland män. Det var betydligt vanligare att ha avstått från att gå ut ensam bland kvinnor och män med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Det var vanligare bland män än bland kvinnor att ha blivit utsatt för fysiskt våld. Det var däremot något vanligare bland kvinnor än bland män att ha blivit utsatt för hot om våld. Det var vanligare att ha blivit utsatt för

8 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR fysiskt våld eller hot om våld bland kvinnor och män med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. Det var vanligare att sakna emotionellt och praktiskt stöd bland män än bland kvinnor. För män var det vanligare att sakna emotionellt stöd bland arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna än bland yrkesarbetande. Lågt socialt deltagande var vanligare bland män än bland kvinnor. Lågt socialt deltagande var betydligt vanligare bland äldre än bland yngre. Det var betydligt vanligare med lågt socialt deltagande bland kvinnor och män med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. En fjärdedel av kvinnor och män saknade tillit till andra människor. Det var betydligt vanligare att sakna tillit bland kvinnor och män med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. hade i större utsträckning än män blivit utsatta för kränkande behandling (27 respektive procent). Det var betydligt vanligare att ha blivit utsatt för kränkande behandling bland kvinnor och män som varit ekonomiskt utsatta än bland dem som inte varit ekonomiskt utsatta.

9 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 9 2. Inledning Här redovisas uppgifter från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) som gjordes i mars maj. För andra gången har en rikstäckande enkätundersökning om folkhälsa genomförts. Undersökningen Hälsa på lika villkor är ett fortlöpande samarbetsprojekt mellan Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Sveriges landsting/regioner. Med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB) har en enkät skickats ut till dels slumpmässigt utvalda personer över hela landet, dels till ytterligare 3 personer i Jönköping, Dalarna, Kalmar, Västra Götaland och Blekinge. Totalt var svarsfrekvensen cirka 3 procent ( 2 personer). I april 3 beslutade riksdagen om nya folkhälsomål för Sverige. FHI fick i uppgift att följa upp folkhälsopolitiken och ge underlag för olika hälsosatsningar. För att kunna göra detta måste man veta hur befolkningen mår i dag och sedan följa upp hur hälsan och dess bestämningsfaktorer förändras över tid. Målet för Sveriges folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Hälsa på lika villkor var också rubriken för enkäten, som innehöll 7 frågor om fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandhälsa, tandvård, vårdutnyttjande och läkemedel. Andra frågor gällde levnadsvanor fysisk aktivitet, kost, rökning, snusning, alkohol och spel. Enkäten innehöll också frågor om ekonomiska förhållanden, om arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet och sociala relationer. Här redovisas resultaten av ett urval av de frågor som enkäten tar upp. Resultaten redovisas under rubrikerna fysisk hälsa, tandhälsa, psykisk hälsa, vårdkontakt och läkemedel, levnadsvanor och sociala relationer. De flesta frågorna i enkäten redovisas också på FHI:s hemsida under rubriken Folkhälsoenkät (röd knapp i högra spalten). Här finns också resultaten från undersökningen och frågeformulär som använts de olika åren. På hemsidan finns också ett dokument 1 som beskriver frågornas bakgrund och kvalitet och en rapport 2 från års undersökning. Av tabell 1 framgår hur stora urvalen var och vilken svarsfrekvens som erhölls. 1 Boström G, Nykvist K. Bakgrund till enkätfrågorna i den nationella folkhälsoenkäten. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Boström G, Nykvist K. Levnadsvanor och hälsa de första resultaten från den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.

10 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Tabell 1. Urval och svarsfrekvens i den nationella folkhälsoenkäten för landsting/regioner och det nationella urvalet. Landsting/region Urval 3 Svarsfrekvens (%) Jönköping, Blekinge 1 1, Kalmar 21 3, Dalarna, Västra Götaland 2 2, Nationellt 9 99,3 Totalt 39 2, 3. Metod och material Urvalen till års nationella folkhälsoenkät drogs i februari mars från befolkningsregistret bland personer i åldern 1 år. Det nationella urvalet var ett slumpmässigt urval i hela befolkningen 1 år. Tilläggsurvalen i Blekinge, Kalmar och Dalarna var också slumpmässiga urval i respektive område. Urvalen i Västra Götaland och Jönköping var stratifierade för kommun och i vissa fall kommundelar. Sista dagarna i mars skickades frågeformuläret ut successivt till urvalspersonerna. Det var samma frågeformulär som skickades ut till alla deltagare, men de landsting som deltog med tilläggsurval hade ett eget missivbrev som följde med enkäten. Under perioden april juni pågick datainsamlingen. I början av september fick FHI och respektive landsting de avidentifierade svarsfilerna. Till dessa hade vissa registerdata förts, såsom ålder, kön, civilstånd, födelseland, individinkomst, hushållsinkomst och utbildningsnivå. Genom SCB:s försorg beräknades kalibreringsvikter för varje individ. Denna kalibreringsvikt räknar dels upp de svarande till befolkningsnivå, dels ingår justering för bortfallet. De hjälpvariabler som användes för att justera för bortfallet var ålder, kön, utbildning, födelseland, civilstånd, inkomst och storstad. De målvariabler som hjälpvariablerna testades mot var allmänt hälsotillstånd, ängslan, oro eller ångest, värk, stillasittande fritid, frukt och grönsakskonsumtion, inte dagligrökare, riskkonsumenter av alkohol, har kontantmarginal och är socialt deltagande. Hjälpvariabeln storstad har bara använts för urvalen i Västra Götalandsområdet och för det nationella urvalet. 3 Detta urval summerar till mer än 3 personer som angivits ovan. Orsaken är att de 2 73 personer från det nationella urvalet som bor i deltagande län här räknas dubbelt, både i det län där de bor och i det nationella urvalet. Frågeformuläret ligger på FHI:s hemsida,

11 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 11 För att FHI ska kunna redovisa jämförbara data för de deltagande landstingen har SCB för det totala materialet (nationella plus tilläggsurvalen) beräknat kalibreringsvikter som gör detta möjligt och samtidigt ta fram nationella data utifrån det totala materialet. 3.1 Bortfall Bortfallet varierade något mellan de olika urvalen och det var störst i det nationella (39,9 procent) och minst i Dalarna (3,2 procent). Totalt var bortfallet 37,2 procent. I bortfallet återfanns en större andel män än kvinnor (tabell 2). Tabell 2. Bortfallets fördelning efter kön i de olika urvalen. Urval Totalt Nationellt,2 3,1 39,7 Jönköping,9 31,2 3, Västra Götaland 3, 33,2 37, Kalmar 39 31,9 3, Dalarna, 29, 3,2 Blekinge 3, 31, 3,2 Det var också vanligare att yngre fanns i bortfallet (tabell 3). Tabell 3. Bortfallets fördelning efter ålder i de olika urvalen. Urval 1 29 år 3 år år år Nationellt 7,, 3 29, Jönköping 1,9,2 33, 29,2 Västra Götaland, 3, 3,7 29, Kalmar 3,2 39,9 33, 27, Dalarna 3,1, 3,9 3,2 Blekinge 7,2 2 3, 3,1 Speciellt stort var bortfallet bland yngre män (3 procent). Bortfallet var också större bland personer med kort utbildning jämfört med dem med lång (tabell ). Tabell. Bortfallets fördelning efter utbildning i de olika urvalen. Urval Kort Mellanlång Lång Nationellt 3,1 3, 29, Jönköping 39,2 3, 22 Västra Götaland 1,7 3,2 29, Kalmar 3,2 32, 2, Dalarna 3, 32 23,3 Blekinge 1 3, 2,9 Ju kortare utbildning, desto större var bortfallet. Bortfallet var minst bland personer födda i Sverige (tabell ).

12 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 12 Tabell. Bortfallets fördelning efter födelseland i de olika urvalen. Urval Sverige Övriga Norden Övriga Europa Utanför Europa Nationellt 37,,,, Jönköping 3,9 7,3,,1 Västra Götaland 3,2 37,1 3,1, Kalmar 3,9 2,,2 9,1 Dalarna 3,, 3, 1, Blekinge 3, 2,1 9,3 9, Det var nästan genomgående så att bortfallet var större ju längre bort från Sverige urvalspersonen var född. Sammanfattningsvis var bortfallet större bland män, unga, personer med kort utbildning och födda utomlands. Speciellt stort var bortfallet bland unga män och personer födda utanför Norden, där över hälften återfanns bland bortfallet. Mer information om undersökningen finns på (röda knappen "Folkhälsoenkät") där Statistiska centralbyråns tekniska rapport från undersökningen går att läsa. 3.2 Material Totalt var det 2 personer som besvarade enkäten, 1 män och 21 kvinnor. De svarande redovisas efter kön och ålder i tabell. Tabell. Andel (procent) svarande efter kön och ålder. Oviktat år 3 år år år Totalt 1,3 22,1 37, 2, (1) 17, 23, 3,1 22,9 (21) Totalt 17, 22,9 3, 23,7,1 (2) I tabell 7 redovisas de svarande efter kön och ålder men här har kalibreringsvikten använts. Tabell 7. Andel (procent) svarande efter kön och ålder. Kalibrerat år 3 år år år Totalt,7 27,3 3,1 17,9 19,7 2, 33,2 21,1 Totalt,2 2, 33, 19, I tabell redovisas de svarande efter utbildning. Tabell. Andel (procent) svarande efter kön och utbildning. Kalibrerat. Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Totalt 2, 32,9 1,7,7 31,9 17, Totalt 1, 32, 1, 99,9 De svarandes fördelning efter kön och födelseland redovisas i tabell 9.

13 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Tabell 9. Andel (procent) svarande efter kön och födelseland. Kalibrerat. Sverige Övriga Övriga Utanför Totalt Norden Europa Europa,7 3,3,,,7,1,7, 99,9 Totalt,7 3,7,2, Alla resultat som inte redovisas åldersuppdelade är åldersstandardiserade. Alla körningar har gjorts i SAS version.. Beskrivning av redovisningsgrupper De redovisningsgrupper som används här är kön, ålder, sysselsättning, socioekonomi, utbildningsnivå, födelseland och ekonomisk situation. De åldersgrupper som redovisas är: 1 29 år, 3 år, år samt år. Sysselsättning redovisas i grupperna: yrkesarbetande, ålderspensionär, arbetslös, förtidspensionär och långtidssjukskrivna. Socioekonomi redovisas i grupperna: arbetare, lägre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå eller högre, egna företagare, lantbrukare samt de som inte kunde klassificeras. Utbildningsnivå redovisas enligt: kort, mellanlång och lång utbildning. Kort utbildning har personer som gått högst 11 år i skolan, motsvarande folkskola, grundskola, realskola, flickskola, tvåårigt gymnasium eller yrkesskola. Medellång utbildning har personer som gått 12 1, år i skolan, motsvarande 3 år i gymnasiet och mindre än 1 högskolepoäng. Lång utbildning har personer med minst 1 år i skolan, motsvarande 1 högskolepoäng eller mer. Födelseland redovisas efter födda i Sverige, födda i övriga Norden, födda i övriga Europa samt födda utanför Europa. Till gruppen födda i övriga Europa räknas också de personer som är födda i forna Sovjetunionen. I gruppen som är född utanför Europa ingår de som är födda i Asien, Afrika, Nordamerika, Oceanien samt Sydamerika. Ekonomisk situation redovisas genom låg inkomst kontra hög inkomst, saknar kontantmarginal kontra har kontantmarginal samt har varit i ekonomisk kris kontra har inte varit i ekonomisk kris. Låg inkomst har de som har en årlig hushållsinkomst som understiger 1 7 kronor och hög inkomst har de med en årlig hushållsinkomst som överstiger 17 kronor. Saknar kontantmarginal gör de som på frågan: "Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 1 kronor, skulle du klara det?" svarat nej. De som på denna fråga svarat ja bedöms ha kontantmarginal. De som på frågan: "Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att

14 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m? " svarat ja, vid flera tillfällen anses ha varit i ekonomisk kris. De som på samma fråga svarat nej anses inte ha varit i ekonomisk kris. I alla jämförelser med resultaten från års enkät är det åldrarna 1 år som jämförs då enkäten år skickades ut till ett urval av befolkningen 1 år. I övrigt redovisas alla resultat år för åldrarna 1 år, utom för utbildningsnivå där vi redovisar åldrarna 1 7 år (utbildningsregistret är fullständigt för alla upp till 7 år). Hur de svarande fördelar sig i olika redovisningsgrupper redovisas i tabell. Tabell. Andel (procent) av de svarande i olika redovisningsgrupper. Kalibrerade värden (N= 2). Totalt Sysselsättning Yrkesarbetande 7,3 1,,3 Ålderspensionär 1,7 22,1, Arbetslös,1,, Förtidspensionär,,, Långtidssjuk 1, 2, 2,2 Socioekonomisk grupp Arbetare,,9 3,7 Lägre tjänstemän,3 1, 1, Mellan&högre tjänstemän 33, 32, 33,1 Egna företagare, lantbrukare 3,7 1,7 2,7 Ej klassificerbara,,,2 Utbildningsnivå Kort utbildning 2,1,3 1,2 Mellanlång utbildning 33,2 32,2 32,7 Lång utbildning 1,7 17, 1,1 Födelseland Sverige,7,,7 Övriga Norden 3,3,1 3,7 Övriga Europa,7,7,2 Utanför Europa,,, Ekonomisk situation Låg inkomst 19,3 2, 23, Hög inkomst 22,1 1,9, Saknar kontantmarginal 21, 2, 2,9 Har kontantmarginal 79, 71,2 7,1 Varit i ekonomisk kris, 12, 11, Inte varit i ekonomisk kris 2, 7,,2

15 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1. Resultat.1 Fysisk hälsa.1.1 Allmänt hälsotillstånd De som på frågan: Hur bedömer Du ditt allmänna hälsotillstånd? svarat: Mycket bra eller bra redovisas här ha bra hälsa och de som svarat dåligt eller mycket dåligt redovisas ha dålig hälsa. Bra hälsa Det var 9 procent av männen och 7 procent av kvinnorna i åldersgruppen 1 år som uppgav att de hade bra hälsa. Vid en jämförelse med undersökningen så visade det sig att andelen kvinnor 1 år med bra hälsa hade ökat något (från till procent) år 3- år - år - år 1- år Figur 1. Andel som rapporterat att de har mycket bra eller bra hälsa i olika åldersgrupper, 1 år,. i alla åldrar, utom i åldrarna 3 år, hade generellt sämre hälsa än män. Andelen personer med bra hälsa minskade med ökande ålder (figur 1). Vid jämförelse av personer med olika sysselsättning så visade det sig att störst andel med bra hälsa fanns bland de yrkesarbetande. Lägsta andelen med bra hälsa fanns bland långtidssjukskrivna och förtidspensionärer.

16 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur 2. Andel som rapporterat att de har mycket bra eller bra hälsa efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Ju längre utbildning desto större andel hade bra hälsa (figur 2). För kvinnor minskade andelen med bra hälsa ju längre från Sverige de var födda. Bland män återfanns minsta andelen med bra hälsa bland dem som var födda i övriga Norden och utanför Europa. Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Ekonomisk kris Ej ekonomisk kris Figur 3. Andel som rapporterat att de har mycket bra eller bra hälsa efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var en betydligt mindre andel kvinnor och män som rapporterade bra eller mycket bra hälsotillstånd bland dem som hade låg inkomst, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland dem som hade hög inkomst, kontantmarginal och inte varit i ekonomisk kris (figur 3). Den minsta andelen personer med bra eller mycket bra hälsa återfanns bland dem som varit i ekonomisk kris.

17 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 17 Dålig hälsa år 3- år - år - år 1- år Figur. Andel som rapporterat att de har dålig eller mycket dålig hälsa i olika åldersgrupper, 1 år,. Andelen personer med dålig hälsa ökade med åldern (figur ). Dålig hälsa rapporterades i minst utsträckning av män och kvinnor som yrkesarbetade (3 respektive 3 procent). Dålig hälsa var vanligast bland långtidssjukskrivna kvinnor och män ( respektive 1 procent) Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel som rapporterat att de har dålig eller mycket dålig hälsa efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Ju längre utbildning desto mindre andel hade dålig hälsa (figur ). Bland kvinnor födda utanför Norden fanns en betydligt större andel med dålig hälsa än bland dem födda i Sverige. Bland män återfanns största andelen med dålig hälsa bland dem som var födda i övriga Norden och utanför Europa.

18 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 Låg inkomst 12 Hög inkomst Saknar kontantmarginal 12 1 Har kontantmarginal Ekonomisk kris 1 19 Ej ekonomisk kris 1 2 Figur. Andel som rapporterat att de har dålig eller mycket dålig hälsa efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. En betydligt större andel kvinnor och män rapporterade dålig eller mycket dålig hälsa bland dem som hade låg inkomst, saknade kontantmarginal och varit i ekonomisk kris än bland dem som hade hög inkomst, kontantmarginal och inte varit i ekonomisk kris. Störst andel personer med dålig eller mycket dålig hälsa återfanns bland dem som varit i ekonomisk kris (figur )..1.2 Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga De som på frågan: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? svarat Ja och på följdfrågan: Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar? svarat Ja, i någon mån eller ja, i hög grad redovisas här ha långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga år 3- år - år - år 1- år Figur 7. Andel som har långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga i olika åldersgrupper, 1 år,. Andelen personer med långvarig sjukdom som medför nedsatt arbetsförmåga ökade stadigt med ökande ålder (figur 7).

19 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 19 Det var betydligt vanligare med nedsatt arbetsförmåga bland män och kvinnor som var långtidssjukskrivna eller förtidspensionärer än bland yrkesarbetande. Det var vanligare med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga bland personer i arbetaryrken än bland tjänstemän. Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga var också vanligare bland dem med kort än bland dem med lång utbildning. Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga var betydligt vanligare bland kvinnor födda utanför Norden och bland män födda i övriga Norden och utanför Europa än bland svenskfödda. Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Ekonomisk kris Ej ekonomisk kris Figur. Andel som har långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Personer som hade låg inkomst, saknade kontantmarginal och varit i ekonomisk kris rapporterade betydligt oftare att de hade en långvarig sjukdom som begränsade arbetsförmågan än dem som var höginkomsttagare, hade kontantmarginal eller inte varit i ekonomisk kris (figur ). Knappt hälften av kvinnorna som varit i ekonomisk kris hade en långvarig sjukdom som begränsade arbetsförmågan..1.3 Svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen Med svåra besvär av värk eller smärta i rörelseorganen menas de som hade svåra besvär av värk i skuldror, nacke eller axlar och/eller ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias och/eller värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän. Det var procent av männen och 1 procent av kvinnorna i åldrarna 1 år som hade svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen år. Andelen kvinnor, 1 år, med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen minskade (från 22 till 1 procent) mellan åren och.

20 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR år 3- år - år - år 1- år Figur 9. Andel som har svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen i olika åldersgrupper, 1 år,. Andelen personer med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen ökade stadigt med ökande ålder (figur 9). Dessa besvär var betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Det var betydligt vanligare med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen bland män och kvinnor som inte var yrkesarbetande än bland yrkesarbetande. Det var vanligare med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen bland personer i arbetaryrken än bland tjänstemän Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel som har svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen var betydligt vanligare bland dem med kort utbildning än bland dem med lång (figur ).

21 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur 11. Andel som har svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen efter födelseland, 1 år,. Åldersstandardiserat. Svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen var betydligt vanligare bland kvinnor födda utanför Norden och män födda utanför Sverige än bland svenskfödda (figur 11). Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal 11 1 Ekonomisk kris 21 3 Ej ekonomisk kris Figur 12. Andel som har svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen förekom mest bland kvinnor som saknade kontantmarginal och varit i ekonomisk kris (29 respektive 3 procent) (figur 12). Det var betydligt vanligare med svåra besvär av smärta eller värk i rörelseorganen bland män och kvinnor som hade låg inkomst, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland höginkomsttagare, dem som hade kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris.

22 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Nedsatt rörelseförmåga De som på frågan: Kan du springa en kortare sträcka (cirka meter)? svarat nej redovisas här ha nedsatt rörelseförmåga år 3- år - år - år 1- år Figur. Andel som har nedsatt rörelseförmåga i olika åldersgrupper, 1 år,. Andelen personer med nedsatt rörelseförmåga ökade med ålder (figur ). Dessa besvär var betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Det var betydligt vanligare med nedsatt rörelseförmåga bland kvinnor och män som inte yrkesarbetade än bland dem som yrkesarbetade. Det var också vanligare med nedsatt rörelseförmåga bland kvinnliga arbetare än bland tjänstemän. Dessa problem var också vanligare bland manliga arbetare än bland tjänstemän på mellannivå eller högre. Nedsatt rörelseförmåga var betydligt vanligare bland män och kvinnor med kort utbildning än bland dem med mellanlång eller lång. Nedsatt rörelseförmåga var vanligare bland kvinnor födda utanför Sverige än bland svenskfödda. Dessa besvär var också vanligare bland män födda utanför Europa än bland män födda i Sverige. Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Ekonomisk kris Ej ekonomisk kris Figur 1. Andel som har nedsatt rörelseförmåga efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat.

23 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 23 Det var betydligt vanligare med nedsatt rörelseförmåga bland kvinnor och män som hade låg inkomst, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland höginkomsttagare, dem som hade kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 1)..1. "Frisk" senaste månaden De som på frågorna: Om du tänker på din kroppsliga hälsa, hur många dagar den senaste 3 dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (på grund av sjukdom, kroppsliga besvär eller skador)? och Om du tänker på din psykiska hälsa, hur många dagar den senaste 3 dagarsperioden skulle du säga att den inte varit god (t.ex. på grund av stress, nedstämdhet eller oro)? svarat inga dagar redovisas här som "friska". Det var 31 procent av männen och procent av kvinnorna som rapporterade att de varit "friska" den senaste månaden år 3- år - år - år 1- år Figur 1. Andel som varit "friska" senaste månaden i olika åldersgrupper, 1 år,. Andelen personer som varit "friska" den senaste månaden ökade med åldern vilket kan tyckas vara anmärkningsvärt (figur 1).

24 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur 1. Andel som varit "friska" senaste månaden efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Inga skillnader fanns mellan grupper med olika lång utbildning (figur 1). Låg inkomst 1 22 Hög inkomst 2 32 Saknar kontantmarginal 21 Har kontantmarginal Ekonomisk kris 9 1 Ej ekonomisk kris Figur 17. Inga dagar med ohälsa under de senaste 3 dagarna efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare att ha varit "frisk" de senaste 3 dagarna bland kvinnor och män som var höginkomsttagare, hade kontantmarginal och inte varit i ekonomisk kris än bland dem som var låginkomsttagare, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris (figur 17).

25 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2.2 Tandhälsa.2.1 Dålig tandhälsa De som på frågan: Hur tycker du att din tandhälsa är? svarat ganska dålig eller mycket dålig redovisas här ha dålig tandhälsa. Drygt procent av befolkningen hade dålig tandhälsa. Tandhälsan försämrades något med ålder. Andelen män med dålig tandhälsa ökade mellan åren och. Yrkesarbetar 9 9 Ålderspensionär 11 1 Arbetslös Förtidspensionär Långtidssjukskrivna 22 3 Figur 1. Andel som hade dålig tandhälsa efter sysselsättning, 1 år,. Åldersstandardiserat. De yrkesarbetande hade bäst tandhälsa (figur 1). En fjärdedel av manliga och en femtedel av kvinnliga förtidspensionärer och arbetslösa hade dålig tandhälsa. Alla grupper utom kvinnliga ålderspensionärer hade, en statistiskt säkerställd, större andel med dålig tandhälsa än yrkesarbetande. Manliga arbetare hade en betydligt sämre tandhälsa än tjänstemän på mellannivå eller högre. i arbetaryrken hade dålig tandhälsa i betydligt större utsträckning än tjänstemän.

26 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur 19. Andel som hade dålig tandhälsa efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Dålig tandhälsa var vanligare bland korttidsutbildade än bland dem med längre utbildning (figur 19). födda utanför Norden och män födda utomlands hade betydligt sämre tandhälsa än dem födda i Sverige. Låg inkomst 1 2 Hög inkomst 7 Saknar kontantmarginal 29 Har kontantmarginal 7 9 Ekonomisk kris 2 33 Ej ekonomisk kris Figur. Andel som hade dålig tandhälsa efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare att ha dålig tandhälsa bland kvinnor och män som hade låg inkomst, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland höginkomsttagare, dem som hade kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur ).

27 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Inte sökt tandläkare trots behov De som på frågan: Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård? svarat ja redovisas här som inte sökt tandläkare trots behov år 3- år - år - år 1- år Figur 21. Andel som inte sökt tandläkare trots behov i olika åldersgrupper, 1 år,. Det var vanligast att ha haft behov av tandläkare men inte sökt bland dem som var yngre än år (figur 21). Att ha varit i behov av tandläkare men inte sökt var vanligare bland kvinnor som var arbetslösa, förtidspensionerade och långtidssjukskrivna än bland kvinnor som yrkesarbetade. Detta var också vanligare bland manliga arbetslösa och förtidspensionärer än bland yrkesarbetande män. Att ha varit i behov av tandläkare men inte sökt var mindre vanligt bland kvinnliga och manliga ålderspensionärer än bland dem som yrkesarbetade. Att ha varit i behov av tandläkare men inte sökt var vanligare bland kvinnliga och manliga arbetare än bland tjänstemän. Att ha varit i behov av tandläkare men inte sökt var vanligare bland kvinnor med kort utbildning än bland kvinnor med mellanlång eller lång utbildning. Det var vanligare bland män med kort eller lång utbildning att inte ha sökt tandläkare trots behov än bland män med mellanlång utbildning. Att ha varit i behov av tandläkare men inte sökt var vanligare bland kvinnor och män födda utomlands än bland svenskfödda.

28 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2 Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Ekonomisk kris Ej ekonomisk kris Figur 22. Andel som inte sökt tandläkare trots behov efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare att ha varit i behov av tandläkare men inte sökt bland kvinnor och män som hade låg inkomst, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland höginkomsttagare, dem som hade kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 22)..2.3 Orsaker till att inte söka tandvård vid behov Ekonomiska skäl 72 Drar mig för att gå Hade inte tid Besvären gick över 12 Annan orsak Figur 23. Andel som uppgav olika orsaker till att inte söka tandvård fast de ansett sig vara i behov av vård, 1 år,. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut. Den vanligaste orsaken till att inte besöka tandläkare trots behov var ekonomiska skäl (figur 23). Denna orsak var vanligare bland kvinnor än bland män.

29 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 29.3 Psykisk hälsa.3.1 Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest De som på frågan: Har du ängslan, oro eller ångest? svarat ja, svåra besvär redovisas här. Andelen kvinnor med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest minskade något mellan åren och år 3- år - år - år 1- år Figur 2. Andel som rapporterat att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest i olika åldersgrupper, 1 år,. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var vanligast bland kvinnor 1 29 år (figur 2). i alla åldrar hade oftare svåra besvär av ängslan, oro eller ångest än män. Andelen personer med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var minst bland män år. Arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna hade svåra besvär av ängslan, oro eller ångest i betydligt större omfattning än de yrkesarbetande. Bland kvinnor var besvär av ängslan, oro eller ångest vanligare bland arbetare och egna företagare, lantbrukare än bland tjänstemän på mellannivå eller högre. Det var vanligare med dessa besvär bland manliga arbetare än bland tjänstemän och egna företagare, lantbrukare.

30 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur 2. Andel som rapporterat att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var vanligare bland kvinnor och män med kort utbildning än dem med lång (figur 2). Det var en större andel kvinnor födda i övriga Europa som hade svåra besvär av ängslan, oro eller ångest än bland svenskfödda kvinnor. födda utomlands hade dessa besvär i större omfattning än svenskfödda män. Låg inkomst 12 Hög inkomst 1 3 Saknar kontantmarginal 9 11 Har kontantmarginal 3 Ekonomisk kris 1 19 Ej ekonomisk kris Figur 2. Andel som rapporterat att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest bland kvinnor och män som var låginkomsttagare, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland dem med hög inkomst, med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 2).

31 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Stress De som på frågan: Känner du dig för närvarande stressad? Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad. svarat ganska mycket eller väldigt mycket redovisas här. Andelen kvinnor som rapporterade att de känner sig ganska eller mycket stressade minskade något mellan åren och år 3- år - år - år 1- år Figur 27. Andel som rapporterat att de känner sig ganska eller mycket stressade i olika åldersgrupper, 1 år,. Stress var betydligt vanligare bland kvinnor än bland män (figur 27). Yngre personer var mer stressade än äldre speciellt tydligt var detta bland kvinnorna. Arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna var stressade i betydligt större omfattning än de yrkesarbetande. Stress var mindre vanligt bland manliga egna företagare, lantbrukare än bland arbetare. Stress var mindre vanligt bland män med mellanlång eller lång utbildning och kvinnor med lång utbildning än bland dem med kort Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur 2. Andel som rapporterat att de känner sig ganska eller mycket stressade efter födelseland, 1 år,. Åldersstandardiserat.

32 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 32 Stress var betydligt vanligare bland kvinnor utanför Norden och män födda utomlands än bland svenskfödda (figur 2). Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal Ekonomisk kris Ej ekonomisk kris Figur 29. Andel som rapporterat att de känner sig ganska eller mycket stressade efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare att känna sig ganska eller mycket stressad bland kvinnor och män som var låginkomsttagare, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland dem med hög inkomst, med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 29)..3.3 Nedsatt psykiskt välbefinnande Självskattat psykiskt välbefinnande GHQ12 (General Health Questionnaire) är ett frågeinstrument som utgörs av 12 frågor som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. Instrumentet är fokuserat på avbrott i den normala funktionen snarare än ett livslångt karakteristikum. GHQ12 är utformat för att mäta två huvudsakliga problem: oförmåga att klara av sina normala funktioner och uppkomsten av nya fenomen av distressing karaktär. På var och en av de 12 frågorna ges poäng för bra psykiskt välbefinnande eller 1 för dåligt psykiskt välbefinnande. Som mest kan den svarande få 12 poäng och som minst poäng. Vi har här valt brytpunkten för psykiskt välbefinnande vid summan 3 poäng vilket betyder att de som hade 2 poäng hade bra psykiskt välbefinnande och de som hade 3 12 poäng hade nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen kvinnor som rapporterade nedsatt psykiskt välbefinnande minskade något mellan åren och.

33 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR år 3- år - år - år 1- år Figur 3. Andel som rapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12, cut off 3) i olika åldersgrupper, 1 år,. Nedsatt psykiskt välbefinnande var betydligt vanligare bland kvinnor än bland män (figur 3). Yngre personer hade nedsatt psykiskt välbefinnande i större utsträckning än äldre speciellt tydligt var detta bland kvinnorna. Minsta andelen män och kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande fanns bland ålderspensionärer. I övrigt hade arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna nedsatt psykiskt välbefinnande i betydligt större omfattning än de yrkesarbetande. Det var vanligare med nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor och män som inte kunde klassificeras och kvinnliga egna företagare och lantbrukare än bland kvinnliga arbetare. Nedsatt psykiskt välbefinnande var vanligare bland kvinnor med lång utbildning och mindre vanligt bland dem med mellanlång utbildning än bland kvinnor med kort. med kort utbildning hade nedsatt psykiskt välbefinnande i större utsträckning än män med mellanlång eller lång utbildning Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur 31. Andel som rapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12, cut off 3) efter födelseland, 1 år,. Åldersstandardiserat.

34 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Nedsatt psykiskt välbefinnande var betydligt vanligare bland kvinnor födda utanför Norden och män födda utanför Sverige än bland svenskfödda (figur 31). Låg inkomst 2 2 Hög inkomst 17 Saknar kontantmarginal 2 29 Har kontantmarginal 1 Ekonomisk kris 3 37 Ej ekonomisk kris Figur 32. Andel som rapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12, cut off 3) efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare att rapportera nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor och män som var låginkomsttagare, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland dem med hög inkomst, med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 32)..3. Självmordstankar De som på frågan: Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? svarat ja, en gång eller ja, flera gånger redovisas här år 3- år - år - år 1- år Figur 33. Andel som en eller flera gånger haft självmordstankar i olika åldersgrupper, 1 år,. Själsmordstankar var vanligare bland kvinnor än bland män (figur 33). Yngre personer hade självmordstankar i betydligt större utsträckning än äldre. Arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna hade haft självmordstankar i betydligt större omfattning än de yrkesarbetande.

35 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Det var vanligare att ha haft självmordstankar bland manliga arbetare än bland tjänstemän. För kvinnor fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan socioekonomiska grupper. Självmordstankar var vanligare bland män med kort utbildning än bland dem med mellanlång eller lång Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur 3. Andel som en eller flera gånger haft självmordstankar efter födelseland, 1 år,. Åldersstandardiserat. Självmordstankar var vanligare bland kvinnor födda utanför Norden och män födda utanför Europa än bland svenskfödda. Låg inkomst Hög inkomst 11 9 Saknar kontantmarginal 1 Har kontantmarginal 9 12 Ekonomisk kris 27 3 Ej ekonomisk kris Figur 3. Andel som en eller flera gånger haft självmordstankar efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare att en eller flera gånger haft självmordstankar bland kvinnor och män som var låginkomsttagare, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland dem med hög inkomst, med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 3).

36 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3.3. Självmordsförsök De som på frågan: Har du någon gång försökt ta ditt liv? svarat ja, en gång eller ja, flera gånger redovisas här år 3- år - år - år 1- år Figur 3. Andel som en eller flera gånger försökt ta sitt liv i olika åldersgrupper, 1 år,. Självmordsförsök var betydligt vanligare bland kvinnor än bland män (figur 3). Yngre personer hade försökt ta sitt liv i större utsträckning än äldre speciellt tydligt var detta bland kvinnorna. Det var betydligt vanligare bland arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna att ha försökt ta sitt liv än bland yrkesarbetande. Det var vanligare att ha försökt ta sitt liv bland kvinnor som var egna företagare, lantbrukare och mindre vanligt bland manliga lägre tjänstemän än bland arbetare. Annars fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan socioekonomiska grupper Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur 37. Andel som en eller flera gånger försökt ta sitt liv efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Självmordsförsök var vanligare bland kvinnor och män med kort utbildning än bland dem med mellanlång eller lång (figur 37).

37 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur 3. Andel som en eller flera gånger försökt ta sitt liv efter födelseland, 1 år,. Åldersstandardiserat. Självmordsförsök var vanligare bland kvinnor och män födda utanför Europa och män födda i Norden än bland svenskfödda (figur 3). Låg inkomst 7 7 Hög inkomst 2 2 Saknar kontantmarginal Har kontantmarginal 2 Ekonomisk kris 1 Ej ekonomisk kris 2 1 Figur 39. Andel som en eller flera gånger försökt ta sitt liv efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var betydligt vanligare att en eller flera gånger försökt ta sitt liv bland kvinnor och män som var låginkomsttagare, saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris än bland dem med hög inkomst, med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 39).

38 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3. Vårdkontakt och läkemedel..1 Vårdkontakt senaste tre månaderna De som på frågan: Har du under de senaste tre månaderna haft kontakt med sjukvården. Gäller egna besvär eller sjukdom. svarat ja redovisas här. Andelen kvinnor och män som hade haft vårdkontakt de senaste 3 månaderna hade ökat något mellan åren och år 3- år - år - år 1- år Figur. Andel som rapporterat att de hade haft kontakt med sjukvården de senaste 3 månaderna i olika åldersgrupper, 1 år,. i alla åldrar hade oftare haft kontakt med sjukvården än män (figur ). Andelen personer som haft kontakt med sjukvården ökade åldern. En större andel kvinnor och män som var ålderspensionärer, förtidspensionärer eller långtidssjukskrivna hade haft kontakt med sjukvården än bland dem som yrkesarbetade. Arbetslösa kvinnor hade haft vårdkontakt i större utsträckning än yrkesarbetande kvinnor. Skillnaderna mellan socioekonomiska grupper var små. Bland män fanns en något större andel som haft vårdkontakt bland tjänstemän på mellannivå eller högre än bland arbetare. Bland kvinnor fanns en något mindre andel som haft vårdkontakt bland tjänstemän på mellannivå eller högre och bland egna företagare, lantbrukare och en större andel bland dem som inte kunde klassificeras än bland dem i arbetaryrken.

39 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur 1. Andel som rapporterat att de hade haft kontakt med sjukvården de senaste 3 månaderna efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat. Det var nästan lika vanligt att ha haft vårdkontakt oavsett utbildningens längd (figur 1). med mellanlång utbildning har dock haft vårdkontakt i något mindre utsträckning än dem med kort utbildning. Det var vanligare att ha haft vårdkontakt bland dem som är födda utomlands än bland svenskfödda. Låg inkomst Hög inkomst Saknar kontantmarginal 9 Har kontantmarginal 3 1 Ekonomisk kris 9 Ej ekonomisk kris Figur 2. Andel som rapporterat att de hade haft kontakt med sjukvården de senaste 3 månaderna efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. En större andel kvinnliga låginkomsttagare och kvinnor och män som saknade kontantmarginal och hade varit i ekonomisk kris hade haft kontakt med sjukvården än bland höginkomsttagare, dem med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur 2).

40 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR..2 Avstått från att köpa medicin på recept de senaste tre månaderna De som på frågan: Har du de senaste tre månaderna avstått från att köpa medicin som du fått recept på? svarat ja redovisas här. Andelen kvinnor och män som avstått från att köpa medicin på recept hade ökat mellan åren och år 3- år - år - år 1- år Figur 3. Andel som hade avstått från att köpa medicin på recept i olika åldersgrupper, 1 år,. Det var minst vanligt att äldre personer år avstått från att köpa medicin på recept (figur 3). Det var en större andel kvinnor och män som avstått att köpa medicin på recept bland arbetslösa, förtidspensionärer och långtidssjukskrivna än bland yrkesarbetande. Det var mindre vanligt att ha avstått från att köpa medicin bland kvinnor och män som var tjänstemän på mellannivå eller högre och bland manliga lägre tjänstemän än bland dem i arbetaryrken. Det var vanligare att avstå från att köpa medicin bland kvinnliga egna företagare, lantbrukare än bland kvinnor i arbetaryrken. 7 2 Kort utbildning Mellanlång utb Lång utbildning Figur. Andel som hade avstått från att köpa medicin på recept efter utbildning, 1 7 år,. Åldersstandardiserat.

41 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 1 Ju kortare utbildning, desto vanligare var det att inte köpa medicin på recept (figur ) Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen Figur. Andel som hade avstått från att köpa medicin på recept efter födelseland, 1 år,. Åldersstandardiserat. och män som var födda utomlands hade i större utsträckning avstått från att köpa medicin på recept än svenskfödda (figur ). Låg inkomst 7 Hög inkomst Saknar kontantmarginal 12 Har kontantmarginal Ekonomisk kris 19 Ej ekonomisk kris 1 2 Figur. Andel som hade avstått från att köpa medicin på recept efter ekonomi, 1 år,. Åldersstandardiserat. Det var en betydligt större andel kvinnor och män som avstått att köpa medicin på recept bland låginkomsttagare, dem som saknar kontantmarginal och varit i ekonomisk kris än bland höginkomsttagare, dem med kontantmarginal och dem som inte varit i ekonomisk kris (figur ).