Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken
|
|
- Charlotta Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DELRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Dnr VERK 11/ mars 13
2
3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 7 Uppdraget... 7 Hälsan hos personer med funktionsnedsättning... 7 Hälsan hos föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning... 8 Förstudie om hälsan hos personer med utvecklingsstörning... 8 Enkät om hur Sveriges kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete... 9 INLEDNING Bakgrund Uppdraget Innehållet i årets rapport Samråd m.m HÄLSAN HOS PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Sammanfattande resultat Hälsa Ängslan, oro och ångest Socialt deltagande Förvärvsarbete Ekonomiska villkor Levnadsvanor Föräldrar med funktionsnedsättning Nationella folkhälsoenkäten Definitioner m.m Funktionsnedsättning Föräldrar Åldersstandardisering Övriga definitioner Detaljerade resultat Hur de detaljerade resultaten bör tolkas Bra självskattad hälsa Dålig självskattad hälsa Lågt socialt deltagande Saknar kontantmarginal Ekonomisk kris Låg inkomst Tillgång till arbete (förvärvsarbetar) Oro för att förlora arbetet Daglig rökning Stillasittande fritid Övervikt Fetma Övervikt eller fetma Lågt intag av frukt och grönsaker Riskabla spelvanor... 49
4 Dålig tandhälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår stress Svåra sömnbesvär Svår huvudvärk Svår värk i skuldror, nacke eller axlar Svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Svår ängslan, oro eller ångest Svår trötthet Kränkande behandling HÄLSAN HOS FÖRÄLDRAR TILL BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Sammanfattning Inledning Metod Resultat Föräldrarnas hälsa och välbefinnande MÄTA HÄLSA, LEVNADSVANOR OCH LIVSVILLKOR HOS PERSONER MED UTVECKLINGSSTÖRNING: TEORETISKA OCH METODOLOGISKA PERSPEKTIV OCH ÖVERVÄGANDEN Sammanfattning Del Inledning och syfte Metod och tillvägagångssätt Den svenska folkhälsopolitiken Perspektiv på hälsa och personer med utvecklingsstörning Del Utvecklingsstörning: klassifikationer, perspektiv, vardagsliv Vad är utvecklingsstörning? Internationella klassifikationer av utvecklingsstörning Boende, sysselsättning och fritidsverksamhet Del Att mäta hälsan hos personer med utvecklingsstörning Utvecklingsstörning och hälsa - en forskningsöversikt Vilken delgrupp ska ingå i mätningen? Strategier för att hitta undersökningspersonerna Undersökningsmetod... Etiska överväganden... 6 Avslutning... 9 ENKÄT OM HUR SVERIGES KOMMUNER INKLUDERAR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING I SITT FOLKHÄLSOARBETE Sammanfattning Inledning Resultat Styrdokument Kunskap om målgruppen Insatser riktade till målgruppen Uppföljning av insatser Reflektioner Detaljerade resultat
5 REFERENSER BILAGA 1: FULLSTÄNDIGA RESULTAT UR NATIONELLA FOLKHÄLSOENKÄTEN I TABELLFORM BILAGA 2: THE LIFE SATISFACTION QUESTIONNAIRE
6
7 Sammanfattning Uppdraget Statens folkhälsoinstitut har inom ramen för regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken regeringens uppdrag att följa upp hälsans bestämningsfaktorer med avseende på personer med funktionsnedsättning samt hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument och i hälsofrämjande och förebyggande arbete. Detta är den andra delrapport. Den uppdaterar 12 års delrapport (Dnr VERK 11/442) med senast tillgängliga data från Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstituts årliga enkätundersökning riktad till ett urval av Sveriges vuxna befolkning i åldrarna år. Rapporten utvecklar därutöver föregående års redovisning till att omfatta samtliga delar av uppdraget. Den består av fyra självständiga delar: Hälsan hos personer med funktionsnedsättning Hälsan hos föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning Förstudie om hälsan hos personer med utvecklingsstörning ( Mäta hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos personer med utvecklingsstörning: Teoretiska och metodologiska perspektiv och överväganden ) Enkät om hur Sveriges kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete Hälsan hos personer med funktionsnedsättning Av svaren från Nationella folkhälsoenkäten åren 12 framgår det att personer med funktionsnedsättning har ett betydligt sämre allmänt hälsotillstånd än personer utan funktionsnedsättning. Att ha dålig eller mycket dålig självskattad hälsa är omkring tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Omvänt är det en betydligt lägre andel av dem med funktionsnedsättning som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Bland personer med funktionsnedsättning är det också vanligare med nedsatt psykiskt välbefinnande, svår stress, svåra sömnbesvär och olika former av värk. Inom grupperna är kvinnornas hälsosituation i regel sämre än männens. Vidare är andelen som förvärvsarbetar lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Bland personer med funktionsnedsättning är det också vanligare att ha varit i ekonomisk kris och att sakna kontantmarginal. Även beträffande levnadsvanor syns tydliga skillnader: andelen med ohälsosamma levnadsvanor är i stort sett genomgående högre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med dem utan funktionsnedsättning. Det gäller exempelvis stillasittande fritid, lågt intag av frukt och grönsaker samt förekomst av fetma. 7
8 Föräldrar med funktionsnedsättning har inom de flesta områden samma hälsoproblem som övriga i gruppen med funktionsnedsättning. Förklaringen är förstås att de utgör en del av den gruppen. Särskilt kvinnornas svårigheter framträder. I många fall finns det naturligtvis ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och den nedsatta hälsan. Samtidigt är hälsan hos personer med funktionsnedsättning sämre än vad den skulle behöva vara. En betydande del av den högre ohälsan beror inte på funktionsnedsättningen i sig, utan kan troligen förklaras av välkända riskfaktorer för ohälsa kopplade till livsvillkor och levnadsvanor. Den högre ohälsan är därmed till viss del påverkbar genom samhälleliga insatser. Hälsan hos föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning Av en studie som Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap lät genomföra år 11, och som Statens folkhälsoinstitut delfinansierade, framgår det att levnadsvillkoren skiljer sig åt mellan föräldrar till barn med funktionsnedsättning och föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Ekonomiska problem är vanligare bland föräldrar till barn med måttliga eller svåra funktionsnedsättningar samt barn med huvudsakligen fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, något som troligen hänger samman med att dessa föräldrar oftare är ensamstående. Det kan även bero på att de har sämre möjligheter att kombinera sitt föräldraskap med arbete. Resultaten visar också att föräldrar till barn med funktionsnedsättning i högre grad har olika somatiska och psykiska besvär, främst huvudvärk och sömnlöshet, jämfört med övriga föräldrar. Det beror troligen på en rad olika faktorer, till exempel den högre graden av ekonomisk utsatthet. Förstudie om hälsan hos personer med utvecklingsstörning Personer med utvecklingsstörning har förmodligen ett stort bortfall i Nationella folkhälsoenkäten till följd av enkätens utformning och omfattning. Statens folkhälsoinstitut planerar därför att genomföra en fördjupad uppföljningsinsats riktad till denna grupp. Universitetslektor Jens Ineland vid Umeå universitet har på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut genomfört en förstudie om hur en eventuell kommande undersökning av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med utvecklingsstörning bör läggas upp och genomföras. Förstudien redovisas i sin helhet. Utredaren konstaterar att empiriska datainsamlingar med personer med utvecklingsstörning förutsätter flexibilitet och kreativitet hos den som ansvarar för undersökningen, men också en etisk medvetenhet. Inför en eventuell framtida undersökning av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med utvecklingsstörning föreslår utredaren bland annat följande: 8
9 Att urvalsgruppen är personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Att urvalet sker genom att fokusera på ett antal kommuner i olika storlek, geografiskt spridda från norr till söder. Att i urvalsprocessen använda olika sökvägar och (register)data för att komma i kontakt med undersökningspersonerna samt att även använda brukar- och intresseföreningar, boenden och dagliga verksamheter i de städer eller kommuner som utgör urvalsramen. Att den huvudsakliga och prioriterade datainsamlingsmetoden är en anpassad och modifierad version av Nationella folkhälsoenkäten. Att intervjuer används som alternativ datainsamlingsmetod i de fall det kan vara befogat. Att Nationella folkhälsoenkätens frågeformulär modifieras och anpassas till målgruppens begåvningsmässiga förutsättningar i enlighet med exempel givna i förstudien. Att antalet frågor i Nationella folkhälsoenkäten reduceras i enlighet med förslag som lämnas i förstudien, och att i detta arbete reflektera över vilka frågor som fordrar informanternas svar ansikte mot ansikte och när det kan vara motiverat att söka information på annat sätt, till exempel genom registerdata eller dokumentation eller möjligen via närstående eller professionella. Enkät om hur Sveriges kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete Statens folkhälsoinstitut har genomfört en webbenkät riktad till ansvariga för övergripande folkhälsoarbete i 288 av landets kommuner. Syftet med undersökningen var att inhämta kunskap om hur kommunerna inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete och mer specifikt vilka hälsofrämjande och förebyggande insatser som genomförs och vilka delgrupper insatserna riktas till. I stort sett alla svarande kommuner (nittiotvå procent) anger att målgruppen personer med funktionsnedsättning i hög grad eller i viss mån inkluderas i det ordinarie folkhälsoarbetet. Knappt hälften av de kommuner som svarat på frågan anger att de har styrdokument som ur ett folkhälsoperspektiv uttryckligen inkluderar målgruppen. En stor majoritet av de svarande kommunerna (åttiosex procent) arbetar med att förbättra tillgängligheten i bred mening. Relativt många (drygt hälften av de svarande) genomför riktade insatser för att påverka levnadsvanorna bland personer med funktionsnedsättning. Samtidigt tycks det finnas en viss osäkerhet bland de ansvariga för folkhälsoarbetet ute i kommunerna om hur många invånare som har en funktionsnedsättning. Det verkar också vara relativt få 9
10 kommuner som följer hälsoutvecklingen hos den här gruppen (bara knappt tjugo procent av de svarande uppger att de gör det). Sammantaget gör det relativt stora bortfallet (knappt femtio procent) och den stora andelen som svarat vet ej på flertalet frågor att såväl enskilda svar som den totala bilden bör tolkas med försiktighet.
11 Inledning Bakgrund Regeringen har identifierat folkhälsopolitiken som ett av nio prioriterade områden inom funktionshinderspolitiken. Inför framtagandet av den funktionshinderspolitiska strategin, En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16, fick Statens folkhälsoinstitut som en av 17 strategiskt viktiga myndigheter i uppdrag att föreslå delmål inom sina berörda verksamhetsområden samt föreslå hur delmålen skulle följas upp (S/4319/ST). I uppdraget angav regeringen hur delmål och uppföljning företrädesvis skulle vara utformade. Statens folkhälsoinstitut redovisade sina förslag i oktober (VERK /291). Föreliggande uppdrag överensstämmer i allt väsentligt med de förslag som institutet då självt tog fram. Uppdraget Regeringen gav den 6 oktober 11 Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att under åren arbeta enligt följande delmål. 1) Kontinuerlig uppföljning av hälsans bestämningsfaktorer med avseende på personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen omfattar: a) självskattad hälsa, socialt deltagande och ekonomiska villkor hos personer med funktionsnedsättning; b) hälsan hos föräldrar med funktionsnedsättning och föräldrar till barn med funktionsnedsättning; samt c) tillgång till arbetet, oro för att förlora arbetet, stillasittande fritid, övervikt och rökning. 2) Uppföljning av hälsofrämjande och förebyggande insatser nationellt, regionalt och lokalt. Med detta avses hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete. Myndigheten ska redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen (Socialdepartementet) senast den 15 mars varje år under perioden Den sista rapporten ska innehålla en slutlig resultatredovisning. Föreliggande rapport är således Statens folkhälsoinstituts andra i ordningen. Innehållet i årets rapport 12 års rapport bestod av resultat från Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstituts årliga enkätundersökning riktad till ett urval av Sveriges befolkning i åldern år. Rapporten redovisade hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med funktionsnedsättning i förhållande till övrig befolkning och omfattande hela delmål 1 i uppdraget utom hälsan hos föräldrar till 11
12 barn med funktionsnedsättning. 1 Den delen kunde inte följas upp eftersom enkäten har saknat frågor som identifierar barn med funktionsnedsättning. Delmål 2, som rör kommuners styrdokument och hälsofrämjande och förebyggande arbete, kunde heller inte följer upp i 12 års rapport. Årets rapport redovisar däremot samtliga delar av uppdraget. Den innehåller dessutom den första fasen av en planerad fördjupning inriktad mot personer med utvecklingsstörning, en av de grupper som troligen har ett högt bortfall i Nationella folkhälsoenkäten till följd av enkätens utformning och omfattning. Årets rapport består av följande delar. Hälsan hos personer med funktionsnedsättning. 12 års rapport bygger på svaren i Nationella folkhälsoenkäten åren 9 11, medan de nya resultaten bygger på svaren för åren 12. Förutom några nya indikatorer är redovisningen i övrigt densamma. Det sker inte någon jämförelse mellan årets och förra årets resultat. Att jämföra förändringar mellan enstaka år är inte meningsfullt utan kräver längre tidsserier. Hälsan hos föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning. Här redovisas resultat från den svenska delen av studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna, som Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) lät genomföra under år 11 och som Statens folkhälsoinstitut delfinansierade. Även om studiens fokus ligger på barns och ungdomars levnadsförhållanden, innehåller den ett mindre antal frågor som speglar föräldrarnas situation. I syfte att utveckla kunskapen om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland föräldrar till barn med funktionsnedsättning pågår det för närvarande ett arbete på institutet med att införa nya, permanenta frågor om barn med funktionsnedsättning i Nationella folkhälsoenkäten. Förstudie om personer med utvecklingsstörning ( Mäta hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos personer med utvecklingsstörning: Teoretiska och metodologiska perspektiv och överväganden ). Personer med utvecklingsstörning är en av de grupper som förmodligen har ett stort bortfall i Nationella folkhälsoenkäten. Statens folkhälsoinstitut planerar därför att inom ramen för föreliggande regeringsuppdrag genomföra en fördjupad uppföljningsinsats riktad till denna grupp. Som ett inledande steg har vi låtit universitetslektor Jens Ineland vid Umeå universitet genomföra en förstudie. Ineland har utrett hur en eventuell kommande undersökning av hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med utvecklingsstörning bör läggas upp och genomföras. Förstudien presenteras här i sin helhet. Författaren svarar dock själv för innehållet. Enkät om hur Sveriges kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sitt folkhälsoarbete. Statens folkhälsoinstitut har genomfört en webbaserad enkät riktad till 288 av landets kommuner i syfte att undersöka hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i 1 I föreliggande rapport används begreppet övrig befolkning som synonym till personer utan funktionsnedsättning. 12
13 kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete, dvs. delmål 2 i uppdraget. Enkäten utformades i samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och i dialog med Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam). De sammanställda enkätsvaren redovisas här. Samråd m.m. I uppdraget ingår att redovisa de samråd som myndigheten har haft med funktionshindersorganisationerna och andra berörda aktörer. Statens folkhälsoinstitut har inrättat en extern referensgrupp för regeringsuppdraget. Den har följande medlemmar: Johanna Alfredsson, sociolog och utredare, Landstinget Gävleborg; Malin Broberg, docent vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet; Mats Granlund, professor i handikappvetenskap samt psykologi, Högskolan i Jönköping; Anna Lindgren, universitetslektor vid avdelningen för matematisk statistik, Matematikcentrum, Lunds universitet; Õie Umb-Carlsson, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet; samt en representant från Handikappförbunden (platsen är för närvarande vakant). Därutöver har Ylva Arnhof, tidigare avdelningschef vid Statens folkhälsoinstitut, knutits till uppdraget som särskild rådgivare. Vidare har Jens Ineland under arbetet med förstudien samrått med Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) och med Riksföreningen Grunden. 13
14 14
15 Hälsan hos personer med funktionsnedsättning Sammanfattande resultat Hälsa Uppföljningen av hälsan hos personer med funktionsnedsättning visar att dessa har ett betydligt sämre allmänt hälsotillstånd än personer utan funktionsnedsättning. Liksom vid 12 års redovisning är det ca tio gånger vanligare med dålig eller mycket dålig självskattad hälsa bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Omvänt är det fortsatt en betydligt lägre andel av dem med funktionsnedsättning som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Dålig tandhälsa är dubbelt så vanligt bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Vidare är det betydligt vanligare med nedsatt psykiskt välbefinnande bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen, särskilt i åldersgruppen år. Svår stress, svåra sömnbesvär, svår trötthet samt svår huvudvärk, annan svår värk eller svåra besvär med smärtor är vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland personer utan funktionsnedsättning. Inom grupperna är kvinnornas hälsosituation i regel sämre än männens. I många fall finns det naturligtvis ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och den nedsatta hälsan. Samtidigt är hälsan hos personer med funktionsnedsättning sämre än vad den skulle behöva vara. En betydande del av den högre ohälsan beror inte på funktionsnedsättningen i sig, utan kan troligen förklaras av välkända riskfaktorer för ohälsa kopplade till livsvillkor och levnadsvanor. Den högre ohälsan är därmed till viss del påverkbar genom samhälleliga insatser. Ängslan, oro och ångest Det är fyra gånger vanligare med svår ängslan, oro eller ångest bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Det är vanligare bland kvinnor än bland män och vanligare i åldern år än i åldern år, i båda grupperna. Socialt deltagande Lågt socialt deltagande är vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med dem utan funktionsnedsättning. I åldersgruppen år är det dubbelt så vanligt. 15
16 Förvärvsarbete Andelen som förvärvsarbetar är i åldersgruppen år lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Dessutom är oro för att förlora arbetet inom det närmaste året vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland personer utan funktionsnedsättning. Ekonomiska villkor Många personer med funktionsnedsättning lever i en ekonomiskt utsatt situation. Det är betydligt vanligare bland personer med funktionsnedsättning att ha låg inkomst, ha varit i ekonomisk kris eller sakna kontantmarginal jämfört med övriga befolkningen. Bland kvinnor med funktionsnedsättning i åldern år är cirka hälften låginkomsttagare, vilket är en betydligt högre andel jämfört med både kvinnor utan funktionsnedsättning och män med och utan funktionsnedsättning i samma åldersgrupp. Levnadsvanor Andelen med ohälsosamma levnadsvanor är i stort sett genomgående högre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med dem utan funktionsnedsättning. Det är vanligare att ha en stillasittande fritid, ha lågt intag av frukt och grönsaker samt ha fetma bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Att ha övervikt är däremot ungefär lika vanligt i båda grupperna. Föräldrar med funktionsnedsättning Av redovisningen framgår det att personer med funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år inom de flesta områden har samma hälsoproblem som övriga i gruppen med funktionsnedsättning. Förklaringen är förstås att de utgör en del av den gruppen. Särskilt kvinnornas svårigheter framträder. Så t.ex. är andelarna med svåra sömnbesvär, svår värk samt svår trötthet betydligt högre bland kvinnor med funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år jämfört med motsvarande kvinnor utan funktionsnedsättning. Andelen med lågt socialt deltagande är högre bland dessa kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med motsvarande kvinnor utan funktionsnedsättning. Det är också vanligare bland kvinnorna med funktionsnedsättning att ha låg egen inkomst jämfört med övriga som delar bostad med barn, både med och utan funktionsnedsättning. Vidare har personer med funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år betydligt oftare varit i ekonomisk kris eller saknar kontantmarginal jämfört med personer utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år, något som gäller såväl kvinnor som män. 16
17 Nationella folkhälsoenkäten Nationella folkhälsoenkäten har genomförts årligen sedan år 4 i syfte att följa upp folkhälsan och de faktorer som påverkar den. Undersökningen görs av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med landsting och regioner och genomförs med hjälp av Statistiska centralbyrån. Enkäten innehåller ett 8-tal frågor om fysisk och psykisk hälsa, vårdkontakter och läkemedelsanvändning. Andra frågor gäller levnadsvanor fysisk aktivitet, kost, rökning, snusning, alkohol och spel. Enkäten innehåller också frågor om ekonomiska förhållanden, om arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet samt sociala relationer. Det ställs också ett antal frågor som gör det möjligt att definiera en grupp som har funktionsnedsättning. Det innebär att det går att jämföra hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med funktionsnedsättning med övriga befolkningens. Av naturliga skäl har dock ett antal personer med funktionsnedsättning fallit bort ur enkäten just för att funktionsnedsättningen hindrat dem att delta i undersökningen. Några av dem är sannolikt dementa, personer med utvecklingsstörning, personer med psykisk sjukdom och synskadade. Föreliggande redovisning omfattar svaren på det urval av frågor som regeringsuppdraget omfattar. För att i högre utsträckning erhålla statistiskt signifikanta resultat har svaren från de tre senast tillgängliga åren, 11, 12 slagits samman till ett gemensamt urval för vilket resultaten redovisas. 2 Redovisningen bygger på det nationella urvalet. Under åren, 11 och 12 skickades enkäten ut till sammanlagt ca 6 slumpvis utvalda personer i åldern år. Datainsamlingen genomfördes mellan april och juni varje år, och svarsfrekvensen var omkring 5 procent. Redovisningen bygger därmed på ca personers svar. Definitioner m.m. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning har definierats utifrån fyra frågor i enkätformuläret: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? De som svarat Ja på den frågan och också svarat Ja, i hög grad på följdfrågan Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar? Kan du utan svårighet se och urskilja vanlig text i en dagstidning? De som svarat Nej (inte ens med glasögon) på den frågan. Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera personer? De som svarat Nej (inte ens med hörapparat) på den frågan. Personer med rörelsehinder. De som inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad (cirka 5 minuter) i någorlunda rask takt eller 2 Eftersom de tre årsurvalen är ungefär lika stora har ingen viktning skett. 17
18 behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta sig utomhus. De personer som tillhör en eller flera av dessa fyra kategorier definieras i föreliggande redovisning ha funktionsnedsättning. Definitionen är densamma som Statens folkhälsoinstitut tillämpar i Nationella folkhälsoenkäten. De fyra underliggande kategorifrågorna härrör alla från SCB:s ULF-undersökning (Undersökningarna av levnadsförhållanden). Definitionen ovan skiljer sig från den som används för barn med funktionsnedsättning i uppföljningen av hälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning med utgångspunkt i studien Hälsa och välfärd bland barn och ungdom i de nordiska länderna. Föräldrar I Nationella folkhälsoenkäten ställs frågan Med vem delar du bostad?, med Barn som ett svarsalternativ och med en följdfråga om barnets eller barnens ålder. Det går inte att veta om respondenten faktiskt är barnets eller barnens förälder. Åldersstandardisering För personer med respektive utan funktionsnedsättning redovisas resultaten efter kön och ålder i tre ålderskategorier: år, år, år. För kategorierna år och år har resultaten åldersstandardiserats, utom då redovisningen gäller föräldrar. 3 Övriga definitioner För definitioner av de indikatorer (hälsoutfall, livsvillkor och levnadsvanor) som redovisas från Nationella folkhälsoenkäten, se Statens folkhälsoinstitut (11). Detaljerade resultat Hur de detaljerade resultaten bör tolkas Nationella folkhälsoenkäten skickas varje år till ett urval om knappt personer i Sveriges befolkning i åldersintervallet år, och av dessa besvarar ungefär hälften enkäten. De resultat som redovisas nedan bygger på de tre senast tillgängliga årgångarna, med andra ord på svaren från omkring personer. Även om vi inte har frågat samtliga invånare i åldersgruppen år om deras hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, är det naturligtvis just det som vi är intresserade av att mäta. Vi vill exempelvis undersöka hur stor andelen dagligrökare är i befolkningen år, inte hur stor den är bland de personer som har råkat ingå i urvalet och därmed fått 3 Av naturliga skäl redovisas inte gruppen föräldrar år. 18
19 svara på frågan om de röker dagligen. När vi på det här sättet uttalar oss om andelen dagligrökare i en viss åldersgrupp utan att ha frågat samtliga personer i den, uppkommer ett så kallat urvalsfel. De uppmätta andelarna varierar beroende på vilka personer som råkar ingå i urvalet. Figur 25 nedan visar andelen dagligrökare bland män i olika åldersgrupper, med respektive utan funktionsnedsättning. Bland män år med funktionsnedsättning är den uppmätta andelen 16 procent. Det sanna värdet bland alla Sveriges män med funktionsnedsättning år är förmodligen inte 16 procent, utan det kan vara både högre och lägre. Värdet är okänt för oss. Siffran 16 procent är det värde som vi har fått genom att fråga ett urval av alla män med funktionsnedsättning i åldersgruppen om deras rökvanor. Urvalsfelet minskar med ökad urvalsstorlek, dvs. ju fler personer som ingår i urvalet. Det vanligaste måttet på urvalsfelets storlek är det så kallade konfidensintervallet, som utifrån en godtyckligt vald säkerhet (konfidens) anger de gränser inom vilka det sanna, okända värdet antas ligga. 4 Det är praxis att välja konfidensgraden 95 procent. Ett 95-procentigt konfidensintervall innesluter det sanna värdet i ungefär 95 fall av, givet att inga andra typer av fel förekommer. I figurerna nedan åtföljs samtliga resultat av 95-procentiga konfidensintervall i syfte att åskådliggöra den statistiska osäkerheten. I figur 25 anges konfidensintervallet för dagligrökande män med funktionsnedsättning år till 14,6 18,3 procent. Med 95 procents säkerhet kan vi alltså säga att den sanna andelen dagligrökare i gruppen är mellan 14,6 och 18,3 procent. 5 I den här redovisningen vill vi genomgående ha svar på om det sanna värdet för personer med funktionsnedsättning i en viss åldersgrupp och av ett visst kön skiljer sig från det sanna värdet för motsvarande grupp utan funktionsnedsättning. Med hjälp av konfidensintervallen kan vi undersöka om de sanna värdena troligen skiljer sig åt. I figur 25 ser vi att andelen dagligrökare bland män år utan funktionsnedsättning har uppmätts till 9,9 procent. Med 95 procents säkerhet ligger det sanna värdet mellan 9,2 och,5 procent. De två konfidensintervallen är alltså 9,2,5 procent respektive 14,6 18,3 procent. Vi ser att intervallen inte överlappar varandra; inget tänkbart sant värde ingår i bägge. När det inte finns någon sådan överlappning säger man att skillnaden mellan grupperna är statistiskt signifikant. Vi drar slutsatsen att andelen dagligrökare bland alla män med funktionsnedsättning år troligen är högre än bland alla män utan funktionsnedsättning år. Bland resultaten nedan är i de allra flesta fall värdet för gruppen med funktionsnedsättning signifikant skilt från värdet för motsvarande grupp utan funktionsnedsättning. Det finns dock några undantag. Ett av dem är andelen dagligrökare bland män år. Som vi ser i figur 25 ligger punktskattningarna nära varandra, 11 procent respektive 9,9 procent. Konfidensintervallen är 9,2 12,5 procent respektive 8,7 11, procent. Eftersom intervallen delvis överlappar varandra finns det flera tänkbara sanna värden som är gemensamma, t.ex. 9,5 eller,. 4 För en översikt över övriga felkällor i undersökningar av det här slaget, se Statistiska centralbyrån (11a). 5 Punktskattningen, 16,45, ligger mitt i konfidensintervallet. På grund av att värdet har avrundats till närmaste heltal, 16, ser det dock inte ut så i figuren. Många av de övriga figurerna innehåller samma avrundningsavvikelse. 19
20 Skillnaden är därför inte statistiskt signifikant. Vi kan inte dra slutsatsen att andelen dagligrökare bland alla män med funktionsnedsättning år är högre än bland alla män utan funktionsnedsättning år. Det statistiska underlaget är inte tillräckligt starkt för att vi ska våga säga det. För att kunna dra korrekta slutsatser av resultaten i figurerna 1 75 nedan, är det viktigt att man inte enbart jämför punktskattningar utan även beaktar de tillhörande konfidensintervallens eventuella överlappning. Bilaga 1 presenterar figurernas innehåll i tabellform. Där finns dessutom samtliga utfall redovisade efter personer med och utan funktionsnedsättning sammanslagna.
21 Bra självskattad hälsa Män och kvinnor Figur 1. Andel män med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (83,-84,6) 73 (71,3-74,7) 82 (8,8-82,3) (53,-57,9) 51 (49,4-53,) 33 (,3-35,4) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 2. Andel kvinnor med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (81,5-83,1) 69 (67,8-71,2) 8 (79,-8,4) (44,8-49,1) 27 (25,-29,4) 43 (41,7-44,9) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 21
22 Föräldrar Figur 3. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (82,6-85,1) 85 (83,7-86,4) (42,-5,3) 57 (51,6-61,8) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 22
23 Dålig självskattad hälsa Män och kvinnor Figur 4. Andel män med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (15,-18,6) (17,5-21,9) 17 (16,-18,7) 1,9 (1,6-2,2) Män med funktionsnedsättning 1,4 (,9-1,8) år år år 1,8 (1,5-2,) Män utan funktionsnedsättning Figur 5. Andel kvinnor med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (19,-22,5) 21 (18,5-22,5) 21 (19,4-22,1) 2 (1,8-2,3) Kvinnor med funktionsnedsättning 1,7 (1,3-2,2) år år år 2 (1,7-2,2) Kvinnor utan funktionsnedsättning 23
24 Föräldrar Figur 6. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (16,2-22,8) 15 (11,7-19,1) (a) Kvinnor 2,1 (1,7-2,6) Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män 1,5 (1,-2,) Föräldrar utan funktionsnedsättning 24
25 Lågt socialt deltagande Män och kvinnor Figur 7. Andel män med lågt socialt deltagande bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (44,4-49,9) 27 (25,3-29,7) 14 (13,7-15,2) 33 (,8-34,4) 31 (29,5-32,9) 18 (17,4-18,9) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 8. Andel kvinnor med lågt socialt deltagande bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (22,-25,6) 12 (11,7-13,) 43 (,8-45,8) 28 (25,9-29,2) 27 (25,9-28,8) 16 (14,9-16,2) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 25
26 Föräldrar Figur 9. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med lågt socialt deltagande bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (24,-31,5) 13 (12,1-14,3) 22 (18,-26,5) 11 (,2-12,7) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 26
27 Saknar kontantmarginal Män och kvinnor Figur. Andel män med som saknar kontantmarginal bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (28,7-33,1) 16 (14,9-16,5) 14 (12,-15,7) 9 (7,9-,1) 28 (26,1-29,3) 15 (13,8-15,2) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 11. Andel kvinnor som saknar kontantmarginal bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (39,5-43,8) 38 (36,5-39,7) 21 (,1-21,8) 23 (,8-25,) 13 (12,2-14,8) (18,8-,2) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 27
28 Föräldrar Figur 12. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som saknar kontantmarginal bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (,6-48,9) 21 (19,6-22,3) 29 (24,2-33,4) 13 (11,3-13,9) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 28
29 Ekonomisk kris Män och kvinnor Figur 13. Andel män som har befunnit sig i ekonomisk kris bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (23,4-27,7) 13 (12,6-14,1) 8 (6,5-9,4) Män med funktionsnedsättning 4,5 (3,7-5,3) 22 (,7-23,8) år år år 12 (11,-12,2) Män utan funktionsnedsättning Figur 14. Andel kvinnor som har befunnit sig i ekonomisk kris bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (31,5-35,6) 16 (15,6-17,1) 11 (9,-12,) 5,7 (4,8-6,6) 29 (27,8-,8) 14 (13,7-14,9) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 29
30 Föräldrar Figur 15. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som har befunnit sig i ekonomisk kris bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (35,5-43,6) 19 (18,-,6) (25,3-34,6) 13 (11,8-14,4) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning
31 Låg inkomst Män och kvinnor Figur 16. Andel män med låg egen inkomst bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (28,7-33,7) (23,4-27,6) (19,2-22,2) (14,8-16,4) 27 (25,-28,1) 17 (16,2-17,6) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 17. Andel kvinnor med låg egen inkomst bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (27,-,9) 18 (17,1-18,7) 51 (49,-53,9) 36 (34,6-38,1) 33 (31,5-34,5) 22 (21,2-22,6) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 31
32 Föräldrar Figur 18. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med låg egen inkomst bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (15,7-22,3) 9,8 7,9 (8,8-,8) 7 (5,1-,6) (6,-8,) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 32
33 Tillgång till arbete (förvärvsarbetar) Män och kvinnor Figur 19. Andel män som förvärvsarbetar bland män med respektive utan funktionsnedsättning i åldersintervallet år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (77,1-79,) (59,1-63,9) 5 Med funktionsnedsättning Utan funktionsnedsättning Figur. Andel kvinnor som förvärvsarbetar bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i åldersintervallet år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (74,9-76,7) (48,6-53,1) Med funktionsnedsättning Utan funktionsnedsättning 33
34 Föräldrar Figur 21. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som förvärvsarbetar bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (84,1-86,5) 83 (78,9-86,6) (89,3-91,6) (55,3-63,7) 5 (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 34
35 Oro för att förlora arbetet Män och kvinnor Figur 22. Andel män som är oroliga att förlora sitt arbete inom det närmaste året bland män med respektive utan funktionsnedsättning i åldersintervallet år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (14,7-19,4) 12 (11,6-13,3) Med funktionsnedsättning Utan funktionsnedsättning Figur 23. Andel kvinnor som är oroliga att förlora sitt arbete inom det närmaste året bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i åldersintervallet år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (18,7-23,7) 15 (14,2-15,9) Med funktionsnedsättning Utan funktionsnedsättning 35
36 Föräldrar Figur 24. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som är oroliga att förlora sitt arbete inom det närmaste året bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (15,7-24,4) (12,3-14,8) 11 (9,5-17,1) (9,6-12,2) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 36
37 Daglig rökning Män och kvinnor Figur 25. Andel dagligrökare bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (14,6-18,3) 9,9 (9,2-,5) 11 (9,2-12,5) 9,9 (8,7-11,) 15 (14,1-16,7) 9,7 (9,2-,3) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 26. Andel dagligrökare bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (17,6-21,) 12 (11,2-12,5) 11 (9,6-12,7) (9,2-11,4) 18 (16,6-19,1) 11 (,8-11,9) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 37
38 Föräldrar Figur 27. Andel dagligrökare bland kvinnor (a) respektive män (b) i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (14,7-21,1) 13 9 (9,7-16,7) (8,1-,) 7,3 (6,3-8,3) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 38
39 Stillasittande fritid Män och kvinnor Figur 28. Andel män med stillasittande fritid bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (19,9-24,) 12 (11,-12,5) 26 (23,6-28,3) 8,1 (7,1-9,1) 23 (21,2-24,2) 11 (,5-11,7) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 29. Andel kvinnor med stillasittande fritid bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (17,6-21,) (9,5-,7) 32 (29,8-34,5) 7,5 (6,5-8,5) 22 (,3-23,) 9,7 (9,2-,2) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 39
40 Föräldrar Figur. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med stillasittande fritid bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (19,1-26,) 11 (,2-12,3) 21 (16,5-24,8) 12 (,7-13,2) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning
41 Övervikt Män och kvinnor Figur 31. Andel män med övervikt bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (34,6-39,3) 41 (39,9-42,1) 44 (41,1-46,5) 51 (49,5-53,3) 38 (36,5-,) 43 (41,9-43,8) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 32. Andel kvinnor med övervikt bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (26,-29,9) 26 (25,3-27,) 36 (33,9-38,8) 37 (35,4-39,) 29 (28,-31,) 28 (27,5-29,1) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 41
42 Föräldrar Figur 33. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med övervikt bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (25,7-33,4) 26 (24,9-27,8) 45 (39,9-5,1) 45 (43,-46,9) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 42
43 Fetma Män och kvinnor Figur 34. Andel män med fetma bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (16,1-19,9) 12 (11,5-12,9) 23 (21,-25,6) 12 (,7-13,2) 19 (17,6-,4) 12 (11,4-12,7) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 35. Andel kvinnor med fetma bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (19,2-22,8) 11 (9,9-11,1) 26 (24,1-28,5) 14 (12,3-14,8) 22 (,6-23,3) 11 (,4-11,5) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 43
44 Föräldrar Figur 36. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med fetma bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (17,6-24,4) (9,3-11,3) 14 (,8-17,9) 13 (11,4-14,) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 44
45 Övervikt eller fetma Män och kvinnor Figur 37. Andel män med övervikt eller fetma bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (52,5-57,4) 53 (52,1-54,3) 67 (64,5-69,7) 63 (61,5-65,2) 57 (55,4-59,) 55 (54,-55,9) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 38. Andel kvinnor med övervikt eller fetma bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (46,7-51,1) 37 (35,7-37,7) 63 (6,2-65,1) 51 (48,9-52,6) 51 (49,8-53,1) 39 (38,4-,1) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 45
46 Föräldrar Figur 39. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med övervikt eller fetma bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (46,3-54,7) 37 (35,-38,2) 59 (54,4-64,4) 58 (55,7-59,6) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 46
47 Lågt intag av frukt och grönsaker Män och kvinnor Figur. Andel män med lågt intag av frukt och grönsaker bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (,9-45,7) 33 (32,3-34,4) (,-43,6) (32,6-37,8) 32 (31,2-32,9) 26 (24,5-27,8) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 41. Andel kvinnor med lågt intag av frukt och grönsaker bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (22,2-25,8) 16 (15,4-16,9) 23 (21,8-24,5) (17,8-21,7) (15,1-16,3) (11,9-14,4) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 47
48 Föräldrar Figur 42. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med lågt intag av frukt och grönsaker bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (21,2-28,3) 16 (14,6-17,) 39 (33,8-43,7) 29 (27,4-,9) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 48
49 Riskabla spelvanor Män och kvinnor Figur 43. Andel män med riskabla spelvanor bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes ,2 (5,1-7,4) 4,3 (3,8-4,7) 6 (4,7-7,3) Män med funktionsnedsättning 4,5 (3,7-5,3) 6,2 (5,3-7,1) år år år 4,4 (4,-4,8) Män utan funktionsnedsättning Figur 44. Andel kvinnor med riskabla spelvanor bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (2,3-3,8) 1,4 (1,2-1,6) 3,1 (2,2-4,) Kvinnor med funktionsnedsättning 2,7 (2,1-3,3) 3 (2,5-3,6) år år år 1,7 (1,5-1,9) Kvinnor utan funktionsnedsättning 49
50 Föräldrar Figur 45. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med riskabla spelvanor bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (1,6-4,4) (a) Kvinnor 1,1 (,8-1,4) Föräldrar med funktionsnedsättning 7 (4,4-9,5) (b) Män 3,7 (3,-4,5) Föräldrar utan funktionsnedsättning 5
51 Dålig tandhälsa Män och kvinnor Figur 46. Andel män med dålig eller mycket dålig tandhälsa bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (14,9-18,5) 8,3 (7,7-9,) 15 (13,4-17,3) 8,6 (7,5-9,6) 16 (15,1-17,8) 8,4 (7,8-8,9) år år år Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 47. Andel kvinnor med dålig eller mycket dålig tandhälsa bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (16,8-,2) 6,4 (5,9-6,9) 14 (12,1-15,6) 6,4 (5,5-7,3) 18 (16,4-18,9) 6,4 (6,-6,8) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 51
52 Föräldrar Figur 48. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med dålig eller mycket dålig tandhälsa bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. Konfidensintervall inom parentes (17,9-24,7) 16 (11,9-19,2) 7,8 (6,9-8,7) 8,1 (7,1-9,2) (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning 52
53 Nedsatt psykiskt välbefinnande Män och kvinnor Figur 49. Andel män med nedsatt psykiskt välbefinnande bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (23,8-28,1) 13 (11,9-13,4) 18 (16,3-,5) Män med funktionsnedsättning 4,1 (3,3-4,8) 25 (23,-26,1) år år år 11 (,4-11,6) Män utan funktionsnedsättning Figur 5. Andel kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent. Konfidensintervall inom parentes (34,5-38,7) 18 (17,2-18,7) 26 (23,4-27,7) 6,4 (5,5-7,3) 35 (33,-36,1) 16 (15,1-16,4) år år år Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 53
Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016
Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning
Läs merRedovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016
Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merDelrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016
Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr 00599/14 13 mars 15 Delrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för En strategi
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs merNationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...
Läs merVälkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande
Läs merSämre hälsa och levnadsvillkor
Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ
Läs merAvdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa
Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs merHälsa på lika villkor Västra Götaland 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merHälsa och levnadsvanor i Jönköpings län
Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Läs merI länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.
Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merLiv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
Läs merResultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010
Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-3-24 Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den
Läs merPsykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)
Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merHälsa på lika villkor? 2014
Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...
Läs merTabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merKommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Läs merVår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1
Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
Läs merResultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009
HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merKommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merKommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merTandhälsan i Värmland
Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen
Läs merHälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.
Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument
Läs merInnehållsförteckning:
Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4
Läs merNORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk
OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437
Läs merBefolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt
Läs merSveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merVad håller oss friska i Norrland?
Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,
Läs merHälsa på lika villkor 2014
Hälsa på lika villkor 2014 Presentation av resultat i kommunerna Mora, Orsa och Älvdalen Lina Håmås, Älvdalens kommun Linda Andersson, Orsa kommun Inger Skoglund Hassis, Mora kommun Innehåll Definition
Läs merHälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merFolkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Östersunds kommun 2014 2(27) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,
Läs merHälsa på lika villkor Norrland 2006
Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merFrågeområde Funktionshinder
Frågeområde Funktionshinder Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas andelen som har någon form av funktionsnedsättning i form av nedsatt rörelseförmåga, synproblem eller hörselproblem.
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa
Läs merFolkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret
Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel
Läs merFrågeområde allmänt hälsotillstånd
Frågeområde allmänt hälsotillstånd Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd är en fråga som redovisas i avsnittet. Inledningsvis redovisas andelar som svarar
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merStanna upp en stund!
Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Krokoms kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,
Läs merEn undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför
Läs merDålig självskattad hälsa Undersökningsår
Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page
Läs merResultat från folkhälsoenkäten
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 11 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva självrapporterad hälsa och levnadsvanor bland invånarna i Västra Götaland,
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2018 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2(31) HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR HANDLÄGGARE Hanna Viklund och Adam Edler Folkhälsosamordnare Region Jämtland Härjedalen GODKÄND
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merResultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva
Läs merSödra sjukvårdsregionen
Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merSocialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merSjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof
Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merUppföljning av funktionshinderspolitiken. Emelie Lindahl
Uppföljning av funktionshinderspolitiken Emelie Lindahl Nationellt mål för funktionshinderspolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer
Läs merHur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa
Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden
Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner
Läs merVälfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande
Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merStuderande kvinnors och mäns upplevelse av sin hälsa
Studerande kvinnors och mäns upplevelse av sin hälsa Kortrapport 1 2 Om undersökningen CSN har på uppdrag av regeringen undersökt skillnaderna mellan studerande kvinnors och mäns hälsosituation. Undersökningen
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Åre kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,
Läs merDet var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.
Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,
Läs merVälkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare
VK300S v1.0 040416, Flik 6.4 Folkhälsopolicy Vingåkers kommun FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK 6.4 1 (9) Folkhälsopolicy Dokumentnamn Folkhälsopolicy Fastställd KF 2016-11-28, 120. Gäller från och med 2017-01-01.
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Rapport för Östersunds kommun 2018 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2(33) HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR HANDLÄGGARE Hanna Viklund Folkhälsosamordnare Region Jämtland Härjedalen GODKÄND AV: Susanne Högberg
Läs merBilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad
Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merOhälsans trappa 2004
Har långvarig sjukdom. Procent av arbetare i olika åldersgrupper. Alla 16 64 år 16 29 år 30 44 år 45 64 år Har sådan sjukdom 49 35 42 62 svår sjukdom (svåra eller mycket svåra besvär) 22 14 16 30 sjukdom
Läs merHälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011 vgregion.se/folkhalsoenkaten Hälsa på lika villkor Nationell årlig enkätundersökning, 75 frågor kring fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor,
Läs merNationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Läs merHälsa och levnadsvanor i Kronobergs län
FoU-rapport 2005:5 Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län Resultaten av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2004 Ingrid Edvardsson Tobias Andersson Helene Ekström Hälsa och levnadsvanor i Kronobergs
Läs merSkillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande
Skillnader i hälsa - hämmar regional utveckling Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Delrapport av den nationella folkhälsostudien Hälsa på lika villkor Dalarna 2014 LANDSTINGET DALARNA,
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Vård och förtroende. Rapport 2007:7. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:7 Kommunrapport - Vård och förtroende Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter
Läs mer