Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Transkript

1 Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund

2

3 Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor kan åldras med så god hälsa som möjligt. Denna skrift handlar om Äldres hälsa och bygger på rapporten Hur mår hallänningen?, som utkom juni Presentationen är populärvetenskaplig i avsikt att alla som är intresserade av ämnet, oavsett bakgrund, ska kunna ha glädje av den. Det är Landstinget Hallands Forsknings-, Utvecklings- och Utbildningsenhet som med ekonomiskt stöd från Landstinget Halland och Region Halland tagit fram rapporten. Förhoppningen är att rapporten kommer att utgöra ett värdefullt underlag för såväl det strategiska och praktiska folkhälsoarbetet som forsknings- och utvecklingsarbetet i länet. December 2010 Bengt Widgren Monica Svensson Nina Mårtensson FoUU-chef Folkhälsochef Folkhälsochef Landstinget Halland Region Halland Landstinget Halland

4 Inledning Fler och fler människor lever längre vilket innebär att det finns en ökande andel äldre människor i befolkningen. Detta skapar ett behov av mer kunskap om hur människor kan åldras med så god hälsa som möjligt. Inom Europa är det stora skillnader mellan olika länder beträffande hur äldre personer uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd. I åldersgruppen år uppger t.ex. över 60% i Sverige, Danmark, Irland och Storbritannien att de har en god eller mycket god hälsa medan motsvarande siffra i t ex Ungern, Lettland och Litauen är mellan 6-9%. Enligt Statistiska centralbyrån är cirka 18% av befolkningen i Sverige 65 år och äldre vilket motsvarar drygt 1,6 miljoner människor. I Halland är motsvarande siffra cirka personer. I folkmun brukar åldern över 65 år kallas pensionsåldern. Människor åldras dock biologiskt mycket olika beroende på såväl miljöfaktorer som genetiska förutsättningar vilket gör att åldrandet i sig inte följer någon fast kronologisk ålder. God hälsa och livskvalitet går att påverka hela livet genom att bl. a. bibehålla en hög psykisk, fysisk och social aktivitetsnivå. Främjande och förebyggande insatser är således viktiga för äldres hälsa. Statens folkhälsoinstitut genomförde 2009 en nationell befolkningsenkät för att kartlägga det allmänna hälsoläget i Sverige. Halland deltog med ett extra urval individer för att kunna kartlägga hallänningarnas hälsa och för att kunna göra regionala och nationella jämförelser. Enkäten besvarades av ca hallänningar och de halländska resultaten från enkäten finns sammanställda i rapporten Hur mår hallänningen? I enkätundersökningen ingick åldersgrupper mellan år. För att ge en utförligare beskrivning av den äldsta åldersgruppen år (2 900 personer i Halland) har en uppdelning gjorts i två grupper, år och år. Resultaten för enkätfrågor av särskilt intresse för äldres hälsa redovisas i denna rapport. För att få en referens till resultaten i de två grupperna har även åldersintervallet tagits med. 4

5 Enkätsvar - Resultat Självskattat allmänt hälsotillstånd En människas upplevelse av sin hälsa är komplex eftersom det beror både på hur hon har det och hur hon tar det. Således kan hälsan upplevas som bra eller dålig oavsett om personen i fråga har några sjukdomar eller inte. I allmänhet har äldre personer lägre krav på vad man betraktar som god hälsa än övriga åldersgrupper. Frågan om självskattat allmänt hälsotillstånd är av central betydelse för att följa hälsoutvecklingen över tid samt har också visat sig vara en starkt förutsägande faktor för dödlighet. Tabell 1. Andel av befolkningen (%) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Överlag bedömer den äldre hallänningen sitt allmänna hälsotillstånd som bra/mycket bra i samma utsträckning som i riket. Andelen som mår bra/mycket bra minskar markant i åldersgruppen år. Andelen kvinnor som uppger ett bra/ mycket bra hälsotillstånd är något lägre än för männen, se tabell 1. 5

6 Psykiskt välbefinnande Frågan om psykiskt välbefinnande har i denna studie mätts med frågebatteriet, GHQ12, som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar i vardagen. Mellan 80-85% av den vuxna befolkningen upplever att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Det är vanligare att personer som är ensamstående eller har ett dåligt socialt nätverk har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Fler yngre än äldre uppger också ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Tabell 2. Andel av befolkningen (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Andel med psykiskt nedsatt välbefinnande bland de äldre är cirka 10-15%, såväl i Halland som i riket. Det innebär att 85-90% av de äldre upplever ett gott psykiskt välbefinnande. Åldersgruppen år har något lägre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med såväl den yngre som äldre åldersgruppen, se tabell 2. Övervägt att ta sitt liv En fjärdedel av samtliga självmord inträffar bland personer över 65 år. Ett förstadie till självmord är att ha övervägt att ta sitt liv, vilket är en av frågorna i enkäten. Resultat Andelen som uppger att de någon gång kommit i den situationen att allvarligt övervägt att ta sitt liv, är i åldersgruppen år cirka 10%. Siffran minskar med stigande ålder till cirka 4% i den äldsta åldersgruppen år. I åldersgruppen år är andelen kvinnor som övervägt att ta sitt liv något större än för männen men i åldersgruppen år ses ingen könsskillnad. 6

7 Sjukdomar, olycksfall, värk Socioekonomiska skillnader i hälsa när det gäller de flesta besvär och sjukdomar ses för såväl yngre som äldre. Svår värk, nedsatt rörlighet, högt blodtryck samt besvär av smärta är vanligare bland äldre arbetare än äldre tjänstemän. Diabetes, astma, allergi, högt blodtryck I enkäten efterfrågas vilka som uppger sig ha folksjukdomarna diabetes, astma, allergi och högt blodtryck. Tabell 3. Andelen av befolkningen (%) som uppger sig ha diabetes, astma, allergi och/eller högt blodtryck Kön Ålder Diabetes (%) Astma (%) Allergi (%) Högt blodtryck (%) Riket Halland Riket Halland Riket Halland Riket Halland Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Vid en jämförelse mellan Halland och riket ses inga nämnvärda skillnader när det gäller förekomsten av de fyra folksjukdomarna diabetes, astma, allergi eller högt blodtryck, se tabell 3. Diabetes och högt blodtryck ökar över lag med åldern medan allergi minskar med åldern. Kvinnor drabbas i högre grad av allergi och männen av diabetes i alla åldersgrupper. 7

8 Olycksfall Skador och olycksfall är ett samhällsproblem som vållar mycket lidande och stora kostnader. Bland äldre personer är fallolyckor vanliga och inte sällan leder dessa skador till nedsatt fysisk rörlighet och därmed ett ökat beroende av andra. Varje år drabbas cirka var tredje person som är 60 år eller äldre och varannan person över 80 år av fallskador. Risken att drabbas av höftfraktur har dock minskat under 2000-talet i åldersgruppen över 65 år. Resultat Andelen som under de senaste tre månaderna råkat ut för olycksfall som lett till sjukvård eller tandvård är mellan 7 och 10 % för alla åldersgrupper inom intervallet år. Man ser således ingen ökning i den äldsta åldersgruppen. Ingen skillnad ses heller mellan könen eller mellan Halland och riket. Värk Sjukdomar med värk från skelett, muskler, senor och ledband är vanliga. Dessa värktillstånd leder i många fall till nedsatt rörelseförmåga. Tabell 4. Andelen av befolkningen (%) med svår värk i skuldror, nacke eller axlar Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Inga större skillnader ses när det gäller andelen med svår värk i skuldror, nacke eller axlar i åldersgrupperna mellan år, se tabell 4. Andelen kvinnor med svår värk är något högre än för männen. Andelen med svår värk i rygg, höft, händer och knän är av samma storleksordning, som för skuldror, nacke och axlar. 8

9 Hörsel- och synnedsättning Hörsel- och synnedsättning kan för de som drabbas dels medföra svårigheter i kontakter med andra människor och dels svårigheter att aktivt delta i samhället. Hörselnedsättning Tabell 5. Andel av befolkningen (%) som har svårighet att höra, även med hörapparat, vad som sägs i samtal med flera personer Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Andelen som har svårighet att höra, även vid användning av hörapparat, är cirka 10-20%, se tabell 5. Större andel av männen har nedsatt hörsel jämfört med kvinnorna och hörselproblemen ökar med åldern. Liknande siffror ses för Halland och riket. Synnedsättning - resultat Andelen som har svårigheter med synen när det gäller att läsa vanlig text i en dagstidning trots användning av glasögon är cirka 3% i åldersgruppen år och cirka 6% i åldersgruppen år. Siffrorna är likartade för män och kvinnor samt för Halland och riket. Tandhälsa Tandhälsan speglar i hög grad individens livskvalitet och välbefinnande. En dålig tandhälsa är således kopplad till ett nedsatt allmänt hälsotillstånd. Resultat Andelen som tycker att de har ganska eller mycket dålig tandhälsa är i åldersgruppen år 10-12%. Siffran sjunker något med åldern och är i åldersgruppen år 6-9%. Liknande siffror ses för Halland och riket. 9

10 Vårdutnyttjande Frågor om vårdutnyttjandet är viktiga för att följa vårdkonsumtionen över tid samt att följa eventuella skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Studier har visat skillnader i vårdkonsumtion mellan kön, kommuner, åldersgrupper och även socioekonomiska grupper. Tabell 6. Andel av befolkningen (%) som har haft kontakt med sjukvården under de senaste tre månaderna gällande egna besvär eller sjukdomar Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Andelen som haft kontakt med sjukvården under de senaste tre månaderna är cirka 50% i åldersgruppen år. Siffran ökar med åldern till cirka 65-70% i åldersgruppen år. Liknande siffror ses i Halland och i riket och siffrorna är ungefär desamma för kvinnor och män, se tabell 6. Behov av hjälpmedel utomhus Vid nedsatt funktionsförmåga ökar behovet av bland annat hjälpmedel för att kunna klara sina vardagliga aktiviteter. Resultat Andelen som behöver hjälpmedel utomhus är i åldersgruppen år cirka 10%. Siffran ökar i åldersgruppen år till 17% för männen och 25% för kvinnorna. Liknande siffror ses för Halland och riket. 10

11 Levnadsvanor Hälsosamma levnadsvanor har stor betydelse för att människor kan vara friska och vitala högt upp i åldrarna. Hälsosamma levnadsvanor har också omedelbara positiva effekter på välbefinnandet och minskar risken för att insjukna i de flesta stora folksjukdomar. Matvanor - övervikt Ju äldre man blir desto viktigare är det att maten innehåller mycket näring i förhållande till energi eftersom kroppens behov av energi minskar med stigande ålder. För en del äldre kan det vara svårt att anpassa sig till det minskade energibehovet, vilket ökar risken för övervikt. Övervikt är en betydande riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. Övervikt har beräknats från självrapporterad längd och vikt så kallad BMI (Body Mass Index) vilket är förhållandet mellan vikt (i kg) dividerad med längd 2 (m). Tabell 7. Andel av befolkningen (%) med övervikt, dvs BMI melan 25,0-29,9 Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Övervikt är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor i alla åldersgrupper, se tabell 7. Matvanor - frukt och grönt Goda matvanor innefattar bland annat ett rikligt intag av frukt, rotfrukter och grönsaker. Dock är det en större andel av befolkningen som äter för lite frukt och grönt. Resultat Det är framför allt männen, 25-30%, som äter liten mängd frukt och grönt jämfört med kvinnorna, 10-20%. Detta gäller i alla åldersgrupper mellan år. 11

12 Fysisk aktivitet Många äldre motionerar betydligt mer än tidigare generationer. En allt större andel äldre ägnar sig åt trädgårdsarbete, går promenader, cyklar eller strövar i skog och mark. Regelbunden fysisk aktivitet och träning har stor betydelse för ett gott åldrande. Fysisk aktivitet ökar det allmänna välbefinnandet, livskvaliteten liksom möjligheten till sociala kontakter. För äldre personer innebär även fysisk aktivitet ett effektivt sätt att behålla en hög grad av självständighet långt upp i åldrarna eftersom fysisk aktivitet skyddar mot sjukdom och underlättar dagliga aktiviteter. Tabell 8. Andel av befolkningen (%) som är fysiskt aktiva 30 minuter/dag eller mer Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Många är fysiskt aktiva, 50-65%, i alla åldersgrupper mellan år och det är enbart bland kvinnor i åldersgruppen år där en lägre siffra ses. Åldersgrupppen år är mer fysiskt aktiv än den yngre åldersgruppen år. Siffrorna för Halland är överlag något högre än för riket, se tabell 8. Ekonomiska förhållanden Människans hälsa, både den fysiska och psykiska, förbättras vid god ekonomi. En ekonomiskt utsatt situation, som inte bara är tillfällig, är däremot negativ för hälsan. Gynnsammare uppväxtvillkor för dagens äldre har bidragit till bättre ekonomi och högre materiell standard i förhållande till tidigare generationer. Socioekonomiska skillnader samt könsskillnader i levnadsvillkor kvarstår dock efter pensionsåldern, som exempel kan nämnas att mer än hälften av männen har högre pension än kvinnorna. 12

13 Resultat Andelen som under de senaste 12 månaderna har haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra mm vid ett eller flera tillfällen är för åldersgruppen år, 12-14%. Med stigande ålder sjunker andelen till cirka 4-6% för åldersgruppen år. Siffrorna är liknande för Halland och riket samt för män och kvinnor. Andelen som har svårighet med att klara en oförutsedd situation där man på en vecka måste skaffa fram kronor är cirka 10-15% för männen och 15-18% för kvinnorna gällande alla åldersgrupper mellan år. Siffrorna är liknande för Halland och riket. Trygghet och sociala relationer Trygghet Trygghet och säkerhet i anslutning till sin bostad anses vara det viktigaste kännetecknet på ett bra bostadsområde. Tabell 9. Andel av befolkningen (%) som ibland eller ofta avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Andelen som ibland eller ofta avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen eller ofredad är betydligt högre för kvinnor än för män i alla åldersgrupper. Liknande siffror ses för Halland och riket, men andelen för kvinnorna i åldersgruppen år är lägre i Halland, se tabell 9. 13

14 Tillit Förtroende och ömsesidighet mellan medborgarna i ett samhälle utgör underlaget för att man lever tillsammans och litar på varandra. Kontakter och relationer kan omfatta både kända och okända personer. Människor med god tillit till sig själv och andra är bättre rustade att handskas med svårigheter. Tabell 10. Andel av befolkningen (%) som inte tycker att de kan lita på de flesta människor Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Andelen som inte tycker att de kan lita på de flesta människor är i åldersgruppen år cirka 20%. Kvinnor i åldersgruppen år i Halland ligger lägst med 12%, se tabell 10. Få hjälp med praktiska problem Tillgång till personer som bidrar med hjälp vid praktiska problem eller vid sjukdom är viktigt för alla. Resultat Andelen som inte kan få hjälp vid praktiska problem eller sjukdom är cirka 5-10% i alla åldersgrupper mellan år. Liknande siffror ses för Halland och riket. 14

15 Någon att dela känslor med och anförtro sig åt Sociala kontakter och relationer med familj och vänner, som kan ge emotionellt stöd är betydelsefullt för såväl ung som gammal. Tabell 11. Andel av befolkningen (%) som inte har någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Andelen män som inte har någon att dela sina känslor med är något större i åldersgruppen år jämfört med de äldre åldersgrupperna. I äldsta åldersgruppen år är siffrorna 10-11%, samma i Halland som i riket och för män och kvinnor, se tabell

16 Deltagande i aktiviteter Mötesplatser för social gemenskap är av stor betydelse för både hälsan och välbefinnandet i alla åldrar. Äldre själva framhåller social gemenskap och aktiviteter som bidragande till ökad livslust eftersom detta ger dem möjlighet att utöka det sociala nätverket som av naturliga orsaker kan minska med stigande ålder. Exempel på mötesplatser är studiecirklar, föreningsmöte, teater, bio, konstutställning, religiös sammankomst, sporttillställning, dans, större släktsammankomst eller privat fest. Tabell 12. Andel av befolkningen (%) som inte deltagit i sociala aktiviteter under de senaste 12 månaderna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Andelen som inte deltagit i någon större social aktivitet under senaste året är 7-9% i åldersgruppen år och ökar till 15-22% i äldsta åldersgruppen år. Största skillnaden i siffor mellan Halland och riket ses för kvinnorna i äldsta åldersgruppen, se tabell

17 Satsa på äldres hälsa - det lönar sig för såväl individen som samhället Det finns många skäl för samhället att prioritera ett hälsosamt åldrande och ge människor förutsättningar att leva ett gott liv långt upp i åren. Enligt Statens folkhälsoinstitut är några viktiga argument till varför det är viktigt att satsa på äldres hälsa: Andelen äldre ökar En allt större del av befolkningen blir allt äldre och i dag lever många till en riktigt hög ålder. Framför allt ses en ökning av personer i åldern 80 år och äldre. Även medellivslängden i Sverige ökar. Med en åldrande befolkning ökar också antalet äldre med funktionsnedsättning och idag har varannan person över 75 år nedsatt funktion inom ett eller flera områden. Ett gott åldrande förbättrar och förlänger livet Det är aldrig för sent att satsa på god hälsa, eftersom hälsofrämjande insatser både förlänger människors liv och förbättrar deras livskvalitet. Enligt en sammanställning av Statens folkhälsoinstitut bör hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser främst ske inom fyra områden, de så kallande fyra hörnpelarna för ett gott åldrande; - Social gemenskap och stöd - Meningsfullhet - Fysisk aktivitet - Goda matvanor Det är lönsamt att investera i äldres hälsa Statens folkhälsoinstitut konstaterar: Den åldrande befolkningen innebär både en utmaning och en möjlighet för samhällets ekonomiska och sociala utveckling och behöver därför få ökad uppmärksamhet. Den svenska välfärdsmodellen står inför stora prövningar framöver och eftersom andelen äldre ökar kommer även efterfrågan på omsorg samt hälso- och sjukvård att öka. De ekonomiska besparingar som kan göras i sjukvården är större per person för äldre än för yngre eftersom sjukdomar är vanligare bland äldre personer. Således är det mycket angeläget att satsa både på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre eftersom det leder till att funktionsnedsättningar samt behovet av vård och omsorg skjuts upp. 17

18 Referenser Boström G, Nyqvist K (2008). Hälsa på lika villkor. Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten. Statens folkhälsoinstitut, A 2008:06. Landstinget Halland (2010). Hur mår hallänningen. FoUU-rapport 11. Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport Statens folkhälsoinstitut Äldres hälsa en utmaning för Europa. S 2007:02. Statens folkhälsoinstitut (2009). Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten, mat och aktiviteter. R 2009:18. Statens folkhälsoinstitut (2010). Folkhälsopolitisk rapport. Framtidens hälsa - allas ansvar. R 2010:16. Statistiska Centralbyrån (2009). Hälsa på lika villkor?. Enkätundersökning 2009, det nationella urvalet. Teknisk rapport. Enkätenheten. 18

19

20 I rapporten Äldres hälsa, ges en utförligare beskrivning av åldersgruppen år utifrån FoU-rapport 11 Hur mår hallänningen? Form och layout: Helena Morténius FoUU Halland. Tryck: V-TAB Falkenberg, Falkenberg 2010 Om du vill beställa fler exemplar av denna rapport eller önskar rapporten Hur mår hallänningen?, kontakta Broschyrbeställningen eller Om du har synpunkter eller frågor angående rapporterna, kontakta Bertil Marklund, tel eller