s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Transkript

1 Rapport VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende i Mölndals stad 1 av 21

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Så tycker de äldre om äldreomsorgen i Mölndal... 6 Resultaten är i stort oförändrade för hemtjänsten... 6 Positiv utveckling inom äldreboende... 8 Analys utifrån värdegrund och mål... 9 Leva och bo självständigt Fortsatt många som är nöjda med hjälpen i sin helhet Färre som är helt nöjda med möjligheten till inflytande Sjunkande deltagande i undersökningen Trygga förhållanden Fler känner sig trygga hemma, men färre är mycket trygga Många är nöjda med bemötandet, men färre är mycket nöjda Aktiv och meningsfull tillvaro Majoriteten besväras av ängslan, oro eller ångest Många som besväras av ensamhet Slutsatser av 21

3 Sammanfattning Socialstyrelsen undersöker årligen de äldres uppfattning om äldreomsorgen. I årets undersökning ingick personer som var 66 år eller äldre och som hade stöd av hemtjänst eller bodde på äldreboende. I Mölndal deltog totalt 667 brukare i undersökningen. Svarsfrekvensen var 63 procent för hemtjänsten och 54 procent för äldreboende, vilket är en minskning jämfört med tidigare år. Lågt deltagande påverkar tillförlitligheten Den låga andelen svarande, inom framförallt äldreboende, påverkar tillförlitligheten i undersökningen. De som svarat är med största sannolikhet friskare än de som inte svarade på enkäten. Då friskare personer generellt är mer positiva till äldreomsorgen kan det ge utslag på resultatet. Resultaten kan också påverkas av att det i många fall inte är den äldre själv som besvarat enkäten. Det låga deltagandet gör också att den statistiska felmarginalen ökar. Resultaten ger ändå en god indikation om hur många äldre upplever äldreomsorgen, men jämförelser mellan exempelvis enheter bör göras med försiktighet. Flertalet är positiva till äldreomsorgen Majoriteten av de som besvarat enkäten har valt positiva svarsalternativ. Högst betyg får bemötandet där över 90 procent är mycket eller ganska nöjda. Andra områden som får höga betyg är trygghet och hjälpen i sin helhet. Negativ utveckling för flera av nämndmålen Andelen nöjda brukare är i stort oförändrad inom hemtjänsten. För äldreboende går det att se en ökning när det gäller andelen brukare inom många områden, bland annat trygghet, tillgänglighet, boendemiljö och sociala aktiviteter. Det har dock skett en negativ utveckling, inom både hemtjänst och äldreboende, för flera av frågor som är indikatorer till vård- och omsorgsnämndens mål. Det gäller bland annat andelen brukare som är mycket nöjda med bemötande, trygghet och inflytande. Skillnader beroende på regi Inom hemtjänsten är de brukare som får hjälp av privata utförare generellt mer nöjda, även om det varierar stort mellan olika verksamheter. Inom äldreboende är bilden den motsatta, där är brukarna generellt mer nöjda med de kommunala äldreboendena. Många besväras av ensamhet, ängslan, oro eller ångest Det de äldre är minst nöjda med är det allmänna hälsotillståndet. Det är många som besväras en ensamhet, ängslan, oro eller ångest vilket påverkar det psykiska välbefinnandet och leder till ett ökat vårdbehov. De personer som upplever ohälsa 3 av 21

4 är generellt mindre nöjda med hjälpen i sin helhet. De är också mindre nöjda med inflytande, tillgänglighet och trygghet. Det är därför viktigt att utforma stödet så att besvär av ensamhet, ängslan, oro eller ångest kan lindras och motverkas. För kunna förstå och kontrollera sin situation behöver den äldre känna sig delaktig och få information om förändringar. Det är också viktigt med individanpassade aktiviteter som känns meningsfulla för den enskilde. Många av de som mår dåligt upplever att personalen inte har tillräckligt med tid. Det gör det svårt att skapa en förtroendefull relation och förstå vilka behov den äldre har. Fortsatt arbete Verksamheterna håller just nu på att analysera sina resultat och ta fram åtgärder för de förbättringsområden som identifierats och för att kunna bevara sina styrkor. För att få en ökad förståelse för resultaten och kunna öka delaktigheten kommer det att ske olika former av dialog med brukare och anhöriga. Det finns därutöver behov av en ökad dialog mellan olika verksamheter så att den information som lämnas i olika sammanhang är tydlig, enhetlig och ger rätt förväntansbild. Det är också viktigt att sprida information om framgångsrika åtgärder så att verksamheterna kan lära av varandra. Då nästa undersökning kommer att genomföras under perioden mar-maj 2018 kommer troligtvis de åtgärder som genomförs inte få fullt genomslag förrän den enkät som görs av 21

5 Inledning Socialstyrelsen undersöker årligen de äldres uppfattning om äldreomsorgen på uppdrag av regeringen. Undersökningen ingår i Socialstyrelsens arbete med öppna jämförelser och är ett verktyg för att följa upp, analysera och utveckla äldreomsorgen. Resultaten används på lokal, regional och nationell nivå. Årets undersökning genomfördes under perioden mars-maj och presenterades för kommunerna i mitten av oktober. I undersökningen ingick personer som var 66 år 1 eller äldre och som hade hemtjänst i ordinärt boende 2 eller bodde i permanent särskilt boende (här benämnt äldreboende). I denna rapport görs en samlad redovisning och analys av hur de äldre uppfattar äldreomsorgen i Mölndal. Resultaten är hämtade från Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2017 om inget annat specifikt framgår. Sammanställda resultat på kommun och enhetsnivå finns i bilaga 2. De enkäter som de äldre fått besvara finns som bilaga 3 och 4. En rapport på nationell nivå publiceras i slutet av januari 2018 på Socialstyrelsens webbplats. Kort om deltagarna i undersökningen I årets undersökning deltog 667 personer. 425 av dem hade hemtjänst och 242 bodde på äldreboende. Av dem som fick enkäten var det 63 procent som svarade inom hemtjänsten och 54 procent inom äldreboende. Hemtjänst 69 % var kvinnor 73 % var 80 år eller äldre 42 % av enkäterna besvarades helt av någon annan än den äldre 79 % hade hemtjänst i kommunal regi och 21 % i privat regi Äldreboende 72 % var kvinnor 85 % var 80 år eller äldre 62 % av enkäterna besvarades helt av någon annan än den äldre 72 % hade boende i kommunal regi och 28 % i privat regi. 1 Enkäten skickas vanligtvis ut till alla som är 65 år eller äldre. I år uppstod dock ett urvalsfel som gjorde att de som var 65 år missades. 65-åringarna utgjorde 1,2 procent av de som hade hemtjänst och 0 procent av de som bodde på särskilt boende. 2 De som enbart har hemtjänst i form av trygghetslarm och/eller matdistribution ingår inte. 5 av 21

6 Så tycker de äldre om äldreomsorgen i Mölndal Resultaten är i stort oförändrade för hemtjänsten Majoriteten av de äldre har besvarat de flesta frågor med ett positivt svarsalternativ. Det har inte skett några signifikanta ändringar för flertalet av frågorna. Det finns dock en tydlig negativ utveckling sedan 2016 när det gäller andelen äldre som besväras av ängslan, oro eller ångest. Det är också färre som är nöjda med möjligheten att välja vem som ska utföra hemtjänsten. 3 Det har tidigare funnits en negativ trend för frågan om personalen har tillräckligt med tid, men denna utveckling verkar ha stannat av. 4 Högst betyg för bemötandet och förtroende Hemtjänsten får högst betyg när det gäller personalens bemötande och förtroende för personalen. Många av de äldre är också nöjda med att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål och hjälpen i sin helhet. Flertalet av de anhöriga är nöjda med samarbetet med hemtjänsten. 3 I Mölndal har de äldre möjlighet att själva välja bland flera olika utförare av hemtjänst enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Det är dock inte alltid som den utförare som de äldre väljer har möjlighet att ta emot fler brukare. 4 Utveckling framgår av tabell 1 i bilaga 2. 6 av 21

7 Hälsa, information och delaktighet är förbättringsområden De områden som fått lägst andel positiva svar gäller framförallt brukarnas hälsa. Många upplever en begränsad rörlighet och dålig hälsa. Det är också många som besväras av ensamhet, ängslan, oro eller ångest. Det finns även ett missnöje med att personalen inte meddelar i förväg om tillfälliga förändringar och att den äldre inte har möjlighet att påverka när personalen kommer. Generellt högre resultat för privata utförare Resultaten för hemtjänsten ligger förhållandevis lågt i jämförelse med riket. Det gäller även när hänsyn tagits till kommunernas struktur, storlek och närhet till storstad. 5 Skillnaden är störst för områdena tillgänglighet och hjälpens utförande. Mölndal ligger dock över riket när det gäller möjligheten att välja utförare samt delaktighet i val av hjälpmedel. De privata utförarna får sammantaget ett högre resultat inom många områden, även om det finns stora skillnader mellan enskilda utförare/enheter. Det område där det är störst skillnad är tillgänglighet, det vill säga hur lätt det är att komma i kontakt med personalen vid behov. De privata utförarna får också betydligt högre resultat när det gäller möjligheten att påverka när personalen kommer och information om tillfälliga förändringar. 5 Jämföraren, KOLADA. Ovägt medel (genomsnittligt värde) för liknande kommuneräldreomsorg, storstäder/kommuner med invånare och pendlingskommuner när storstad. 7 av 21

8 Positiv utveckling inom äldreboende Under 2016 sjönk resultaten för många frågor. Denna minskning har nu hämtats igen och i många fall har resultaten till och med ökat jämfört med Det går exempelvis att se en positiv utveckling inom områdena trygghet, tillgänglighet, boendemiljö och sociala aktiviteter. Detta kan bland annat förklaras av att det genomförts flera åtgärder för att öka trivseln och att det anställts särskilda aktiveringspedagoger. Den enda fråga som försämrats markant från 2016 gäller hur de äldre bedömer sitt hälsotillstånd. Högst betyg för bemötandet och trygghet Även äldreboende får högst betyg när det gäller bemötandet. Många av de äldre har även ett högt förtroende för personalen, känner sig trygga och tycker att det är lätt att komma i kontakt med personalen vid behov. Flertalet av de anhöriga är nöjda med samarbetet med äldreboendena. Hälsa och information är förbättringsområden De frågor som fått lägst andel positiva svar gäller brukarnas hälsa. Det är också många som saknar kunskap om hur de kan lämna synpunkter och klagomål, framförallt i de fall när anhörig eller någon annan besvarat enkäten. Det finns också ett missnöje med information om tillfälliga förändringar. 8 av 21

9 Högre resultat för kommunala utförare Det sammanlagda resultatet ligger runt riksvärdet för de flesta frågor. Det gäller även när hänsyn tagits till kommunernas struktur, storlek och närhet till storstad. Mölndal ligger betydligt över riket när det gäller utomhusmiljö, däremot ligger staden under riket när det gäller trivsel inomhus och mat. De äldreboenden som drivs av kommunen får överlag högre resultat än de äldreboenden som drivs av privata utförare. Skillnaden är störst när det gäller hjälpen i sin helhet, där 88 procent av brukarna är nöjda med de kommunala utförarna och 64 procent med de privata. Det finns också stora skillnader när det gäller om personalen har tillräckligt med tid och möjlighet att påverka när hjälpen utförs. Brukarna på de kommunala boende är också mer nöjda med boendemiljö, mat och bemötande. Analys utifrån värdegrund och mål Utgångspunkt för analysen är den nationella värdegrunden för äldreomsorgen. 6 Värdegrunden innebär att verksamheten ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Särskilt fokus har lagts på de frågor i undersökningen som är resultatindikatorer till vård- och omsorgsnämndens mål. Analys har också gjorts av de frågor kopplade till välbefinnande som fått lågt resultat i undersökningen. Analysen delas in i följande områden. 6 4 kap. 4 SoL 9 av 21

10 Leva och bo självständigt Trygga förhållande Aktiv och meningsfull tillvaro Leva och bo självständigt Fortsatt många som är nöjda med hjälpen i sin helhet En indikator (mätare) på hur kvaliteten utvecklas i förhållande till nämndmålet är hur många brukare som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst eller sitt äldreboende. Majoriteten av brukarna är mycket eller ganska nöjda. Det har inte skett någon signifikant förändring sedan Det går dock att se en tydlig negativ trend när det gäller andelen brukare som är mycket nöjda med sin hemtjänst. Andelen har minskat med 10 procentenheter sedan av 21

11 Friska brukare är mer nöjda med den sammantagna hjälpen Personer som upplever en god hälsa är överlag mer nöjda med hjälpen i sin helhet. Det går inte att se några signifikanta skillnader mellan kvinnor och män eller beroende på vem som svarat på enkäten. Det som verkar ha störst påverkan på hur nöjda brukarna är med den sammantagna hjälpen är i vilken utsträckning personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, framförallt inom hemtjänsten. Inom äldreboende går det att se skillnader beroende på ålder. De som är 80 år eller äldre är nöjdare med den sammantagna hjälpen, än de som är yngre. Det kan bero på att de äldsta brukarna skattar sitt hälsotillstånd högre, och därmed generellt är nöjdare med hjälpen. Färre som är helt nöjda med möjligheten till inflytande En annan indikator på hur kvaliteten utvecklas är hur många brukare som tycker att personalen alltid tar hänsyn till åsikter och önskemål om hjälpens utförande. Andelen brukare som tycker att de alltid kan påverka hjälpens utformning ligger på närmare 40 procent inom hemtjänsten och drygt tio procentenheter lägre inom äldreboende. Det går att se en negativ utveckling, framförallt inom hemtjänsten. Det har inte skett någon signifikant förändring när det gäller andelen brukare som svarat att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till deras åsikter och önskemål. 11 av 21

12 Friska brukare är mer nöjda med möjlighet till inflytande Det finns även här skillnader beroende på upplevt hälsotillstånd. Brukare som skattar sitt hälsotillstånd högt upplever i högre grad att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål. Detta är tydligast inom äldreboende. Inom hemtjänsten minskar nöjdheten med åldern, medan förhållandena är de motsatta inom äldreboende. Inom hemtjänsten går det också att se skillnader beroende på vem som svarat. De brukare som själva varit med och besvarat enkäten är nöjdare med möjligheten till inflytande. Inom äldreboende är männen mer nöjda än kvinnorna. 12 av 21

13 Sjunkande deltagande i undersökningen En indikator på de äldres delaktighet är andelen brukare som deltagit i brukarundersökningen. Denna indikator är ny för Svarsfrekvensen är 63 procent inom hemtjänsten och 54 procent inom äldreboende. Andelen har sjunkit för hemtjänsten det senaste året och varierat för äldreboende över åren. Lågt deltagande påverkar tillförlitligheten Inom hemtjänsten var deltagarna i enkäten representativa när det gäller kön, ålder och regi för hemtjänsten. Inom äldreboende fanns det en liten överrepresentation av män, brukare som var 80 år eller äldre samt brukare som bodde på privata boenden. Den låga andelen svarande, framförallt inom äldreboende, påverkar tillförlitligheten i undersökningen. De som deltagit är sannolikt friskare än de som inte svarat på enkäten. Det är också många som fått hjälp av någon annan med att besvara enkäten. Det finns därför en risk för att resultatet inte är representativt för personer med demens och andra svåra sjukdomar. Felmarginaler Det finns statistiska felmarginaler för varje fråga. Felmarginalerna ökar om det är få som svarat på en fråga. Då resultaten jämförs krävs det att det har varit förändringar på flera procentenheter för att det inte ska röra sig om slumpmässiga skillnader. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet. Om resultaten har förändrats åt samma håll, alltså sjunkit eller höjts, flera år i rad är det mer troligt att en faktisk förändring har skett än om resultatet växlar upp eller ner några procentenheter mellan åren. 13 av 21

14 Trygga förhållanden Fler känner sig trygga hemma, men färre är mycket trygga En indikator på hur kvaliteten utvecklas i förhållande till vård- och omsorgsnämndens mål är andelen brukare som känner sig mycket trygga hemma med stöd av hemtjänsten eller i äldreboendet. En tredjedel av brukarna i hemtjänsten känner sig mycket trygga. Andelen har minskat och det går att se en tydligt negativ trend. Andelen som känner sig mycket trygga i äldreboendet är högre, 44 procent, men även här går det att se en negativ utveckling jämfört med tidigare år. Däremot har andelen brukare som känner sig ganska trygga ökat, framförallt inom äldreboende. 14 av 21

15 Friska brukare känner sig tryggare i hemmet Det går att se ett tydligt samband mellan trygghet och upplevd hälsa. Personer som skattar sin hälsa lågt känner sig mindre trygga. Enligt Socialstyrelsen upplever också många av de som känner sig otrygga brister när det gäller inflytande, delaktighet och bemötande. De tycker exempelvis inte att vården är anpassad efter deras behov och önskemål eller att personalen informerar om tillfälliga förändringar. De har också ett lägre förtroende för personalen. 7 Inom hemtjänsten minskar känslan av trygghet med stigande ålder. Förhållanden är de motsatta för äldreboende, där de som är 80 år eller äldre känner sig tryggast. Det finns inga större skillnader mellan könen eller beroende på vem som svarat på enkäten. Många är nöjda med bemötandet, men färre är mycket nöjda En annan indikator på hur kvaliteten utvecklas är andelen brukare som tycker att personalens bemötande alltid är bra. Här finns det stora skillnader mellan hemtjänsten och äldreboende. Inom hemtjänsten är andelen brukare som upplever att de alltid får ett bra bemötande 70 procent, andelen har dock sjunkit något se senaste åren. På äldreboende är det drygt hälften av de som svarar som uppger att de alltid får ett bra bemötande. 7 Så tycker de äldre om äldreomsorgen Socialstyrelsen. Uppgifter på kommunnivå saknas. 15 av 21

16 Andelen brukare som upplever att bemötandet oftast eller alltid är bra ligger över 90 procent för både hemtjänst och äldreboende. Nivåerna har varit relativt oförändrade de senaste åren. Inga större skillnader mellan olika kategorier av brukare Personer som upplever att de har ett bra hälsotillstånd är något mer positiva till personalens bemötande än de som skattar sin hälsa lågt. Inom hemtjänsten är svaren mer positiva om den äldre besvarat enkäten själv eller med stöd. Det finns inga signifikanta skillnader mellan könen eller olika åldersgrupper. En av fem har upplevt olämpligt agerande från personalen Inom hemtjänsten är det 20 procent av de äldre som under det senaste året upplevt att personalen agerat olämpligt. Inom äldreboende är andelen 24 procent. Den vanligaste orsaken är att personalen visat brist på respekt för den äldres integritet genom att t.ex. inte knacka på dörren innan de kliver in i rummet/lägenhet. Andra exempel är att personalen talat till den äldre som om hen vore ett barn, eller att personalen nonchalerat den äldres önskemål i samband med omvårdnad eller måltidssituationer. 16 av 21

17 Enligt Socialstyrelsen är det vanligare att personer som känner sig otrygga, ensamma eller har ångestrelaterade besvär har upplevt olämpligt agerande från personalen. 8 Aktiv och meningsfull tillvaro Ingen av frågorna i brukarundersökningen används som indikatorer till detta nämndmål. Då faktorer som hälsa, ensamhet och ångestrelaterade besvär har stor påverkan på de äldres hälsa och psykiska välbefinnande är det ändå viktigt att titta närmare på dessa frågor. 8 Så tycker de äldre om äldreomsorgen Socialstyrelsen. 17 av 21

18 Majoriteten besväras av ängslan, oro eller ångest Mer än hälften av de äldre besväras av ängslan, oro eller ångest. Andelen som aldrig besväras har minskat något inom hemtjänsten, samtidigt som den ökat inom äldreboende det senaste året. En dryg tiondel besväras ofta av ensamhet. Enligt Socialstyrelsen har äldre med äldreomsorg högre grad av besvär av ängslan, oro eller ångest än äldre i befolkningen generellt. Det gäller såväl lätta som svåra besvär. 9 Majoriten av dem med ohälsa besväras av ängslan, oro eller ångest Ängslan, oro och ångest är starkt relaterat till hur brukaren upplever sitt hälsotillstånd. Majoriteten av dem som skattat sitt hälsotillstånd lågt har ångestrelaterade besvär. Många av de som upplever besvär av ängslan, oro eller ångest upplever att de sällan kan påverka vilka tider personalen kommer och att de inte får information om tillfälliga förändringar. Jämfört med brukare som inte har några ångestrelaterade besvär är de också mer missnöjda med personalens bemötande. De upplever också att det är svårare att få träffa läkare. 10 Inom äldreboende finns det stora skillnader mellan könen och olika åldersgrupper. Två tredjedelar av kvinnorna har lättare eller svårare besvär, medan hälften av männen besväras. Besvären verkar minska med stigande ålder, både när det gäller lätta som svåra besvär. 9 Så tycker de äldre om äldreomsorgen Socialstyrelsen. 10 Så tycker de äldre Socialstyrelsen. 18 av 21

19 Många som besväras av ensamhet Över hälften av de äldre besväras av ensamhet. En dryg tiondel besväras ofta av ensamhet. Besvären är störst inom äldreboende, även om de minskat det senaste året. Äldre besväras mer av ensamhet Besvär av ensamhet vanligast bland dem som är 80 år eller äldre. Inom hemtjänsten går det också att se skillnader mellan könen, då fler kvinnor än män besväras av ensamhet. En förklaring till detta kan vara att det är färre kvinnor än män som har hemtjänst som bor tillsammans med någon annan vuxen. 19 av 21

20 Slutsatser Många av de äldre besväras av ängslan, oro eller ångest. Besvären kan bero på biologiska förändringar i hjärnan, kroppslig sjukdom eller psykosociala faktorer. Detta påverkar det psykiska välbefinnandet. Ofrivillig ensamhet påverkar också välbefinnandet. Det kan både handla om social ensamhet och att den äldre saknar någon att anförtro sig åt. Utanförskap och meningslöshet är vanligt bland äldre som känner sig ensamma. Detta leder till ohälsa och ett ökat vårdbehov. 11 Personer som upplever ohälsa är generellt är mindre nöjda med äldreomsorgen. Det är viktigt att utforma stödet så att besvär av ensamhet, ängslan, oro eller ångest kan lindras och motverkas. För kunna förstå och kontrollera sin situation behöver den äldre känna sig delaktig och få information om förändringar. Det är också viktigt med individanpassade aktiviteter som känns meningsfulla för den enskilde. Många av de som mår dåligt upplever att personalen inte har tillräckligt med tid. Det gör det svårt att skapa en förtroendefull relation och förstå vilka behov den äldre har. Fortsatt arbete Verksamheterna håller just nu på att analysera sina resultat och ta fram åtgärder för de förbättringsområden som identifierats och för att kunna bevara sina styrkor. För att få en ökad förståelse för resultaten och kunna öka delaktigheten kommer det att ske olika former av dialog med brukare och anhöriga. 11 Så tycker de äldre Socialstyrelsen. 20 av 21

21 Det finns därutöver behov av en ökad dialog mellan olika verksamheter så att den information som lämnas i olika sammanhang är tydlig, enhetlig och ger rätt förväntansbild. Det är också viktigt att sprida information om framgångsrika åtgärder så att verksamheterna kan lära av varandra. Då nästa undersökning kommer att genomföras under perioden mar-maj 2018 kommer troligtvis de åtgärder som genomförs inte få fullt genomslag förrän den enkät som görs av 21