Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson"

Ann-Marie Ekström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson

2 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria och har god tandhälsa. År 2014 ökade andelen kariesfria 12-åringar med 2 procentenheter till 68% jämfört med föregående år. Bland 19-åringar var ökningen ännu lite större och andelen kariesfria ökade från 34% till 37%. För åldersgruppen 6-åringar har det skett en svag försämring av tandhälsan och andelen kariesfria låg år 2014 på 76%. WHO har som mål för tandhälsan i Europa att 80% av 6-åringarna ska vara kariesfria år År 2011 låg Sverige på 79% Goda tandvårdssvanor grundläggs i förskoleåldern. Karies i mjölktänderna ger en sämre prognos för munhälsa i barn- och ungdomsåren. Det innebär att karies hos 12- och 19-åringar på sikt också riskerar att öka.

3 Lägesrapport SoS

4 Asylsökande barn och ungdomar Flera landsting och regioner rapporterar att nyanlända barn och ungdomar har ett ökat vårdbehov. Uppgifter från Folktandvården i Uppsala län visar att asylsökande barn i genomsnitt får 4 gånger fler lagningar per person och drygt tio gånger oftare har en tand som behöver tas ut. Rotfyllningar är ovanligt bland ungdomar bosatta i Sverige. Bara 1% av åldersgruppen år fick en rotfyllning under perioden jan-sept Motsvarande siffra bland asylsökande i samma åldersgrupp var i snitt 25%.

5 Vuxentandvård Tandhälsan i befolkningen förbättras snabbt på flera områden. Under åren ökade andelen kvarvarande tänder med 7% och andelen intakta tänder ökade med 1%. Samtidigt minskade andelen skadade och tidigare lagade tänder med 5%. Andelen patienter som har behövt laga tänderna på grund av karies har minskat från 27% till 23% mellan Behovet av reparativ tandvård, såsom fyllningar och kronor, beräknas i och med hälsoutvecklingen att minska och i stället ge en ökad efterfrågan av förebyggande tandvård och hälsopromotion.

6 SOU 2015:76

7 Besöksfrekvenser 93% av besöksfrekvensen förklaras av tandstatus. Generellt besöker befolkningen tandvården efter behov. Andelen av befolkningen som uppger att de avstår tandvård, trots behov, är ungefär lika stor i tandvården som inom hälso- och sjukvården. Andelen av befolkningen som avstår vård av ekonomiska skäl, trots behov, är betydligt större inom tandvården jämfört med hälso- och sjukvården. Kvinnor har högre besöksfrekvens än män. Under ett år besöker 61% av kvinnorna tandvården mot 56% av männen. Skillnaderna har varit relativt stabila under åren och kvarstår när vid mätning över tvåårs- respektive treårs-period.

8 Lägesrapport SoS

9 Socioekonomi & födelseland har betydelse för tandhälsan Socioekonomiska faktorer har stor betydelse för tandhälsan och tandvårdkonsumtionen för såväl vuxna som barn. Personer som arbetar samt svenskfödda personer besöker oftare tandvården än övriga. Det är vanligare i vissa grupper att enbart göra akuta besök. När dessa personer väl besöker tandvården har de i större utsträckning omfattande behov, höga tandvårdskostnader. Det är stora skillnader i antalet borttagna tänder mellan personer med olika utbildningsbakgrund. År 2014 fick personer med högst grundskoleutbildning 10,3 tänder borttagna per 100 invånare. För personer med eftergymnasial utbildning var siffran 4,9.

10 SOU 2015:76

11 Personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning (S/A), har en förgymnasial utbildning kortare än 9 år, är utan arbete eller har sjukpenning har en negativ utveckling av sin besöksfrekvens. Yngre, ensamstående med och utan barn samt personer som bor i glesbygdskommuner är också mer benägna att enbart besöka tandvården vid akuta behov. De grupper som generellt har en lägre besöksfrekvens konsumerar mer tandvård vid besök.

12 SOU 2015:76

13 Självrapporterad tandhälsa efter socioekonomi

14 Självrapporterad tandhälsa efter socioekonomi och kön

15 Självrapporterad tandhälsa efter födelseland

16 Självrapporterad tandhälsa efter födelseland och kön

17 Unga vuxna som har varit placerade Socialstyrelsen har studerat tandhälsan och besöksmönstret hos unga vuxna som har varit placerade som barn. Unga vuxna som har varit placerade som barn besöker inte tandvården i samma utsträckning som övriga i befolkningen. Det är vanligare i denna grupp att endast besöka tandvården akut. De har sämre tandhälsa jämfört med kontrollgruppen och det är vanligare att till exempel få en tand utdragen. Det gällde både bland dem som varit placerade långvarigt och kortare perioder.

18 Uppsökande verksamhet Tandvårdens uppsökande verksamhet ur ett äldreomsorgsperspektiv SKL:s rapport baserad på enkätundersökning till SÄBO i 6 landsting. Positivt inställda till tandvårdens uppsökande verksamhet. Uppgiften att utföra daglig munvård upplevs svår och få deltar vid munhälsobedömningar. Totalt 26 % uppgav att de ibland eller ofta behövt prioritera bort hjälp med munvård till omsorgstagaren. Generellt efterfrågas mer utbildning trots att detta redan erbjuds i stor utsträckning.

19 Generella behov För att tandvården ska kunna bli mer patientsäker och jämlik krävs att de tjänster och den infrastruktur som byggs för hälso- och sjukvården även omfattar tandvården. Läkemedelsförskrivning med risk för skadliga interaktioner sker inom tandvården. Medverkan i kvalitetsregister bör villkoras och data tillgängliggöras för patienter. Hälso- och sjukvårdens ansvar att arbeta för att förebygga ohälsa - förutsättningar för jämlik hälsa.

20 Särskilt utsatta grupper Arbeta förebyggande mot grupper som har sämre tandhälsa. Möjliga vägar. Samordnad individuell plan (SIP). Insatser till nyanlända vuxna råd om egenvård och kost. Särskilda lösningar för att nå männen? Hälsosamtal munhälsa. Riskbedömning Senior alert ROAG primärvården.

21 Olika stödsystem och snåriga regelverk Avgiftsfri regelbunden tandvård till barn & unga Bild: TLV

22 Socialstyrelsen har i uppdrag att göra en utvärdering av de tandvårdsstöd som utbetalas av landstinget (STB) samt lämna förslag på eventuella förbättringar inom befintliga ramar. Ska redovisas 31 dec 2018 I väntan på det Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Samverkan med kommuner i det förebyggande arbetet. Förstudie kring bl.a. digitala förutsättningar för att utveckla arbetet. S-tandvård, F-tandvård och STB Tandvård och hälso- och sjukvården bör utveckla samarbetet för att bota/lindra sjukdomar som påverkar munnen likväl som övriga kroppen. E-lösningar kan vara ett sätt att bygga ihop de olika systemen.

Relevanta dokument

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region