Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Transkript

1 Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet Jämtlands läns landsting Box FRÖSÖN

2 Hälsan försämras - förebyggande insatser allt viktigare B Ökningen syns mest bland de allra äldsta. Det är främst imärvårdens läkare och distriktssköterskor samt besöken hos tandvården som ökar. Andelen personer som inte gör besök är dock konstant. Användningen av läkemedel ökar. Detta gäller speciellt smärtstillande medel och sömnmedel. Medelantalet använda läkemedel har ökat med 1 % samtidigt som den andel som använder dessa läkemedel har ökat med 13 %. Andelen uppgivna besvär ökar med %, bland de nen är ökningen 4%. I åldrarna år ökar besvär som trötthet och värk i magen kraftigt. Andelen personer som uppger sig ha besvär ökar med %. Besvär med tänderna ökar. Användningen av fettsnålt matfett på smörgåsarna ökar med % och andelen rökare minskar med 3% medan det snusas lika mycket som förut. Vikten ökar, speciellt för män i åldrarna år. Landstingets insatser bör inriktas på ett fortsatt förebyggande arbete mot rökning och snusning, utreda hur den ökade efterfrågan inom primärvården skall mötas, utveckla det psykosocial stödet och stödet till kvinnorna, arbeta vidare med att förbättra tandhälsan

3 samt att ge råd och stöd till befolkningen när det gäller viktminskning.

4 Hälsans förändring under 199-talet Hur säkra är vi på resultatet? eformuleringarna som gör att inte alla frågor går att jämföra. Frågor om smörgåsfett, tobaksanvänd-ning, besvär, läkemedel, besök på vårdinrättningar, upplevelse av samman-hang i livet och vikt kan dock jämföras. Mer kontakter med hälso- och sjukvården En av frågorna i enkäterna handlade om man hade besökt någon av ett antal uppräknade hälso- och sjukvårdsinrättningar (offentliga och privata allmänläkare och tandvårdsinrättningar). Bland de uppräknade fanns också sjukvårdsupplysningen, distriktssköterskor, sjukgymnaster, med flera. olika sorters personer som svarat jämfört med. Det skulle då betyda att det inte går att jämföra undersökningarna. En genomgång visar dock att de som svarat är ganska lika om man ser till ålder, kön, längd, boende och antal hemmavarande barn. Eftersom båda studierna hade en svarsfrekvens på knappt 7% går det inte att med säkerhet uttala sig om vad som hänt i hela befolkningen. Det är dock rimligt att anta att de förändringar som presenteras här ger en acceptabel bild av hur hela befolkningen förändrats. Den statistiska säkerheten måste anses vara hög eftersom antalet personer som svarade år var 6. och antalet som svarade år var 3 2. För detaljer och faktatabeller se rapporten mföra två befolkningsenkäter. Resultatet visar att den andel som inte hade besökt någon av dessa ställen är i stort sett konstant men att de som gör besök har ökat antalet kontakter. Det är främst hos primärvårdsläkarna som besöken ökar. Statistik från primärvården pekar tvärtemot på ett minskat antal besök för samma period. De äldsta ökar också sina besök inom tandvården och hos distriktssköterskan. Se Figur 1 och 2. Vid undersökningen framkom det att kvinnor besökte vårdinrättningar något mer än män. Denna skillnad kvarstod år (se Tabell 1). 6 % 3 2 Män Kvinnor Alla % Primärvård Distr. sköt Tandvård Figur 2 Andel (6 år och äldre) som besökt pri- märvård, tandvård samt distriktssköterska Figur 1 Andel som inte besökt någon inrättning de 3 senaste månaderna Ökad användning av läkemedel De undersökta fick en fråga om de använde vissa uppräknade läkemedel/hälsopreparat. De medel som fanns listade, vid båda undersökningstillfällena, var hostmedicin, smärtstillande medel med respektive utan recept, sömnmedel, edel. Användningen av dessa medel har ökat från i genomsnitt 1,2 till 1,4 medel per person (se Figur 3). Det har skett en ökning i alla åldersgrupper. Andelen personer som har använt någon av dessa medel har ökat från 64% () till 72% (). Läkemedelsanvändningen har ökat under åren -. Det gäller både andelen användare och antal använda

5 läkemedel/preparat per användare. Undersökningen år visade att det var fler kvinnor än män som använde läkemedel och att kvinnor använder mera läkemedel än män. Denna skillnad fanns också % 2 1 Hostmedicin Vitaminer Smärtstill. utan Smärtstill. med Sömnmedel Blodtrycksmedicin Nervlugnande Naturläkemedel Figur 3 Användning av läkemedel de senaste 14 dagarna. Ökat antal besvär I undersökningen fanns det en fråga om man haft något av ett antal uppräknade besvär. De besvär som fanns med både och var: värk på olika ställen i kroppen, snuva, trötthet och ängslan. Utvecklingen under 9-talet visar att igur 4). År var det 86% som uppger sig ha haft något av besvären och är det 93%. Medelantalet besvär är också fler. Ökning är från 2,9 besvär per person till 3,2 besvär. Förändringen har skett i alla åldersgrupper. Ökningen finns främst bland de som uppger att de har värk i händer och armar, trötthet och värk i magen. Dessa besvär är vanligare bland yngre personer. Bland de yngsta männen är det så många som 7% som uppger trötthet som ett besvär. Bland de yngsta kvinnorna är det 78% som uppger detta. De som har någon typ av besvär uppger fler besvär än. Ökningen består dels av ett ökat antal personer med besvär (största orsaken)och dels av att de med besvär uppger fler antal besvär. 6 % 3 2 Värk i skuldror, mm Ryggsmärtor mm Värk eller smärta i händer, mm Ont i huvudet Ängslan, oro eller ångest Snuva, förkyln., mm Trötthet Värk i magen

6 Figur 4 Besvär de 3 senaste månaderna De stora skillnader mellan könen som -års undersökning kunde påvisa var lika stora. I tabellen nedan framgår tydligt hur andelen som inte uppger något besvär ökar. Man kan också se att andelen som använder några av de olika läkemedlen/preparaten är fler medan antalet besök på någon vårdinrättning inte ökar i samma grad. Kvinnor Män Skillnad Kvinnor Män Skillnad Har inte besvär,1 17,4 7,3,8 13, 7,2 Medelantal besvär av de som har 3,6 3,,6 3,7 3,2, besvär Använder inte läkemedel 26,8 4,6-18,8 2,2 36,3-16,1 Medeltal läkemedel av de som 1,9 1,7,2 2,1 1,8,3 använder Gjort besök 6,9 48,4 8, 9, 2, 7, Medelantal besökta inrättningar av de som besökt 1,7 1,6,1 1,9 2,,1 Tabell 1 Förändring av könsskillnader på besvär, läkemedel och besök (procent och medelvärde) Uppfattning av sammanhang i livet Det fanns ett antal frågor som försökte belysa hur man ser på sig själv i livet och i samhället. Dessa frågor, vilka avser att belysa hur individerna kan handskas med sina liv och förstå det som händer runt om sig, är framtagna av en forskare som heter Antonovsky och har använts sedan 8-talet i ett flertal studier. Länets befolkning har inte förändrats i den här aspekten under de senaste åren. Resultat får anses positivt med tanke på de ekonomiska problemen som landet och Vikten ökar Vikten har ökat något sedan. Det är framför allt gruppen Feta som blir större. Störst viktökning har skett ibland kvinnor i åldrarna år. 6 % 3 2 Under Normal Över Fetma Figur Viktförändring mellan och. 6

7 Statistiska centralbyrån(scb), vilken sedan 7-talet gör kontinuerliga mätningar i befolkningen, har visat att kroppsvikten ökat stadigt sedan början på 198-talet. En jämförelse med rikssiffror från 1996 (16-74 år) visade att länets ndets befolkning. Viktökningen i länet var ungefär 2 kg % Under Normal Över Fetma SCB % Under Normal Över Fetma SCB Figur 6 Vikten hos män jämfört med hela riket 1996 (SCB) Figur 7 Vikten hos kvinnor jämfört med hela riket 1996 (SCB). Användning av fett minskar På frågan om vilket matfett man vanligen använder till smörgås svarade en större andel att man använder de fettsnålare alternativen än vad man gjorde. Även den andel som använder smör/ bordsmargariner fanns bland män i åldersgruppen 2-64 år. Denna trend bekräftas av en studie som Livsmedelsverket just publicerat. Frågan om fett på smörgås brukar ses som en indikator på allt fettintag. Intressant att notera är att samtidigt som denna typ av fettanvändning minskar ökar vikten. 6 % 3 2 Smör/Bregott Hushållsmargarin Bords/Lättmargarin Inget matfett Figur 8 Förändring av användningen av fett på smörgås Färre röker Rökningen har minskat kraftigt från 19% dagligrökare () till 14% (). Nedgången är n got större bland män än bland kvinnor och tydligast i åldrarna 2-64 år för män och i åldrarna 2-44 år för kvinnor. Störst andel finns i åldersgruppen 4-64 år, där var femte man och var fjärde kvinna röker. 7

8 4, 6,, 3, 3, 2, % 2,,, % 3, 1,,,, Aldrig Tidigare Ibland Dagligen 2,,, Aldrig Tidigare Ibland Dagligen Figur 9 Förändring av rökvanor hos män. Figur 9 Förändring av rökvanor hos kvinnor. SCB:s studier, under perioden - visar, att andelen som röker dagligen i riket har minskat från 23% till 2% bland de i åldrarna 16-84år. Nedgången är störst i åldrarna 2-64 år, med nästan %-enheter. Andelen msnitt för riket. Man snusar lika mycket Det finns, vid en jämförelse mellan åren och, inga skillnader i hur många som snusar. Fortfarande snusar män mest (24%). Bland de yngsta är andelen högre (29%). Bland länets kvinnor är motsvarande siffror fyra respektive 1 %. Andelen tobaksanvändare minskar lika mycket som andelen rökare minskar, från 3% år till 2% år. Detta innebär att andelen som både röker och snusar har minskat. Intresset av att sluta röka och snusa minskar bland unga män och kvinnor Det är färre unga som vill sluta röka samt snusa och de som vill sluta tror i större utsträckning än att de % Män Kvinnor Ja, kan själv Ja, behöver stöd Nej 6 % 3 2 Män Kvinnor Ja, kan själv Ja, behöver stöd Nej Figur Förändring av önskan att sluta röka. Figur 11 Förändring av önskan att sluta snusa. Vilka slutsatser kan man dra? Den beskrivning av befolkningens hälsa som presenteras här kommer ifrån de två befolkningsenkäterna som genomfördes och. Eftersom undersökningarna inte är helt lika består den beskrivningen av begränsade delar av befolkningens hälsa. De nedan föreslagna åtgärderna måste därför ses i ett större sammanhang och värderas vriga prioriteringar inom hela hälso- och sjukvården. Resultatet pekar dock på en utveckling som, om den fortsätter, kan innebära stor efterfrågan på sjukvård och resultatet är därför en väsentlig komponent i prioriteringsdiskussionen. 8

9 Den ökade efterfrågan av primärvård stämmer inte helt med produktionsstatistiken för samma period. Enligt denna har läkarbesöken minskat. Däremot finns det tecken som pekar på att bes att i denna studie finna orsaken till ökningen. Det är en fråga som primärvården själva måste försöka besvara tillsammans med att utveckla metoder för att kunna möta befolkningens behov. Befolkningens minskande användning av smör på smörgåsar är en positiv utveckling. Den ökande vikten är däremot oroande och pekar på att viktfrågan inte enbart handlar om fett. De tsam efterfrågan av sjukvård behöver landstinget öka sin insatser för att hjälpa befolkningen att hålla en hälsosam vikt. Nedgången i andelen som röker är positiv och även om inte all förändring kan hänföras till de arbetet som landstinget bedriver bidrager det säkert. En fortsatt satsning är viktig. När man beskriver vikten av förebyggande insatser måste man också ta upp alkoholbruket som ett viktig skäl till en befolknings sjuklighet. Det har inte gått att jämföra de två undersökningarnas frågor om detta bruk så det går inte att beskriva förändringar under 199-talet. Alkoholbruket förblir dock en av de största förebyggande utmaningarna. Det är fler personer som uppger sig ha problem med tänderna än. På en fråga om man avstått tandvård svarade var sjunde person att man avstått, 6% av dem avstod därför att de ansåg att det var för dyrt. Andra studier i landet pekar på liknande siffror. De ökade tandbesvären kan vara en konsekvens av denna minskade efterfrågan. I förlängningen kan befolkningens tandhälsa, vilken hittills ansetts blivit allt bättre, kraftigt försämras. Landstinget, vilket bedriver all barntandvård och en stor del av vuxentandvården i länet, har ett ansvar för att förhindra ett försämrat tandstatus. Fler personer uppger sig ha besvär och de som har besvär uppger också fler besvär. De besvär som ökar mest är besvär som kan kopplas till oro, såsom trötthet och ont i magen. Ökningen av dessa besvär är störst bland de unga. Oroväckande är att den andel som behöver använda sig av smärtstillande medel samt den andel som uppger psykosomatiska symtom ökar. Denna trend stöds av andra studier i landet vilka visar på en liknande utveckling. Den skillnad mellan män och kvinnor i antalet uppgivna besvär och använda läkemedel/preparat som framkom kvarstår över. Landstinget bör fortsätta med den uppbyggnad av Om man ser dessa resultat som helhet så blir slutsatsen att landstinget måste förstärka sitt förebyggande arbete. Det gäller främst områdena psykosomatik, kost/motion, tandvård och tobak. 9

10 Andra rapporter från studierna om befolkningsenkäterna är: Befolkningsenkäten Rapport 1 Stanna upp en stund - De första resultaten Rapport 2 Stanna upp en stund - Krokom Rapport 3 Stanna upp en stund - Teknisk Rapport 4 Stanna upp en stund - Strömsund Rapport Stanna upp en stund - Östersund Rapport 6 Stanna upp en stund - Barnenkäten Rapport 7 Stanna upp en stund - Utsatta grupper -4-1 Befolkningsenkäten Liv och hälsa i Norrland En enkät om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Jämtlands län 1998 Liv och hälsa i Norrland En enkät om hälsa och livsvillkor De första resultaten i 1998 Liv och hälsa i Norrland Teknisk rapport 1998 Liv och hälsa i Norrland Jämförelser mellan länen Rapport 1999: Referenser Fetma en tickande bomb också i Sverige? Välfärdsbulletinen 4/98 SCB Rökvanor i Sverige 198- P Nordgren Folkhälsoinstitutet Juni 1998 Vår Föda Nr

11