Äldre i Norrbotten 2003

Transkript

1 Äldre i Norrbotten 2003 NORD ÖST SYD MITT Siffrorna anger antal invånare 65 år eller äldre inom respektive länsdel, dec 2002.

2 Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg nationellt mål inom äldrepolitiken (budgetpropositionen 2002/03:1). Ansvarig för Liv och hälsa 2003 i Norrbotten, bearbetning av statistik samt rapport: Kerstin Sandberg, Sekretariatet, Norrbottens läns landsting.

3 Innehållsförteckning Äldre i Norrbotten... 1 Sammanfattning... 1 Bakgrund och syfte... 2 Metod och genomförande... 2 Lästips... 3 Allmän bakgrundsbeskrivning... 3 De äldres boende... 4 Hälsa och livskvalitet... 6 Vilket påstående beskriver som bäst ditt hälsotillstånd idag... 8 Självrapporterade besvär av sjukdom eller besvär Andra besvär (syn, hörsel, inkontinens) Sjukdomsbördan bland äldre Vård och läkemedel Kontakter med läkare/distriktssköterskor/ alternativvård Läkemedel Ej hämtat medicin från Apotek Tandhälsa och tandvård Tandhälsa Tandvård Att avstå tandläkarvård Delaktighet och social trygghet Till stöd och hjälp Uppskattad av familj och andra Vänner och närstående Social gemenskap Social samvaro/fritidsaktiviteter tillsammans med andra Framtidstro Kort om levnadsvanor Matvanor Övervikt Rökning/ snusning och alkohol Fysisk aktivitet Ekonomisk trygghet Boendemiljö Tabellbilaga... 38

4 Äldre i Norrbotten Detta är en beskrivning av hur den äldre befolkningen i Norrbotten själva bedömer och rapporterar om sin hälsa, levnadsvanor och livssituation vintern Uppgifterna har insamlats i en befolkningsenkät under vintern Beskrivningen utgår mestadels som en jämförelse mellan Norrbottens olika geografiska delar. Dessa länsdelar överensstämmer med landstingets politiska hälso- och sjukvårdsberedningars arbetsområden. Med äldre avses här personer som är mellan 65 och 84 år. Sammanfattning De äldre i Norrbotten trivs där de bor och de flesta har ett socialt nätverk med vänner och förtrogna. En viss oro inför framtiden finner vi dock särskilt bland kvinnorna. Det finns en viss risk att de ensamboende kvinnorna blir mer isolerade än andra från social samvaro vilket kan medföra ensamhet och otrygghet. Detta är något vi kan tyda från den enkätundersökning som genomfördes vintern 2003 bland den äldre befolkningen (65-84 år) i Norrbotten. Vi kan också notera att de flesta äldre norrbottningarna själva beskriver sitt hälsotillstånd som bra eller någorlunda. Detta trots att många av dem har någon långvarig sjukdom, värk eller andra hälsobesvär. En beskrivning av de äldre norrbottningarnas sjukdomsbesvär utifrån vad vi i denna undersökning frågat om och som de själva har rapporterat ger bilden av att: Fyra av tio äldre tar blodtryckssänkande medicin. Smärtor är vanligt bland de äldre. Åtta av tio säger sig ha måttliga eller svåra smärtor. När vi anknyter smärtan till någon särskild kroppsdel finner vi att lätta eller svåra besvär med värk i skuldror, nacke, axel har varannan äldre norrbottning. Rygg-/höftsmärtor eller ischias har två av fem äldre. Minst två av tio har fått smärtstillande medel utskrivet av läkare. Att känna oro och nedstämdhet är vanligare bland kvinnor än män. Var tredje kvinna kan känna av oro. Känslan av oro/nedstämdhet tenderar att öka med stigande ålder. Sex av tio män har hörselnedsättning och minst två av tio äldre män har öronsus (tinnitus). Bland kvinnorna har fyra av tio hörselnedsättning. De äldre som grupp har behov av hälso- och sjukvårdens tjänster och är beroende av att ha tillgång till god vård och omsorg. Varannan äldre norrbottning besöker eller har kontakt med läkare/distriktssköterska minst en gång under en tre-månadersperiod. Mer än hälften av de äldre hade varit på besök hos tandvården under de två senaste åren. Kostnaderna tycks inte vara något hinder för de äldre att uppsöka läkarvård eller för att hämta ut den medicin som läkaren förskrivit. När det gäller tandvården har kostnaderna något större betydelse för att avstå besök hos 1

5 tandläkare eller tandhygienist. Idag avstår en - två av tio äldre personer tandvård under en tre-månadersperiod. I hälften av fallen uppgavs kostnaderna vara en bidragande orsak till att man inte uppsökt tandvården. Vid de jämförelser som gjorts med vad äldre rapporterade om för sex år sedan t ex hälsotillstånd, att avstå läkar- eller tandvård, övervikt mm är de positiva trenderna fler än tvärtom. Finns det då några skillnader i hur de äldre mår och lever mellan de olika länsdelarna? Att dra allmängiltiga och entydiga slutsatser för att besvara denna fråga är inte enkel och bör göras med en viss försiktighet. Skillnaderna är ofta inte stora och hälsans olika innehåll är komplex. Inom varje avsnitt finns kommentarer som kan användas för mer lokal information och tolkning. Det allmänna intrycket är dock att kvinnorna i södra länsdelen liksom kvinnorna i NORD och MITT rapporterar sammantaget sämre hälsa och mer sjukdomsbesvär än kvinnorna i övriga länet. Bland männen uppvisar männen i NORD mer ohälsa och något sämre hälsovanor än männen i övriga länet. En mer tydlig avvikelse rör de äldres självupplevda tandhälsan. De äldre i nordliga och östra delen av länet rapporterar sämre tandhälsa än övriga länet. Var fjärde man i NORD upplever sig ha dålig tandhälsa. Tandhälsan tycks försämras med stigande ålder. Bakgrund och syfte med studien Syftet med undersökningen var att få bättre kunskap om hälsa och livsvillkor bland den äldre befolkningen i Norrbotten. När vi beskriver folkhälsan utgår vi från uppgifter som mestadels handlar om förekomsten av enstaka sjukdomar, hur mycket vi utnyttjar sjukvårdens tjänster eller hur många som är sjukskrivna eller arbetslösa. Det förs inga register om hur friska vi är och långt ifrån över alla de sjukdomar eller åkommor som vi kan drabbas av. För att komplettera bilden av hälsoläget bland befolkningen måste vi därför fråga individerna själva om deras hälsa. Det gör det samtidigt möjligt att samla in information kring viktiga bestämningsfaktorer för folkhälsan t ex människornas levnadsvanor och levnadsvillkor. Landstingen i Norrland har haft ett mångårigt samarbete kring att följa upp och rapportera om folkhälsan i Norrland och deras län. Ett sådant samarbete har varit gemensamma befolkningsenkäter, senaste under vintern 1997/1998. Denna rapporterades i Folkhälsan i Norrbotten 1998 och i ett antal delrapporter. Det var aktuellt med en uppföljning och för Norrbottens del valdes att inrikta detta arbete till att stödja hälso- och sjukvårdsberedningarnas uppgifter under år 2003 kring de äldre. 2

6 Metod och genomförande Underlaget till denna redovisning är en enkätundersökning som gjordes under perioden februari - april Ett frågeformulär skickades hem i brevlådan till ett slumpvist urval av den vuxna befolkningen i Norrbotten. Enkätundersökningen gjordes tillsammans med de övriga landstingen i Norrland. För Norrbottens del skickades de flesta enkäterna till den äldre befolkningen dvs personer som är 65 år eller äldre. Föresatsen var att resultaten skulle vara möjliga att redovisas för olika länsdelar när det gäller de äldre i Norrbotten. Frågorna i enkäten handlade om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Svarsfrekvens Drygt 1500 enkäter sändes ut till de äldre i Norrbotten. Svarsfrekvensen blev 71 procent vilket kan anses som ett bra utfall. I denna åldersgrupp kan det förväntas att en del på grund av sjukdom eller annan åkomma inte kunnat besvara frågorna i enkäten. Lästips Redovisningen har koncentrerats till åldersgruppen år inom de länsdelar som geografiskt överensstämmer med landstingets politiska hälso- och sjukvårdsberedningars indelningsområden. I texten förkortas dessa beredningsområden enligt följande (se även bild): SYD - kommunerna Piteå, Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn MITT- kommunerna Luleå och Boden NORD NORD- kommunerna Kiruna, Pajala, Jokkmokk och Gällivare MITT ÖST ÖST- kommunerna Kalix, Haparanda, Överkalix och Övertorneå. SYD Vid jämförelser mellan de olika länsdelarna (i texten förenklat till SYD, MITT, NORD och ÖST) avses åldersgruppen år. Om inte annat anges i text eller förklaring avses med de äldre norrbottningarna personer som är mellan 65 och 84 år. I vissa delar görs redovisning på länsnivå. Det är då ofta uppdelat på yngre (65-74 år) och äldre (75-84 år) äldre. Allmän bakgrundsbeskrivning Åtta av tio äldre har folk- eller yrkesskola som den högsta utbildningen. Högre utbildning (högskola) är något mer vanligt bland männen (4-9 procent) än kvinnorna (2-6 procent). Beredningsområde ÖST skiljer sig från länet i övrigt genom den höga andelen kvinnor som är född utomlands (28 procent). ÖST är också det område som har den högsta andelen av männen som är född inom Norrbotten. 3

7 Södra delen av länet (SYD och MITT) har bland de äldre flest inflyttade från andra landsdelar av Sverige, procent (tabell 1). Tabell 1. Var är du född? Andel (procent) för varje alternativ. Avrundat till heltal. I samma län som du bor i nu I annat län i Sverige I annat land De äldres boende De flesta äldre äger sina bostäder om vi utgår från andelen som bor i villor eller har bostadsrätter (figur 1). Det är vanligare bland kvinnorna att bo i lägenheter med hyresrätt än bland männen. Figur 1. De äldres boendeformer. Anges i andel (procent) av samtliga (65 84 år). ÖST MITT NORD SYD ÖST MITT NORD SYD 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Hyresrätt V illa/bostadsrätt Annat boende Personer som mer eller mindre behöver hjälp med omvårdnad eller annan service finns inom kommunernas särskilda boendeformer. Detta kan till en del innefattas i figurens annat boende. Den faktiska andelen äldre som bor i kommunalt särskilt boende varierar mellan fem procent (män i NORD) och elva procent (kvinnor i ÖST) (tabell 2). Tabell 2. Andel (procent) av samtliga äldre män och kvinnor (65 år eller äldre) som bor i särskilt boende per beredningsområde, oktober Bearbetning av Socialtjänstens uppgifter. Se mer tabell 2, tabellbilagan. Män Kvinnor Totalt NORD 5,4 9,0 7,3 ÖST 6,9 11,0 9,1 SYD 7,0 10,7 9,0 MITT 5,7 10,7 8,6 Varannan äldre kvinna bor och lever ensam. Andelen ensamboende kvinnor är närmast dubbelt så stor som bland männen. Sex av tio äldre män har en livskamrat att leva och bo tillsammans med (tabell 3). 4

8 Tabell 3. Andel (procent) av äldre norrbottningar som bor ensamma eller tillsammans med make/maka/sambo. Bor ensam Bor med make/maka/ sambo Att andelen som bor ensamma ökar med stigande ålder är en naturlig utveckling men ökningen är avsevärt mer markant bland kvinnorna (tabell 4). Medellivslängden för män i Norrbotten är 76,2 år och för kvinnorna 81,4 år. Tabell 4. Andelen (procent) ensamboende bland äldre kvinnor och män i Norrbotten fördelat på åldersgrupperna år samt år år år Kvinnor Män Kvinnor Män Boendeformen för de som lever ensamma skiljer sig mellan männen och kvinnorna. Männen tycks i större utsträckning stanna kvar i familjens gamla boende (huset) medan kvinnorna flyttar till hyreslägenhet (figur 2). Figur 2. Boendeformer bland de äldre (65-84 år) ensamstående i Norrbotten. Män Kvinnor % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Villa/radhus Bostadsrätt Annat Hyresrätt Hushållssysslor Varannan äldre använder mer än två timmar under vardagarna till hem- och hushållsarbete. De som har en partner som behöver omvårdnad ägnar större tid till hushållsarbete. Bland de sammanboende äldre är det inte helt oväntat kvinnorna som sköter stor del av hushållsarbetet, åtminstone ägnar de betydligt mer tid till sådant än männen (figur 3). 5

9 Figur 3. Den tid som sammanboende äldre (65 84 år) använder till hem- och hushållsarbete undantaget dem som har någon hemma som behöver omvårdnad. Män Kvinnor % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Högst 30 minuter per dag 1-2 timmar per dag 3-5 timmar per dag Mer än 5 timmar per dag 6

10 Hälsa och livskvalitet Allmänt om hälsan Ett grovt mått på hälsan bland befolkningen är att fråga hur de själva upplever sin hälsa. Genom att ställa denna fråga under ett långt antal år har nationella studier visat på att äldre fått bättre självrapporterad hälsa under de senaste årtiondena. Den upplevda hälsan speglar inte bara den fysiska hälsan utan också det psykosociala välbefinnande. I genomsnitt tycker 7 procent av de äldre norrbottningarna, vintern år 2003, att de inte har så bra hälsotillstånd. Allt som åldern ökar förskjuts andelen med gott hälsotillstånd mot en ökad andel som tycker sig må någorlunda. Andelen med dåligt hälsotillstånd ökar inte i samma utsträckning (figur 4). I de äldre åldrarna tycker sig kvinnorna ha sämre hälsa än männen. Figur 4. Självrapporterat hälsotillstånd bland de äldre i Norrbotten år Fördelat efter kön och åldersgrupperna år samt år. Man Kvinnor Gott Man Kvinnor Någorlunda Dåligt 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bilden som de äldre i Norrbotten har rapporterat om sitt hälsotillstånd har ganska stora variationer inom länet(tabell 5). Männen i SYD och ÖST tycks uppleva sitt hälsotillstånd bäst. Kvinnorna i SYD och männen i NORD har högsta andelarna med självrapporterat dåligt hälsotillstånd. Kvinnorna i SYD har samtidigt lägst andel med gott hälsotillstånd. Tabell 5. Självrapporterat hälsotillstånd. Anges som andelar (procent) av kvinnor och män i de olika beredningsområdena. Åldersgrupp år, Gott Någorlunda Dålig/Mycket dåligt Det tycks inte ha skett några större förändringar av hur de äldre norrbottningarna själva uppfattar sitt hälsotillstånd sedan vintern 1997 (figur 5). 7

11 Figur 5. Andel (procent) som uppskattar sitt hälsotillstånd gott, någorlunda eller dåligt vintern 1997 och vintern Åldersgruppen år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 6,8 7,8 8,2 7, Dåligt/mkt dåligt Någorlunda Gott Kvinnor Män Vilket påstående beskriver som bäst ditt hälsotillstånd idag Genom påståenden inom sex olika områden ( rörlighet, hygien, dagliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet) fick de äldre bedöma vad som bäst överensstämde med deras hälsa och funktionsförmåga idag. Detta kompletterar bilden av de äldre norrbottningarnas tillstånd och välbefinnande vintern 2003 med följande (tabell 6) : Sju av tio går utan svårigheter. Rörligheten minskar med åren framför allt bland kvinnorna. Ett fåtal är helt sängliggande. De flesta (nio av tio) behöver ingen hjälp med sin dagliga hygien eller påklädning. Minst åtta av tio äldre tycker sig klara av sina vardagliga aktiviteter som t ex hushållssysslor, familje- eller fritidsaktiviteter. Åtta av tio uppger sig ha måttliga eller svåra smärtor / besvär. Smärtan är här inte kopplad till någon specifik åkomma eller kroppsdel. Förekomst av smärta är relativt lika bland männen och kvinnorna. Riktigt svåra smärtor har tre procent av personerna i åldersgruppen år och 7-8 procent bland de äldre äldre (75-84 år). Att känna sig orolig eller nedstämd är betydligt vanligare bland kvinnorna än männen (33 respektive 18 procent). Oron/nedstämdheten tenderar att öka med högre ålder. Tabell 6. Andel (procent) som instämmer i olika påstående om sitt hälsotillstånd. Gäller äldre i Norrbotten, vintern 2003 fördelat efter kön och åldersgrupperna år samt år år år Kvinnor Män Kvinnor Män Jag kan gå men har vissa svårigheter Jag har problem med att tvätta eller klä mig Jag har måttliga/svåra smärtor eller besvär ( Jag j k är orolig l t till eller nedstämd ifik k i d viss l) utsträckning

12 Tabellen nedan visar hur de äldre inom de olika länsdelarna tycker deras tillstånd överensstämmer i de tre påståendena - kan gå med vissa svårigheter - har måttliga/svåra smärtor - känner av oro/nedstämdhet (tabell 7). Tabell 7. Andel (procent ) av de äldre (65-84 år) som instämmer i nedanstående påståenden. SYD NORD MITT ÖST LÄNET SYD NORD MITT ÖST LÄNET Jag kan gå men har vissa svårigheter Jag har måttliga/svåra smärtor eller besvär* Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträck- ning eller mer * Smärtan är här inte kopplat till specifik kroppsdel De olika länsdelarnas avvikelser från länsgenomsnittet varierar mellan maximalt åtta procent över (rörligheten bland kvinnorna i SYD) och åtta procent under (avser oro/nedstämdhet bland kvinnorna i ÖST). Variationerna är störst (särskilt bland kvinnorna) när det gäller rörligheten och förekomsten av nedstämdheten. Kvinnorna i SYD men också i ÖST (41 procent ; 38 procent) rapporterar betydligt mer svårigheter med rörligheten än övriga. Både männen (20 procent) och kvinnorna (27 procent) i NORD har mindre problem med gåendet än länsgenomsnittet. Det som skiljer minst mellan de olika länsdelarna både när det gäller män som kvinnor är den allmänt höga förekomsten av smärtor/besvär. Kvinnorna har också något mer problem med smärtor än männen. De som känner mest av oro eller nedstämdhet är kvinnorna i beredningsområdena SYD och NORD (38 procent; 36 procent). Männen i ÖST ligger något över länsgenomsnittet i alla tre påståendena. Kroppsliga och psykiska hälsan I särskilda frågor fick de svaranden uppskatta hur många dagar den senaste 30-dagarsperioden som den kroppsliga hälsan inte varit särskild god på grund av sjukdom eller skada. Motsvarande fråga gavs om den psykiska hälsan (stress, nedstämdhet, ängslan eller oro). Dessa frågor har ett stort varierande bortfall mellan länsdelarna (6-23 procent) vilket medför att tolkningarna bör bedömas med försiktighet. Minst hälften av männen och minst fyra av tio kvinnor har haft en månad med bra kroppslig hälsa (tabell 8). Kvinnorna i SYD, NORD och MITT liksom männen i NORD har haft flest dagar (mer än en vecka) med mindre bra kroppslig hälsa. 9

13 Tabell 8. Andel (procent) för olika alternativ på dagantal som de äldre inte tyckt sin kroppsliga hälsa varit god på grund av sjukdom/skada., vintern dagar dagar dagar dagar Det är färre dagar som den psykiska hälsan inte är god i jämförelse med kroppsliga hälsan. Kvinnorna rapporterar oftare dagar med nedstämdhet än männen (figur 6). Ungefär två av tio äldre har mer än en vecka under en månad när det inre välbefinnandet inte är på topp (undantag männen i ÖST och MITT). Figur 6 Fördelning av antal dagar som de äldre inte ansett sig ha så god psykisk hälsa (stress,nedstämdhet,ängslan) den senaste 30-dagarsperioden. Kvinnor Män ÖST MITT NORD SYD ÖST MITT NORD SYD 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0-2 dagar 3-7 dagar 8-29 dagar 30 dagar. Självrapporterade besvär av sjukdom eller besvär I frågeformuläret ställdes också frågor om personerna under den senaste tremånadersperioden haft lätta eller svåra besvär av ett antal särskilt uppräknade sjukdomar eller besvär. Utifrån dessa svar kan vi notera följande: Nästan sju av tio äldre norrbottningar har mer eller mindre värk i skuldror, nacke, rygg eller höfter (figur 7 ). Kvinnorna är något mer drabbade än männen. Svåra besvär med värk i skulderpartiet, rygg eller höft har 19 procent av kvinnorna och 15 procent av männen. Var tredje äldre norrbottning (33 procent) har någon form av besvär med magen antingen värk eller andra magbesvär t ex förstoppning. Minst tre av tio äldre uppger sig ha lättare sömnsvårigheter medan 5-6 procent har direkt svåra besvär med sömnen. Kvinnorna har mer problem med sömnen än männen(tabell 9). 10

14 Figur 7. Andel av de äldre (65 84 år ) i Norrbotten som uppger att de har lätta eller svåra besvär av någotdera av värk i skuldror, nacke, axlar; ryggsmärtor, höftsmärtor eller ischias. Män Kvinnor Svåra besvär Lätta besvär Procent Tabell 9. Andel (procent) av de äldre (65-84 år) i Norrbotten som rapporterat besvär med värk i skulderpartiet, magproblem eller problem med sömnen. Kvinnor Män Lätta besvär Svåra besvär Lätta besvär Svåra besvär Värk i skuldror, nacke eller axel Ryggsmärtor, höftsmärtor, ischias Värk i magen Andra magbesvär Sömnsvårigheter Specifika sjukdomsbesvär inom de olika länsdelarna Skillnaderna är inte särskilt stora mellan de olika länsdelarna i förekomst av de särskilda sjukdomar/besvär som omnämndes i enkäten (tabell 10). Dessa frågor avsåg hur det varit under de tre senaste månaderna. Kvinnorna Mer än varannan kvinna har problem med värk i skuldror, nacke och axlar. Det är något vanligare i SYD och MITT (62 procent respektive 57 procent). Svåra besvär med värk i skuldror, nacke eller axlar rapporterar mellan 8 procent (NORD) och 12 procent (SYD). Det är vanligare bland kvinnorna än männen att ha värk i skulderpartiet. Direkt svåra besvär med värk i rygg eller höfter rapporterar 11 (NORD, ÖST) 16 procent (MITT) av kvinnorna. Sömnsvårigheter är vanligare bland kvinnorna än männen. Mellan 4 procent (ÖST, MITT) och 8 procent (SYD) av kvinnorna har svåra besvär med sömnen. Kvinnorna i SYD och NORD rapporterar något mer besvär med sömnen. Var femte kvinna har besvär med värk i magen. Männen Varannan äldre man brukar ha värk i skuldror, nacke eller axlar och lika många har värk i rygg eller höfter. Svåra besvär med värk i skuldror, nacke och axlar varierar mellan 5 procent (ÖST) och 14 procent (NORD). Svår värk i rygg eller höfter har 11 (ÖST, NORD) 16 procent (MITT). 11

15 Männen i ÖST har rapporterat minst av svåra besvär av värk än männen i övriga länet. Sammantaget har männen mindre besvär med sömnen än kvinnorna men likväl rapporterar var tredje man sig mer eller mindre känna av sömnsvårigheter. Mellan 3 procent (MITT) och 6 procent (SYD, NORD) har svåra besvär med sömnen. Tabell 10. Andel (procent) som under de senaste tre månaderna vintern 2003 haft lätta / svåra besvär av följande sjukdomar bland personer år i de olika länsdelarna. Värk i skuldror, nacke eller axlar Ryggsmärtor, höftsmärtor eller ischias 50 / / 8 53 / 9 48 / 9 43 /10 43 / / / 5 43 / / / / / / / / 7 Sömnsvårigheter 39 / 8 38 / 4 36 / 7 36 / 4 26 / 6 29 / 6 31 / 3 24 / 4 Magbesvär t ex förstoppning, diarré 20 / 7 18 / 2 19 / 6 23 / 1 15 / 2 12 / 4 20 / 3 17 / 1 Värk i magen 13 / 9 25 / - 17 / 4 19 / 1 13 / 2 20 / 3 16 / - 17 / 1 Besvär med syn, hörsel eller inkontinens Syn och hörsel är sådant som i det naturliga åldrandet kan påverkas till det sämre. Hörselnedsättningar eller synnedsättning som inte går att korrigeras med glasögon återfinner vi således mer bland äldre än yngre vuxna (tabell 11). Fyra av tio äldre kvinnor och minst sex av de äldre männen tycker sig ha hörselnedsättning. Tabell 11. Andel (procent) med hörselnedsättning eller synfel som inte avhjälps med glasögon per åldersgrupp i Norrbotten år år år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Besvär med hörselnedsättning Synnedsättning som inte kan avhjälpas med glasögon De äldre männen har betydligt mer besvär med hörseln än äldre kvinnor (tabell 12). Detta gäller både i form av hörselnedsättning (65 respektive 39 procent) och förekomst av tinnitus (36 respektive 23 procent). Skillnaderna beror sannolikt av en kombinerad betydelse av ålder och tidigare arbetsmiljö. Männen som tillhör denna generation har varit mer utsatta för buller i arbetsmiljön än kvinnor. Varför de äldre kvinnorna i SYD tycks ha betydligt mer besvär med hörseln än kvinnorna i övriga delar av länet är något som vi här inte kan besvara. 12

16 Synnedsättning som inte avhjälps med glasögon rapporterar i snitt två av tio äldre. Denna åkomma är ungefär lika vanligt bland männen som bland kvinnorna. Tabell 12. Andel (procent) som uppger sig ha lätta / svåra besvär med hörsel eller syn bland män och kvinnor i olika länsdelar. Åldersgrupp år. Hörselnedsättning 41 / 8 22 / / / 4 60 / / / / 9 Öronsus (tinnitus) 26 / 2 25 / 2 14 / 4 20 / 4 35 / 5 20 / / / 6 Synnedsättning som inte kan avhjälpas med glasögon 14 / 6 12 / / 7 14 / / 3 14 / 3 16 / 1 19 / 8 Ju äldre vi blir det desto större svårigheter kan vi få med att hålla tätt. Problem med urinläckage (inkontinens) rapporterar 28 procent av de äldre kvinnorna och 14 procent av männen. Sjukdomsbördan bland äldre Ett relativt nytt sätt att beräkna sjukdomsbördan i en befolkning är att kombinera hur vanlig en sjukdom är och också ta hänsyn till hur den påverkar personernas funktionsförmåga. En sådan nationell beräkning visar att kranskärlssjukdomar har den största andelen av sjukdomsbördan bland äldre i Sverige a1 Beräkningarna är gjorda utifrån registerdata samt intervjuer som gjorts av SCB. Bland de sjukdomar som täcker huvuddelen av sjukdomsbördan bland de äldre återfinns dessutom stroke, cancer, diabetes, astma och kronisk obstruktiv sjukdom, demens, luftvägsinfektioner och hörselnedsättning. 1 Folkhälsoinstitutet 1998, Sjukdomsbördan i Sverige 13

17 Vård och läkemedel Kontakter med läkare/distriktssköterskor/ alternativvård De äldre är en vanlig besöksgrupp hos de flesta yrkeskategorier inom hälsooch sjukvården. Det är den grupp som per invånare har flest läkarbesök och andel vårddagar vid sjukhus (tabell 13). Tabell 13. Åldersgruppernas andel av befolkningen samt andel av viss sjukvårdskonsumtion (vårddagar och läkarbesök) under år Källa: Folkhälsan i siffror, Landstingets databas. Åldersgrupp Andel av samtliga invånare i Norrbotten 2001 (procent) Andel av samtliga vårddagar vid sjukhus i Norrbotten 2001 (procent) Läkarbesök inom primärvård och specialiserad vård i Norrbotten. Antal per 100 invånare, år 23,6 4, år 30,7 17, år 27,4 23, år 9,8 18, år 6,4 25, w år 2,0 9,6 484 Under en tre-månadersperiod vintern 2003 har de äldre norrbottningarna (65-84 år) haft följande kontakter med delar av sjukvården i Norrbotten (tabell 14): Varannan person har varit i kontakt med läkare. Minst en av fem har besökts eller själv besökt distriktssköterska. Kvinnorna har fler kontakter med sjukvården än männen. I beredning MITT har däremot kvinnor och män besökt läkare lika mycket. De äldre (män som kvinnor) i MITT samt kvinnorna i SYD och NORD har förhållandevis flest kontakter med sjukvården. Under tre månader har en av fyra äldre i NORD besökt både läkare och distriktssköterska (figur 7). Minst kontakt med sjukvården har männen i ÖST. Att under en tremånadersperiod ha kontakt med både läkare och distriktssköterska varierar mellan 9 procent (män i ÖST) och 25 procent (kvinnor i NORD) De äldre kvinnorna i södra länet (SYD) besöker alternativvård mer än andra äldre personer i länet. Andel som haft kontakt med alternativvård varierar mellan 1 och 7 procent. Här finns sannolikt ett samband mellan användandet av och tillgången till alternativvård. 14

18 Tabell 14. Andel (procent) av de äldre norrbottningarna som har besökt, talat med eller besökts av läkare, distriktssköterska eller alternativvård under de tre senaste månaderna. Redovisas per beredningsområde. Läkare Distriktssköterska Alternativvård * I frågan gavs exemplen naprapat, kiropraktiker, homeopat Figur 8. Andel (procent) av de äldre norrbottningarna (65 84 år) som varit i kontakt med läkare och/eller distriktssköterska under tre månader vintern Fördelat på beredningsområdena. ÖST MITT NORD SYD ÖST MITT NORD SYD % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ingen Läkare Distriktssköterska Läkare o distr. sköterska Kontakterna med distriktssköterskan är vanligare bland de äldre äldre än de yngre äldre. Samma förhållande gäller kvinnornas läkarkontakter (tabell 15). I genomsnitt omtalar två av tio äldre i Norrbotten (65-84 år) att de under de tre senaste månaderna ansett sig vara i behov av läkarvård men inte sökt. Något fler kvinnor än män säger sig ha avstått läkarvård (22 respektive 17 procent). Det tycks finnas en tendens att det blir vanligare att välja bort läkarkontakter med stigande ålder bland männen (tabell 15). Av dem som någon gång säger sig ha avstått läkarvård har ändå 67 procent varit i kontakt med läkare under samma tidsperiod. 15

19 Tabell 15. Vårdkontakter bland de äldre i Norrbotten under tre månader vintern Redovisas för män och kvinnor i åldersgrupperna år samt år. Anges som andelar (procent) av respektive grupp. Kvinnor Män år år år år Andel som varit i kontakt med läkare Andel som varit till eller besökts av distriktssköterska Andel som någon gång ansett sig i behov av läkarvård men inte sökt Kvinnorna i SYD och ÖST är de grupper som har högsta andelen som avstått läkarkontakt trots att de själva tyckt sig behöva vara i behov av läkarvård (tabell 16). Tabell 16. Andel (procent) som anger sig någon gång under de tre senaste månaderna ansett sig vara i behov av läkarvård men inte sökt.. Åldersgruppen år, SYD NORD MITT ÖST LÄNET SYD NORD MITT ÖST LÄNET De flesta som någon gång avstår läkarvård tror att de ändå inte skulle bli hjälpta. Kostnaderna tycks inte vara någon vanlig orsak till att avstå läkarvård (tabell 17). Tabell 17. Orsakerna till varför man inte sökte läkarvård. Anges som andel (procent) av gruppen som säger sig ha avstått någon gång från läkarbesök trots eget upplevt behov. Samma person kan återfinnas fler gånger. Orsak till att inte uppsöka läkare Andel av dem som vid något tillfälle avstått läkarbesök (procent) Orsak till att inte uppsöka läkare Andel av dem som vid något tillfälle avstått läkarbesök (procent) Jag kan ändå inte få hjälp 38 Jag hade för långt till 8 långt till läkaren Varierande orsaker men inget av de alternativ som preciseras i denna tabell 27 Jag hade inte råd 7 Jag blev frisk 18 Jag skulle ändå inte bli trodd Jag fick inte tag i läkaren 11 4 Omräknat till befolkningsnivå innebär det att knappt en av tio äldre personer har avstått läkarvård på grund av att de inte trodde sig bli hjälpt (tabell 18). Kostnaderna tycks generellt inte vara något stort motiv för att avstå läkarvård (1-2 procent bland äldre befolkningen). Orsakerna till de uteblivna läkarbesöken skiljer sig inte bland männen och kvinnorna. 16

20 Tabell 18. Uppskattad andel (procent) bland den äldre befolkningen i Norrbotten år 2003 som avstått från läkarvård pga nedanstående orsaker. Kvinnor Män Jag kan ändå inte få hjälp 9 8 Varierande orsaker men inget av de alternativ som 7 5 gavs i frågan Jag blev frisk 4 4 Jag fick inte tag i läkaren 2 3 Jag hade för långt till långt till läkaren 2 2 Jag hade inte råd 1 2 Jag skulle ändå inte bli trodd 1 1 Andelen bland de äldre som någon gång avstått från läkarbesök trots att de själva upplevt sådant behov har minskat sedan 1997 (figur 10). De största minskningarna återfinns bland de äldre i östra och norra delen av länet (tabell 19). Figur 9. Andel av de äldre (65 84 år) i Norrbotten som någon gång inte sökt läkarvård trots att de själva tyckt sig behöva sådan under vintrarna åren 1997 och Män Kvinnor Procent Tabell 19. Andel (procent) av de äldre norrbottningarna som någon gång avstått läkarvård under tre månader vintrarna 1997 och ÅR SYD NORD MITT ÖST En rangordning av motiven efter storleksordning år 1997 och år 2003 tyder inte på några förändringar av orsakerna till att låta bli att uppsöka läkarvård (tabell 20). 17

21 Tabell 20. Orsakerna till varför de äldre inte sökte läkarvård vid behov vintrarna år 1997 och år Orsakerna efter rangordning: 1 -vanligaste motivet; 2-näst vanliga motivet osv. Rangordning av orsakerna Jag kan ändå inte få hjälp 1 1 Varierande orsaker men inget av givna alternativ 2 4 Jag blev frisk 3 2 Jag fick inte tag i läkaren 4 5 Jag hade inte råd 5 3 Jag hade för långt till långt till läkaren 6 6 Läkemedel Varannan äldre mellan år norrbottning använder blodtryckssänkande medicin regelbundet, kvinnorna något mer än männen (tabell 21). Det sker en märkbar ökning av konsumtionen av blodtryckssänkande medicin med ökad ålder. Användningen av smärtstillande medel som förskrivits av läkare är relativt lika för alla åldrar inom äldregruppen. Varannan äldre kvinna köper smärtstillande medel utan recept men dessa inköp minskar något när de blir äldre. Det sker en kraftig ökning (7 19 procent) av användandet av sömnmedel med åldern, särskilt bland männen. Tabell 21. Läkemedelsanvändning de tre senaste månaderna bland de äldre norrbottningarna vintern Redovisas totalt med både tillfällig och regelbunden användning med andelen (procent) av kvinnor respektive männen i åldersgrupperna år samt år år år Kvinnor Män Kvinnor Män Blodtryckssänkande medicin Smärtstillande köpt utan recept Smärstillande köpt med recept Sömnmedel Om vi enbart utgår från de mediciner som används regelbundet kan det noteras att männen i ÖST har minst andel med högt blodtryck som medicineras (34 procent). Samtidigt tycks varannan kvinna i NORD (50 procent) ha högt blodtryck (tabell 22). Männen i SYD och ÖST äter minst av smärtstillande medel som förskrivits av läkare. Det var också dessa grupper som rapporterade minst besvär med värk i skuldror, rygg eller höfter. Männen i NORD använder betydligt mer receptfria smärtstillande medel än männen i öviga länet trots att de samtidigt har den högsta förskrivningen av sådana medel. Minst fyra av tio kvinnor äter då och då tillskott i form av vitaminer/- mineraler medan motsvarande bland männen är två av tio män. 18

22 Minst 20 procent av de äldre kvinnorna använder regelbundet vitaminer eller naturläkemedel. Tabell 22. Regelbunden läkemedelskonsumtion i de olika länsdelarna. Anges som andel (procent) av kvinnorna eller männen i beredningsområdena och åldrarna år. Blodtryckssänkande medicin Medicin mot astma/ allergi Smärtstillande medel köpt utan recept Smärtstillande medel köpt med recept Sömnmedel Vitaminer/mineraler Naturläkemedel Ej hämtat medicin från Apotek Det är ett fåtal äldre som under tre vintermånader år 2003 låtit bli att hämta ut från apoteket den medicin som läkaren skrivit ut till dem (tabell 23). Tabell 23. Andel av de äldre (65-84 år) som inte hämtat ut medicin. Redovisas per länsdel i åldrarna år Det främsta motivet till att inte ha hämtat ut läkemedel uppges vara att det redan finns tillräckligt med medicin hemma (54 procent) (figur 10). Närmast följande orsak är att personen inte hade råd att hämta ut medicinen (26 procent). Andra orsaker är t ex att personen i fråga blev frisk, långt till apoteket och att medicinen inte skulle hjälpa (7-10 procent). Figur 10. Orsakerna som har angetts till varför personen inte hämtat ut medicinen. Andel (procent) av dem som låtit bli att hämta ut medicinen. Redovisas för länet år. Medicinen hjälper inte Jag hade medicin så det räckte Jag hade inte råd Jag hade för långt till apoteket Jag blev frisk Annat Män Kvinor Procent 19

23 Tandhälsa och tandvård Tandhälsa Bland de äldre äldre upplevs tandhälsan som sämst. Detta kan vi tolka av att förhållandevis färre tycker sig ha bra tandhälsa samtidigt som fler anser sig ha sämre tandhälsa bland de allra äldsta (tabell 24). Tabell 24. Hur de äldre norrbottningarna upplever sin tandhälsa, vintern år Anges i andel (procent) av männen och kvinnorna i åldrarna år. Kvinnor Män år år år år Ganska/mycket bra Varken bra eller dålig Ganska/mycket dålig Det finns stora skillnader mellan länsdelarna i Norrbotten över hur de äldre bedömer sin tandhälsa. Äldre i MITT har betydligt bättre tandhälsa än inom övriga områden (tabell 25). I MITT finns lägsta andelen med dålig tandhälsa (fem procent). Den sämsta självrapporterade tandhälsan finner vi sammantaget i den nordligaste delen av länet (18 procent). Var fjärde äldre man (25 procent) i NORD tycker sig ha dålig tandhälsa. Tabell 25. Hur tycker du att din tandhälsa är? Alternativens andel (procent) av kvinnorna och männen i olika länsdelar. Ganska/mycket bra Varken bra eller dålig Ganska/mycket dålig Tandvård Den grupp äldre som tycker sig ha sämre tandhälsa har samtidigt längre tid sedan senaste besök hos tandläkare/tandhygienist (figur 11). Det är t ex mer än fem år sedan som en tredjedel av personerna i åldern år har varit på munkontroll. 20

24 Figur 11. När gjordes senaste besök hos tandläkare/tandhygienist. Andel av samtliga män och kvinnor i olika åldersgrupper i länet. Kvinnor Män år år år år 20 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mindre än två sedan Mellan 2-5 år sedan Mer än 5 år sedan/aldrig Det kan trots allt ses som positivt att procent av de äldre norrbottningarna (65 84 år) varit hos tandvården under de senaste två åren. Andelen som inte varit hos tandläkare/tandhygienist på länge är högst i länets östra och nordligaste delar (tabell 26). Tabell 26. Tidpunkten för de äldres senaste besök hos tandläkare/tandhygienist vid rapportering februari Anges som andelar (procent) för varje alternativ. För mindre än 2 år sedan För mellan 2 år och 5 år sedan För mer än 5 år sedan eller aldrig Att avstå tandläkarvård I genomsnitt har 14 procent av de äldre norrbottningarna uppgett att de någon gång under de tre senaste månaderna vintern 2003 avstått från att söka tandläkarvård trots att de tyckt sig behöva sådan. De högsta andelarna över de som avstått tandläkarvård finner vi inom områdena SYD och NORD (tabell 27). Tabell 27. Andel (procent) som uppger sig varit i behov av tandläkarvård men avstått under den senaste tre-månadersperioden vintern Ja minst en gång Andelen bland de äldre norrbottningarna som avstår tandvård trots att de själva tyckt sig behöva sådan har inte förändrats stort sedan år Det rör sig om en ökning mellan 2-5 procent som länsgenomsnitt (tabell 28). Förändringen från år 1997 varierar däremot betydligt mellan länsdelarna (figur 12). I huvudsak är det bland de äldre i SYD och NORD som fler väljer att avstå tandvård. 21

25 Tabell 28. Andel (procent) av äldre norrbottningar (65-84 år) som avstått tandläkarvård under senaste tre-månadersperioder vintrarna 1997 och Avser samtliga oavsett orsak. Kvinnor Män Totalt Figur 12. Andel (procent) som uppger sig varit i behov av tandläkarvård men avstått under den senaste tre-månadersperioden vintern 1997 och vintern Avser samtliga oavsett orsak. ÖST MITT NORD SYD Procent Bland dem som avstått tandläkarvård trots behov anger de flesta (minst hälften) att kostnaden varit orsaken (tabell 29). Särskilt gäller detta de äldre i NORD. Tabell 29. Orsaker som uppges för att ha avstått tandläkarvård trots behov. Anges (procent) som andel (procent) av dem som rapporterat sig avstått tandvård. Samma person kan finnas under fler än ett alternativ. SYD NORD MITT ÖST Länet Besvären gick över Jag hade inte råd Jag hade för långt till tandläkaren Jag har tandläkarskräck Jag hade inte tid Andra orsaker som inte kan placeras i alternativen ovan Omräknat till befolkningsnivå innebär det att i genomsnitt en av tio äldre norrbottningar inte anser sig ha råd med behövd tandläkarvård (9 procent bland kvinnorna och 10 procent bland männen). Vi har inte möjlighet att göra direkta jämförelser med 1997 med utgångspunkt från enbart kostnadsskäl. Sannolikheten att inte gå till tandläkaren på grund av kostnaderna är däremot fyra gånger större bland dem som saknar kontantmarginal 2 än bland dem som har sådan (se mer avsnitt Ekonomisk trygghet ). Trots att gruppen äldre äldre (75 84 år) tyckte sig ha sämre tandhälsa och hade längsta tiden sedan munkontroll så medför detta inte med 2 att inom en vecka skaffa fram kr av eget kapital eller via lån 22

26 automatik ett stort ökat otillfredsställt behov av tandläkarvård bland männen (tabell 30). Tabell 30. Andel (procent) bland de äldre norrbottningarna som avstått från tandläkarvård trots att de själv tyckt sig ha behov av sådan vård under de tre senaste månaderna vintern år Åldersgrupperna år och år. Kvinnor Män år år år år

27 Delaktighet och social trygghet En viktig faktor i äldrepolitiken och också för folkhälsan är allas möjligheter till delaktighet och inflytande i samhället. Hälsan bland äldre kan stödjas genom att ge förutsättningar för ett fysiskt, psykiskt och socialt aktivt liv. Till de frågor i enkäten som i viss mån kan illustrera delaktighet, känsla av sammanhang och en slags social trygghet hör uppgifter om man har vänner eller andra förtrogna, tankar kring framtiden, deltaktighet i fritidsaktiviteter med andra människor osv. Till stöd och hjälp En friskfaktor för den äldre personen är att som alla andra känna sig behövd och uppleva sig vara med i ett sammanhang. 36 procent av de äldre norrbottningarna rapporterar att de har någon närstående som ibland eller dagligen är beroende av deras hjälp i vardagliga sysslor. En tolkningsfråga i varje enskilt fall kan emellertid vara omfattningen av ansvaret och arbetstyngden för andras omvårdnad. Mellan 8 procent (kvinnorna) och 12 procent (männen) av de äldre i länet lever med partners som så gott som dagligen är beroende av deras hjälp med den personliga hygienen eller med andra vardagliga sysslor. Variationen mellan länsdelarna är stor från 4 procent (kvinnorna i SYD) till 16 procent (kvinnorna i ÖST) (tabell 31). Tabell 31. Andel (procent) som har man/hustru/sambo som ibland eller så gott som dagligen är beroende av deras hjälp med vardagliga sysslor eller personlig hygien. Ibland Dagligen När det gäller skötsel av barn eller barnbarn är den i huvudsak tillfälligt då och då och minskar betydligt i omfattning vid högre ålder (figur 13). Skötsel av ens sammanboende minskar inte i motsvarande grad med högre åldern. Figur 13. Andel (procent) som har maka/make eller barn/barnbarn som ibland eller dagligen är beroende av deras hjälp med vardagliga sysslor eller personlig hygien. Redovisas för länet; uppdelat i åldersklasserna år och år. Procent år år Maka/make/sambo Barn Barn Maka/make/sambo Ibland Ibland Så gott som dagligen Så gott som dagligen 24

28 Uppskattad av familj och andra De äldre känner sig uppskattade av familj och vänner. Denna slutsats kan vi göra när nio av tio av de äldre kvinnorna och männen uppger att de verkligen känner sig vara uppskattad av familj och andra för sina insatser (tabell 32). Tabell 32. Andel (procent) som anser sig verkligen vara uppskattad av familj och andra för det de gör för dem Vänner och närstående Att ha ett socialt nätverk bidrar till en trygghet och social samvaro som är positiv för hälsan. De flesta äldre norrbottningarna (minst nio av tio personer) säger sig också känna och ha kontakt med vänner som har samma intressen. Kombinationer av enkätens frågor om tillgång till vänner eller förtrogna pekar mot att 2,3 procent av de äldre kvinnorna i länet helt skulle sakna vänner. Motsvarande värde för männen är 3,6 procent. Något mer innerliga vänner är sådana personer som kan komma hem till en när som helst och känna sig som hemma (också när det är ostädat). Att ha tillgång till ett sådant umgänge är mest vanligt i östra delen av länet (tabell 33). De som saknar den typen av vänskap varierar mellan 4 procent (kvinnor i ÖST) och 15 procent (männen i MITT). Tabell 33. Hur många vänner har du som kan komma hem till dig när som helst och känna sig hemma. Anges som andel(procent) av samtliga män eller kvinnor i beredningsområdena. Ingen personer eller fler personer Ett mer avgränsat och individuellt mått på vänskap/samhörighet kan vara tillgång till person/personer att anförtro sig till. Det innebär att ha någon att dela sina innersta känslor med (tabell 34). Fler svarar sig då vara utan den mer kravinriktade formen av vänskap, som mest två av tio äldre. Tabell 34. Andel (procent) som inte har någon person att anförtro sig till eller att dela sina innersta känslor med. Nej Skyddsnätet för socialt stöd (praktiskt och emotionellt stöd att klara påfrestningar ) utanför familjen tycks dock inte vara lika tryggt när procent inte anser sig ha någon utanför familjen att vända sig till vid svårigheter. Någon som de lätt kan träffa, som de litar på och som de kan få verk- 25

29 lig hjälp av när det är besvärligt (tabell 35). Var tredje äldre man i SYD och MITT saknar det stöd som omtalas här. Tabell 35. Andel (procent) som inte anser sig ha någon utanför familjen att vända sig till vid svårigheter Social gemenskap I grunden bygger ett samhälle där vi ska leva tillsammans på ett ömsesidigt förtroende mellan individerna och en tillit till varandra. De äldre har nästan lika mycket tillit till andra människor som de yngre generationerna t o m mer i vissa fall (tabell 36). Två av tio äldre är lite tveksam om man ska kunna lita på de flesta andra människorna. Tabell 36. Tycker du allmänt sett att man kan lita på de flesta människorna? Andel (procent) av kvinnor och män i olika åldersgrupper som instämmer eller inte instämmer i frågan år år år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Stämmer mycket/ ganska väl Stämmer inte särskilt väl/ inte alls Social samvaro/fritidsaktiviteter tillsammans med andra I genomsnitt deltar hälften av alla äldre i någon aktivitet/samvaro tillsammans med andra (figur 14). Det innebär samtidigt att hälften av de äldre norrbottningarna inte deltar eller mer sällan deltar i någon organiserad samvaro/umgänge tillsammans med andra. Kvinnorna är mer aktiva på fritiden än männen. Minst aktiva är männen i NORD och ÖST. De mest aktiva (tre av tio) är med vid någon sammankomst minst varje vecka (figur 15). Figur 14. Andel som inte deltar i mer eller mindre regelbundna aktiviteter tillsammans med andra. ÖST MITT NORD SYD Kvinnor Män Följande exempel gavs: sport, musik/teater, studiecirkel, sångkör, syförening, politisk förening, religiösa sammankomster Procent, 26

30 Figur 15. Bild över hur 100 äldre norrbottningar fördelar sin tid till fritidsaktiviteter/ möten/- samvaro tillsammans med andra. Exempelvis ägnar 48 kvinnor ingen tid till aktiviteter/möten samtidigt som elva kvinnor träffar andra människor fler gånger i veckan vid olika aktiviteter Kvinnor Män Flera gånger i veckan Någon gång per vecka Någon gång per månad Ingen aktivitet/mer sällan Det visar sig samtidigt att många av de som inte deltar i någon form av organiserad samvaro/fritidsaktivitet tillsammans med andra ändå har ett relativt stort kontaktnät av vänner med samma intressen (figur 16). Figur 16. Vänskapskretsen kring dem som medverkar i gemensamma aktiviteter eller inte. Andel (procent) 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kvinnor Män Kvinnor Män Ingen 1-5 personer 6 eller fler personer Deltar i gemensamma aktiviteter Deltar inte i gemensamma aktiviteter Männen tycks ha lättare att ta sig eller komma sig för när vi ser att sex av tio ensamstående kvinnor inte deltar i någon organiserad aktivitet. Motsvarande siffra för män är att fyra av tio ensamstående män inte deltar i någon gemensam form av fritidsaktiviteter. Framtidstro Hur ser de äldre på framtiden? Denna frågeställning kan i viss mån illustreras av hur de äldre svarar på frågan om det händer att de känner sig missmodiga när de tänker på framtiden. Vi ser då att modlöshet är betydligt mer utbrett bland kvinnorna än bland männen (figur 17). Här finner vi också variationer mellan länsdelarna. Bland de äldre i MITT är missmod inför framtiden minst utbrett och vanligast bland de äldre i NORD. 27

31 Figur 17. Händer det att du blir missmodig när du tänker på framtiden. Svarens fördelning i andel (procent) av samtliga män respektive kvinnor i de olika länsdelarna. ÖST MITT NORD SYD ÖST MITT NORD SYD Nästan aldrig/aldrig Mer sällan Mycket/ganska ofta 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Att känna missmod är tre gånger vanligare bland ensamstående kvinnor än ensamstående män (39 respektive 13 procent) (tabell 37). Orsakerna bakom att känna missmod kan vara mycket individuell och komplex. Det handlar ofta inte enbart om ensamboende eller inte. Detta kan vi bland annat se utifrån att avsaknad av missmod bland män är lika stort oavsett boende- formen. Tabell 37. Andel (procent) som känner missmod av dem som bor ensamma och dem som bor tillsammans med andra bland de äldre i Norrbotten, vintern Ensamboende Ej ensamboende Kvinnor Män Kvinnor Män Missmod ganska ofta Mer sällan Nästan aldrig Om vi ser på andra möjliga bidragande faktorer till att känna håglöshet inför framtiden finner vi att det självskattade hälsotillståndet eller om personen tror sig bo kvar på sin hemort om fem år kan ha betydelse (figurerna 18 och 19). Nedslagenhet inför framtiden är större bland dem som inte tror att de bor kvar på hemorten om fem år men också bland dem som inte anser sig ha så bra hälsotillstånd. Figur 18. Fördelningen av svaren (procent) på frågan hur ofta de äldre känner sig missmodiga inför framtiden. Redovisat för gruppen som tror sig bo kvar om fem år på hemorten respektive gruppen som inte tror sig bo kvar. Kvinnor Män Inte bo kvar Bo kvar Inte bo kvar Bo kvar Aldrig Mer sällan Ja ofta 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 28