Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och"

Transkript

1 %LODJD7DEHOOELODJD 79 %LODJD 7DEHOOELODJD,QQHKnOO 6LGD Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och konsekvenser av långvarig sjukdom 83 Tabell 4 Förekomst av olika slag av långvarig sjukdom 86 Tabell 5 Besvär av värk 90 Tabell 6 Allergiska besvär 94 Tabell 7 Läkemedelsanvändning - smärtstillande medel 99 Tabell 8 Läkemedelsanvändning - hjärtmedicin resp. blodtryckssänkande medel 100 Tabell 9 Läkemedelsanvändning - magsårsmedicin 101 Tabell 10 Trötthet resp. sömnbesvär 102 Tabell 11 Huvudvärk / migrän 103 Tabell 12 Besvär av ängslan, oro eller ångest 104 Tabell 13 Läkemedelsanvändning - antidepressiva medel 105 Tabell 14 Läkemedelsanvändning - nervlugnande medel 106 Tabell 15 Läkemedelsanvändning - sömnmedel 107 Tabell 16 Funktionsnedsättning - nedsatt hörsel 108 Tabell 17 Funktionsnedsättning - nedsatt syn 109 Tabell 18 Funktionsnedsättning - nedsatt rörelseförmåga 110 Tabell 19 Sluten resp. öppen vård under en tremånadersperiod 113 Tabell 20 Kontakt med läkare för egen sjukdom 114 Tabell 21 Övriga kontakter med läkare 116 Tabell 22 Otillgodosett behov av läkarvård 117 Tabell 23 Egen läkare resp. frikort 118 Tabell 24 Har behandlats av sjukgymnast / kiropraktor 119 Tabell 25 Har behandlats av alternativ behandlare 120 Tabell 26 Bastal 121

2 80

3 %LODJD7DEHOOELODJD 81 Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Allmänt hälsotillstånd dåligt gott år 0, ,4 +1 * 0 91, ,5-4 * år 2,9 +2 * -1 3, ,2-4 * +1 85, år 3, , , , år 5,3 +2 * -2 * 6, , * 74, * år 6, * 9, ,3 +7 * +5 65,7 +6 * år 8,7 0-3 * 8, , * 58, * år 12,8-4 * -2 14, , , Sammanboende 4,2 0-1 * 5,5 0-2 * 80, * 74, * Ensamstående 6,7 0-2 * 8, , * 67, varav ensamboende 7, ,3 +2 * -2 72, , Arbetare 7,7 0-2 * 9,3 +2 * -2 69, , Tjänstemän 3,5 +2 * -2 * 4, , , Ej facklärda arbetare 8, * 10,3 +2 * -1 68, ,8-3 0 Facklärda arbetare 7, , , , Lägre tjänstemän 5,1 +3 * -4 * 5, ,8-5 * +6 * 75, Tjänstemän på mellannivå 3, , , , Högre tjänstemän 2, , , * 80, Tjänstemän mellannivå / högre 3,1 +1 * -1 * 4, , , Företagare, jordbrukare 5, ,2 +3 * -4 * 75, ,6 0 0 Förgymnasial utbildning 7,4 +2 * 10,0 +3 * 69,6-4 * - 64,7-2 - Gymnasial utbildning 4,7 +1 6,7 +1 * 78,8 0-71,9-3 * - Eftergymnasial utbildning 3,1 +1 3,9 0 85, ,9-4 * - H1 Stockholm 6,7 +2 * -2 6, , * 73,6-4 * +5 * H2 Göteborg, Malmö 5, , , , H3 Större städer 4,4 0-2 * 6, * 79, * 72, H4 Södra mellanbygden 4, * 6, , ,1 0 0 H5 Norra tätbygden 3, , * 79, , H6 Norra glesbygden 5, , , ,0-4 0 H1-H2 Storstadsområden 5, * 6, , * 74, * H3 Större städer 4,4 0-2 * 6, * 79, * 72, H4-H6 Övriga riket 4,5 0-2 * 6, , , Samtliga 4,9 0-2 * 6, * 78, * 72, *

4 82 %LODJD7DEHOOELODJD Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Hälsotillstånd jämfört med jämnåriga sämre bättre år 4, ,2 +3 * 0 23,7 +8 * +2 11, år 7,1 +4 * -2 8, , ,7 +3 * år 7, ,3 +3 * -1 23, ,0 +3 * år 11, , , , år 13, , , , år 8, * 13, , , år 8, , ,4 +13 * -5 45, Sammanboende 7, , ,1 +4 * +2 22, * Ensamstående 9, * 12, ,6 +5 * +1 24,8 +3 * -3 * varav ensamboende 10, , , ,3 +4 * -2 Arbetare 11, ,1 +3 * -1 23,4 +3 * +1 21, Tjänstemän 7,7 +2 * -1 8, , , Ej facklärda arbetare 11, , ,3 +6 * +2 20, Facklärda arbetare 12, ,6 +4 * -3 21, , Lägre tjänstemän 10,0 +4 * -4 * 12, , , Tjänstemän på mellannivå 8, , ,9 +7 * 0 29, Högre tjänstemän 5, , , , Tjänstemän mellannivå / högre 7,1 +2 * -1 5, , , Företagare, jordbrukare 6, , , , * Förgymnasial utbildning 10, , ,8 +3 * - 18,9 0 - Gymnasial utbildning 8, ,7 +2 * - 28,5 +4 * - 23,6 0 - Eftergymnasial utbildning 7,5 +4 * - 6, , , H1 Stockholm 8, , , , H2 Göteborg, Malmö 6, , , * 25, * H3 Större städer 8, , ,2 +4 * 0 22, H4 Södra mellanbygden 9, , ,5 +5 * +1 20,4 +3 * -1 H5 Norra tätbygden 7, , * 28,6 +8 * -2 18, H6 Norra glesbygden 11, , , , H1-H2 Storstadsområden 7, * 9, , * 27, * H3 Större städer 8, , ,2 +4 * 0 22, H4-H6 Övriga riket 9, , ,1 +5 * 0 19, Samtliga 8, * 10,5 +1 * -1 28,0 +4 * +2 23,1 +2 * +1

5 %LODJD7DEHOOELODJD 83 Tabell 3 Långvarig sjukdom och konsekvenser av långvarig sjukdom. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Har någon långvarig sjukdom Får regelbunden medicinsk behandling för långvarig sjukdom år 25, ,6 +9 * -2 10,5 +3 * -1 17,9 +9 * år 30,7 +4 * +1 31,7 +7 * 0 13,8 +3 * 0 19,7 +8 * år 32, , ,9 +4 * +1 24,2 +4 * +3 * år 44, , ,4 +6 * +1 35,9 +7 * år 55, , , , år 69, , ,2 +6 * +3 61, år 83,0 +5 * -1 83, ,0 +10 * +2 74,0 +7 * -3 Sammanboende 42, ,1 +3 * -1 28,3 +3 * +2 * 35,7 +4 * 0 Ensamstående 46, * 54,5 +4 * +2 29,4 +3 * -2 42,0 +8 * +1 varav ensamboende 46, ,2 +6 * +1 29, ,0 +10 * 0 Arbetare 52, , ,5 +4 * +2 43,0 +5 * +1 Tjänstemän 42,1 +4 * 0 49,2 +3 * +1 29,1 +4 * +1 37,9 +6 * +1 Ej facklärda arbetare 54,8 +4 * 0 57, ,2 +7 * 0 44,0 +5 * +1 Facklärda arbetare 51, * 52, , * 40,8 +6 * -1 Lägre tjänstemän 44, , ,3 +6 * +1 40,1 +5 * +2 Tjänstemän på mellannivå 43,9 +6 * 0 47, ,9 +5 * +1 36,4 +7 * -1 Högre tjänstemän 39, ,7 +10 * -5 26, ,3 +8 * -2 Tjänstemän mellannivå / högre 41,5 +5 * +1 47,5 +4 * 0 27,9 +4 * +1 36,3 +7 * -1 Företagare, jordbrukare 45, , ,7 +6 * +1 39,4 +6 * +1 Förgymnasial utbildning 50,4 +6 * - 53, ,3 +7 * - 41,5 +6 * - Gymnasial utbildning 44, ,2 +6 * - 29,1 +3 * - 38,4 +7 * - Eftergymnasial utbildning 37,9 +4 * - 45,9 +6 * - 25,4 +5 * - 34,2 +10 * - H1 Stockholm 44,7 +9 * -5 * 49,8 +8 * -4 * 30,4 +10 * -3 37,5 +8 * -3 H2 Göteborg, Malmö 43, , * 29, , H3 Större städer 42, , , ,9 +5 * +1 H4 Södra mellanbygden 44, ,1 +4 * +1 29,0 +4 * +1 38,4 +6 * +1 H5 Norra tätbygden 47, , , ,0 +7 * -4 H6 Norra glesbygden 47, * 51, , * 39,4 +8 * 0 H1-H2 Storstadsområden 44,3 +5 * -1 49,1 +4 * 0 30,0 +7 * -1 37,4 +6 * 0 H3 Större städer 42, , , ,9 +5 * +1 H4-H6 Övriga riket 45, * 51,6 +4 * +1 29,3 +3 * +3 * 38,1 +6 * 0 Samtliga 44,1 +2 * 0 49,8 +3 * 0 28,9 +4 * +1 37,5 +6 * 0

6 84 %LODJD7DEHOOELODJD Tabell 3 (forts) Långvarig sjukdom och konsekvenser av långvarig sjukdom. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Har sjukdom som påverkar arbetsförmågan.i hög grad år 9, ,6 +4 * -1 1, ,2 +2 * år 11, , , , år 14, , , , år 18, , , , år 31, ,2-5 * +2 17, , år 36, * 41, , * 17, år 53, , ,5-6 * +2 28,1-5 * -2 Sammanboende 19, ,2 0-2 * 8, ,3 0 0 Ensamstående 25, , , , varav ensamboende 25, , , ,1 0 0 Arbetare 30, , , , Tjänstemän 16, , , , * Ej facklärda arbetare 31, , , ,3 +3 * +1 Facklärda arbetare 29, , ,5-3 * +4 * 14,7 0 0 Lägre tjänstemän 22, * 26, , , * Tjänstemän på mellannivå 16, , , ,1 0 0 Högre tjänstemän 12, , , , * Tjänstemän mellannivå / högre 14, , , , Företagare, jordbrukare 24, , , , Förgymnasial utbildning 29,9 +4 * - 33, , , Gymnasial utbildning 21, , , , Eftergymnasial utbildning 14, ,2 +1-4, ,6 0 - H1 Stockholm 19, , , ,9 0-1 H2 Göteborg, Malmö 19, , , , * H3 Större städer 20, * 27, , ,0 0 0 H4 Södra mellanbygden 22, , , , H5 Norra tätbygden 26, , * 11, ,6 +5 * -2 H6 Norra glesbygden 27, , , , H1-H2 Storstadsområden 19, , , , H3 Större städer 20, * 27, , ,0 0 0 H4-H6 Övriga riket 24, , , , Samtliga 21, , , ,8 0 0

7 %LODJD7DEHOOELODJD 85 Tabell 3 (forts) Långvarig sjukdom och konsekvenser av långvarig sjukdom. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Har svåra besvär av långvarig sjukdom Har någon långvarig sjukdom som medför behov av hjälp i det dagliga livet år 6,8 +2 * 0 11,5 +4 * -1 0,9 0 1, år 10,1 +3 * -1 12, ,0 0 1, år 11, , * 1,9 0 3, år 14,8 +3 * -2 19, ,5 0 4, år 19,2-4 * +1 24, ,3-1 6, år 20, * 27, ,8-4 * 9, år 34, , ,1-7 * 24,6-6 * Sammanboende 14,3 +2 * -1 18,4 +2 * 0 2,2-1 * 5,8-1 * Ensamstående 17, ,2 +3 * +1 5,9-2 * 7,2-1 varav ensamboende 17, ,2 +3 * 0 5,7-2 * 7,4-1 Arbetare 21, ,8 +4 * +1 4,7-1 8,3-1 Tjänstemän 11,5 +3 * 0 17, ,3 0 5,5-2 * Ej facklärda arbetare 22,6 +3 * -1 26,8 +4 * +1 5,8 0 8,5 0 Facklärda arbetare 20, , ,7-2 * 8,2-1 Lägre tjänstemän 15,8 +6 * -4 19, ,7 +1 5,7-4 * Tjänstemän på mellannivå 12, , ,7-1 5,3-1 Högre tjänstemän 8, , ,2 0 5,9-1 Tjänstemän mellannivå / högre 10,4 +2 * +1 16, ,9-1 5,4-1 Företagare, jordbrukare 14, , ,6 0 7,2 0 Förgymnasial utbildning 19,4 +3 * - 25,1 +2-6,6 +1 8,1-1 Gymnasial utbildning 15,6 +3 * - 20,9 +4 * - 2,4-1 * 6,3-1 Eftergymnasial utbildning 9, ,0 +3 * - 2,1 0 4,9-1 H1 Stockholm 12, ,4 +5 * -4 * 3,9 +1 5,7-1 H2 Göteborg, Malmö 14, , * 3,2-1 5,0-3 * H3 Större städer 14,8 +2 * -3 * 19, ,2-1 6,9-1 H4 Södra mellanbygden 15, ,1 +4 * +1 2,8-2 * 6,9-1 H5 Norra tätbygden 17, , ,7-2 7,7 +2 H6 Norra glesbygden 15, , ,0-1 6,3-2 H1-H2 Storstadsområden 13, ,4 +3 * 0 3,6 0 5,4-2 * H3 Större städer 14,8 +2 * -3 * 19, ,2-1 6,9-1 H4-H6 Övriga riket 16, ,4 +3 * +1 3,1-2 * 6,9-1 Samtliga 14,8 +2 * -1 20,1 +2 * 0 3,3-1 * 6,4-1 *

8 86 %LODJD7DEHOOELODJD Tabell 4 Förekomst av olika slag av långvarig sjukdom. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Sjukdom i skelett eller rörelseorgan Alla... ryggvärk år 6,5-1 8,0 +1 3,3 0 2, år 10,1 +1 9,5 +1 5,0 +1 4, år 13,0 0 14,6-1 6,5-1 6, år 16, ,5 +1 8,9 0 7,4-3 * år 21,9-3 28,9-3 9,6-4 * 10, år 21,7-2 34,4 +4 8,7-1 9, år 23,6 0 37,8 +2 5,8 +1 8,4-2 Sammanboende 14,8-1 20,5 +1 6,8-1 7,1-1 * Ensamstående 15,7-1 22,2 +2 7,1 0 7,6-1 varav ensamboende 15,9-1 21,6 +2 7,6 +1 7,2-1 Arbetare 21,4-1 26, ,2-1 9,3-2 * Tjänstemän 12,5 +2 * 19,1 +1 5,2 0 5,8-1 Ej facklärda arbetare 20,8-1 27, ,4 0 9,0-3 * Facklärda arbetare 21,9-1 24,4 0 10,0-2 9,9-1 Lägre tjänstemän 15, ,4 +3 * 8,2 +1 6,4 0 Tjänstemän på mellannivå 11, ,6-3 5,3 0 5,2-4 * Högre tjänstemän 11, ,4 +5 * 3,7 0 6,4 +2 Tjänstemän mellannivå / högre 11, ,7 0 4,5 0 5,5-2 * Företagare, jordbrukare 15,9-3 23,6 +1 7,0-1 8,3-1 Förgymnasial utbildning 18,4 0 23,8 +2 8,6-1 7,8-2 * Gymnasial utbildning 15,8 0 21,5 +1 7,5-1 7,0-2 * Eftergymnasial utbildning 11,3 +3 * 16,1 +1 4,3 +1 4,8-2 * H1 Stockholm 14, ,6 +2 6,9 +1 6,6 0 H2 Göteborg, Malmö 13,8-1 17,3-4 * 5,8-1 4,7-4 * H3 Större städer 14, ,5 +1 6,2 0 7,2-1 H4 Södra mellanbygden 15,6-2 21,1 0 7,5-2 7,1-2 * H5 Norra tätbygden 19,0-3 25,9 +5 9,9-2 8,8-1 H6 Norra glesbygden 19,7-2 23, ,0 0 8,4 0 H1-H2 Storstadsområden 14, ,0-1 6,4 0 5,8-2 * H3 Större städer 14, ,5 +1 6,2 0 7,2-1 H4-H6 Övriga riket 17,0-2 22,4 +1 8,4-1 7,7-2 Samtliga 15,2 0 20,5 +1 6,9-1 6,8-2 *

9 %LODJD7DEHOOELODJD 87 Tabell 4 (forts) Förekomst av olika slag av långvarig sjukdom. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Har sjukdom i cirkulationsorganen Alla högt blodtryck år 0,1 0 0,6 0 0,0 0 0, år 0,9 0 1,0 0 0,3 0 0, år 3,4 0 2,4-2 * 2,1 +1 1,5-2 * år 11,0 +2 8,6-2 7,1 0 6, år 21,6-4 * 18,4-3 11,7-3 * 13, år 38, ,6-5 * 18,4 0 21,4-4 * år 50, ,6 0 17, ,9-1 Sammanboende 13,7 0 12,8-2 * 6,9 0 8,3-2 * Ensamstående 12,7 0 13,6-1 5,6 0 8,2-1 varav ensamboende 12,7 0 14,2-1 5,6 0 9,1 0 Arbetare 17,5 0 16,8-1 7,9-1 10,9-1 Tjänstemän 14, ,0-2 * 7,6 0 7,9-1 Ej facklärda arbetare 18, ,9-1 7,7-1 11,0-1 Facklärda arbetare 17,1-2 16,6 0 8,1-1 10,3-1 Lägre tjänstemän 14,7-2 14,6-1 7,1-3 8,5-1 Tjänstemän på mellannivå 14, ,5-2 8,2 +1 7,9 0 Högre tjänstemän 12,9 +2 9,8-5 * 7,4 +2 * 6,3-2 Tjänstemän mellannivå / högre 13, ,6-3 * 7,8 +2 7,3-1 Företagare, jordbrukare 15, ,7-5 * 6,6 0 9,3-5 * Förgymnasial utbildning 15, ,2-3 * 6,8-1 8,8-3 * Gymnasial utbildning 13,3 0 13,6-1 6,5 0 8,5 0 Eftergymnasial utbildning 11, ,5 0 6,3 +2 * 5,9 0 H1 Stockholm 12, ,3-1 5,9 +1 6,0-2 H2 Göteborg, Malmö 12,6 0 11,6-3 6,2 0 7,5-1 H3 Större städer 13,3-1 13,1-2 6,5-1 8,2-1 H4 Södra mellanbygden 14,0-1 14,3-2 6,8-1 9,0-3 * H5 Norra tätbygden 13, ,9 +2 6,6 0 11,0 +2 H6 Norra glesbygden 16, ,8-3 8,1-1 11,0-1 H1-H2 Storstadsområden 12, ,4-2 6,1 +1 6,7-2 * H3 Större städer 13,3-1 13,1-2 6,5-1 8,2-1 H4-H6 Övriga riket 14,5 0 14,9-2 7,0-1 9,8-1 Samtliga 13,5 0 13,2-2 * 6,5 0 8,2-1 *

10 88 %LODJD7DEHOOELODJD Tabell 4 (forts) Förekomst av olika slag av långvarig sjukdom. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Har sjukdom i andningsorganen hjärtsjukdom år 0,1 0 0,2 0 7,4 +1 9,1 +5 * år 0,3 0 0,1 0 6,9 +3 * 8,1 +4 * år 0,9 0 0,4 0 5,3 +2 5,2 +2 * år 2,7 +1 * 1,4 0 4,8 +1 5, år 7,4-2 3,1-1 5,0 0 5, år 16,3 +2 8,2-1 6,5 0 7, år 24, ,6 0 7,8 0 8,2 +3 * Sammanboende 5,1 0 3,1 0 5,9 +1 * 5,5 +1 * Ensamstående 5,2 0 3,6 0 6,2 0 8,2 +4 * varav ensamboende 5,3 +1 3,5 0 6,6 0 8,0 +3 * Arbetare 6,8 +1 4,4 0 5,6 0 6,4 +2 * Tjänstemän 5,2 +1 3,3-1 5,8 +2 * 6,5 +3 * Ej facklärda arbetare 6,9 +2 4,4 0 6,2 +1 6,2 +1 Facklärda arbetare 6,6 0 4,8 0 5,0-2 7,0 +3 * Lägre tjänstemän 5,8 +1 3,2-1 4,8 +2 6,0 +2 Tjänstemän på mellannivå 5,4 +1 3,8 0 6,0 +3 * 6,2 +3 * Högre tjänstemän 4,2 0 2,9-2 6,0 +2 7,4 +3 Tjänstemän mellannivå / högre 4,9 +1 3,5-1 6,0 +2 * 6,5 +3 * Företagare, jordbrukare 6,9 +1 3,6-1 7,1 +3 * 6,2 +3 Förgymnasial utbildning 6,4 +1 * 3,8 0 5,4 +1 6,7 +3 * Gymnasial utbildning 4,8 0 3,3-1 6,3 +2 * 7,0 +3 * Eftergymnasial utbildning 4,3 0 3,8 +1 5,6 +1 7,6 +4 * H1 Stockholm 5,6 +1 3,7 0 7,1 +4 * 6,4 +2 * H2 Göteborg, Malmö 4,6 0 3,1 0 7,5 +2 7,3 +2 * H3 Större städer 5,0 0 3,5 0 5,9 0 7,3 +3 * H4 Södra mellanbygden 5,3 +1 3,6 0 4,9 +1 6,3 +2 * H5 Norra tätbygden 3,9-1 3,0 0 4,9 +1 4,2 +1 H6 Norra glesbygden 7,8 +3 * 3,4-1 5,4-2 7,0 +3 H1-H2 Storstadsområden 5,1 +1 3,5 0 7,3 +3 * 6,8 +2 * H3 Större städer 5,0 0 3,5 0 5,9 0 7,3 +3 * H4-H6 Övriga riket 5,5 +1 3,5 0 4,9 0 6,0 +2 * Samtliga 5,2 +1 3,5 0 6,0 +1 * 6,8 +3 *

11 %LODJD7DEHOOELODJD 89 Tabell 4 (forts) Förekomst av olika slag av långvarig sjukdom. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Har sjukdom i nervsystemet Har besvär efter skada år 4,2 +1 4,5 +2 * 6,5 +1 6, år 3,5-1 3,7 0 7,6 +3 * 6,4 +2 * år 4,4 0 5,1 +1 6,5 +2 * 5,5 +3 * år 5,0-2 * 5,7 0 6,5 +3 * 5,4 +2 * år 7,1-3 * 6,9-1 6,0 +2 5, år 11,9-2 12,5-1 5,1 +1 4, år 19,7-1 20,3 0 5,8 +1 7,9 +2 Sammanboende 6,5-1 * 6,8 0 5,9 +2 * 5,8 +3 * Ensamstående 7,3-1 8,7 0 7,3 +2 * 6,2 0 varav ensamboende 7,3-2 8,4-1 7,8 +2 6,6 +1 Arbetare 8,0-2 * 8,0 0 6,4 0 6,0 +2 * Tjänstemän 6,0-1 * 7,8 0 6,2 +3 * 5,5 +1 * Ej facklärda arbetare 8,7-1 8,5 0 6,3 +1 5,8 +2 * Facklärda arbetare 7,3-3 * 6,9 0 6,4 0 6,4 +2 Lägre tjänstemän 7,2-2 7,5-3 * 7,0 +4 * 6,0 +2 Tjänstemän på mellannivå 6,9 0 7,5 +1 7,1 +4 * 5,2 0 Högre tjänstemän 4,6-2 9,5 +3 4,8 +1 6,0 +3 * Tjänstemän mellannivå / högre 5,8-1 8,0 +2 6,0 +3 * 5,4 +1 Företagare, jordbrukare 6,3-2 7,0 0 7,3 +4 * 7,1 +5 * Förgymnasial utbildning 7,1-2 * 8,2-1 5,8 +2 * 5,7 +2 * Gymnasial utbildning 6,5-1 * 7,1 0 6,7 +1 * 6,5 +2 * Eftergymnasial utbildning 5,9 0 7,5 +1 6,1 +2 * 5,9 +1 H1 Stockholm 6,4 0 7,7 +2 6,6 +3 * 5,7 +2 * H2 Göteborg, Malmö 7,1-1 8,4 0 7,2 +3 * 5,0 +1 H3 Större städer 5,9-2 * 6,5-1 5,9 +2 * 6,2 +2 * H4 Södra mellanbygden 7,5 0 8,5 +1 6,2 +1 5,8 +2 * H5 Norra tätbygden 7,1-1 6,0-3 7,0 0 7,6 +3 * H6 Norra glesbygden 6,4-4 * 8,8 +2 7,1 0 5,4 +1 H1-H2 Storstadsområden 6,7-1 8,0 +1 6,8 +3 * 5,4 +2 * H3 Större städer 5,9-2 * 6,5-1 5,9 +2 * 6,2 +2 * H4-H6 Övriga riket 7,2-1 8,0 0 6,5 +1 6,1 +2 * Samtliga 6,6-1 * 7,5 0 6,4 +2 * 5,9 +2 *

12 90 %LODJD7DEHOOELODJD Tabell 5 Besvär av värk. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Besväras av smärta och värk från nacke, rygg eller leder Alla svåra besvär år 39, ,7 +7 * +10 * 6, , år 50, * 61,0 +5 * +10 * 10, , * år 58,8 +6 * +2 67,6 +7 * +9 * 14, , år 62,6 +7 * -5 71,7 +6 * +2 19, , år 63, , , * 31, år 63, ,4 +6 * -8 * 21, , år 62, ,0 +6 * -2 26, ,7 +7 * -4 Sammanboende 58,1 +4 * -1 69,8 +6 * +3 * 16, * 22, Ensamstående 56,4 +4 * +1 70,1 +5 * +6 * 17, ,9 +3 * +2 varav ensamboende 56, ,9 +9 * +2 17, ,1 +4 * -1 Arbetare 67,8 +3 * +3 76,1 +5 * +3 * 24, , Tjänstemän 51,5 +7 * +1 65,8 +6 * +4 * 12, , Ej facklärda arbetare 66, ,7 +6 * +3 23, ,2 +3 * +3 Facklärda arbetare 69, * 73, * 25, , Lägre tjänstemän 58,4 +10 * -5 71,2 +8 * +6 * 18,1 +5 * -2 24,8 +4 * +1 Tjänstemän på mellannivå 51,9 +5 * +5 64,4 +5 * +4 12, , Högre tjänstemän 47,7 +10 * -2 60,1 +7 * +2 8, , Tjänstemän mellannivå / högre 49,7 +7 * +3 62,9 +5 * +3 10, , Företagare, jordbrukare 64,8 +5 * +1 74,8 +9 * +3 19, , * Förgymnasial utbildning 62,7 +5 * - 73,9 +8 * - 23,1 +3 * - 29,1 +3 * - Gymnasial utbildning 59,3 +5 * - 71,3 +6 * - 17,4 0-25,9 +3 * - Eftergymnasial utbildning 47,1 +6 * - 62,1 +7 * - 9, , H1 Stockholm 54,6 +6 * -2 66,2 +5 * +2 16,7 +4 * -4 21, H2 Göteborg, Malmö 53,6 +8 * 0 68,6 +6 * +8 * 13, , H3 Större städer 55,9 +5 * -1 68,9 +7 * +2 16, ,8 +3 * 0 H4 Södra mellanbygden 58, ,2 +5 * +7 * 17, , H5 Norra tätbygden 63, , , ,1 +6 * -4 H6 Norra glesbygden 65, ,7 +10 * +3 19, , H1-H2 Storstadsområden 54,1 +7 * -1 67,2 +5 * +4 * 15, , H3 Större städer 55,9 +5 * -1 68,9 +7 * +2 16, ,8 +3 * 0 H4-H6 Övriga riket 60, ,9 +5 * +5 * 18, , Samtliga 56,7 +4 * 0 68,9 +6 * +4 * 16, ,4 +2 * +1

13 %LODJD7DEHOOELODJD 91 Tabell 5 (forts) Besvär av värk. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Besväras av värk från nacke, skuldror eller axlar Alla svåra besvär år 14, * 37,1 +9 * +15 * 1, , år 28,5 +6 * +9 * 44,9 +7 * +18 * 3, , * år 33,8 +6 * +9 * 51,2 +10 * +11 * 6, , * år 38,1 +7 * +6 * 54,4 +7 * +9 * 10, , år 40,7 +6 * -4 55,6 +5 * +5 13, , år 37, , , , år 31, , , , Sammanboende 32,8 +5 * +4 * 47,8 +5 * +9 * 7, , * Ensamstående 34,2 +6 * +6 * 49,9 +8 * +10 * 7, ,2 +2 * +2 varav ensamboende 34,5 +5 * +8 * 49,9 +9 * +11 * 8, ,1 +3 * -2 Arbetare 43,1 +4 * +9 * 54,6 +6 * +8 * 12, * 18, * Tjänstemän 27,5 +7 * +3 44,7 +5 * +10 * 5, , * Ej facklärda arbetare 41,9 +5 * +7 * 56,1 +7 * +8 * 11, * 19,8 +3 * +3 * Facklärda arbetare 44, * 51,4 +6 * +11 * 12, * 14, Lägre tjänstemän 32,7 +7 * +7 51,3 +9 * +10 * 7, , Tjänstemän på mellannivå 26,9 +6 * 0 43, * 4, , * Högre tjänstemän 25,6 +10 * +3 37, * 4, , Tjänstemän mellannivå / högre 26,1 +8 * +2 41, * 4,4 +1 * -1 9, * Företagare, jordbrukare 37,9 +5 * +7 * 52,9 +10 * +8 * 9, , * Förgymnasial utbildning 37,8 +5 * - 53,1 +9 * - 10, , Gymnasial utbildning 33,8 +5 * - 50,4 +7 * - 8,3 +2 * - 15,2 +2 * - Eftergymnasial utbildning 25,2 +8 * - 40,8 +6 * - 4,2 +1-9,2-1 - H1 Stockholm 30,1 +7 * +3 44,6 +5 * +7 * 7,5 +2 * 0 12, * H2 Göteborg, Malmö 30,1 +5 * +4 46,8 +6 * +12 * 5, , H3 Större städer 31,1 +4 * +5 * 47,3 +7 * +9 * 7, , H4 Södra mellanbygden 34,2 +5 * +4 * 48,7 +7 * +11 * 8, , * H5 Norra tätbygden 38, * 55, * 9, ,6 +6 * -1 H6 Norra glesbygden 39, * 55,9 +11 * +11 * 8, * 16, H1-H2 Storstadsområden 30,0 +6 * +3 * 45,5 +6 * +9 * 6, , * H3 Större städer 31,1 +4 * +5 * 47,3 +7 * +9 * 7, , H4-H6 Övriga riket 36,1 +4 * +6 * 51,2 +7 * +10 * 8, , * Samtliga 32,2 +5 * +5 * 47,9 +6 * +9 * 7, * 13, *

14 92 %LODJD7DEHOOELODJD Tabell 5 (forts) Besvär av värk. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Besväras av ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Alla svåra besvär år 20, , , , år 28, , , , * år 35, , , , år 39, , * 11, , år 39, , , * 16, år 39, , , , år 36, ,5 +7 * -1 15, , Sammanboende 34, ,6 +2 * -2 10, * 11,6 0 0 Ensamstående 32, , , , varav ensamboende 33, ,3 +4 * -1 10, , Arbetare 42, ,2 +3 * +1 14, , Tjänstemän 29,8 +3 * 0 36, , ,8 0 0 Ej facklärda arbetare 42, ,9 +5 * 0 13, , Facklärda arbetare 41, , , , Lägre tjänstemän 35,2 +6 * -3 38, ,0 +5 * -3 12, Tjänstemän på mellannivå 29, , , , Högre tjänstemän 27,1 +5 * -3 36,4 +8 * +1 4, , Tjänstemän mellannivå / högre 28, , , ,4 0 0 Företagare, jordbrukare 39, , , , Förgymnasial utbildning 38, ,9 +6 * - 12, ,7 0 - Gymnasial utbildning 36, , ,2 0-13,2 0 - Eftergymnasial utbildning 26, ,8 +2-5,5 +1-8, H1 Stockholm 32, , , , H2 Göteborg, Malmö 30, , , , H3 Större städer 33, , ,5 0-3 * 12, H4 Södra mellanbygden 35, ,9 +4 * +1 10, , * H5 Norra tätbygden 38, * 42, , , H6 Norra glesbygden 43, ,9 +8 * -5 13, , H1-H2 Storstadsområden 31, , , ,2 0-1 H3 Större städer 33, , ,5 0-3 * 12, H4-H6 Övriga riket 37, ,7 +4 * -1 11, , Samtliga 33, ,2 +2 * -1 9,5 0-1 * 11,9 0 0

15 %LODJD7DEHOOELODJD 93 Tabell 5 (forts) Besvär av värk. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Besväras av värk i leder (händer, armbågar, ben eller knän) Alla svåra besvär år 18,9 +4 * +1 22,5 +6 * +1 2, , år 22,6 +5 * 0 21,9 +5 * +2 3, , år 25,7 +5 * -3 28,7 +5 * -1 5, , år 31,8 +8 * -3 39,4 +6 * 0 8,1 +3 * -2 12,6 +4 * år 34,2 +6 * -5 47,3 +5 * +1 10, , år 37,3 +7 * -4 46, , , år 36, , , , Sammanboende 28,5 +6 * -4 * 35,5 +5 * 0 6,8 +1 * -2 * 11,0 +2 * -1 Ensamstående 31,1 +6 * +1 37,4 +4 * +1 8, ,6 +2 * -2 varav ensamboende 30,5 +5 * 0 38,9 +7 * -3 8, ,6 +3 * -2 Arbetare 37,6 +7 * -1 43,9 +6 * +1 11, ,9 +3 * -1 Tjänstemän 23,1 +7 * -2 32,0 +5 * 0 4,8 +2 * 0 9, Ej facklärda arbetare 34,8 +6 * -4 45,6 +7 * +1 10, * 16,9 +4 * 0 Facklärda arbetare 40,1 +7 * +2 40, , , Lägre tjänstemän 29,3 +11 * -11 * 35,7 +8 * +1 7,8 +4 * 0 12,0 +3 * -1 Tjänstemän på mellannivå 23,4 +5 * +3 30, , , Högre tjänstemän 20,2 +7 * -1 27,2 +6 * -5 3, , Tjänstemän mellannivå / högre 21,7 +6 * +1 29,9 +3 * 0 4, , Företagare, jordbrukare 31,7 +6 * -5 42,8 +7 * 0 8, , Förgymnasial utbildning 34,7 +8 * - 43,6 +9 * - 10,5 +2 * - 15,5 +4 * - Gymnasial utbildning 30,5 +7 * - 37,8 +7 * - 7,4 +1 * - 12,5 +3 * - Eftergymnasial utbildning 20,1 +6 * - 28,4 +5 * - 3,7 +1-6, H1 Stockholm 27,3 +7 * -6 * 33,1 +5 * -1 6, , H2 Göteborg, Malmö 28,5 +11 * 0 34, ,4 +2 * 0 12, H3 Större städer 27,3 +4 * -3 * 36,3 +6 * -1 6, * 11,8 +2 * -1 H4 Södra mellanbygden 29, ,8 +5 * +2 7, , H5 Norra tätbygden 32,0 +6 * -2 35, , , * H6 Norra glesbygden 32,6 +7 * -3 41,2 +8 * -1 9, , H1-H2 Storstadsområden 27,8 +9 * -3 33,8 +4 * 0 7,1 +2 * -1 10, H3 Större städer 27,3 +4 * -3 * 36,3 +6 * -1 6, * 11,8 +2 * -1 H4-H6 Övriga riket 30,7 +4 * 0 37,2 +5 * 0 7, , Samtliga 28,5 +6 * -2 * 35,7 +5 * 0 7,2 +1 * -1 * 11,3 +2 * -1

16 94 %LODJD7DEHOOELODJD Tabell 6 Allergiska besvär. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Har allergiska besvär Alla svåra besvär år 31,3 +6 * 34,1 +3 6,5 +1 9, år 30,4 +5 * 33,5 +5 * 7,7 +1 9,3 +4 * år 26,3 +4 * 32,6 +4 * 6,4 +1 7, år 22,7 +4 * 30,1 0 4,7 0 7, år 21, ,3 +2 4,8 +1 8, år 19, ,2 0 4,4 +1 5, år 17, ,8-1 2,9 0 7,1 +3 * Sammanboende 24,3 +4 * 29,8 +2 5,5 +1 * 8,4 +2 * Ensamstående 25,6 +4 * 33,9 +2 6,1 +1 8,9 +2 varav ensamboende 25, ,9 0 6,2 0 8,6 +1 Arbetare 23,2 +3 * 31,3 +4 * 5,8 +1 8,3 +2 * Tjänstemän 25,1 +4 * 30,5 0 5,4 +1 7,6 +1 Ej facklärda arbetare 24,8 +5 * 32,1 +5 * 6,1 +2 8,2 +2 * Facklärda arbetare 21,9 0 29,3 +1 5,5-1 8,5 +3 Lägre tjänstemän 28,1 +10 * 29,7-1 6,0 +4 * 8,9 +2 Tjänstemän på mellannivå 24, ,2 0 5,2 0 7,0 0 Högre tjänstemän 24, ,2 +3 4,8-1 6,2 0 Tjänstemän mellannivå / högre 24,2 +3 * 30,7 +1 5,1 0 6,8 0 Företagare, jordbrukare 23, ,7 0 6,3 +2 5,9 +1 Förgymnasial utbildning 23,1 +5 * 28,8 +3 * 5,7 +2 * 7,4 +2 * Gymnasial utbildning 24,7 +3 * 31,6 +2 5,9 +1 8,6 +2 * Eftergymnasial utbildning 28,8 +5 * 31,9 +1 5,4-1 7,5 +2 H1 Stockholm 28,3 +6 * 30,8 +1 6,1 +1 6,5-1 H2 Göteborg, Malmö 25,6 +5 * 31,3 +4 * 5,6 0 8,9 +2 H3 Större städer 23,7 +4 * 31,8 +4 * 5,5 +2 * 8,7 +3 * H4 Södra mellanbygden 24, ,4 +1 6,1 +1 7,8 +2 H5 Norra tätbygden 22,0-3 30,7 +2 3,7-1 8,0 +1 H6 Norra glesbygden 28, ,5 +3 5,9-2 8,0 +2 H1-H2 Storstadsområden 27,1 +6 * 31,0 +2 5,9 +1 7,6 +1 H3 Större städer 23,7 +4 * 31,8 +4 * 5,5 +2 * 8,7 +3 * H4-H6 Övriga riket 24, ,6 +2 5,6 0 7,8 +1 Samtliga 25,1 +4 * 31,2 +2 * 5,7 +1 8,1 +2 *

17 %LODJD7DEHOOELODJD 95 Tabell 6 (forts) Allergiska besvär. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Har eksem Har hösnuva år 15, , ,2 +7 * +6 * 24,6 +6 * +9 * år 15, , ,8 +5 * +9 * 24,7 +7 * +9 * år 15, , , * 23,3 +7 * +6 * år 14,7 +3 * +2 16, ,9 +5 * +3 17,1 +3 * +6 * år 14, , , , år 9, , , , * år 12, , , , Sammanboende 15,0 +2 * +1 18,7 +2 * -2 17,6 +5 * +5 * 19,0 +5 * +5 * Ensamstående 14, , * 17,7 +4 * +4 * 21,2 +5 * +9 * varav ensamboende 15, , * 17, * 22,5 +5 * +8 * Arbetare 13, ,5 +4 * -2 15,4 +3 * +4 * 18,8 +5 * +5 * Tjänstemän 15, , ,8 +5 * +5 * 19,3 +4 * +4 * Ej facklärda arbetare 13, ,4 +4 * -2 16,6 +5 * +3 * 19,3 +7 * +5 * Facklärda arbetare 13, , , * 17, * Lägre tjänstemän 14, , ,8 +8 * +2 18, Tjänstemän på mellannivå 13, , ,0 +4 * +6 * 19, * Högre tjänstemän 17, , , * 19,5 +9 * -1 Tjänstemän mellannivå / högre 15, , ,5 +3 * +6 * 19,6 +5 * +5 * Företagare, jordbrukare 13, , , , * Förgymnasial utbildning 12, , ,4 +5 * - 16,3 +4 * - Gymnasial utbildning 14, ,2 +4 * - 17,0 +3 * - 20,3 +5 * - Eftergymnasial utbildning 18, , ,8 +5 * - 20,9 +6 * - H1 Stockholm 15, , ,0 +5 * +4 * 21,2 +5 * +8 * H2 Göteborg, Malmö 15, , ,4 +7 * +4 19,8 +5 * +5 * H3 Större städer 13, ,9 +3 * -1 16,6 +4 * +4 * 19,6 +5 * +5 * H4 Södra mellanbygden 14, ,9 +4 * -4 * 15,5 +3 * +5 * 18,1 +4 * +6 * H5 Norra tätbygden 18, , , * 17, H6 Norra glesbygden 12, , , * 18, * H1-H2 Storstadsområden 15, , ,7 +6 * +4 * 20,5 +5 * +7 * H3 Större städer 13, ,9 +3 * -1 16,6 +4 * +4 * 19,6 +5 * +5 * H4-H6 Övriga riket 14,8 +3 * -1 20,8 +4 * -3 * 15,9 +2 * +6 * 18,0 +4 * +6 * Samtliga 14,5 +2 * +1 19,1 +2 * -2 17,8 +4 * +5 * 19,5 +5 * +6 *

18 96 %LODJD7DEHOOELODJD Tabell 6 (forts) Allergiska besvär. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Har allergisk astma Har astma år 3,9 +1 7,8 +5 * 6,3 +2 * +1 11,7 +7 * år 4,7 +2 * 4,7 +2 * 6,2 +3 * +1 6,6 +3 * år 2,1 +1 3,6 +1 4, , år 2,2 +1 4,1 +2 * 5,1 +2 * 0 7,4 +4 * år 2,0 +1 2,1 0 5, , år 3,0 +1 2,8 +1 8,8 +4 * +2 9,1 +4 * år 1,4-1 3,1 +1 7, , Sammanboende 2,7 +1 * 4,2 +2 * 5,3 +2 * +1 7,2 +3 * +1 Ensamstående 2,9 +1 4,4 +2 * 5, ,7 +4 * +1 varav ensamboende 3,2 +1 4,5 +3 * 5, * 8,4 +5 * 0 Arbetare 3,0 +1 * 3,7 +1 * 6,1 +2 * +1 7,6 +3 * +1 Tjänstemän 2,1 +1 3,6 +2 * 5,2 +2 * +1 7,1 +3 * +1 Ej facklärda arbetare 3,7 +2 * 3,9 +2 * 6,9 +3 * 0 7,6 +3 * +1 Facklärda arbetare 2,4 0 3,5 +1 5, , Lägre tjänstemän 2,2 +2 * 3,6 +2 * 7,3 +6 * 0 7,5 +3 * 0 Tjm mellanniva 2,0 +1 3,9 +1 4, ,3 +2 * +3 * Högre tjänstemän 2,4 +1 3,1 +2 * 4,9 +2 * +1 6,3 +4 * -1 Tjänstemän på mellannivå el 2,2 0 3,7 +2 * 4,7 +2 * +1 6,9 +3 * +2 Företagare, jordbrukare 3,2 +1 3,2 +1 6, , Förgymnasial 3,7 +2 * 3,3 +1 * 7,1 +3 * - 6,7 +2 * - Gymnasial 2,7 +1 4,4 +2 * 5,1 +1-8,6 +4 * - Eftergymnasial 3,3 +1 4,5 +3 * 6,1 +3 * - 7,3 +4 * - H1 Stockholm 2,9 +2 * 4,0 +2 * 5,1 +3 * 0 7,6 +4 * 0 H2 Göteborg, Malmö 2,3 0 3,9 +2 * 5, ,3 +4 * 0 H3 Större städer 3,1 +1 * 4,6 +2 * 6,3 +2 * +1 8,5 +4 * +2 H4 Södra mellanbygden 2,7 +1 * 2,9 +1 5,5 +2 * -1 6,2 +2 * -1 H5 Norra tätbygden 1,0-2 5,6 +4 * 4, ,0 +4 * +1 H6 Norra glesbygden 5,8 +2 3,5 +1 7, * 8, H1-H2 Storstadsområden 2,6 +1 3,9 +2 * 5,4 +2 * 0 7,4 +4 * 0 H3 Större städer 3,1 +1 * 4,6 +2 * 6,3 +2 * +1 8,5 +4 * +2 H4-H6 Övriga 3,0 +1 3,6 +2 * 5,8 +2 * 0 7,0 +2 * 0 Samtliga 2,9 +1 * 4,1 +2 * 5,9 +2 * +1 7,7 +3 * +1

19 %LODJD7DEHOOELODJD 97 Tabell 6 (forts) Allergiska besvär. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Reagerar med "hösnuva" på tobaksrök, Tar medicin för astma minst 2 veckor parfym eller trycksvärta under året år 9,1-1 18,8 0 4,2 +2 * 8,9 +6 * år 10, ,2 +2 3,9 +2 * 4,9 +3 * år 11, ,0 0 2,6 +1 3, år 12, ,9-1 3,3 +2 * 5,9 +3 * år 15, ,1 0 4,1 +1 6,8 +4 * år 13, ,7-1 7,0 +3 * 7,4 +4 * år 12, ,5-1 5,5 0 5,2 +1 Sammanboende 11, ,1 0 3,6 +1 * 5,6 +2 * Ensamstående 12,3 0 22,7-1 4,0 +1 6,9 +4 * varav ensamboende 12,3 0 22,6-3 * 3,9 0 6,6 +4 * Arbetare 12, ,1 +1 4,1 +1 6,3 +3 * Tjänstemän 12, ,8-1 3,9 +2 * 5,4 +3 * Ej facklärda arbetare 14, ,1 +1 4,9 +2 * 6,5 +3 * Facklärda arbetare 11,9 0 21,6 0 3,5 0 5,8 +3 * Lägre tjänstemän 15,5 +6 * 20,7-3 5,7 +5 * 5,5 +3 * Tjänstemän på mellannivå 12,1 0 21,8 +1 3,6 +2 * 5,8 +3 * Högre tjänstemän 10,0-1 19,9-2 3,2 +1 4,8 +4 * Tjänstemän mellannivå / högre 11,2-1 21,0 0 3,5 +2 * 5,4 +3 * Företagare, jordbrukare 12, ,2-1 3,8 +1 3,9 +2 Förgymnasial utbildning 11, ,8 0 5,0 +2 * 5,4 +2 * Gymnasial utbildning 12,3 0 21,6 0 3,2 +1 6,8 +4 * Eftergymnasial utbildning 12,0-1 20,8-1 5,0 +3 * 5,4 +3 * H1 Stockholm 12, ,1-2 3,7 +2 * 5,5 +3 * H2 Göteborg, Malmö 10,2 0 20,7 +3 4,0 +1 6,0 +3 * H3 Större städer 11, ,5 +1 4,5 +2 * 6,7 +3 * H4 Södra mellanbygden 12,9 0 21,3 0 3,6 +2 * 4,5 +2 * H5 Norra tätbygden 12,6-2 21,1-2 3,6 0 5,7 +4 * H6 Norra glesbygden 16, ,1 0 4,8 0 7,6 +3 * H1-H2 Storstadsområden 11, ,9 0 3,8 +2 * 5,7 +3 * H3 Större städer 11, ,5 +1 4,5 +2 * 6,7 +3 * H4-H6 Övriga riket 13,3 0 21,6-1 3,8 +1 5,3 +3 * Samtliga 12, ,9 0 4,1 +1 * 6,0 +3 *

20 98 %LODJD7DEHOOELODJD Tabell 6 (forts) Allergiska bevsär. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Har använt astmamedicin under de senaste två veckorna Alla använder regelbundet år 5,7 10,1 1,8 3, år 4,4 5,9 1,7 2, år 3,9 5,2 1,6 2, år 4,2 8,0 2,2 4, år 5,2 9,6 3,2 5, år 8,8 8,2 6,3 6, år 6,7 5,8 5,1 5,0 Sammanboende 4,9 6,9 2,5 3,6 Ensamstående 5,5 8,7 3,1 5,2 varav ensamboende 5,7 9,1 3,1 5,2 Arbetare 5,2 7,2 3,1 4,4 Tjänstemän 5,2 7,1 2,7 4,0 Ej facklärda arbetare 5,8 7,3 3,8 4,6 Facklärda arbetare 4,9 6,7 2,5 4,0 Lägre tjänstemän 6,9 6,9 3,4 4,3 Tjänstemän på mellannivå 4,7 7,4 2,8 4,3 Högre tjänstemän 4,6 6,9 1,9 2,6 Tjänstemän mellannivå / högre 4,8 7,2 2,5 3,8 Företagare, jordbrukare 4,9 6,6 3,2 4,2 Förgymnasial utbildning 4,9 6,3 3,0 3,5 Gymnasial utbildning 5,1 8,1 2,4 4,9 Eftergymnasial utbildning 5,7 7,2 3,2 3,2 H1 Stockholm 4,5 7,7 2,3 4,2 H2 Göteborg, Malmö 5,8 7,7 2,6 4,5 H3 Större städer 5,3 8,2 3,1 4,5 H4 Södra mellanbygden 4,8 5,0 2,4 3,0 H5 Norra tätbygden 6,2 7,7 2,9 5,5 H6 Norra glesbygden 6,0 8,4 3,2 3,8 H1-H2 Storstadsområden 5,0 7,7 2,4 4,3 H3 Större städer 5,3 8,2 3,1 4,5 H4-H6 Övriga riket 5,2 6,1 2,7 3,6 Samtliga 5,2 7,5 2,7 4,2

21 %LODJD7DEHOOELODJD 99 Tabell 7 Läkemedelsanvändning - smärtstillande medel. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Har använt smärtstillande medel under de senaste två veckorna Alla använder regelbundet år 37,3 +16 * +5 * 54,5 +15 * +10 * 0, , år 40,9 +13 * +7 * 56,0 +18 * +6 * 1, , år 40,3 +13 * +4 * 56,4 +12 * +6 * 2, , år 38,3 +12 * +3 52,5 +8 * +7 * 5, , år 33,4 +7 * +3 51,0 +10 * +1 5, , år 35,8 +9 * -2 50,5 +8 * +3 7, , år 38, ,1 +10 * +5 * 10, , Sammanboende 39,4 +12 * +4 * 53,1 +11 * +5 * 4, ,0 +1 * +1 Ensamstående 37,0 +10 * +2 55,4 +12 * +7 * 3, ,1 +2 * +2 * varav ensamboende 38,2 +10 * +2 56,1 +13 * +6 * 4, ,8 +2 * +1 Arbetare 40,5 +11 * +4 * 56,4 +11 * +5 * 5, * 10, Tjänstemän 37,4 +11 * +4 * 51,1 +10 * +6 * 3, , * Ej facklärda arbetare 39,0 +10 * +4 * 56,0 +11 * +5 * 4, , * Facklärda arbetare 41,8 +13 * +3 56,8 +12 * +7 * 6, , Lägre tjänstemän 39,1 +13 * +2 51,0 +9 * +6 * 3, , * Tjänstemän på mellannivå 37,8 +12 * +3 52,8 +12 * +6 * 3, ,3 0 0 Högre tjänstemän 36,0 +9 * +6 * 46,0 +9 * +3 2, , Tjänstemän mellannivå / högre 36,9 +11 * +4 * 50,9 +11 * +6 * 3, , Företagare, jordbrukare 34,9 +10 * +3 50,7 +14 * 0 4, , Förgymnasial utbildning 36,4 +10 * - 53,4 +10 * - 4, ,1 +3 * - Gymnasial utbildning 38,0 +12 * - 55,1 +14 * - 4,1 0-8,4 0 - Eftergymnasial utbildning 39,9 +14 * - 52,5 +13 * - 3,0 +1-6, H1 Stockholm 35,9 +10 * +5 * 48,2 +9 * +6 * 3, , H2 Göteborg, Malmö 40,6 +14 * +6 * 59,2 +17 * +7 * 4, * 9, * H3 Större städer 36,4 +10 * +1 54,2 +11 * +6 * 3, , H4 Södra mellanbygden 35,4 +8 * +4 * 51,4 +7 * +7 * 4, * 8, H5 Norra tätbygden 47,2 +20 * +6 61,7 +24 * +1 3, , H6 Norra glesbygden 48,1 +26 * -1 56,9 +21 * +1 4, , H1-H2 Storstadsområden 38,0 +12 * +5 * 53,0 +12 * +6 * 3, , * H3 Större städer 36,4 +10 * +1 54,2 +11 * +6 * 3, , H4-H6 Övriga riket 40,1 +14 * +4 * 54,4 +12 * +5 * 4, ,0 +2 * +1 Samtliga 38,1 +11 * +4 * 53,9 +12 * +6 * 3, ,5 +1 * +1 *

22 100 %LODJD7DEHOOELODJD Tabell 8 Läkemedelsanvändning - hjärtmedicin resp. blodtryckssänkande medel. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Har under de senaste två veckorna använt... hjärtmedicin blodtryckssänkande medicin år 0, , ,0 0 0 * 0, år 0, , , , år 0, , , , år 2, * 2, , , år 9, , * 17, , * år 20, , , , år 32, , * 26,3 +6 * -1 35,9 +8 * -6 * Sammanboende 6, , * 8, * 11,3 0-1 Ensamstående 5, ,6 0-2 * 8,4 +2 * -1 11, varav ensamboende 5, , ,6 +2 * 0 11, Arbetare 8, , * 10, , Tjänstemän 7,0 +2 * -1 5, , , * Ej facklärda arbetare 8, , * 10, , Facklärda arbetare 8, , , , Lägre tjänstemän 9,0 +4 * -2 6, , , Tjänstemän på mellannivå 6, , , , * Högre tjänstemän 6, ,9-6 * +2 9, , Tjänstemän mellannivå / högre 6, ,7-3 * +1 8, , * Företagare, jordbrukare 6, , , , * Förgymnasial utbildning 7,2 +1-6,6 0-9, ,4 0 - Gymnasial utbildning 5,7 0-6,1 0-8,1 0-11,0 +2 * - Eftergymnasial utbildning 5,9 +1-3,5-3 * - 6,8 +1-8, H1 Stockholm 5, * 5, , , H2 Göteborg, Malmö 4, , , , H3 Större städer 6, , , ,1 0-1 H4 Södra mellanbygden 7, , , ,2 0 0 H5 Norra tätbygden 5, , * 6, , H6 Norra glesbygden 9, , , , H1-H2 Storstadsområden 5, * 5,1-2 * -1 7, ,6 0-1 H3 Större städer 6, , , ,1 0-1 H4-H6 Övriga riket 7, , * 8, , Samtliga 6, , * 8, ,0 +1-1

23 %LODJD7DEHOOELODJD 101 Tabell 9 Läkemedelsanvändning - magsårsmedicin. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Har använt magsårsmedicin under de senaste två veckorna Män Kvinnor % Förändring % Förändring 90-tal 80-tal 90-tal 80-tal år 0,6 1, år 1,8 3, år 2,6 3, år 3,8 3, år 3,2 5, år 6,9 5, år 5,8 7,0 Sammanboende 3,2 3,9 Ensamstående 3,5 4,8 varav ensamboende 3,5 4,4 Arbetare 4,1 5,3 Tjänstemän 3,8 3,1 Ej facklärda arbetare 4,2 5,7 Facklärda arbetare 4,1 4,5 Lägre tjänstemän 3,7 4,3 Tjänstemän på mellannivå 3,7 2,2 Högre tjänstemän 4,3 2,5 Tjänstemän mellannivå / högre 3,8 2,2 Företagare, jordbrukare 1,9 4,1 Förgymnasial utbildning 3,2 4,6 Gymnasial utbildning 3,1 4,2 Eftergymnasial utbildning 3,6 2,7 H1 Stockholm 3,3 2,3 H2 Göteborg, Malmö 3,4 4,4 H3 Större städer 2,8 4,0 H4 Södra mellanbygden 3,8 5,0 H5 Norra tätbygden 3,7 3,9 H6 Norra glesbygden 1,9 4,1 H1-H2 Storstadsområden 3,3 3,2 H3 Större städer 2,8 4,0 H4-H6 Övriga riket 3,4 4,6 Samtliga 3,1 3,9

24 102 %LODJD7DEHOOELODJD Tabell 10 Trötthet resp. sömnbesvär. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Haft svårt komma igång på morgnarna Haft besvär med sömnen under de och varit påfallande trött dagar och kvällar senaste två veckorna år 7,1 +4 * 0 12,7 +5 * 0 15,7 +10 * -1 21,0 +10 * år 9,4 +6 * 0 17,0 +8 * -1 16,9 +8 * +1 21,7 +10 * år 10,0 +6 * 0 15,2 +7 * +1 18,2 +7 * +2 20,5 +8 * år 6,0 +2 * 0 12,1 +4 * -2 17,4 +6 * -1 27,3 +8 * år 4, ,9 +4 * 0 18,5 +6 * -2 33,0 +6 * år 3, , , , år 5, ,9 0-4 * 24, ,9 +6 * -2 Sammanboende 6,2 +2 * 0 11,7 +5 * -2 * 17,2 +8 * -1 25,9 +7 * +1 Ensamstående 8,4 +3 * 0 15,1 +6 * 0 21,0 +4 * 0 29,9 +7 * 0 varav ensamboende 8,6 +3 * 0 13,8 +5 * -2 21,9 +4 * -1 30,0 +9 * -2 Arbetare 8,0 +3 * 0 12,8 +5 * -3 * 20,4 +6 * +1 29,5 +7 * 0 Tjänstemän 5,8 +3 * -1 11,6 +4 * 0 16,0 +5 * 0 25,6 +6 * +1 Ej facklärda arbetare 8, ,5 +5 * -2 * 22,7 +7 * +1 31,1 +8 * 0 Facklärda arbetare 8,0 +4 * 0 11,4 +6 * -4 * 18,3 +5 * 0 26, Lägre tjänstemän 6,6 +5 * -1 11,1 +3 * 0 20,4 +11 * -3 27,8 +8 * +2 Tjänstemän på mellannivå 5,4 +3 * -1 12,0 +4 * 0 16,0 +4 * +1 23,1 +6 * -1 Högre tjänstemän 5,9 +3 * -1 11,4 +4 * 0 13,9 +3 * -1 25, * Tjänstemän mellannivå / högre 5,7 +3 * -1 11,8 +4 * 0 14,9 +4 * +1 23,7 +5 * +1 Företagare, jordbrukare 7,0 +3 * 0 11,6 +5 * -1 17,7 +6 * 0 25,0 +8 * 0 Förgymnasial utbildning 8,1 +3 * - 14,4 +6 * - 19,3 +7 * - 31,1 +9 * - Gymnasial utbildning 6,9 +3 * - 12,1 +5 * - 18,0 +7 * - 26,9 +8 * - Eftergymnasial utbildning 6,2 +4 * - 11,3 +4 * - 15,9 +6 * - 24,0 +9 * - H1 Stockholm 7,9 +3 * 0 15,4 +6 * -1 21,0 +9 * -4 * 29,6 +11 * -2 H2 Göteborg, Malmö 7,2 +3 * -1 11,7 +3 * -1 18,8 +8 * -1 29,6 +9 * +2 H3 Större städer 6,5 +3 * 0 12,1 +5 * -2 * 16,5 +5 * +1 25,0 +5 * 0 H4 Södra mellanbygden 6,9 +3 * -1 10,6 +3 * 0 18,1 +7 * +1 24,9 +5 * +3 H5 Norra tätbygden 6,5 +4 * 0 9,7 +4 * -1 15,5 +5 * +1 24,7 +7 * 0 H6 Norra glesbygden 5, * 12,7 +6 * +1 16, * 27,0 +8 * +2 H1-H2 Storstadsområden 7,6 +3 * -1 13,7 +5 * -1 20,0 +9 * -3 * 29,6 +10 * -1 H3 Större städer 6,5 +3 * 0 12,1 +5 * -2 * 16,5 +5 * +1 25,0 +5 * 0 H4-H6 Övriga riket 6,6 +3 * 0 10,8 +4 * 0 17,3 +6 * +2 25,2 +6 * +2 Samtliga 7,0 +3 * 0 12,3 +5 * -1 * 17,9 +6 * 0 26,7 +7 * +1

25 %LODJD7DEHOOELODJD 103 Tabell 11 Huvudvärk / migrän. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Återkommande huvudvärk eller migrän under de senaste två veckorna Män Kvinnor % Förändring % Förändring 90-tal 80-tal 90-tal 80-tal år 10,1 +5 * 0 23,2 +7 * år 12,6 +5 * 0 26,1 +8 * år 11, ,8 +7 * år 11,6 +3 * -2 22,1 +7 * år 9, ,8 +5 * -4 * år 7, , år 5, ,3 0-2 Sammanboende 10,4 +2 * 0 19,4 +5 * -2 * Ensamstående 11,0 +3 * -2 22,4 +6 * +2 varav ensamboende 10, ,0 +6 * +1 Arbetare 11,7 +2 * -1 22,1 +7 * -3 * Tjänstemän 8,8 +2 * 0 17,7 +4 * +1 Ej facklärda arbetare 12,7 +3 * -1 23,4 +8 * -3 * Facklärda arbetare 10, , Lägre tjänstemän 9, ,0 +3 * +3 Tjänstemän på mellannivå 9, ,6 +6 * 0 Högre tjänstemän 8, ,2 +5 * -1 Tjänstemän mellannivå / högre 8,7 +2 * +1 17,0 +5 * 0 Företagare, jordbrukare 10, , Förgymnasial utbildning 13,4 +4 * - 24,1 +7 * - Gymnasial utbildning 10,5 +3 * - 20,7 +5 * - Eftergymnasial utbildning 7, ,1 +7 * - H1 Stockholm 12,0 +3 * 0 19,7 +4 * -1 H2 Göteborg, Malmö 9, ,7 +8 * +1 H3 Större städer 9, ,2 +6 * -2 H4 Södra mellanbygden 11,1 +4 * -2 19,6 +5 * -1 H5 Norra tätbygden 8, , H6 Norra glesbygden 9, ,1 +8 * +3 H1-H2 Storstadsområden 11,0 +3 * 0 21,0 +6 * 0 H3 Större städer 9, ,2 +6 * -2 H4-H6 Övriga riket 10,1 +2 * -1 19,8 +5 * -1 Samtliga 10,3 +2 * -1 20,3 +6 * -1

26 104 %LODJD7DEHOOELODJD Tabell 12 Besvär av ängslan, oro eller ångest. Särredovisning efter kön samt ålder, familj, socioekonomisk grupp, utbildningsnivå samt H-region. Nuläge samt förändring under och 1980-talet. Procent. Ålderstandardiserade tal Besväras av ängslan, oro eller ångest Alla svåra besvär år 11,2 +7 * -2 23,6 +15 * -4 * 1,5 +1 * -1 4,2 +2 * år 15,5 +8 * -2 22,3 +13 * -3 3,2 +2 * -1 3,8 +2 * år 15,4 +8 * -1 22,8 +10 * -3 3, ,4 +2 * år 14,9 +7 * -2 21,4 +5 * -3 3, , år 12,8 +4 * -3 23, * 2, , år 11, , * 2, , år 12, , , ,4-1 0 Sammanboende 12,0 +6 * -2 * 20,9 +7 * -5 * 1,8 +1 * 0 3,4 0 0 Ensamstående 18,6 +6 * -2,5 * 29,7 +7 * -1 4, ,3 +2 * 0 varav ensamboende 19,4 +5 * -3 * 29,2 +7 * 0 5, ,5 +2 * -1 Arbetare 15,3 +7 * -3 * 24,5 +4 * -3 * 4,2 +2 * 0 6,2 +2 * -1 Tjänstemän 12,3 +4 * -1 20,9 +6 * -3 * 1, ,0 0-1 Ej facklärda arbetare 17,5 +7 * -3 27,2 +6 * -2 5,3 +3 * 0 7,2 +2 * -1 Facklärda arbetare 13,3 +6 * -3 * 19, * 3, ,1 0-1 Lägre tjänstemän 14,2 +5 * -1 24,7 +7 * -2 2, ,8 0-1 Tjänstemän på mellannivå 12,2 +4 * -2 18,8 +4 * -1 1, ,3 0 0 Högre tjänstemän 10,9 +4 * 0 18,1 +9 * -8 * 1, ,1 0-2 Tjänstemän mellannivå / högre 11,6 +4 * -1 18,6 +5 * -3 1, ,7 0 0 Företagare, jordbrukare 14,4 +7 * -3 24,8 +10 * -4 2,8 +2 * -1 3, Förgymnasial utbildning 17,4 +9 * - 29,3 +9 * - 4,9 +3 * - 8,1 +3 * - Gymnasial utbildning 13,1 +5 * - 22,6 +7 * - 2,8 +1-4,6 +2 * - Eftergymnasial utbildning 12,3 +5 * - 19,8 +9 * - 1,8 0-2,3 0 - H1 Stockholm 16,6 +8 * -4 * 26,0 +8 * -4 * 3, ,5 0-1 H2 Göteborg, Malmö 15,3 +5 * +1 26,0 +9 * -2 2, ,8 +2 * +1 H3 Större städer 13,1 +6 * -3 * 21,5 +4 * -4 * 2, ,1 0-1 * H4 Södra mellanbygden 11,6 +4 * -2 * 21,5 +5 * -3 2,9 +2 * 0 5,2 +2 * +1 H5 Norra tätbygden 13,5 +7 * -1 20,9 +9 * -8 * 3, , H6 Norra glesbygden 9,7 +5 * -2 21,4 +10 * -2 1, , H1-H2 Storstadsområden 16,0 +7 * -2 26,1 +8 * -3 * 3, , H3 Större städer 13,1 +6 * -3 * 21,5 +4 * -4 * 2, ,1 0-1 * H4-H6 Övriga riket 11,7 +5 * -2 * 21,4 +7 * -4 * 2,7 +2 * 0 4,6 +1 * 0 Samtliga 13,7 +6 * -2 * 23,2 +7 * -4 * 2,8 +1 * 0 4,6 +1 * 0

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

DEL 4 FOLKHÄLSAN 147

DEL 4 FOLKHÄLSAN 147 DEL 4 FOLKHÄLSAN 147 148 Ohälsa 1980-2000 Kapitel 8 Ohälsa 1980-2000 Av Gunilla Davidsson och Ingrid Sjöberg (SCB) (Utdrag ur rapport 95 Ohälsa och sjukvård) Sammanfattning Tre fjärdedelar av den vuxna

Läs mer

Ohälsans trappa 2004

Ohälsans trappa 2004 Har långvarig sjukdom. Procent av arbetare i olika åldersgrupper. Alla 16 64 år 16 29 år 30 44 år 45 64 år Har sådan sjukdom 49 35 42 62 svår sjukdom (svåra eller mycket svåra besvär) 22 14 16 30 sjukdom

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Riksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen Landstingsfullmäktigevalen Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda könen könen könen

Riksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen Landstingsfullmäktigevalen Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda könen könen könen Tabell 6.1 Valdeltagande bland de röstberättigade till riksdags-, kommun- resp. landstingsvalen 2002. Särredovisning efter kön och ålder samt efter kön och län. Procenttal (1) Riksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen

Läs mer

Ohälsa och sjukvård 1980 2000

Ohälsa och sjukvård 1980 2000 Levnadsförhållanden Rapport nr 95 Ohälsa och sjukvård 198 2 Statistiska centralbyrån 22 Living Conditions Report no 95 Health and Medical care 198 2 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden Tidigare

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper

intervjuer Bilaga 2 I: Redovisningsgrupper Bilaga 2 Redovisningsgrupper, befolkningstal och antal intervjuer I: Redovisningsgrupper I denna bilaga skall vi närmare definiera de redovisningsgrupper som används i rapporten samt det antal individer

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Bilaga 2 Data från hälsosamtal Data från hälsosamtal 2012-2015 I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån

Läs mer

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren. Resultat från nationella folkhälsoenkäten - psykisk hälsa Katarina Paulsson, Statens folkhälsoinstitut Lätta eller svåra besvär av huvudvärk Andel med besvär av huvudvärk (%) 3 3 3 3 3 1 1 1 Figur 1. Andel

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande

Skillnader i hälsa. - hämmar regional utveckling. Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Skillnader i hälsa - hämmar regional utveckling Johan Hallberg & Junia Joffer Avdelning för hälsofrämjande Delrapport av den nationella folkhälsostudien Hälsa på lika villkor Dalarna 2014 LANDSTINGET DALARNA,

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Det svenska föreningslivet

Det svenska föreningslivet Kapitel 2 Det svenska föreningslivet Inledning Föreningslivet i Sverige har en lång tradition och skiljer sig delvis från andra länder genom bland annat en hög anslutningsgrad och en stark demokratisk

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Alternativ medicin/ behandling 2019

Alternativ medicin/ behandling 2019 Alternativ medicin/ behandling 2019 Har jobbat deltid 35% Kontakt på Novus: Helena Björck & Siobhán Hogan Datum: 2019-04-30 11 Novus 2019. All rights reserved. www.novus.se Bakgrund & Genomförande BAKGRUND

Läs mer

Hälsotillstånd och vårdkonsumtion

Hälsotillstånd och vårdkonsumtion Hälsotillstånd och vårdkonsumtion (25-64-åringar) 83 Del II Kapitel 5 Hälsotillstånd och vårdkonsumtion (25-64-åringar) 5.1 Inledning Redan i definitionen av funktionshinder ligger förutsättningen att

Läs mer

DEL 4. Solidaritetsrörelser

DEL 4. Solidaritetsrörelser 279 DEL 4 Solidaritetsrörelser 280 Humanitära hjälporganisationer 281 Kapitel 17 Humanitära hjälporganisationer Röda korset, Rädda barnen, Individuell niskohjälp, Lutherhjälpen m.fl. - 560 000 medlemmar

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

8 Dator och Internet i hemmet

8 Dator och Internet i hemmet Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och

Läs mer

DEL 2. Politiska organisationer

DEL 2. Politiska organisationer 97 DEL 2 Politiska organisationer 98 Politiska partier 99 Kapitel 4 Politiska partier Av Joachim Vogel och Erik Amnå - 500 000 medlemmar - 150 000 är aktiva - 120 000 har förtroendeuppdrag 4.1 Inledning

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2018 Resultat från befolkningsenkäten HLV, hälsoutfall utifrån jämlikhetsperspektiv

Hälsa på lika villkor 2018 Resultat från befolkningsenkäten HLV, hälsoutfall utifrån jämlikhetsperspektiv Regionstyrelseförvaltningen RSF Regionövergripande Uppföljning Förvaltningsövergripande dokument Hälsa på lika villkor 2018 Resultat från befolkningsenkäten HLV, hälsoutfall utifrån jämlikhetsperspektiv

Läs mer

% 95 % KI % 95 % KI % 95 % KI Ber antal

% 95 % KI % 95 % KI % 95 % KI Ber antal 1 Ett eller flera symptom på psykisk ohälsa (svåra besvär av ångest, trötthet, sömnbesvär eller mycket stressad) Bollnäs 2004 12 8,9-17,3 24 19,1-30,4 18 14,6-21,7 3 630 2007 7 4,4-10,3 18 14,7-22,7 13

Läs mer

Övriga medborgerliga aktiviteter

Övriga medborgerliga aktiviteter Kapitel 6 Övriga medborgerliga aktiviteter Inledning Förutom genom medlemskap och aktiviteter inom politiska partier och andra föreningar och organisationer kan man söka påverka samhället och dess utveckling

Läs mer

DEL 6. Livsstilsföreningar

DEL 6. Livsstilsföreningar 345 DEL 6 Livsstilsföreningar 346 Kulturföreningar 347 Kapitel 21 Kultur-, musik- dans- och teaterföreningar Musikföreningar, dansföreningar, teatergrupper, körer, orkestrar, rockband, folkdanslag, konstföreningar,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Familjesituation och ohälsa

Familjesituation och ohälsa DELPROV DTK DIAGRAM, TABELLER OCH KARTOR Familjesituation och ohälsa Procent Kvinnor 2 18 16 14 12 8 6 4 2 Värk i skuldror, nacke, axlar Värk i ländrygg Procent 2 18 16 14 12 8 6 4 2 Män Värk i skuldror,

Läs mer

Ohälsans trappa 2004

Ohälsans trappa 2004 Ohälsans trappa 2004 Löne- och välfärdsenheten, LO November 2004 Sven Nelander/Ingela Goding Landsorganisationen i Sverige Original: MacGunnar Information & Media Tryck: EO Print AB, Stockholm ISBN 91-566-2119-1

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet.

I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet. I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet. Teckning Robert Nyberg 1 I stressens spår www.kommunal.se 2 INNEHÅLL Innehåll Sid Sju åtgärder för bättre hälsa 3 1. Inledning 4 2.

Läs mer

Frågeområde allmänt hälsotillstånd

Frågeområde allmänt hälsotillstånd Frågeområde allmänt hälsotillstånd Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd är en fråga som redovisas i avsnittet. Inledningsvis redovisas andelar som svarar

Läs mer

Medicinsk hälsodeklaration

Medicinsk hälsodeklaration Medicinsk hälsodeklaration Personnummer Namn Fyll i blanketten och ta med den till Rekryteringsmyndigheten. Den medicinska hälsodeklarationen är ett viktigt underlag när du ska testas för en utbildning

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser

TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående. omfattning och konsekvenser TABELLBILAGA Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Arbetshälsorapport Liv & hälsa Förvärvsarbetande år i Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län

Arbetshälsorapport Liv & hälsa Förvärvsarbetande år i Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län Arbetshälsorapport Liv & hälsa 17 Förvärvsarbetande 18 69 år i Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län Arbetshälsorapport Liv & hälsa 17 Förvärvsarbetande 18 69 år i Sörmlands, Västmanlands,

Läs mer

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%) Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Äldre i Norrbotten 2003

Äldre i Norrbotten 2003 Äldre i Norrbotten 2003 NORD 11 041 ÖST 8 172 SYD 11 340 MITT 16 214 Siffrorna anger antal invånare 65 år eller äldre inom respektive länsdel, dec 2002. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande

Läs mer

1. Har du någon eller några av följande hälsoproblem eller sjukdomar som varat eller kommer vara minst 6 månader?

1. Har du någon eller några av följande hälsoproblem eller sjukdomar som varat eller kommer vara minst 6 månader? STATISTISKA CENTRALBYRÅN ANNEX III 1(5) Ad hoc-tillägg till AKU: Om funktionshinder INTRODUKTION: Den här gången har vi också några frågor om människors begränsningar i arbetet och vad det innebär. Frågorna

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-3-24 Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den

Läs mer

Arbete, liv och hälsa

Arbete, liv och hälsa Arbetsmiljö Arbete, liv och hälsa klass och kön Sten Gellerstedt, Arbetslivsenheten Förord LO bevakar regelbundet LO-medlemmarnas arbetsvillkor och hälsa. Denna undersökning redovisar förändringar i de

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

HÄLSA Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga SYMPTOMINTERVJU. Svarsgivarens namn Intervjuarens kod

HÄLSA Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga SYMPTOMINTERVJU. Svarsgivarens namn Intervjuarens kod HÄLSA 2000 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga SYMPTOMINTERVJU Svarsgivarens namn Intervjuarens kod T2003 1 Vissa sjukdomar orsakar typiska symptom. Som förberedelse inför läkarundersökningen

Läs mer

Frågeområde Funktionshinder

Frågeområde Funktionshinder Frågeområde Funktionshinder Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas andelen som har någon form av funktionsnedsättning i form av nedsatt rörelseförmåga, synproblem eller hörselproblem.

Läs mer

DEL 3. Intresseorganisationer

DEL 3. Intresseorganisationer 145 DEL 3 Intresseorganisationer 146 Fackliga organisationer 147 Kapitel 7 Fackliga organisationer Av 3700 000 anställda är - 2900 000 medlemmar i facket - 440 000 är aktiva i facket 7.1 Inledning I detta

Läs mer

SVARSKORT 15 A SVARSKORT 18

SVARSKORT 15 A SVARSKORT 18 SVARSKORT 15 A 1 PÅ LANDSBYGDEN 2 I SAMHÄLLE MED MINST 500 INVÅNARE 3 I SMÅSTAD, UPP TILL 10 000 INVÅNARE 4 I MELLANSTOR STAD 5 I STORSTAD (STOCKHOLM, GÖTEBORG, MALMÖ) 6 UTOMLANDS SVARSKORT 18 01 MAKE/MAKA/SAMBO

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Övriga föreningsaktiviteter

Övriga föreningsaktiviteter Kapitel 5 Övriga föreningsaktiviteter Inledning I detta kapitel redovisas medlemsprofiler och aktiviteter inom ett antal olika föreningstyper. Beskrivningen är emellertid mer översiktlig än vad som gällde

Läs mer

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014

Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014 Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 214 - en undersökning om barns och föräldrars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Baserad på Folkhälsoenkät Barn och Föräldrar i Skåne 213 Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

HÄLSA Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga SYMPTOMINTERVJU HEMINTERVJU. Svarsgivarens namn Intervjuarens kod T2071

HÄLSA Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga SYMPTOMINTERVJU HEMINTERVJU. Svarsgivarens namn Intervjuarens kod T2071 HÄLSA 2000 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga SYMPTOMINTERVJU HEMINTERVJU Svarsgivarens namn Intervjuarens kod T2071 1 Vissa sjukdomar orsakar typiska symptom. I följande frågar jag

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd

Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd Kapitel 4 Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd 4.1 Inledning Den tredje aspekten av trygghet och säkerhet som studeras i denna rapport handlar om försäkringsskydd och olika brottsförebyggande

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Försäkringsmedicinskt beslutsstöd socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod Beslutsstödet Framtaget av Socialstyrelsen och Försäkringskassan Ge vägledning för de frågor som läkare,

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

DELAKTIG ELAKTIGHET T

DELAKTIG ELAKTIGHET T RAPPORT 97 Behov ov Lika Lika Lika villkor villkor villkor TILLGÄNGLIGHET Levnadsförhållanden INTEGRITET DELAKTIG ELAKTIGHET T Funktionshindrade 1988 1999 OBEROENDE Stöd Arbete Lars Häll Cecilia Skjöld

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

2. a) Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?

2. a) Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? Hälsa 1. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 1 Mycket bra 2 Bra 3 Någorlunda 4 Dåligt 5 Mycket dåligt 2. a) Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om din hälsa, levnadsvanor, trivsel, relationer och skolmiljö. Frågorna utgör grunden för ditt hälsosamtal. I samband med samtalet

Läs mer

5 Friluftsliv. Friluftsliv 69

5 Friluftsliv. Friluftsliv 69 Friluftsliv 69 5 Friluftsliv Friluftslivets betydelse för välfärden är välkänd och väldokumenterad, bland annat återgiven i Kulturdepartementets rapport Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganisationer

Läs mer

STUDENTERNAS PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖ

STUDENTERNAS PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖ STUDENTERNAS PSYKOSOCIALA ARBETSMILJÖ Verksamhetsåret 2016-2017 En enkätundersökning av Uppsala studentkår Verksamhetsåret 2012-2013 genomförde Uppsala Studentkår en enkätundersökning om studenternas arbetsmiljö.

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA 1 Detta frågeformulär innehåller frågor t.ex. om Era allergiska symptom och symptom i stöd- och rörelseorganen.

Läs mer

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man

Läs mer

Regiontabeller Fysisk hälsa

Regiontabeller Fysisk hälsa 1 Bra eller mycket bra hälsa Mora Orsa Älvdalen 2004/05 68 63,2-73,0 61 56,4-65,6 64 60,8-67,6 17 570 2008 68 62,9-73,4 67 61,6-71,9 68 64,1-71,5 17 340 2010 75 69,6-80,2 63 * 57,8-68,1 69 65,6-73,0 17

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten

Resultat från folkhälsoenkäten Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 11 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva självrapporterad hälsa och levnadsvanor bland invånarna i Västra Götaland,

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 1 Detta frågeformulär innehåller frågor om Era symptom i andningsorganen, andnöd, smärtor i bröstet, allergiska symptom

Läs mer

Idrott och motion 91. 6 Idrott och motion. motion minst någon. Ingen Motionerar

Idrott och motion 91. 6 Idrott och motion. motion minst någon. Ingen Motionerar Idrott och motion 91 6 Idrott och motion Motionen är en av de allra vanligaste fritidsaktiviteterna såväl bland män som bland kvinnor och unga som gamla. Idrotts och motionsutövandet har också vuxit mycket

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Hur går det på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning?

Hur går det på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning? Hur går det på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning? Inledning SCB-undersökningen Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2017 Personer med funktionsnedsättning

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer