DEL 3. Intresseorganisationer

Transkript

1 145 DEL 3 Intresseorganisationer

2 146

3 Fackliga organisationer 147 Kapitel 7 Fackliga organisationer Av anställda är medlemmar i facket är aktiva i facket 7.1 Inledning I detta kapitel genomför vi en analys av medlemskap och aktivitet i fackliga organisationer ( rekrytering ; se tabell 7.2 i slutet av kapitlet), resp. visar medlemsprofilen i fackföreningarna ( medlemsprofil ; tabell 7.3), dock utan särredovisning av olika fackförbund. Beräkningarna gäller enbart personer som var anställda vid intervjutillfället (år 2002). Analyserna sker vidare efter tid (jämförelse mellan år 2000 och 1992) i form av detaljerade tvärsnittsjämförelser (med upprepade tvärsnittsurval), resp. som mera översiktliga längdsnittsjämförelser (tabell 7.1), där vi följer enskilda personer från 1992 till Rekrytering, medlemsprofiler och tvärsnittstrender särredovisas vidare systematiskt efter ett större antal bestämningsfaktorer (ålder, kön, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, inkomst, region och etnicitet, vilket även sker med systematisk uppdelning efter kön). 7.2 Översikt År 2000 fanns ca 3,7 miljoner anställda i åldern år. Av dessa var med i något fackförbund, vilket utgör 80,3 procent av den vuxna befolkningen (tabell 7.2). De aktiva medlemmarna är avsevärt färre anställda (10,4 procent) har något förtroendeuppdrag. Därutöver finns det 1,7 procent som uppfattar sig som aktiva medlemmar. Till skillnad från utvecklingen för partiväsendet är utvecklingen för fackorganisationer

4 148 Fackliga organisationer relativt stabil, även om det finns en svag minskning på senare år. Diagram 7.1 Procent av de anställda som är medlemmar i en fackorganisation Källa: ULF. Diagram 7.2 Procent av de anställda som har varit på möte i en fackorganisation under de senaste 12 månaderna Källa: ULF år år Sedan 1992 har andelen medlemmar minskat signifikant med 3,3 procentenheter (se tabell 7.2). Det finns en minskning bland såväl personer med förtroendeuppdrag (var tionde) som bland övriga aktiva (en halvering). Den internationellt sett höga anslutningsgraden (80 procent), samtidigt som 68 procent av medlemmarna är passiva, visar att fackorganisationer har en stark förankring, och att facket anses viktigt för de enskilda medlemmars situation på arbetsmarknaden. För andra organisationer är andelen aktiva och medlemmar med förtroendeuppdrag väsentligt större. Andelen passiva medlemmar har minskat obetydligt. Som en sammanfattning kan man alltså säga att det är kärnan, dvs. förtroendemännen och övriga aktiva som har minskat mest, relativt sett. I diagram 7.1 och 2 vidgar vi perspektivet, och visar medlemmar och aktiva under den senaste 20- årsperioden (Källa: ULF). Även här kan vi konstatera att medlemsandelen bland anställda är relativt konstant, men minskade svagt på 90-talet. Däremot har andelen som varit på fackliga möten år år minskat hela vägen sedan början av 80-talet. nas anslutningsgrad har ökat och har passerat männens, men även bland kvinnor minskar mötesfrekvensen. Tabell 7.1 visar hur flödena har gått mellan 1992 och 2000, med hjälp av den panelundersökning som ingår i ULF. Observera att tabellen omfattar personer som var anställda både 1992 och 2000, och som 1992 var mellan 16 och 76 år, och följaktligen hade åldrats 8 år fram till år Då är de alltså år gamla. Flödena visar en helt annorlunda struktur än flödena för partiorganisationer (se kapitel 4). Tabell 7.1 visar att trofastheten dominerar, och att omsättningen är ganska liten. Utflöde och inflöde balanserar dessutom varandra (ca 5 procent av de anställda). Endast 8,8 procent var aldrig med i facket något av de båda mättillfällena. Inflödet bland ungdomar, som 1992 var år (9,3 procent) är större än utflödet (6,9 procent). Under perioden har även ungdomarna i panelen åldrats och deras förankring på arbetsmarknaden har därmed ökat (från tillfälliga till

5 Fackliga organisationer 149 fasta jobb). Till etableringen på arbetsmarknaden hör också att gå med i facket. Bland äldre (som 1992 var över 55 år) minskar arbetsmarknadsdeltagandet fram till år 2000 och blir delvis marginell (deltid, tillfälliga jobb), och därmed minskar också andelen fackmedlemmar under 8-årsperioden. Avgången är 14,1 procent och inflödet är noll. Andelen avhoppare är lägre bland arbetare och lägre tjänstemän än bland övriga tjänstemän (på mellan- eller hög nivå). Arbetare och lägre tjänstemän har också större nyrekrytering på 90-talet. Tabell 7.1 Medlemmar i fackorganisationer. Panelflöden mellan Procenttal. Personer som var anställda både 1992 och 2000, som deltog i ULF både 1992 och 2000, och som år 1992 var år gamla (n=1086). Trognpare Avhopkomna Aldrig Sum- med ma Samtliga 80,5 5,3 5,4 8,8 100 Nytill- 78,7 6,7 5,1 9, ,3 3,8 5,8 8, år 71,8 6,9 9,3 11, år 87,0 3,7 2,9 6, år 72,6 14,1 0,0 13,4 100 Arbetare+lägre tjm 80,1 4,0 6,8 9,1 100 Övriga tjm 82,6 4,6 3,6 9,2 100 Större städer 78,3 5,9 5,4 10,4 100 Övriga Sverige 85,9 3,8 5,5 4, Rekrytering inom olika befolkningsgrupper Tabell 7.2 och diagram 7.3 visar detaljerna när det gäller andelen i olika befolkningsgrupper som är med i facket. Variation i andelen som är medlemmar bör i vid bemärkelse spegla de anställdas förankring på arbetsmarknaden, deras egenintresse, deras förtroende för facket och de tjänster som utförs av facket, och även deras allmänpolitiska inställning. Statistiska särredovisningar av stora befolkningsgrupper fångar upp variation i många sådana avseenden, och orsaker till medlemskap och aktivitet kan också variera avsevärt. När det gäller fackorganisationer är det framför allt representation av medlemmarnas intressen såsom de kan avläsas av deras sociala situation (se tabell 7.2-3) som är av intresse. Medlemskap i fackorganisationer ökar med levnadsålder. Medlemsanslutningen ökar i de yngsta åldrarna i takt med att de etablerar sig på arbetsmarknaden, och minskar i högre ålder genom utfasningen från arbetsmarknaden, i anslutning till pensionering och vid minskning av förvärvsgraden (deltid, tillfälliga jobb). Detta gäller i ännu högre grad förtroendeuppdrag. Återväxten av nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden har minskat stort, vilket hänger samman med 90-talets arbetsmarknadskris, som innebar att ungdomar och invandrare hade stora svårigheter att få fotfäste på arbetsmarknaden. För ungdomar innebar det hög och upprepad arbetslöshet, ökad volym av tillfälliga och tidsbegränsade jobb, och uppskjutande av inträdet på arbetsmarknaden, vilket för många också innebar längre utbildning. Under 90-talet har därför medlemsandelen minskat i den yngsta åldersgruppen (under 25 år), med en femtedel. Tabell 7.2 visar att nedgången framför allt gäller unga kvinnor. Även i åldrarna år, när man normalt är fast etablerad på arbetsmarknaden, har medlemsandelen minskat något, vilket kan tyda på minskat förtroende för facket. Bland de äldsta över 44 år är andelen medlemmar ovanligt stor, och ligger kvar på samma nivå som En speciell egenhet är också att äldre kvinnor har klart högre medlemskap än äldre män. Numera finns det knappast några större skillnader i anslutningsgraden mellan arbetare och tjänstemän. På 90-talet ser man en viss minskning bland tjänstemän. Andelen med förtroendeuppdrag är också relativt lika med undantag av ej facklärda arbetare. Här kan vi jämföra med politiska partier, där andelen förtroendevalda är tre gånger högre bland högre tjänstemän, och andelen medlemmar i politiska partier är dubbelt så hög som bland arbetare. Analogt ser vi i diagram 7.3 och tabell 7.2 att höginkomsttagarna har starkare representation bland förtroendevalda. Den tredjedel som har högst inkomst har en halv gång fler förtroendemän, än tredjedelen med lägst inkomst. Även här gäller alltså att de grupper som har ett starkare intresse som klienter är underrepresenterade. Slutligen konstaterar vi att även invandrarna är kraftigt underrepresenterade ifråga om medlemskap såväl som förtroendeuppdrag, jämfört med

6 150 Fackliga organisationer infödda svenskar. Det är inte överraskande, med tanke på språkproblem under de första åren i Sverige och markant högre arbetslöshet på 90-talet. Som en sammanfattning kan vi säga att i princip har alla befolkningsgrupper haft en viss minskning i medlemskap, men i regel inte ifråga om förtroendeuppdrag. Det är i huvudsak de mer aktiva medlemmarna som har minskat något i omfattning. Genomgående gäller också att välfärdens klienter, de grupper som är mest beroende av stöd på arbetsmarknaden, och av samhällets transfereringar och tjänster är underrepresenterade, både som medlemmar och som förtroendemän. 7.4 Medlemsprofiler Vi har redan i det föregående kartlagt att det finns en tydlig skevhet i medlemskap och aktivitetsnivå när det gäller politiska partier. Skevheten innebär dessutom en viss underrepresentation för grupper som allmänt har sämre levnadsvillkor, och/eller är i större behov av stöd från kollektiva organisationer. I tabell 7.3 jämför vi därför under- och överrepresentationen i fackorganisationer direkt med anställda i sin helhet (jämförelse av kolumn 1 och 2 med kolumn 3; notera även att procenttalen är beräknade lodrätt). Eftersom andelen fackmedlemmar är så hög som drygt 80 procent, så finns det inte så stort utrymme för mera omfattande skevhet i representationen. Tabell 7.3 visar således att olika åldersgrupper är ungefär lika starkt representerade i facket. är en aning överrepresenterade, jämfört med sin andel bland samtliga anställda. Arbetarklass, lågutbildade och låginkomstfamiljer är liksom utländska medborgare representerade ungefär som sin resp. andel av anställda i stort. Tabell 7.3 visar vidare välfärdsprofiler för medlemmar resp. aktiva, även här med samtliga anställda som referenspunkt. Här fördjupar vi redovisningen med avseende på välfärdskomponenterna medborgerliga aktiviteter, ekonomi, sysselsättning, boende och rekreation. Fackmedlemmarna är lika starkt representerade som anställda som i befolkningen i stort (kolumn 4), men de aktiva i facket är oftare än genomsnittet även aktiva i partier, kontaktar ansvariga, kan överklaga beslut och är allmänt mera aktiva än fackmedlemmar och anställda i stort. Även när det gäller ekonomiska resurser, materiell levnadsstandard, arbetstider och anställningssektor och sociala nätverk är de fackanslutna såväl som de aktiva representativa för alla anställda. 7.5 Medlemmarna inom olika fackorganisationer I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden ingår även en kartläggning av deltagande inom olika delförbund inom LO, TCO och SACO. Det ger oss möjlighet att säredovisa medlemsaktiviteten (tabell 7.4-6), vidare mötesdeltagande (tabell 7.7-9) och medlemmarnas bedömning av hur de förtroendevalda i deras förbund hade skött sina uppdrag (tabell ). Medlemmarna kan även redovisas efter kön och ålder. Eftersom stickprovsstorleken är begränsad visas endast förbund där underlaget är minst ca 40 intervjuer; även om precisionen då är ganska låg. Aktivitetsnivå Notera att vi här inte kan redovisa anslutningsgraden i enskilda förbund, eftersom vi i undersökningen saknar tillräcklig information om organisationernas rekryteringsbas. I tabellerna kan vi därför endast se hur de anslutna medlemmarna är sammansatta med avseende på olika nivåer av deltagande (vi räknar procenttal horisontellt). I alla förbund är mer än 80 procent av medlemmarna passiva, något färre hos SACO- och TCO-förbunden (81 resp. 84 procent), och något fler hos LO-förbunden (86 procent). Andelen passiva tycks dessutom ha ökat inom TCO och SACO, och där hade också andelen medlemmar som också var förtroendevalda minskat mest. LOförbundens medlemsaktivitet var alltså mera stabil under perioden. Skogs- och Träfacket samt Ledarna hade en markant minskning av medlemsaktivitet. I tabell 7.5 kan vi konstatera att medlemsaktiviteten är mer omfattande bland LO-män än LOkvinnor. Detsamma gäller för TCO, men det omvända gäller inom SACO. Samma könsskillnader har vi beträffande förtroendeuppdragen. Inom LO och TCO råder en viss mansdominans, men inom SACO-förbunden är det tvärtom. Det föreligger en minskning av medlemsaktivitet i alla åldersgrupper inom LO, TCO och SACO. Inom LO är det en markant minskning bland äldre män. Inom SACO har vi istället en kraftig aktivi-

7 Fackliga organisationer 151 tetsminskning i medelåldern, bland såväl män som kvinnor. Mötesdeltagande Medlemmarnas deltagande på fackliga möten har minskat inom alla tre huvudorganisationer (tabell 7.7-9). Det är framförallt de högaktiva, som varit på mer än ett möte som har minskat. Minskningen är svagast inom LO, där 68 procent inte varit på något fackligt möte under det senaste året, vilket är en ökning med 10 procent av medlemmarna. Inom TCO och SACO är minskningen av mötesfrekvensen ännu starkare. Vi kan också se att utvecklingen varierar ganska mycket mellan förbunden. SEKO inom LO, Ledarna och Lärarförbundet inom TCO, och Civilingenjörsförbundet har fått uppleva de största minskningarna. Där har andelen medlemmar som inte varit på ett enda möte ökat med mer än 20 procent, eller med en tredjedel. 7.6 Förtroende för förtroendevalda I tabell visas på motsvarande sätt förtroendet för de förtroendevaldas sätt att sköta sina uppgifter. Det finns som synes en viss variation mellan olika förbund, som framför allt gäller användningen av de extrema svarsalternativen. På grund av de delvis ganska små delstickproven är även dessa beräkningar ganska osäkra, och man kan man knappast se ett entydligt mönster, och inte heller korrespondans med övriga variabler i detta kapitel. SACO-medlemmarna tycks ha större förtroende än LO och TCO-medlemmarna.

8 152 Fackliga organisationer Diagram 7.3 Medlemskap och aktivitet i fackliga organisationer år Procenttal. Förtroendeuppdrag Övriga aktiva medlemmar Passsiva medlemmar Samtliga år MÄN år år år år KVINNOR år år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn SOCIOEKONOMISK GRUPP Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän UTBILDNING Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm 2 Göteborg, Malmö 3 Större kommuner 4 Södra mellanbygden 5 Norra tätbygden 6 Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade inv. Utländska medborgare

9 Fackliga organisationer 153 Tabell 7.2: Medlemskap och aktivitet inom fackliga organisationer. Andelar inom olika befolkningsgrupper. Anställda personer, år, som normalt arbetar minst 16 timmar per vecka. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt Samtliga år * * därav: år * * år * * år * * år * år * år år KÖN OCH ÅLDER Samtliga år * * år år * * * år * år Samtliga år år * * år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år * Ensamst utan barn, år * Ensamstående med barn Sambo utan barn, år * * Sambo utan barn, år * Samboende med barn * * Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år * Ensamstående med barn Sambo utan barn, år * Sambo utan barn, år * Samboende med barn * Ensamst utan barn, år * * Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år * Sambo utan barn, år * Samboende med barn

10 154 Fackliga organisationer Tabell 7.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * * * Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå * Högre tjänstemän * Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * * Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå * Högre tjänstemän * Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå * Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb Gymnasial utb * Eftergymnasial utb * * Förgymnasial utb Gymnasial utb * Eftergymnasial utb * Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb *

11 Fackliga organisationer 155 Tabell 7.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen * Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen * * Lägsta tredjedelen * Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen * * Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm Göteborg, Malmö * Större kommuner * Södra mellanbygden * Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö * Större kommuner * Södra mellanbygden * Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö * Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar * * Naturaliserade inv * Utländska medborgare * Infödda svenskar * * Naturaliserade inv * * Utländska medborgare Infödda svenskar Naturaliserade inv Utländska medborgare

12 156 Fackliga organisationer Tabell 7.3: Medlemsprofil för fackliga organisationer. Medlemssammansättning efter kön och ålder, familjesituation etc. samt levnadsförhållanden inom några olika områden, jämfört med samtliga anställda samt hela befolkningen i åldrarna år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Medlem i Samtliga Hela facklig därav: amställda befolkorganisation aktiva ningen ÅLDER år 6-4 * * 13-2 * år år år år * * * år * KÖN OCH ÅLDER Samtliga år år 4-2 * * år år * * * år Samtliga år år 2-2 * * år år * år FAMILJESITUATION Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år * * 12-0 Ensamstående med barn Samboende utan barn, år 21-2 * 18-6 * Samboende utan barn, år * * * Samboende med barn Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år 9-2 * * Samboende utan barn, år * * * Samboende med barn Ensamstående utan barn, år 6-2 * Ensamstående utan barn, år * * Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år Samboende med barn ) För uppgifter om befolkningsstorlekar för de olika grupperna, samt antal intervjuer, se bilaga 1.

13 Fackliga organisationer 157 Tabell 7.3: (forts.) Medlem i Samtliga Hela befolk- facklig därav: anställda ningen organisation aktiva SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare 46-3 * * 37-3 * Ej facklärda arbetare 25-4 * * 22-3 * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * * * Lägre tjänstemän 14-2 * * 13-1 Tjänstemän på mellannivå * * Högre tjänstemän * * * Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän * * Samtliga arbetare 21-3 * * 19-2 * Ej facklärda arbetare 13-3 * * 13-2 * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän * 8-1 Tjänstemän på mellannivå * Högre tjänstemän * * * UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utbildning 13-5 * 12-5 * 13-6 * 27-6 * Gymnasial utbildning * Eftergymnasial utbildning * * * Förgymnasial utbildning 8-2 * * 13-2 * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning * * Förgymnasial utbildning 6-3 * * 14-3 * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning * * *

14 158 Fackliga organisationer Tabell 7.3: (forts.) Medlem i Samtliga Hela befolk- facklig därav: anställda ningen organisation aktiva DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen 17-2 * Mellersta tredjedelen * * 33 0 Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen * * 33 0 Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen * 33 0 Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm * 2 Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar * * * 89-0 Naturaliserade invandrare * * Utländska medborgare 3-2 * * 4-1 * Infödda svenskar * Naturaliserade invandrare * Utländska medborgare 1-1 * Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare 1-1 * * 2-1 *

15 Fackliga organisationer 159 Tabell 7.3: (forts.) Medlem i Samtliga Hela befolk- facklig därav: anställda ningen organisation aktiva MEDBORGERLIGA AKTIVITETER 2 Politiska partier Är medlem 6-4 * 13-7 * 6-4 * 7-4 * Varit på möte senaste året 4-2 * 10-6 * 4-3 * 5-3 * Kontaktat ansvarig person Kontaktat ansvarig pers. i ngn förening 52-3 * * 43-2 Överklaga myndighetsbeslut: Kan själv * * * Saknar möjlighet Har någon gång :..talat på ett föreningsmöte * * *..tagit kontakt med tjänsteman etc * * *..skrivit insändare eller artikel * *..undertecknat upprop * * *..demonstrerat * Brukar delta i politiska diskussioner 42-4 * * 40-2 * EKONOMI OCH SYSSELSÄTTNING 2 Saknar kontantmarginal * 16-0 Svårigheter med löpande utgifter Saknar helförsäkrad bil Förvärvsarbetande * * 61-2 Anställda * * 54-1 därav: heltid/helår Annan arbetstid än dagtid * * * * Privatanställd * * * Statligt anställd 7-4 * * 6-3 * Kommunal- el landstingsanställd * 29-3 * BOENDE, MEDIA, REKREATION MM 2 Bor i villa eller småhus Bor i lägenhet Äger inte bostaden Trångbodda Hög utrymmesstandard * Saknar egen tvättmaskin Saknar diskmaskin 41-8 * 35-7 * 41-8 * 47-8 * Saknar daglig tidning * * * * Saknar video 9-15 * 9-16 * 9-15 * * Ingen semesterresa senaste året * Saknar tillgång till fritidshus Umgås sällan med grannar * Umgås sällan med andra vänner Har ingen nära vän * 18-2 * Antal i den vuxna befolk ningen, 1000-tal Antal intervjuer ) För definitioner av de olika indikatorerna av levnadsförhållandena, se bilaga 1.

16 160 Fackliga organisationer Tabell 7.4 Aktiviteter inom fackliga organisationer efter facklig tillhörighet. Anställda fackföreningsmedlemmar som normalt arbetar minst 16 timmar per vecka. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant. Förtroende- Övriga Summa Passiva Antal i den Antal inuppdrag aktiva aktiva med- vuxna be- tervjuer med- med- lem- folkningen lemmar lemmar mar (1000-tal) Landsorganisationen (LO) * därav: Industrifacket Byggnadsarbetarförbundet Handelsanställdas förbund Kommunalarbetareförbundet Metallindustriarbetareförbundet * Skogs-och träfacket * * SEKO (Facket för service och kommunikation) * Transportarbetareförbundet Tjänstemännens centralorganisation (TCO) * * därav: Ledarna * * * Finansförbundet Lärarförbundet * Handelstjänstemannaförbundet * Vårdförbundet Industritjänstemannaförbundet * Kommunaltjänstemannaförbundet Statstjänstemannaförbundet Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) * * därav: Lärarnas riksförbund Sveriges Civilingenjörsförbund

17 Fackliga organisationer 161 Tabell 7.5 Aktiviteter inom fackliga organisationer efter facklig tillhörighet, sektor och kön. Anställda fackföreningsmedlemmar som normalt arbetar minst 16 timmar per vecka. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant. Förtroende- Övriga Summa Passiva Antal i den Antal inuppdrag aktiva aktiva med- vuxna be- tervjuer med- med- lem- folkningen lemmar lemmar mar (1000-tal) LO, samtliga * därav: män * kvinnor LO, privat * därav: män * kvinnor * LO, statligt LO, kommunalt därav: män kvinnor TCO, samtliga * * därav: män kvinnor * * * TCO, privat * * * därav: män kvinnor * * TCO, statligt därav: kvinnor TCO, kommunalt därav: män kvinnor SACO, samtliga * * därav: män * kvinnor SACO, privat därav: män * SACO, statligt därav: män SACO, kommunalt därav: kvinnor

18 162 Fackliga organisationer Tabell 7.6 Aktiviteter inom fackliga organisationer efter facklig tillhörighet, kön och ålder. Anställda fackföreningsmedlemmar som normalt arbetar minst 16 timmar per vecka. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant. Förtroende- Övriga Summa Passiva Antal i den Antal inuppdrag aktiva aktiva med- vuxna be- tervjuer med- med- lem- folkningen lemmar lemmar mar (1000-tal) LO, samtliga * år år * * år * * * Samtliga män * år år år Samtliga kvinnor TCO, samtliga * * år år Samtliga män år * * år år * * Samtliga kvinnor * * * SACO, samtliga * * år * * * år Samtliga män * år * * * år Samtliga kvinnor

19 Fackliga organisationer 163 Tabell 7.7 Fackliga möten. Särredovisning efter facklig tillhörighet. Anställda fackföreningsmedlemmar som normalt arbetar minst 16 timmar per vecka. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant. Varit på fackligt möte senaste året: Ej fackligt möte senaste året eller fler Landsorganisationen (LO) * * * därav: Industrifacket Byggnadsarbetarförbundet * Handelsanställdas förbund Kommunalarbetareförbundet * * * Metallindustriarbetareförbundet Skogs-och träfacket SEKO (Facket för service och kommunikation) * * Transportarbetareförbundet * Tjänstemännens centralorganisation (TCO) * * * därav: Ledarna * Finansförbundet Lärarförbundet * * Handelstjänstemannaförbundet Vårdförbundet Industritjänstemannaförbundet * * * Kommunaltjänstemannaförbundet Statstjänstemannaförbundet Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) * * * därav: Lärarnas riksförbund Sveriges Civilingenjörsförbund * *

20 164 Fackliga organisationer Tabell 7.7 (forts.) Mötena ägde rum på.. Antal i den Antal vuxna be- inter-..betald..fritid..både folkningen vjuer arbetstid..och (1000-tal) Landsorganisationen (LO) * * därav: Industrifacket Byggnadsarbetarförbundet Handelsanställdas förbund Kommunalarbetareförbundet * * Metallindustriarbetareförbundet Skogs-och träfacket SEKO (Facket för service och kommunikation) Transportarbetareförbundet Tjänstemännens centralorganisation (TCO) därav: Ledarna Finansförbundet Lärarförbundet Handelstjänstemannaförbundet Vårdförbundet Industritjänstemannaförbundet Kommunaltjänstemannaförbundet Statstjänstemannaförbundet Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) * * därav: Lärarnas riksförbund * * Sveriges Civilingenjörsförbund

21 Fackliga organisationer 165 Tabell 7.8 Fackliga möten. Särredovisning efter facklig tillhörighet, sektor och kön. Anställda fackföreningsmedlemmar som normalt arbetar minst 16 timmar per vecka. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant. Varit på fackligt möte senaste året: Ej fackligt möte senaste året eller fler LO, samtliga * * * därav: män * * * kvinnor * * LO, privat * * * därav: män * * kvinnor * * * LO, statligt * LO, kommunalt * * därav: män kvinnor * * TCO, samtliga * * * därav: män * * kvinnor * * * TCO, privat * * * därav: män * * kvinnor * * TCO, statligt * därav: kvinnor TCO, kommunalt * * därav: män kvinnor * * * SACO, samtliga * * * därav: män * * kvinnor * * SACO, privat * * därav: män * * SACO, statligt därav: män SACO, kommunalt * därav: kvinnor

22 166 Fackliga organisationer Tabell 7.8 (forts.) Mötena ägde rum på.. Antal i den Antal vuxna be- inter-..betald..fritid..både folkningen vjuer arbetstid..och (1000-tal) LO, samtliga * * därav: män * kvinnor * LO, privat därav: män kvinnor LO, statligt LO, kommunalt * * därav: män kvinnor * * TCO, samtliga därav: män kvinnor TCO, privat därav: män kvinnor TCO, statligt därav: kvinnor TCO, kommunalt därav: män kvinnor SACO, samtliga * * därav: män * * kvinnor SACO, privat därav: män SACO, statligt * därav: män * SACO, kommunalt * * därav: kvinnor

23 Fackliga organisationer 167 Tabell 7.9 Fackliga möten. Särredovisning efter facklig tillhörighet, kön och ålder. Anställda fackföreningsmedlemmar som normalt arbetar minst 16 timmar per vecka. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant. Varit på fackligt möte senaste året: Ej fackligt möte senaste året eller fler LO, samtliga * * * år * * år * år * * Samtliga män * * * år * * år * * år * Samtliga kvinnor * * TCO, samtliga * * * år * * år * Samtliga män * * år * * år * * * år * * Samtliga kvinnor * * * SACO, samtliga * * * år * * år Samtliga män * * år * år Samtliga kvinnor *

24 168 Fackliga organisationer Tabell 7.9 forts.) Mötena ägde rum på.. Antal i den Antal vuxna be- inter-..betald..fritid..både folkningen vjuer arbetstid..och (1000-tal) LO, samtliga * * år år * år Samtliga män år år år * Samtliga kvinnor * TCO, samtliga år år Samtliga män år år år * * Samtliga kvinnor SACO, samtliga * * år år * * Samtliga män * * år * år Samtliga kvinnor

25 Fackliga organisationer 169 Tabell 7.10 Syn på de förtroendevaldas sätt att sköta sina uppgifter i den lokala fackföreningen. Särredovisning efter facklig tillhörighet. Anställda fackföreningsmedlemmar som normalt arbetar minst 16 timmar per vecka. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant. Anser att de förtroendevalda skött sina uppgifter.. Antal i den Antal in-..mycket..ganska..inte sär-..inte vuxna be- tervjuer bra bra skilt bra bra folkningen (1000-tal) Landsorganisationen (LO) därav: Industrifacket Byggnadsarbetarförbundet * * Handelsanställdas förbund Kommunalarbetareförbundet Metallindustriarbetareförbundet * Skogs-och träfacket SEKO (Facket för service och kommunikation) Transportarbetareförbundet Tjänstemännens centralorganisation (TCO) därav: Ledarna * Finansförbundet Lärarförbundet Handelstjänstemannaförbundet Vårdförbundet Industritjänstemannaförbundet Kommunaltjänstemannaförbundet Statstjänstemannaförbundet Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) därav: Lärarnas riksförbund Sveriges Civilingenjörsförbund

26 170 Fackliga organisationer Tabell 7.11 Syn på de förtroendevaldas sätt att sköta sina uppgifter i den lokala fackföreningen. Särredovisning efter facklig tillhörighet, sektor och kön. Anställda fackföreningsmedlemmar som normalt arbetar minst 16 timmar per vecka. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant. Anser att de förtroendevalda skött sina uppgifter.. Antal i den Antal in-..mycket..ganska..inte sär-..inte vuxna be- tervjuer bra bra skilt bra bra folkningen (1000-tal) Landsorganisationen (LO) därav: män * kvinnor LO, privat därav: män kvinnor LO, statligt LO, kommunalt därav: män kvinnor TCO, samtliga därav: män * kvinnor TCO, privat därav: män kvinnor TCO, statligt därav: kvinnor TCO, kommunalt därav: män * kvinnor SACO, samtliga därav: män kvinnor SACO, privat därav: män SACO, statligt därav: män SACO, kommunalt därav: kvinnor