DEL 6. Livsstilsföreningar

Transkript

1 345 DEL 6 Livsstilsföreningar

2 346

3 Kulturföreningar 347 Kapitel 21 Kultur-, musik- dans- och teaterföreningar Musikföreningar, dansföreningar, teatergrupper, körer, orkestrar, rockband, folkdanslag, konstföreningar, litteraturklubbar, hemslöjdsföreningar, Kontaktnätet, filmgrupper, närradioföreningar, andra kulturföreningar medlemmar är aktiva har förtroendeuppdrag 21.1 Inledning I detta kapitel genomför vi en analys av medlemskap och aktivitet i kultur-, musik-, dans och dansföreningar; som vi i texten sammanfattar om kulturföreningar. Statistiken handlar om deltagande och aktivitet ( rekrytering ; se tabell 21.2) resp. visar medlemsprofilen i kulturföreningarna ( medlemsprofil ; tabell 21.3). Analyserna sker vidare efter tid (år 2000 jämförs med 1992) i form av detaljerade tvärsnittsjämförelser (av upprepade tvärsnittsurval) resp. som mera översiktliga längdsnittsjämförelser, där vi följer enskilda personer från 1992 till 2000 (tabell 21.1). Rekrytering, medlemsprofiler och tvärsnittstrender särredovisas vidare systematiskt efter ett större antal bestämningsfaktorer (ålder, kön, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, disponibel inkomst, region, etnicitet, vilket även sker med systematisk uppdelning efter kön) Översikt Nuläge år 2000 År 2000 fanns ca personer i åldern år som var medlemmar i någon kulturförening, vilket utgör 11 procent av den vuxna befolkningen (tabell 21.2). Kulturföreningarna har ca aktiva medlemmar (5,5 procent). Därav har 2,6

4 348 Kulturföreningar procent (ca ) något förtroendeuppdrag. Hälften av medlemmarna betecknar sig som passiva (5,5 procent). Var femte medlem är med i ytterligare en kulturförening. Trend Utvecklingen under perioden har detaljstuderats i tabell 21.2 (i slutet av detta kapitel), där vi visar situationen för olika delar av befolkningen. Åtta år tidigare var medlemstalet en tiondel högre. Medlemstalet har alltså minskat med ca mellan 1992 och Minskningen gäller i stort sett enbart de aktiva medlemmarna (-1,2 procentenheter), medan andelen med förtroendeuppdrag är oförändrad. Även antalet passiva medlemmar är i stort sett oförändrad. Minskningen av medlemsantalet har alltså en annorlunda profil än för t.ex. politiska partier, som i huvudsak har förlorat passiva medlemmar. Tabell 21.1 visar hur flödena har gått mellan 1992 och 2000, med hjälp av den panelundersökning är ingår i ULF. Vi följer här upp ett stickprov av personer som intervjuades 1992 (och då var år) med en ny intervju år 2000 (då har panelen blivit 8 år äldre). Kulturföreningarna har en relativt hög andel trogna medlemmar i förhållande till medlemsandelen år 2000 (knappt hälften). 5 procent var medlemmar både 1992 och 2000; dvs. de hade något medlemskap inom gruppen kulturföreningar. Men därutöver finns en relativt stor omsättning i form av avhoppare (8,1 procent) och nytillkomna (6,7 procent som ) i vår panel. Under de åtta år då panelen alltså har blivit 8 år äldre är avhopparna något fler än de nytillkomna Kulturföreningarna har en större andel trogna bland kvinnor jämfört med män. Kulturföreningarna har tappat ungefär lika många i olika åldersgrupper. I medelåldern råder en balans mellan utflöde och inflöde, men bland de yngsta (som 1992 var år ) är utflödet väsentligt större än inflödet. Återväxten i den yngsta gruppen är alltså svagt. Även i den äldsta gruppen balanseras utoch inflödet, vilket innebär att man behåller sitt medlemskap (trogna medlemmar) och att det även förekommer en större nyrekrytering efter 55 års åldern. Det är det övre tjänstemanna skiktet som har flest trogna medlemmar (10,4 procent), och dessutom en stor omsättning (inflöde såväl som utflöde). Arbetare och lägre tjänstemän har endast 2,7 trogna. Tabell 21.1 Medlemmar i kulturföreningar. Panelflöden mellan Procenttal. Personer som deltog i ULF både 1992 och 2000, och som år 1992 var år gamla (n=2294). Trognparkomna med Summa Avhop- Nytill- Aldrig Samtliga 5,0 8,1 6,7 80, ,1 7,3 5,9 82, ,7 8,8 7,4 78, år 1,9 8,5 5,3 84, år 7,3 8,3 8,1 76, år 5,7 7,2 6,3 80,7 100 Arbetare+lägre tjm 2,7 6,2 5,5 85,6 100 Övriga tjm 10,4 11,1 8,7 69,8 100 Företagare 3,8 8,7 5,7 81,8 100 Större städer 5,3 8,4 7,2 79,1 100 Övriga Sverige 4,2 7,5 5,3 83, Rekrytering inom olika befolkningsgrupper Tabell 21.2 och diagram 21.1 visar detaljerna när det gäller andelen i olika befolkningsgrupper som är medlemmar i en kulturorganisation. Variation i andelen som är medlemmar bör vid bemärkelse spegla befolkningens kulturintressen såväl som praktiska möjligheter (ekonomiska resurser, hälsa etc.), men även traditioner, lokal förankring, allmän livsstil, samt föreningarnas service. Statistiska särredovisningar av stora befolkningsgrupper fångar upp variation i många sådana avseenden, och orsaker till medlemskap och aktivitet kan också variera avsevärt mellan olika grupper. Medlemskap i kulturorganisationer är väsentligt vanligare vid högre ålder, och det gäller även förtroendeuppdrag. Tabell 21.2 visar också att rekryteringen varierar en del mellan olika familjetyper, där hushåll utan barn deltar mer än barnlösa hushåll. Barn innebär sannolikt större tidsrestriktioner. Särskilt hög medlemsgrad har äldre ensamstående kvinnor utan barn.

5 Kulturföreningar 349 Kulturorganisationernas medlemskår har en utpräglad övervikt hos högre ekonomisk och social status. Arbetarklassen är starkt underrepresenterad, såväl ifråga om medlemskap som förtroendeuppdrag. Andelen med förtroendeuppdrag är fem gånger högre bland högre tjänstemän, och andelen medlemmar är tre gånger så hög. Även jordbrukarna har hög medlemsanslutning. Utbildningsnivån följer socioekonomisk grupp. Även här gäller att högutbildade har fler förtroendeuppdrag och fler medlemmar. Analogt ser vi i diagram 21.1 och tabell 21.2 att höginkomsttagarna har väsentligt starkare representation bland medlemmar såväl som bland förtroendemännen. Den tredjedel som har högst inkomst har dubbelt så hög medlemsandel och andel med förtroendeuppdrag, än tredjedelen med lägst inkomst. Slutligen konstaterar vi att även invandrarna är underrepresenterade ifråga om medlemskap såväl som förtroendeuppdrag, jämfört med infödda svenskar. Det är inte överraskande, med tanke på språkproblem under de första åren i Sverige. Som en sammanfattning kan vi säga att vi i praktiskt taget alla befolkningsgrupper har sett en svag tendens till minskning i medlemskap (dock inom felmarginalen), men inte ifråga om förtroendeuppdrag. Genomgående gäller också att grupper med lägre utbildning, lägre inkomst och invandrare, de grupper är underrepresenterade, både som medlemmar och som förtroendemän Medlemsprofiler Vi har redan i det föregående visat att det finns en tydlig skevhet i medlemskap och aktivitetsnivå när det gäller kulturföreningar. Skevheten innebär dessutom en underrepresentation för grupper som allmänt har sämre levnadsvillkor. I tabell 21.3 jämför vi nu under- och överrepresentationen direkt med befolkningsstrukturen (jämförelse av kolumn 1 och 2 med kolumn 3; procentberäkningen sker vertikalt). Tabell 21.3 visar således att yngre (under 45 år), är underrepresenterade och äldre (45-74 år) är överrepresenterade. Särskilt samboende över 55 år utan barn är starkt representerade. Arbetarklass, lågutbildade, låginkomstfamiljer är underrepresenterade, liksom utländska medborgare. Endast 20 procent av medlemskåren är arbetare, men de utgör 37 procent i hela befolkningen. 48 procent av de eftergymnasialt utbildade är medlemmar (de utgör 27 procent av hela befolkningen). Tabell 21.3 visar vidare välfärdsprofiler för medlemmarna i kulturföreningarna, med hela befolkningen som referenspunkt. Här fördjupar vi redovisningen med avseende på välfärdskomponenterna politiska resurser, ekonomi, sysselsättning, boende och rekreation. Medlemmar i kulturföreningar måste betraktas som en elit med avseenden på inflytande och allmänna levnadsförhållanden, och det gäller särskilt de som betecknar sig som aktiva. De är starkt överrepresenterade i de kategorier som utgör favoriserade situationer, och denna överrepresentation är klart större än inom de flesta andra organisationer. De har oftare varit aktiva i liknande situationer, t ex i partiorganisationer, de har oftare kontaktat någon ansvarig, de kan själva överklaga myndighetsbeslut, har talat på föreningsmöten i vidare bemärkelse, de har oftare kontaktat myndighetspersoner, skrivit insändare, undertecknat upprop och demonstrerat, och de brukar oftare delta i politiska diskussioner i andra sammanhang. Andelen förvärvsarbetande avviker inte från riksgenomsnittet. De offentligtanställda är klart överrepresenterade. Tabell 21.2 visar vidare att partimedlemmarna har allmänt bättre ekonomi än genomsnittsbefolkningen. Deras bostadsstandard och materiella standard i vidare mening är avgjort bättre än hos befolkningen i övrigt. De bor oftare rymligt och i egnahem, har bättre utrustningsstandard, har oftare fritidshus, reser på semester. Deras sociala nätverk är bättre än den övriga befolkningens. Det är fler som umgås med grannar och vänner.

6 350 Kulturföreningar Diagram 21.1 Medlemskap och aktivitet i kultur-, musik-, dansoch teaterföreningar. År Procenttal. Förtroendeuppdrag Övriga aktiva medlemmar Passiva medlemmar SAMTLIGA år MÄN år år år år år KVINNOR år år år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn SOCIOEKONOMISK GRUPP Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst. Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm 2 Göteborg, Malmö 3 Större kommuner 4 Södra mellanbygden 5 Norra tätbygden 6 Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade inv. Utländska medborgare

7 Kulturföreningar 351 Tabell 21.2: Medlemskap och aktivitet inom kultur-, musik-, dans- eller teaterföreningar.. Andelar inom olika befolkningsgrupper. Personer år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt Samtliga år * därav: år år * år * * år * * år * år år KÖN OCH ÅLDER Samtliga år * år * år * * år år Samtliga år år * år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år * * Ensamst utan barn, år * * Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn * * Ensamst utan barn, år * Ensamst utan barn, år * Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn * * Ensamst utan barn, år * Ensamst utan barn, år * Ensamstående med barn Sambo utan barn, år * Sambo utan barn, år Samboende med barn *

8 352 Kulturföreningar Tabell 21.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * * Lägre tjänstemän * Tjm på mellannivå * Högre tjänstemän * * Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * * Lägre tjänstemän * Tjm på mellannivå * Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän * Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb Gymnasial utb * * Eftergymnasial utb * * Förgymnasial utb Gymnasial utb * Eftergymnasial utb * * Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb *

9 Kulturföreningar 353 Tabell 21.2: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen * Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm Göteborg, Malmö * Större kommuner * Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö * Större kommuner * Södra mellanbygden * Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar * * Naturaliserade inv Utländska medborgare * Infödda svenskar * Naturaliserade inv Utländska medborgare * Infödda svenskar Naturaliserade inv Utländska medborgare

10 354 Kulturföreningar Tabell 21.3: Medlemsprofil för kultur-, musik-, dans- och teaterföreningar. Medlemssammansättning efter kön och ålder, familjesituation etc. samt levnadsförhållanden inom några olika områden, jämfört med hela befolkningen i åldern år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Medlem inom Hela befolknågon kultur- därav: ningen förening etc. aktiva ÅLDER år * år år år 20-5 * år * * * år * år * KÖN OCH ÅLDER Samtliga år år * år 10-6 * 11-6 * år * år Samtliga år år år år * år FAMILJESITUATION Ensamstående utan barn, år 19-5 * Ensamstående utan barn, år * Ensamstående med barn Samboende utan barn, år * Samboende utan barn, år * * Samboende med barn 21-5 * Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år Ensamstående med barn Samboende utan barn, år * Samboende utan barn, år * * Samboende med barn 8-3 * Ensamstående utan barn, år Ensamstående utan barn, år * * Ensamstående med barn Samboende utan barn, år Samboende utan barn, år Samboende med barn ) För uppgifter om befolkningsstorlekar för de olika grupperna, samt antal intervjuer, se bilaga 1.

11 Kulturföreningar 355 Tabell 21.3: (forts.) Medlem inom Hela befolknågon kultur- därav: ningen förening etc. aktiva SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän 11-4 * Tjänstemän på mellannivå * Högre tjänstemän * Ensamföretagare * Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän 3-2 * Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän * Ensamföretagare * Företagare med anställda Jordbrukare * Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning * Eftergymnasial utbildning * Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning * Förgymnasial utbildning * Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning *

12 356 Kulturföreningar Tabell 21.3: (forts.) Medlem inom Hela befolknågon kultur- därav: ningen förening etc. aktiva DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden * Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade invandrare * Utländska medborgare * Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare Infödda svenskar Naturaliserade invandrare Utländska medborgare *

13 Kulturföreningar 357 Tabell 21.3: (forts.) Medlem inom Hela befolknågon kultur- därav: ningen förening etc. aktiva MEDBORGERLIGA AKTIVITETER 2 Politiska partier Är medlem * Varit på möte senaste året 11-4 * 11-6 * 5-3 * Kontaktat ansvarig person Kontaktat ansvarig pers. i ngn förening 62-6 * Överklaga myndighetsbeslut: Kan själv * Saknar möjlighet Har någon gång :..talat på ett föreningsmöte *..tagit kontakt med tjänsteman etc *..skrivit insändare eller artikel *..undertecknat upprop *..demonstrerat Brukar delta i politiska diskussioner * EKONOMI OCH SYSSELSÄTTNING 2 Saknar kontantmarginal Svårigheter med löpande utgifter Saknar helförsäkrad bil Förvärvsarbetande 62-9 * Anställda 54-9 * därav: heltid/helår 35-7 * Annan arbetstid än dagtid * * * Privatanställd * * * Statligt anställd * Kommunal- el landstingsanställd * BOENDE, MEDIA, REKREATION MM 2 Bor i villa eller småhus Bor i lägenhet Äger inte bostaden Trångbodda Hög utrymmesstandard * * Saknar egen tvättmaskin Saknar diskmaskin 40-7 * * Saknar daglig tidning * Saknar video * * * Ingen semesterresa senaste året * Saknar tillgång till fritidshus Umgås sällan med grannar * Umgås sällan med andra vänner Har ingen nära vän * Antal i den vuxna befolk ningen, 1000-tal Antal intervjuer ) För definitioner av de olika indikatorerna av levnadsförhållandena, se bilaga 1.

14 358 Kulturföreningar

15 Idrottsföreningar 359 Kapitel 22 Idrottsföreningar Alla typer av sport. Även supporterklubbar och funktionärsföreningar medlemmar aktiva medlemmar med förtroendeuppdrag 22.1 Inledning I detta kapitel genomför vi en analys av medlemskap och aktivitet i idrottsföreningar ( rekrytering ; se tabell 22.2.a) resp. visar medlemsprofilen i idrottsföreningar ( medlemsprofil ; tabell 22.3), dock utan särredovisning av olika typer av idrottsföreningar. Analyserna sker vidare efter tid (år 2000 resp. 1993) i form av detaljerade tvärsnittsjämförelser (av upprepade tvärsnittsurval) resp. som mera översiktliga längdsnittsjämförelser, där vi följer enskilda personer från 1993 till 2000 (tabell 22.1). Rekrytering, medlemsprofiler och tvärsnittstrender särredovisas vidare systematiskt efter ett större antal bestämningsfaktorer (ålder, kön, familjesituation, socioekonomisk grupp, utbildning, disponibel inkomst, region, etnicitet, vilket även sker med systematisk uppdelning efter kön). I tabellerna 22.2.b och 22.2.c redovisar vi även en uppdelning av idrottsrörelsen i föreningar för lagidrott resp. övriga föreningar Översikt Nuläge år 2000 År 2000 fanns personer i åldern år som var anslutna till någon idrottsförening, vilket utgör 31,1 procent av den vuxna befolkningen (tabell 22.2.a). Hälften av medlemmarna är aktiva ( eller 16,6 procent), 6,7 procent har något förtroendeuppdrag. Såväl ifråga om medlemstal som förtroendemän och aktiva utgör idrottsrörelsen den största gruppen av organisationer vid sidan av fackföreningsrörelsen. Idrottsrörelsens verksamhetsinriktning är starkt åldersinriktad (fysisk aktivitet, lagidrott, ungdomsverksamhet) vilket också framgår av medlemsprofilen. Medlemmarnas intressen går emellertid utöver egen fysisk aktivitet; den omfattar även passiva medlemmar som följer idrotten som åskådare, eller som föräldrar. Även i hög ålder finns en omfattande medlemsanslutning. En fjärdedel av medlemmarna är med i flera idrottsföreningar.

16 360 Idrottsföreningar Trend Sedan 1992 har andelen medlemmar minskat en aning, med 1,7 procentenheter. Minskningen gäller de aktiva medlemmarna, medan andelen passiva medlemmar är oförändrad. Det kan tyda på att de utövande medlemmarna har minskat. Vi kan här jämföra med politiska partier (med väsentligt lägre medlemskår), där en tredjedel av medlemmarna har försvunnit under 90-talet. Där gäller minskningen enbart de passiva medlemmarna. Andelen förtroendemän i idrottsrörelsen är oförändrad. I tabell 22.1 visar hur flödena har gått mellan 1992 och 2000, med hjälp av den panelundersökning är inbyggd i ULF. Tabell 22.1 visar personer som 1992 var år och som har intervjuats i ULF 1992 såväl som Även här ser vi tydliga effekter av ålder och kön, där äldre trappar ned och kvinnor deltar mindre än män. Trofastheten är trots detta omfattande i alla grupper som vi visar i tabellen, även bland äldre och bland kvinnor, jämfört med alla andra organisationer. Tabell 22.1 Medlemmar i idrottsföreningar. Panelflöden mellan Procenttal. Personer som deltog i ULF både 1992 och 2000, och som år 1992 var år gamla (n=2294). Trognparkomna med Summa Avhop- Nytill- Aldrig Samtliga 21,5 16,5 8,7 53, ,4 15,9 8,5 46, ,9 17,1 8,9 60, år 26,2 18,5 11,5 43, år 23,5 19,0 9,6 47, år 11,4 9,7 3,1 75,8 100 Arbetare+lägre tjm 19,0 15,7 8,2 57,1 100 Övriga tjm 23,4 18,7 10,3 47,5 100 Företagare 23,0 11,4 8,5 57,1 100 Större städer 19,6 16,2 9,2 55,0 100 Övriga Sverige 25,8 17,4 7,6 49,3 100 Omsättningen är kraftig. Det är många som hoppar av under perioden (dvs. slutar att vara med i någon idrottsförening), vilket inte är förvånande eftersom panelen ju blir 8 år äldre. Det är en lång tid i detta sammanhang, och det speglar att många under 8-årsperioden lämnar den aktiva idrotten. Samtidigt står dock många kvar som medlemmar långt bortom den ålder då man idrottar aktivt. Vi ser detta redan hos personer som 1992 var i åldern år, där 18,5 procent hade hoppat av (mest de något äldre som år 2000 kom upp i årsåldern). Nytillkomna ungdomar (tonåringar, den tidiga 20-årsåldern) fyllde på gruppen med 11,5 procent 1. Tabell 22.1 visar också att kvinnor deltar mindre än män Rekrytering inom olika befolkningsgrupper Tabell 22.2.a och diagram 22.1 visar detaljerna när det gäller andelen i olika befolkningsgrupper som är medlemmar i någon idrottsförening. Variation i andelen deltar i idrottsföreningar bör vid bemärkelse spegla befolkningens intressen såväl som praktiska möjligheter, men även traditioner, lokal förankring, allmän livsstil, hälsa och fritidsintressen. Statistiska särredovisningar av stora befolkningsgrupper fångar upp variation i många sådana avseenden, och orsaker till medlemskap och aktivitet kan också variera avsevärt för olika grupper. När det gäller idrottsföreningar är det framför allt intresset idrotten som står i centrum, såväl för aktivt utövande som passiv konsumtion som åskådare. Olika befolkningsgrupper använder idrottsrörelsen för båda syften i olika omfattning, vilket bl.a. framgår av medlemskap och aktivitet i olika åldersgrupper. Medlemskap i politiska partier är väsentligt högre i yngre åldrar (tjugoårsåldern), och därefter minskar idrottsaktiviteten och intresse blir alltmer mera kopplat till idrotten som underhållning. Det är i 40-årsåldern som andelen förtroendemän är störst. Aktiviteten (mötesdeltagande, arrangemang, lagidrott osv.) är däremot mest omfattande i den yngsta åldersgruppen och trappas sedan ned med ökande ålder. Samtidigt är det värt att notera att aktivitetsnivån i den yngsta åldersgruppen (16-1 Notera att tabell 22.1 avviker starkt från tabell 22.2.a. Det beror på att vi här tittar på en yngre grupp som har åldrats 8 år. Detta förklarar också varför avhopparna är betydligt fler än de nytillkommande. Tabell 22.2.a visar däremot trenden i ett tvärsnittsperspektiv, där samma åldersgrupper (16-84 år 1992 resp. 2000) jämförs med 8 års intervall.

17 Idrottsföreningar år) har minskat kraftigt, vilket tyder på att utövandet av idrott har minskat. Att medlemskap i idrottsföreningar även är relaterat till egna barn framgår också av tabell 22.2.a och diagram Det är föräldrar som dominerar bland förtroendemännen, och det är i regel män (pappor) som har den högsta medlemsandelen, vid sidan av unga män i åldern år. Här är medlemskapet uppenbarligen ofta kopplat till barnens idrottsutövande. 15 procent av de samboende papporna har ett styrelseuppdrag i en idrottsförening (5 procent bland samboende mödrar), och hälftenn är medlem i någon idrottsförening. Liksom för de flesta andra föreningstyper gäller även för idrottsrörelsen att lägre ekonomisk och social status innebär lägre deltagande i idrottsföreningar, såväl ifråga om medlemskap, förtroendeuppdrag och övrig aktivitet. Liksom i andra organisationer gäller att högre tjänstemän, högutbildade, de som har högre inkomster och infödda svenskar har fler medlemmar och fler som har förtroendeuppdrag Medlemsprofiler I tabell 22.3 jämför vi under- och överrepresentationen direkt med befolkningsstrukturen. Vi jämförelse av kolumn 1 och 2 med kolumn 3; notera att procenttalen här är beräknade vertikalt. Tabell 22.3 visar således att yngre (under 45 år), är något överrepresenterade och de äldre är överrepresenterade. Överrepresentationen är givetvis störst i den ålder då aktivt idrottande är som vanligast. Tabell 22.3 visar också att överrepresentationen av de yngsta har minskat under 90- talet. Arbetarklass, lågutbildade och låginkomstfamiljer är underrepresenterade, liksom utländska medborgare. I tabell 22.3 visar vi vidare välfärdsprofiler för medlemmar och aktiva, med hela befolkningen som referenspunkt. Här fördjupar vi redovisningen med avseende på välfärdskomponenterna politiska resurser, ekonomi, sysselsättning, boende och rekreation. Medlemmar i idrottsrörelsen, och särskilt de som betecknar sig som aktiva, är överrepresenterade i de kategorier som utgör favoriserade situationer. De har oftare varit aktiva i liknande situationer, t ex kontaktat någon ansvarig, de kan själva överklaga myndighetsbeslut, har talat på föreningsmöten i vidare bemärkelse, de har oftare kontaktat myndighetspersoner, skrivit insändare, undertecknat upprop och demonstrerat, och de brukar oftare delta i politiska diskussioner. Dessa karakteristika är självklart typiska för personer som organiserar sig och deltar i föreningslivet. Det är dessa som framför andra söker sig till föreningslivet, och det är också där de tränas till att utnyttja kollektivt inflytande genom organisationerna. I övrigt gäller att medlemmar i friluftsorganisationer, och särskilt de som betecknar sig som aktiva, är överrepresenterade i de kategorier som utgör favoriserade situationer i ekonomiska avseenden. Medlemmarna har något bättre ekonomi än genomsnittsbefolkningen. Deras bostadsstandard och materiella standard i vidare mening är bättre än totalbefolkningen. De bor oftare rymligt och i egnahem, har fritidshus, reser på semester och de har bättre utrustningsstandard. Medlemmarnas sociala nätverk skiljer sig också något från befolkningen i sin helhet. Det är fler som umgås med sina grannar och andra vänner.

18 362 Idrottsföreningar Diagram 22.1 Medlemskap och aktivitet i idrottsföreningar. År Procenttal. Förtroendeuppdrag Övriga aktiva medlemmar Passsiva medlemmar SAMTLIGA MÄN år år år år år KVINNOR år år år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn SOCIOEKONOMISK GRUPP Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst. Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen REGION 1 Stockholm 2 Göteborg, Malmö 3 Större kommuner 4 Södra mellanbygden 5 Norra tätbygden 6 Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar Naturaliserade inv. Utländska medborgare

19 Idrottsföreningar 363 Tabell 22.2.a : Medlemskap och aktivitet inom idrottsföreningar. Andelar inom olika befolkningsgrupper. Personer år. Nuläge år 2000 i procent samt utvecklingen mellan 1992 och 2000 i procentenheter, där plustecken anger ökning och * att förändringen är signifikant 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt Samtliga år * * därav: år * * * år * år år * år år år KÖN OCH ÅLDER Samtliga år * * år * * * år år år Samtliga år * år år * år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år * * Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år * Sambo utan barn, år Samboende med barn * * Ensamst utan barn, år * * * Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år * Sambo utan barn, år Samboende med barn *

20 364 Idrottsföreningar Tabell 22.2.a: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare * * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * * Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå * * Högre tjänstemän * Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande * * * Samtliga arbetare * Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare * Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå * * Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande * * * Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare * * Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän * Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän * Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande * UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb * Gymnasial utb * * Eftergymnasial utb * Förgymnasial utb * * Gymnasial utb * Eftergymnasial utb * Förgymnasial utb Gymnasial utb * Eftergymnasial utb *

21 Idrottsföreningar 365 Tabell 22.2.a: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt DISPONIBEL INKOMST Lägsta tredjedelen * Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen * Lägsta tredjedelen * Mellersta tredjedelen Högsta tredjedelen * Lägsta tredjedelen Mellersta tredjedelen * Högsta tredjedelen * REGION 1 Stockholm * * Göteborg, Malmö * * Större kommuner * Södra mellanbygden * Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm Göteborg, Malmö * Större kommuner * Södra mellanbygden * Norra tätbygden Norra glesbygden Stockholm * Göteborg, Malmö Större kommuner Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden NATIONALITET Infödda svenskar * * Naturaliserade inv Utländska medborgare Infödda svenskar * * Naturaliserade inv Utländska medborgare Infödda svenskar * Naturaliserade inv * Utländska medborgare * *

22 366 Idrottsföreningar Tabell 22.2.b: Medlemskap och aktivitet inom idrottsföreningar för lagidrotter. Andelar inom olika befolkningsgrupper Personer år. Nuläge år 2000 i procent 1. Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt Samtliga år därav: år år år år år år år KÖN OCH ÅLDER Samtliga år år år år år Samtliga år år år år år FAMILJESITUATION Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn Ensamst utan barn, år Ensamst utan barn, år Ensamstående med barn Sambo utan barn, år Sambo utan barn, år Samboende med barn

23 Idrottsföreningar 367 Tabell 22.2.b: (forts.) Har något Övriga Passiva Summa Antal enskilda föreningar inom förtroende- aktiva medlem- medlem- denna organisationstyp (2000) uppdrag med- mar mar Genomlemmar snitt SOCIOEKONOMISK GRUPP Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande Samtliga arbetare Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Samtliga tjänstemän Lägre tjänstemän Tjm på mellannivå Högre tjänstemän Ensamföretagare Företagare med anst Jordbrukare Studerande UTBILDNINGSNIVÅ Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb Förgymnasial utb Gymnasial utb Eftergymnasial utb