Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper
|
|
- Jakob Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper En beskrivning av hur livslängden förändras och varierar mellan grupper med olika utbildning, civilstånd och inkomst Örjan Hemström
2 Bakgrund och syfte Skillnader i dödlighet och livslängd efter bland annat civilstånd, utbildningsnivå och inkomst har rapporterats internationellt i en mängd studier Skillnaderna förefaller att förändras över tid Huvudsyftet är att analysera trender i livslängd efter utbildningsnivå och civilstånd Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper, Demografiska rapporter 2016:2.
3 Några frågeställningar Har skillnader i återstående medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå och civilstånd förändrats under senare tid? Har den förändrade sociala sammansättningen i befolkningen, särskilt den ökade utbildningsnivån, bidragit till den totala ökningen av livslängden i Sverige?
4 Material och metod Registerdata för olika år Livslängdsanalysen begränsad till befolkningen född i Sverige. Information om utbildningsnivå saknas ofta för utrikes födda grupper samtidigt som de har en övertäckning i befolkningsregistret (underskattade dödsrisker) Livslängd efter utbildning vid 30 och 65 års ålder och efter civilstånd vid 65 års ålder Dödlighet i olika åldersgrupper: - bidrag till livslängdsförändringar över tid - bidrag till skillnader mellan grupper Dödlighetsuppföljning med hänsyn till flera sociala faktorer samtidigt. Sociala faktorer 2009 dödlighet
5 UTBILDNINGSNIVÅ
6 Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter kön och utbildningsnivå Treåriga glidande medelvärden Ålder 90 Kvinnor Ålder 90 Män Eftergymnasial Gymnasial 84 Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Förgymnasial År för medelvärdet År för medelvärdet
7 Skillnad i livslängd vid 30 års ålder mellan grupper med olika utbildningsnivå Treåriga glidande medelvärden Skillnad i år 6 5 Kvinnor Eftergymnasial förgymnasial Skillnad i år 6 5 Män Eftergymnasial förgymnasial Gymnasial förgymnasial 3 Eftergymnasial gymnasial Gymnasial förgymnasial 2 Eftergymnasial gymnasial År för medeltalet År för medeltalet
8 Hur har förändrad dödlighet i olika åldrar mellan 2000 och 2014 bidragit till ökad livslängd för kvinnor med olika utbildningsnivå? Bidrag i antal år 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1-0,2 Störst bidrag till ökning för samtliga kvinnor i 9 åldersgrupper. För män gällde det i 8 åldersgrupper Förgymn. (0,6) Gymn. (1,4) Eftergymn. (1,5) Samtliga kvinnor (1,9) w Åldersgrupp Inom parantes framgår gruppens livslängdsökning mellan 2000 och 2014
9 Andelen med förgymnasial utbildning minskar Procent 80 Kvinnor Procent 80 Män Ålder Ålder
10 Andelen med eftergymnasial utbildning ökar Procent Kvinnor Percent Män Ålder Ålder
11 Olika åldersgruppers bidrag till skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder mellan gruppen med eftergymnasial och förgymnasial utbildning 2014 Bidrag till skillnad i antal år 0,8 0,7 Kvinnor (5,3 år) Män (5,9 år) 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0, w Åldersgrupp
12 CIVILSTÅND
13 Återstående medellivslängd vid 65 års ålder efter kön och civilstånd Treåriga glidande medelvärden Ålder Ålder 90 Kvinnor 90 Män 88 Gifta Änkor Skilda Aldrig gifta Gifta Änklingar Skilda Aldrig gifta År för medeltalet År för medeltalet
14 Skillnad i återstående medellivslängd vid 65 års ålder mellan grupper med olika civilstånd Treåriga glidande medelvärden Skillnad i antal år 5 Kvinnor Skillnad i antal år 5 Män Gifta aldrig gifta Gifta skilda Gifta änkor Gifta aldrig gifta Gifta skilda Gifta änklingar Skilda aldrig gifta Skilda aldrig gifta År för medeltalet År för medeltalet
15 Hur har förändrad dödlighet i olika åldrar mellan 2000 och 2014 bidragit till ökad livslängd för män med olika civilstånd? Bidrag i antal år 1,0 0,8 Aldrig gifta (1,9) Gifta (2,5) Skilda (2,5) Änklingar (2,0) Samtliga män (2,2) 0,6 0,4 0,2 0,0-0, w Åldersgrupp Inom parantes framgår gruppens livslängdsökning mellan 2000 och 2014
16 Andel samboende efter kön och civilstånd 1985 och 2014 Procent Aldrig gifta Gifta Skilda Änkor Aldrig gifta Gifta Skilda Änklingar Kvinnor Män Källor: Folk- och bostadsräkningen 1985 Hushållsregistret 2014
17 JÄMFÖRELSE AV LIVSLÄNGD OCH DÖDLIGHET I OLIKA SOCIALA GRUPPER
18 Medellivslängdens ökning från 65 års ålder efter 2001, två utbildningsgrupper jämfört med två civilståndsgrupper Treåriga glidande medelvärden Antal års ökning Kvinnor Antal års ökning Män 2,5 2,5 2,0 2,0 Eftergymn. utb. Gifta 1,5 Eftergymn. utb. Gifta 1,5 1,0 1,0 Förgymn. utb. 0,5 Förgymn. utb. 0,5 Aldrig gifta Aldrig gifta 0,0 0, År för medeltalet År för medeltalet
19 Utbildning, civilstånd och inkomst påverkar livslängden Medellivslängd från 65 års ålder Eftergymnasial utbildning tre år eller mer Eftergymnasial utbildning mindre än tre år Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Mörka staplar = Kvinnor Ljusa staplar = Män Gifta Änkor Skilda Aldrig gifta Inkomstkvartil 4 (högst) Inkomstkvartil 3 Inkomstkvartil 2 Inkomstkvartil 1 (lägst) Samtliga födda i Sverige Ålder
20 Fler sociala faktorer påverkar livslängd och dödlighet (resultat inkl. utrikes födda) Boende: de som bor i egna hem har lägst dödlighet, följt av bostadsrätt och hyresrätt; övrigt boende har högst dödlighet (samma resultat för olika kommungrupper) Antal barn: två barn lägst dödlighet, inga barn högst Födelselandsgrupp: födda utanför Europa har lägst dödlighet och födda i Norden har högst dödlighet Om samtliga sociala faktorer analyseras samtidigt har alla en egen betydelse: utbildningsnivå, civilstånd, inkomst, boende, antal barn och födelselandsgrupp
21 Skillnader i dödlighet efter utbildningsnivå inom olika inkomstgrupper bland kvinnor Utbildning och inkomst i åldern år 2009, dödlighet Index (log.skala) 2,0 Tal större än 1 = högre dödlighet än för kvinnor i medeltal Uppgift saknas Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial 3 år+ Forskarutbildning 1,0 * * * Tal mindre än 1 = lägre dödlighet än för kvinnor i medeltal 0,5 Kvartil 1 (lägst) Kvartil 2 Kvartil 3 Kvartil 4 (högst) * Resultatet avviker inte signifikant från medelnivån (åldersjusterat) Egen disponibel inkomst 2009
22 Gift + högutbildad + hög inkomst = extra långt liv? Medelålder bland avlidna räknat från 65 års ålder 2010: Skillnad i antal år Kvinnor Män 86,0 år för samtliga kvinnor 83,3 år för samtliga män Mellan grupperna är det 5 års skillnad bland kvinnor och nästan 7 års skillnad bland män -5 Gifta + eftergymn. utb. 3 år eller mer + hög inkomst Ogifta + förgymn. utb + låg inkomst
23 Hur uppstår sociala skillnader i dödlighet och livslängd? Skillnader i levnadsvanor, socialt stöd Stressande händelser: maka eller makes dödsfall eller skilsmässa ökar sannolikhet för kortare egen livslängd Egen ohälsa eller riskbeteenden tidigt i livet kan t.ex. göra att man inte går vidare till högre utbildningsnivåer, eller att man förblir ogift En högre utbildning ökar chanserna till jobb med bra lön och en god arbetsmiljö En högre inkomst ökar bl.a. chanserna att kunna välja boende Försämrad hälsa under arbetslivet leder automatiskt till minskad inkomst Olika sociala grupper får troligtvis inte samma vård
24 Sammanfattning Livslängden har ökat för alla utbildnings- och civilståndsgrupper under 2000-talet Skillnader i livslängd mellan utbildningsgrupper har ökat. Mellan grupper med eftergymnasial och förgymnasial utbildning är det nu nästan 6 års skillnad bland män och närmare 5,5 års skillnad bland kvinnor. Ökade skillnader räknat från både 30 och 65 års ålder Förgymnasialt utbildade har högre dödlighet än eftergymnasialt utbildade i alla åldrar 30 till 99 år Livslängden har ökat mer för hela befolkningen än för gruppen med eftergymnasial utbildning. Det pekar mot att den höjda utbildningsnivån i befolkningen (fler med eftergymnasial utbildning) bidrar till ökad livslängd Skillnader i livslängd mellan vissa civilstånd har också ökat, gruppen aldrig gifta halkar efter och gifta behåller eller till och med utökar sitt försprång Flera sociala faktorer påverkar livslängd och dödlighet också med samtidig hänsyn tagen till andra faktorer, t.ex. extra långt liv för de som är gifta, högutbildade och har hög inkomst Sociala skillnader i livslängd är större än skillnaden mellan könen
25 Tack!
Skillnader i livslängd mellan olika födelselandsgrupper
Skillnader i livslängd mellan olika födelselandsgrupper Örjan Hemström Prognosinstitutet, SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter BAKGRUND Nationella befolkningsframskrivningar Fertilitet och migration
Läs merMortaliteten i Stockholms län :
Mortaliteten i Stockholms län 2012 2016: jämförelser med Riket och länen, skillnader mellan kommuner och sociala grupper Örjan Hemström Prognosinstitutet, Statistiska centralbyrån facebook.com/statistiskacentralbyranscb
Läs merGruppen lågutbildade i Sverige
Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000
Läs merNya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström
Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd Lotta Persson Örjan Hemström Det framtida barnafödandet Lotta Persson Lotta.Persson@scb.se Antaganden för 7 grupper Födda barn efter moderns födelselandsgrupp
Läs merSveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet
Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet Befolkningsprognos 213-26 Varje år Ålder, kön och födelseland Till år 26 i publikationerna, 211
Läs merVilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?
1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden
Läs merHur gamla blir vi? Rapport 4. Lena Lundkvist
Rapport 4 Lena Lundkvist Förord Delegationen för senior arbetskraft har i uppdrag att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet. Delegationen ska sammanställa och sprida
Läs merDemografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden
Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden
Läs merVälfärd. BÄTTRE STATISTIK om barn och unga SVENSKARNA PAPPOR ARBETAR HÖGUTBILDADE. trivs hemma. mer än mammor. lever längre
STATISTIK OM VÄLFÄRD, ARBETSMARKNAD, UTBILDNING OCH BEFOLKNING Välfärd 3/216 SVENSKARNA trivs hemma PAPPOR ARBETAR mer än mammor HÖGUTBILDADE lever längre BÄTTRE STATISTIK om barn och unga Statistikskolan:
Läs merVälfärd. BÄTTRE STATISTIK om barn och unga SVENSKARNA PAPPOR ARBETAR HÖGUTBILDADE. trivs hemma. mer än mammor. lever längre
STATISTIK OM VÄLFÄRD, ARBETSMARKNAD, UTBILDNING OCH BEFOLKNING Välfärd 3/216 SVENSKARNA trivs hemma PAPPOR ARBETAR mer än mammor HÖGUTBILDADE lever längre BÄTTRE STATISTIK om barn och unga Statistikskolan:
Läs merMortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2016:
Demografisk rapport 2017:05 Mortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2016: delområden, utbildningsnivå och hushållstyp Befolkningsprognos 2017-2026/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för
Läs merHur ojämlik är hälsan i Sverige?
Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Johannes Hagen Jönköping International Business School 2018-11-26 BAKGRUND Sverige har hög förväntad livslängd i ett internationellt perspektiv Folkhälsoförbättringen har
Läs merStor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund
Stor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund Ewa Foss 8 Beroende på kön, den egna utbildningsbakgrunden och föräldrarnas utbildning har mellan 6 och 94 procent av en årskull 25-åringar
Läs merUtrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet
Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Skolresultat, förvärvsarbete och inkomst för födda i olika regioner Binniam Kidane Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Om rapporten
Läs merSammanhållen stad 2016
Sammanhållen stad 16 Boendesegregation Arbetslöshet Disponibel inkomst Utbildningsnivå Skolresultat Medellivslängd Sammanställning och redovisning av statistik hämtade från Supercross/Mona-systemet och
Läs merPensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB
Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pension från många håll Allmän pension Inkomstpension Garantipension PPM Tilläggspension
Läs merVuxenutbildningen nu och i framtiden
Vuxenutbildningen nu och i framtiden Erik Nilsson Statssekreterare Utbildningsdepartementet 1 Barn- och äldrebefolkningen växer mest Utvecklingen av befolkningen i olika åldersgrupper 197-17 samt prognos
Läs mer10 Tillgång till fritidshus
Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer
Läs merLandskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB
Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden
Läs merBehovsanalys äldre i Västra Götaland
Bilaga 6. Behovsanalys äldre i Västra Götaland Corina Caus, Folkhälsa Barbara Rubinstein, Samhällsanalys och Sara Gottfridsson, praktikant Befolkningsprognos till 2035 Invånarna 80 år eller äldre blir
Läs merSveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist
Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper
Läs merTEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda
TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background
Läs merSocial problematik och sjukskrivning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:9 Social problematik och sjukskrivning En analys av sambandet mellan allvarliga livshändelser och sjukskrivning under tidsperioden 1995 2015 Detta är en sammanfattning av
Läs merLöner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet
Läs merUppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016
Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har
Läs merDelgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
Läs merSysselsättning, hälsa och dödlighet
22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat
Läs merArbetsmarknad matchning och etablering
Arbetsmarknad matchning och etablering Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister 20 november 2017 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Stark sysselsättningsutveckling kv1 2001 kv3 2017, 15 74 år
Läs merFrågeområde Livsvillkor
Frågeområde Livsvillkor Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas olika indikatorer på livsvillkor: ekonomisk trygghet, delaktighet i samhället samt utsatthet för kränkande bemötande
Läs merUtbildningsnivå bland vuxna
Kapitel 2 Befo efolkningens Utbildningsnivå bland vuxna 17 Fortsatt stigande snivå Statistiska centralbyrån har mätt snivån i Sverige årligen sedan 1985. Även i samband med folk- och bostadsräkningarna
Läs merDEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:3. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Kvarboende, flyttningar och dödlighet
DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:3 106 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden 104 102 100 98 96 94 Kvarboende, flyttningar och dödlighet Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2
Läs merSkilda världar? Det demografiskt delade Sverige
Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige 18 Demografiska rapporter 18:2 Demographic reports 18:2 Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige Producent SCB, Prognosinstitutet Box 243 14 51 Stockholm
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merRegisterdata för integration
Registerdata för integration Petter Wikström Enheten för statistik om befolkning och ekonomisk välfärd integration@scb.se facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb
Läs merUtrikes föddas utbildningsbakgrund 2017
Utrikes föddas utbildningsbakgrund 2017 Utrikes föddas utbildningsbakgrund 2017 Producent Förfrågningar SCB Avdelningen för befolkning och välfärd 701 89 Örebro 010-479 40 00 Tomas Westling 010-479 61
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merDemografisk analys: Yrke och dödlighet ,
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (12) Demografisk analys: Yrke och dödlighet 2008 2012, 2014:3 BE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...
Läs merDet handlar om jämlik hälsa!
Det handlar om jämlik hälsa! Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader
Läs merVälkomna. Demografidagen 24 maj 2012
Välkomna Demografidagen 24 maj 212 Max 18 - databas om barn och unga Andreas Raneke Max 18 Målområden 1. En god levnadsstandard 2. Bästa möjliga hälsa 3. En god utbildning 4. En trygg uppväxt 5. Delaktighet
Läs mer2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren
Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan
Läs merDrabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?
Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Socioekonomiska skillnader i alkoholvanor och dödlighet Jonas Landberg och Lovisa Sydén Studie I: Utvecklingen av socioekonomiska skillnader i alkoholrelaterad
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Läs merBefolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män
Befolkning Befolkningens utveckling 189 9 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda 189 8 317 5 8 1 1 19 3 898 7 7 39 39 195 3 535 3 5 5 35 35 197 5 3 5 57 37 3 19 198 1 7 5 5 199
Läs merDemografisk analys: Tabeller & diagram 2015 BE0701
Befolkning och välfärd/prognosinstitutet 2016-06-08 1(9) Demografisk analys: Tabeller & diagram 2015 BE0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och
Läs merDöda. Hög medellivslängd. Definitioner och begrepp. För 0 åringar har dödsrisken bestämts enligt:
SCB Befolkningsstatistik del 3, 2003 Hög medellivslängd Antalet dödsfall varierar som regel mycket litet från det ena året till det andra. Under år 2003 avled 92 961 personer. Kvinnornas medellivslängd
Läs merVem kommer in, vem kommer ut?
Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merBilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Läs merBefolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( )
Befolkning Befolkningens utveckling 189 1 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) År Folkmängd Levande födda Döda 189 2 468 2 317 65 68 41 41 19 3 6 2 898 67 72 39 39 195 3 535 3 56 55 58 35 35 197 4 45 4 36
Läs merLedande indikator, USA. Källa: EcoWin
12 Ledande indikator, USA 115 11 15 1 2 21 22 23 24 25 Källa: EcoWin Procent av disponibel inkomst 15 Sparkvot, USA 1 5 1959 1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 23 1961 1965 1969 1973 1977
Läs merKommissionen för jämlik hälsa
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket
Läs merTandhälsan i Värmland
Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen
Läs merLöner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen och UCLS Uppsala universitet UCLS lönebildningskonferens
Läs merKvinnors företagande på landsbygden, Östergötland vs Sverige. Birgitta Sköld och Malin Tillmar
Kvinnors företagande på landsbygden, Östergötland vs Sverige Birgitta Sköld och Malin Tillmar Bakgrund En livskraftig landsbygd Demografiska utvecklingen i Sverige Omfattningen av företagande är därför
Läs merArbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade
Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt
Läs merUtrikes föddas arbetsmarknadssituation
AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och
Läs merHur integreras utrikesfödda på arbetsmarknaden?
Hur integreras utrikesfödda på arbetsmarknaden? Susanne Gullberg Brännström Therese Hedlund facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Integration hur vi har definierat det Förvärvsintensitet Relation
Läs merINTEGRATION: RAPPORT 5. Integration. utrikes födda i pensionsåldern. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden
INTEGRATION: RAPPORT 5 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Integration utrikes födda i pensionsåldern I N T E G R A T I O N : R A P P O R T 5 Integration utrikes födda i pensionsåldern Statistiska
Läs merRiksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen Landstingsfullmäktigevalen Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda könen könen könen
Tabell 6.1 Valdeltagande bland de röstberättigade till riksdags-, kommun- resp. landstingsvalen 2002. Särredovisning efter kön och ålder samt efter kön och län. Procenttal (1) Riksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen
Läs merRAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb
RAMS 2014 Maria Håkansson 2015-12-03 facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb 4 655 800 4 285 109 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Folk- och bostadsräkningar
Läs merPM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp
Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas
Läs merHögskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter
UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants
Läs merArbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti Sarah Nilsson, Analysavdelningen 12 september 2018
Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2018 Sarah Nilsson, Analysavdelningen 12 september 2018 Arbetsmarknadsdata i urval, Västra Götalands län augusti 2018 Källa: Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik,
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merArbetsmarknadsläget. fokus etablering. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 31 januari Arbetsmarknadsdepartementet 1
Arbetsmarknadsläget fokus etablering Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 31 januari 2018 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Arbetskraftsdeltagandet ökar Utveckling av arbetskraften, kv1 2001
Läs merSOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD
UPPDATERAD APRIL 2015 SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD BILAGA TILL KARLSTADS KOMMUNS FOLKHÄLSOSTRATEGI karlstads kommun I det här dokumentet har vi samlat några statistiska mått i ett försök
Läs merHur integreras utrikesfödda på arbetsmarknaden?
Hur integreras utrikesfödda på arbetsmarknaden? Susanne Gullberg Brännström Therese Hedlund facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Integration hur vi har definierat det Förvärvsintensitet Relation
Läs merNyanländas etablering - insatser för hållbart mottagande och effektiv etablering
Nyanländas etablering - insatser för hållbart mottagande och effektiv etablering Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 27 november 217 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Stark sysselsättningsutveckling
Läs merRegionala skillnader Regionala skillnader
Regionala skillnader Sektorer Stockholm Järvafältet Stockholm Västerort Solna Sundbyberg a innerstan Södra innerstan 0 10 20 km Befolkning 3 25 % 2 15 % 1 5 % Befolkning 6 5 4 3 2 1 6 5 4 3 2 1 Danderyd
Läs merBEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott
BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015
Läs merUtbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal
2012:3 Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen och ambitionen om ett näringsliv
Läs merGymnasieelevers bakgrund i Göteborg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN RAPPORT Dnr 0978/05 Stöd- och servicekontoret -11-31 Åke Hallberg 1(7) Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg Utbildningsförvaltningen har tagit fram uppgifter för elever i de kommunala
Läs merUnderlag som behövs för att göra befolkningsprognoser
Underlag som behövs för att göra befolkningsprognoser Lo Mildh Enheten för befolkningsstatistik facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb Innehåll Underlag för befolkningsprognoser
Läs merSJUKFRÅNVARO I OFFENTLIG OCH PRIVAT DRIVEN VÄLFÄRD
1/24 SJUKFRÅNVARO I OFFENTLIG OCH PRIVAT DRIVEN VÄLFÄRD Av Re-Think Datum 2019-01-28 RAPPORT 2/24 Av Re-Think Datum 2019-01-28 RAPPORT Sjukfrånvaron bland offentliga och privata verksamheter... 3 Sammanfattning...
Läs merSamband mellan barns och föräldrars utbildning
TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning Statistiska centralbyrån 2016 Report 2016:1 Intergenerational
Läs merLivslängden i Sverige
DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2016:4 Livslängden i Sverige 2011 2015 Livslängdstabeller för riket och länen Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer 1999
Läs merPreliminär befolkningsstatistik per månad år 2011 från SCB
Preliminär befolkningsstatistik per månad år 2011 från SCB 2012-01-12 Månad Folkmängd vid Folk- Levande Död- Döda Födelse- Invand- Utvand- Invand- Inrikes Inrikes Inrikes Nyblivna Nyblivna Änklingar Justeperiodens
Läs merUtbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal
2012:3 Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen och ambitionen om ett näringsliv
Läs merDelaktighet och inflytande i samhället
Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64
Läs mer30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115
Läs merBefolkningsstatistik per månad
Befolkningsstatistik per månad 2012 2012-12-11 Månad Folkmängd vid Folk- Levande Död- Döda Födelse- Invand- Utvand- Invand- Inrikes Inrikes Inrikes Nyblivna Nyblivna Änklingar Justeperiodens slut ökning
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs merMakar som delar på kakan en ESO-rapport om jämställda pensioner
Online appendix till: Makar som delar på kakan en ESO-rapport om jämställda pensioner Jenny Säve-Söderbergh, Docent, Institutet för Social Forskning (SOFI), Stockholms universitet Mail address: jenny.save-soderbergh@sofi.su.se.
Läs merStatistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg
Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,, Vejbystrand/Magnarp
Läs merArbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde
: Perspektiv från ett förlorat årtionde Joakim Palme TEST Kommittén Välfärdsbokslut: Uppdrag Beskriva individuell välfärdsutveckling och de socialpolitiska åtgärdssystemen Grupper: socioekonomiska, kvinnor/män,
Läs merIlija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg?
Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg? Återstående medellivslängd i Sverige 1841-2010 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 65,00 60,00 55,00 50,00 45,00 40,00 Män Kvinnor Linjär (Män) Linjär
Läs mer2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,
Läs merJämställd regional tillväxt?
Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av
Läs merEarly retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014
Early retirement and post-retirement health Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Population structure by major age groups, EU-27, 2011-2060 (% of total population)
Läs merDanderyds kommun. Danderyds Sjukhus
Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer
Läs merBNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin
7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967
Läs merUtrikesfödda på arbetsmarknaden
PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna
Läs mer2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Läs mer1. Barnfamiljerna. Familjetyp
1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18-21
Läs mer