Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper
|
|
|
- Jakob Nyberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper En beskrivning av hur livslängden förändras och varierar mellan grupper med olika utbildning, civilstånd och inkomst Örjan Hemström
2 Bakgrund och syfte Skillnader i dödlighet och livslängd efter bland annat civilstånd, utbildningsnivå och inkomst har rapporterats internationellt i en mängd studier Skillnaderna förefaller att förändras över tid Huvudsyftet är att analysera trender i livslängd efter utbildningsnivå och civilstånd Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper, Demografiska rapporter 2016:2.
3 Några frågeställningar Har skillnader i återstående medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå och civilstånd förändrats under senare tid? Har den förändrade sociala sammansättningen i befolkningen, särskilt den ökade utbildningsnivån, bidragit till den totala ökningen av livslängden i Sverige?
4 Material och metod Registerdata för olika år Livslängdsanalysen begränsad till befolkningen född i Sverige. Information om utbildningsnivå saknas ofta för utrikes födda grupper samtidigt som de har en övertäckning i befolkningsregistret (underskattade dödsrisker) Livslängd efter utbildning vid 30 och 65 års ålder och efter civilstånd vid 65 års ålder Dödlighet i olika åldersgrupper: - bidrag till livslängdsförändringar över tid - bidrag till skillnader mellan grupper Dödlighetsuppföljning med hänsyn till flera sociala faktorer samtidigt. Sociala faktorer 2009 dödlighet
5 UTBILDNINGSNIVÅ
6 Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter kön och utbildningsnivå Treåriga glidande medelvärden Ålder 90 Kvinnor Ålder 90 Män Eftergymnasial Gymnasial 84 Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Förgymnasial År för medelvärdet År för medelvärdet
7 Skillnad i livslängd vid 30 års ålder mellan grupper med olika utbildningsnivå Treåriga glidande medelvärden Skillnad i år 6 5 Kvinnor Eftergymnasial förgymnasial Skillnad i år 6 5 Män Eftergymnasial förgymnasial Gymnasial förgymnasial 3 Eftergymnasial gymnasial Gymnasial förgymnasial 2 Eftergymnasial gymnasial År för medeltalet År för medeltalet
8 Hur har förändrad dödlighet i olika åldrar mellan 2000 och 2014 bidragit till ökad livslängd för kvinnor med olika utbildningsnivå? Bidrag i antal år 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1-0,2 Störst bidrag till ökning för samtliga kvinnor i 9 åldersgrupper. För män gällde det i 8 åldersgrupper Förgymn. (0,6) Gymn. (1,4) Eftergymn. (1,5) Samtliga kvinnor (1,9) w Åldersgrupp Inom parantes framgår gruppens livslängdsökning mellan 2000 och 2014
9 Andelen med förgymnasial utbildning minskar Procent 80 Kvinnor Procent 80 Män Ålder Ålder
10 Andelen med eftergymnasial utbildning ökar Procent Kvinnor Percent Män Ålder Ålder
11 Olika åldersgruppers bidrag till skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder mellan gruppen med eftergymnasial och förgymnasial utbildning 2014 Bidrag till skillnad i antal år 0,8 0,7 Kvinnor (5,3 år) Män (5,9 år) 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0, w Åldersgrupp
12 CIVILSTÅND
13 Återstående medellivslängd vid 65 års ålder efter kön och civilstånd Treåriga glidande medelvärden Ålder Ålder 90 Kvinnor 90 Män 88 Gifta Änkor Skilda Aldrig gifta Gifta Änklingar Skilda Aldrig gifta År för medeltalet År för medeltalet
14 Skillnad i återstående medellivslängd vid 65 års ålder mellan grupper med olika civilstånd Treåriga glidande medelvärden Skillnad i antal år 5 Kvinnor Skillnad i antal år 5 Män Gifta aldrig gifta Gifta skilda Gifta änkor Gifta aldrig gifta Gifta skilda Gifta änklingar Skilda aldrig gifta Skilda aldrig gifta År för medeltalet År för medeltalet
15 Hur har förändrad dödlighet i olika åldrar mellan 2000 och 2014 bidragit till ökad livslängd för män med olika civilstånd? Bidrag i antal år 1,0 0,8 Aldrig gifta (1,9) Gifta (2,5) Skilda (2,5) Änklingar (2,0) Samtliga män (2,2) 0,6 0,4 0,2 0,0-0, w Åldersgrupp Inom parantes framgår gruppens livslängdsökning mellan 2000 och 2014
16 Andel samboende efter kön och civilstånd 1985 och 2014 Procent Aldrig gifta Gifta Skilda Änkor Aldrig gifta Gifta Skilda Änklingar Kvinnor Män Källor: Folk- och bostadsräkningen 1985 Hushållsregistret 2014
17 JÄMFÖRELSE AV LIVSLÄNGD OCH DÖDLIGHET I OLIKA SOCIALA GRUPPER
18 Medellivslängdens ökning från 65 års ålder efter 2001, två utbildningsgrupper jämfört med två civilståndsgrupper Treåriga glidande medelvärden Antal års ökning Kvinnor Antal års ökning Män 2,5 2,5 2,0 2,0 Eftergymn. utb. Gifta 1,5 Eftergymn. utb. Gifta 1,5 1,0 1,0 Förgymn. utb. 0,5 Förgymn. utb. 0,5 Aldrig gifta Aldrig gifta 0,0 0, År för medeltalet År för medeltalet
19 Utbildning, civilstånd och inkomst påverkar livslängden Medellivslängd från 65 års ålder Eftergymnasial utbildning tre år eller mer Eftergymnasial utbildning mindre än tre år Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Mörka staplar = Kvinnor Ljusa staplar = Män Gifta Änkor Skilda Aldrig gifta Inkomstkvartil 4 (högst) Inkomstkvartil 3 Inkomstkvartil 2 Inkomstkvartil 1 (lägst) Samtliga födda i Sverige Ålder
20 Fler sociala faktorer påverkar livslängd och dödlighet (resultat inkl. utrikes födda) Boende: de som bor i egna hem har lägst dödlighet, följt av bostadsrätt och hyresrätt; övrigt boende har högst dödlighet (samma resultat för olika kommungrupper) Antal barn: två barn lägst dödlighet, inga barn högst Födelselandsgrupp: födda utanför Europa har lägst dödlighet och födda i Norden har högst dödlighet Om samtliga sociala faktorer analyseras samtidigt har alla en egen betydelse: utbildningsnivå, civilstånd, inkomst, boende, antal barn och födelselandsgrupp
21 Skillnader i dödlighet efter utbildningsnivå inom olika inkomstgrupper bland kvinnor Utbildning och inkomst i åldern år 2009, dödlighet Index (log.skala) 2,0 Tal större än 1 = högre dödlighet än för kvinnor i medeltal Uppgift saknas Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial 3 år+ Forskarutbildning 1,0 * * * Tal mindre än 1 = lägre dödlighet än för kvinnor i medeltal 0,5 Kvartil 1 (lägst) Kvartil 2 Kvartil 3 Kvartil 4 (högst) * Resultatet avviker inte signifikant från medelnivån (åldersjusterat) Egen disponibel inkomst 2009
22 Gift + högutbildad + hög inkomst = extra långt liv? Medelålder bland avlidna räknat från 65 års ålder 2010: Skillnad i antal år Kvinnor Män 86,0 år för samtliga kvinnor 83,3 år för samtliga män Mellan grupperna är det 5 års skillnad bland kvinnor och nästan 7 års skillnad bland män -5 Gifta + eftergymn. utb. 3 år eller mer + hög inkomst Ogifta + förgymn. utb + låg inkomst
23 Hur uppstår sociala skillnader i dödlighet och livslängd? Skillnader i levnadsvanor, socialt stöd Stressande händelser: maka eller makes dödsfall eller skilsmässa ökar sannolikhet för kortare egen livslängd Egen ohälsa eller riskbeteenden tidigt i livet kan t.ex. göra att man inte går vidare till högre utbildningsnivåer, eller att man förblir ogift En högre utbildning ökar chanserna till jobb med bra lön och en god arbetsmiljö En högre inkomst ökar bl.a. chanserna att kunna välja boende Försämrad hälsa under arbetslivet leder automatiskt till minskad inkomst Olika sociala grupper får troligtvis inte samma vård
24 Sammanfattning Livslängden har ökat för alla utbildnings- och civilståndsgrupper under 2000-talet Skillnader i livslängd mellan utbildningsgrupper har ökat. Mellan grupper med eftergymnasial och förgymnasial utbildning är det nu nästan 6 års skillnad bland män och närmare 5,5 års skillnad bland kvinnor. Ökade skillnader räknat från både 30 och 65 års ålder Förgymnasialt utbildade har högre dödlighet än eftergymnasialt utbildade i alla åldrar 30 till 99 år Livslängden har ökat mer för hela befolkningen än för gruppen med eftergymnasial utbildning. Det pekar mot att den höjda utbildningsnivån i befolkningen (fler med eftergymnasial utbildning) bidrar till ökad livslängd Skillnader i livslängd mellan vissa civilstånd har också ökat, gruppen aldrig gifta halkar efter och gifta behåller eller till och med utökar sitt försprång Flera sociala faktorer påverkar livslängd och dödlighet också med samtidig hänsyn tagen till andra faktorer, t.ex. extra långt liv för de som är gifta, högutbildade och har hög inkomst Sociala skillnader i livslängd är större än skillnaden mellan könen
25 Tack!
Skillnader i livslängd mellan olika födelselandsgrupper
Skillnader i livslängd mellan olika födelselandsgrupper Örjan Hemström Prognosinstitutet, SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter BAKGRUND Nationella befolkningsframskrivningar Fertilitet och migration
Gruppen lågutbildade i Sverige
Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000
Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström
Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd Lotta Persson Örjan Hemström Det framtida barnafödandet Lotta Persson [email protected] Antaganden för 7 grupper Födda barn efter moderns födelselandsgrupp
Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet
Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet Befolkningsprognos 213-26 Varje år Ålder, kön och födelseland Till år 26 i publikationerna, 211
Hur gamla blir vi? Rapport 4. Lena Lundkvist
Rapport 4 Lena Lundkvist Förord Delegationen för senior arbetskraft har i uppdrag att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet. Delegationen ska sammanställa och sprida
Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden
Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden
Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB
Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pension från många håll Allmän pension Inkomstpension Garantipension PPM Tilläggspension
10 Tillgång till fritidshus
Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog
Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB
Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden
Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist
Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper
TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda
TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet
Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
Sysselsättning, hälsa och dödlighet
22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat
Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige
Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige 18 Demografiska rapporter 18:2 Demographic reports 18:2 Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige Producent SCB, Prognosinstitutet Box 243 14 51 Stockholm
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Det handlar om jämlik hälsa!
Det handlar om jämlik hälsa! Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader
Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män
Befolkning Befolkningens utveckling 189 9 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda 189 8 317 5 8 1 1 19 3 898 7 7 39 39 195 3 535 3 5 5 35 35 197 5 3 5 57 37 3 19 198 1 7 5 5 199
Döda. Hög medellivslängd. Definitioner och begrepp. För 0 åringar har dödsrisken bestämts enligt:
SCB Befolkningsstatistik del 3, 2003 Hög medellivslängd Antalet dödsfall varierar som regel mycket litet från det ena året till det andra. Under år 2003 avled 92 961 personer. Kvinnornas medellivslängd
Vem kommer in, vem kommer ut?
Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Kommissionen för jämlik hälsa
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen och UCLS Uppsala universitet UCLS lönebildningskonferens
Utrikes föddas arbetsmarknadssituation
AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och
INTEGRATION: RAPPORT 5. Integration. utrikes födda i pensionsåldern. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden
INTEGRATION: RAPPORT 5 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Integration utrikes födda i pensionsåldern I N T E G R A T I O N : R A P P O R T 5 Integration utrikes födda i pensionsåldern Statistiska
Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter
UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants
Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD
UPPDATERAD APRIL 2015 SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD BILAGA TILL KARLSTADS KOMMUNS FOLKHÄLSOSTRATEGI karlstads kommun I det här dokumentet har vi samlat några statistiska mått i ett försök
Hur integreras utrikesfödda på arbetsmarknaden?
Hur integreras utrikesfödda på arbetsmarknaden? Susanne Gullberg Brännström Therese Hedlund facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Integration hur vi har definierat det Förvärvsintensitet Relation
BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott
BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015
Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN RAPPORT Dnr 0978/05 Stöd- och servicekontoret -11-31 Åke Hallberg 1(7) Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg Utbildningsförvaltningen har tagit fram uppgifter för elever i de kommunala
Underlag som behövs för att göra befolkningsprognoser
Underlag som behövs för att göra befolkningsprognoser Lo Mildh Enheten för befolkningsstatistik facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb Innehåll Underlag för befolkningsprognoser
Samband mellan barns och föräldrars utbildning
TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning Statistiska centralbyrån 2016 Report 2016:1 Intergenerational
Livslängden i Sverige
DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2016:4 Livslängden i Sverige 2011 2015 Livslängdstabeller för riket och länen Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer 1999
Preliminär befolkningsstatistik per månad år 2011 från SCB
Preliminär befolkningsstatistik per månad år 2011 från SCB 2012-01-12 Månad Folkmängd vid Folk- Levande Död- Döda Födelse- Invand- Utvand- Invand- Inrikes Inrikes Inrikes Nyblivna Nyblivna Änklingar Justeperiodens
Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal
2012:3 Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen och ambitionen om ett näringsliv
Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg
Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande
Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg?
Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg? Återstående medellivslängd i Sverige 1841-2010 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 65,00 60,00 55,00 50,00 45,00 40,00 Män Kvinnor Linjär (Män) Linjär
2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna
Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus
Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer
BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin
7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967
Utrikesfödda på arbetsmarknaden
PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna
2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
