Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper"

Transkript

1 Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper En beskrivning av hur livslängden förändras och varierar mellan grupper med olika utbildning, civilstånd och inkomst Örjan Hemström

2 Bakgrund och syfte Skillnader i dödlighet och livslängd efter bland annat civilstånd, utbildningsnivå och inkomst har rapporterats internationellt i en mängd studier Skillnaderna förefaller att förändras över tid Huvudsyftet är att analysera trender i livslängd efter utbildningsnivå och civilstånd Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper, Demografiska rapporter 2016:2.

3 Några frågeställningar Har skillnader i återstående medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå och civilstånd förändrats under senare tid? Har den förändrade sociala sammansättningen i befolkningen, särskilt den ökade utbildningsnivån, bidragit till den totala ökningen av livslängden i Sverige?

4 Material och metod Registerdata för olika år Livslängdsanalysen begränsad till befolkningen född i Sverige. Information om utbildningsnivå saknas ofta för utrikes födda grupper samtidigt som de har en övertäckning i befolkningsregistret (underskattade dödsrisker) Livslängd efter utbildning vid 30 och 65 års ålder och efter civilstånd vid 65 års ålder Dödlighet i olika åldersgrupper: - bidrag till livslängdsförändringar över tid - bidrag till skillnader mellan grupper Dödlighetsuppföljning med hänsyn till flera sociala faktorer samtidigt. Sociala faktorer 2009 dödlighet

5 UTBILDNINGSNIVÅ

6 Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter kön och utbildningsnivå Treåriga glidande medelvärden Ålder 90 Kvinnor Ålder 90 Män Eftergymnasial Gymnasial 84 Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Förgymnasial År för medelvärdet År för medelvärdet

7 Skillnad i livslängd vid 30 års ålder mellan grupper med olika utbildningsnivå Treåriga glidande medelvärden Skillnad i år 6 5 Kvinnor Eftergymnasial förgymnasial Skillnad i år 6 5 Män Eftergymnasial förgymnasial Gymnasial förgymnasial 3 Eftergymnasial gymnasial Gymnasial förgymnasial 2 Eftergymnasial gymnasial År för medeltalet År för medeltalet

8 Hur har förändrad dödlighet i olika åldrar mellan 2000 och 2014 bidragit till ökad livslängd för kvinnor med olika utbildningsnivå? Bidrag i antal år 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1-0,2 Störst bidrag till ökning för samtliga kvinnor i 9 åldersgrupper. För män gällde det i 8 åldersgrupper Förgymn. (0,6) Gymn. (1,4) Eftergymn. (1,5) Samtliga kvinnor (1,9) w Åldersgrupp Inom parantes framgår gruppens livslängdsökning mellan 2000 och 2014

9 Andelen med förgymnasial utbildning minskar Procent 80 Kvinnor Procent 80 Män Ålder Ålder

10 Andelen med eftergymnasial utbildning ökar Procent Kvinnor Percent Män Ålder Ålder

11 Olika åldersgruppers bidrag till skillnaden i återstående medellivslängd vid 30 års ålder mellan gruppen med eftergymnasial och förgymnasial utbildning 2014 Bidrag till skillnad i antal år 0,8 0,7 Kvinnor (5,3 år) Män (5,9 år) 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0, w Åldersgrupp

12 CIVILSTÅND

13 Återstående medellivslängd vid 65 års ålder efter kön och civilstånd Treåriga glidande medelvärden Ålder Ålder 90 Kvinnor 90 Män 88 Gifta Änkor Skilda Aldrig gifta Gifta Änklingar Skilda Aldrig gifta År för medeltalet År för medeltalet

14 Skillnad i återstående medellivslängd vid 65 års ålder mellan grupper med olika civilstånd Treåriga glidande medelvärden Skillnad i antal år 5 Kvinnor Skillnad i antal år 5 Män Gifta aldrig gifta Gifta skilda Gifta änkor Gifta aldrig gifta Gifta skilda Gifta änklingar Skilda aldrig gifta Skilda aldrig gifta År för medeltalet År för medeltalet

15 Hur har förändrad dödlighet i olika åldrar mellan 2000 och 2014 bidragit till ökad livslängd för män med olika civilstånd? Bidrag i antal år 1,0 0,8 Aldrig gifta (1,9) Gifta (2,5) Skilda (2,5) Änklingar (2,0) Samtliga män (2,2) 0,6 0,4 0,2 0,0-0, w Åldersgrupp Inom parantes framgår gruppens livslängdsökning mellan 2000 och 2014

16 Andel samboende efter kön och civilstånd 1985 och 2014 Procent Aldrig gifta Gifta Skilda Änkor Aldrig gifta Gifta Skilda Änklingar Kvinnor Män Källor: Folk- och bostadsräkningen 1985 Hushållsregistret 2014

17 JÄMFÖRELSE AV LIVSLÄNGD OCH DÖDLIGHET I OLIKA SOCIALA GRUPPER

18 Medellivslängdens ökning från 65 års ålder efter 2001, två utbildningsgrupper jämfört med två civilståndsgrupper Treåriga glidande medelvärden Antal års ökning Kvinnor Antal års ökning Män 2,5 2,5 2,0 2,0 Eftergymn. utb. Gifta 1,5 Eftergymn. utb. Gifta 1,5 1,0 1,0 Förgymn. utb. 0,5 Förgymn. utb. 0,5 Aldrig gifta Aldrig gifta 0,0 0, År för medeltalet År för medeltalet

19 Utbildning, civilstånd och inkomst påverkar livslängden Medellivslängd från 65 års ålder Eftergymnasial utbildning tre år eller mer Eftergymnasial utbildning mindre än tre år Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Mörka staplar = Kvinnor Ljusa staplar = Män Gifta Änkor Skilda Aldrig gifta Inkomstkvartil 4 (högst) Inkomstkvartil 3 Inkomstkvartil 2 Inkomstkvartil 1 (lägst) Samtliga födda i Sverige Ålder

20 Fler sociala faktorer påverkar livslängd och dödlighet (resultat inkl. utrikes födda) Boende: de som bor i egna hem har lägst dödlighet, följt av bostadsrätt och hyresrätt; övrigt boende har högst dödlighet (samma resultat för olika kommungrupper) Antal barn: två barn lägst dödlighet, inga barn högst Födelselandsgrupp: födda utanför Europa har lägst dödlighet och födda i Norden har högst dödlighet Om samtliga sociala faktorer analyseras samtidigt har alla en egen betydelse: utbildningsnivå, civilstånd, inkomst, boende, antal barn och födelselandsgrupp

21 Skillnader i dödlighet efter utbildningsnivå inom olika inkomstgrupper bland kvinnor Utbildning och inkomst i åldern år 2009, dödlighet Index (log.skala) 2,0 Tal större än 1 = högre dödlighet än för kvinnor i medeltal Uppgift saknas Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial <3 år Eftergymnasial 3 år+ Forskarutbildning 1,0 * * * Tal mindre än 1 = lägre dödlighet än för kvinnor i medeltal 0,5 Kvartil 1 (lägst) Kvartil 2 Kvartil 3 Kvartil 4 (högst) * Resultatet avviker inte signifikant från medelnivån (åldersjusterat) Egen disponibel inkomst 2009

22 Gift + högutbildad + hög inkomst = extra långt liv? Medelålder bland avlidna räknat från 65 års ålder 2010: Skillnad i antal år Kvinnor Män 86,0 år för samtliga kvinnor 83,3 år för samtliga män Mellan grupperna är det 5 års skillnad bland kvinnor och nästan 7 års skillnad bland män -5 Gifta + eftergymn. utb. 3 år eller mer + hög inkomst Ogifta + förgymn. utb + låg inkomst

23 Hur uppstår sociala skillnader i dödlighet och livslängd? Skillnader i levnadsvanor, socialt stöd Stressande händelser: maka eller makes dödsfall eller skilsmässa ökar sannolikhet för kortare egen livslängd Egen ohälsa eller riskbeteenden tidigt i livet kan t.ex. göra att man inte går vidare till högre utbildningsnivåer, eller att man förblir ogift En högre utbildning ökar chanserna till jobb med bra lön och en god arbetsmiljö En högre inkomst ökar bl.a. chanserna att kunna välja boende Försämrad hälsa under arbetslivet leder automatiskt till minskad inkomst Olika sociala grupper får troligtvis inte samma vård

24 Sammanfattning Livslängden har ökat för alla utbildnings- och civilståndsgrupper under 2000-talet Skillnader i livslängd mellan utbildningsgrupper har ökat. Mellan grupper med eftergymnasial och förgymnasial utbildning är det nu nästan 6 års skillnad bland män och närmare 5,5 års skillnad bland kvinnor. Ökade skillnader räknat från både 30 och 65 års ålder Förgymnasialt utbildade har högre dödlighet än eftergymnasialt utbildade i alla åldrar 30 till 99 år Livslängden har ökat mer för hela befolkningen än för gruppen med eftergymnasial utbildning. Det pekar mot att den höjda utbildningsnivån i befolkningen (fler med eftergymnasial utbildning) bidrar till ökad livslängd Skillnader i livslängd mellan vissa civilstånd har också ökat, gruppen aldrig gifta halkar efter och gifta behåller eller till och med utökar sitt försprång Flera sociala faktorer påverkar livslängd och dödlighet också med samtidig hänsyn tagen till andra faktorer, t.ex. extra långt liv för de som är gifta, högutbildade och har hög inkomst Sociala skillnader i livslängd är större än skillnaden mellan könen

25 Tack!

Skillnader i livslängd mellan olika födelselandsgrupper

Skillnader i livslängd mellan olika födelselandsgrupper Skillnader i livslängd mellan olika födelselandsgrupper Örjan Hemström Prognosinstitutet, SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter BAKGRUND Nationella befolkningsframskrivningar Fertilitet och migration

Läs mer

Mortaliteten i Stockholms län :

Mortaliteten i Stockholms län : Mortaliteten i Stockholms län 2012 2016: jämförelser med Riket och länen, skillnader mellan kommuner och sociala grupper Örjan Hemström Prognosinstitutet, Statistiska centralbyrån facebook.com/statistiskacentralbyranscb

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd Lotta Persson Örjan Hemström Det framtida barnafödandet Lotta Persson Lotta.Persson@scb.se Antaganden för 7 grupper Födda barn efter moderns födelselandsgrupp

Läs mer

Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet

Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet Befolkningsprognos 213-26 Varje år Ålder, kön och födelseland Till år 26 i publikationerna, 211

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

Hur gamla blir vi? Rapport 4. Lena Lundkvist

Hur gamla blir vi? Rapport 4. Lena Lundkvist Rapport 4 Lena Lundkvist Förord Delegationen för senior arbetskraft har i uppdrag att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet. Delegationen ska sammanställa och sprida

Läs mer

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Välfärd. BÄTTRE STATISTIK om barn och unga SVENSKARNA PAPPOR ARBETAR HÖGUTBILDADE. trivs hemma. mer än mammor. lever längre

Välfärd. BÄTTRE STATISTIK om barn och unga SVENSKARNA PAPPOR ARBETAR HÖGUTBILDADE. trivs hemma. mer än mammor. lever längre STATISTIK OM VÄLFÄRD, ARBETSMARKNAD, UTBILDNING OCH BEFOLKNING Välfärd 3/216 SVENSKARNA trivs hemma PAPPOR ARBETAR mer än mammor HÖGUTBILDADE lever längre BÄTTRE STATISTIK om barn och unga Statistikskolan:

Läs mer

Välfärd. BÄTTRE STATISTIK om barn och unga SVENSKARNA PAPPOR ARBETAR HÖGUTBILDADE. trivs hemma. mer än mammor. lever längre

Välfärd. BÄTTRE STATISTIK om barn och unga SVENSKARNA PAPPOR ARBETAR HÖGUTBILDADE. trivs hemma. mer än mammor. lever längre STATISTIK OM VÄLFÄRD, ARBETSMARKNAD, UTBILDNING OCH BEFOLKNING Välfärd 3/216 SVENSKARNA trivs hemma PAPPOR ARBETAR mer än mammor HÖGUTBILDADE lever längre BÄTTRE STATISTIK om barn och unga Statistikskolan:

Läs mer

Mortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2016:

Mortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2016: Demografisk rapport 2017:05 Mortalitet och sociala faktorer i Stockholms län 2016: delområden, utbildningsnivå och hushållstyp Befolkningsprognos 2017-2026/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för

Läs mer

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Hur ojämlik är hälsan i Sverige? Johannes Hagen Jönköping International Business School 2018-11-26 BAKGRUND Sverige har hög förväntad livslängd i ett internationellt perspektiv Folkhälsoförbättringen har

Läs mer

Stor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund

Stor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund Stor variation i påbörjade högskolestudier beroende på bakgrund Ewa Foss 8 Beroende på kön, den egna utbildningsbakgrunden och föräldrarnas utbildning har mellan 6 och 94 procent av en årskull 25-åringar

Läs mer

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Skolresultat, förvärvsarbete och inkomst för födda i olika regioner Binniam Kidane Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Om rapporten

Läs mer

Sammanhållen stad 2016

Sammanhållen stad 2016 Sammanhållen stad 16 Boendesegregation Arbetslöshet Disponibel inkomst Utbildningsnivå Skolresultat Medellivslängd Sammanställning och redovisning av statistik hämtade från Supercross/Mona-systemet och

Läs mer

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pension från många håll Allmän pension Inkomstpension Garantipension PPM Tilläggspension

Läs mer

Vuxenutbildningen nu och i framtiden

Vuxenutbildningen nu och i framtiden Vuxenutbildningen nu och i framtiden Erik Nilsson Statssekreterare Utbildningsdepartementet 1 Barn- och äldrebefolkningen växer mest Utvecklingen av befolkningen i olika åldersgrupper 197-17 samt prognos

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa

Det handlar om jämlik hälsa Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer

Läs mer

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden

Läs mer

Behovsanalys äldre i Västra Götaland

Behovsanalys äldre i Västra Götaland Bilaga 6. Behovsanalys äldre i Västra Götaland Corina Caus, Folkhälsa Barbara Rubinstein, Samhällsanalys och Sara Gottfridsson, praktikant Befolkningsprognos till 2035 Invånarna 80 år eller äldre blir

Läs mer

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist

Sveriges framtida befolkning 2014-2060. Lena Lundkvist Sveriges framtida befolkning 214-26 Lena Lundkvist Prognos 214-26 Mellanliggande år SM 214 26 Ålder, Kön Född i Sverige/Utrikes född I databaserna: 214 211 Ålder, Kön 7 Födelselandsgrupper Födelselandsgrupper

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Social problematik och sjukskrivning

Social problematik och sjukskrivning SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:9 Social problematik och sjukskrivning En analys av sambandet mellan allvarliga livshändelser och sjukskrivning under tidsperioden 1995 2015 Detta är en sammanfattning av

Läs mer

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016 Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Arbetsmarknad matchning och etablering

Arbetsmarknad matchning och etablering Arbetsmarknad matchning och etablering Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister 20 november 2017 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Stark sysselsättningsutveckling kv1 2001 kv3 2017, 15 74 år

Läs mer

Frågeområde Livsvillkor

Frågeområde Livsvillkor Frågeområde Livsvillkor Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas olika indikatorer på livsvillkor: ekonomisk trygghet, delaktighet i samhället samt utsatthet för kränkande bemötande

Läs mer

Utbildningsnivå bland vuxna

Utbildningsnivå bland vuxna Kapitel 2 Befo efolkningens Utbildningsnivå bland vuxna 17 Fortsatt stigande snivå Statistiska centralbyrån har mätt snivån i Sverige årligen sedan 1985. Även i samband med folk- och bostadsräkningarna

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:3. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Kvarboende, flyttningar och dödlighet

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:3. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Kvarboende, flyttningar och dödlighet DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:3 106 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden 104 102 100 98 96 94 Kvarboende, flyttningar och dödlighet Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2

Läs mer

Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige

Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige 18 Demografiska rapporter 18:2 Demographic reports 18:2 Skilda världar? Det demografiskt delade Sverige Producent SCB, Prognosinstitutet Box 243 14 51 Stockholm

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Registerdata för integration

Registerdata för integration Registerdata för integration Petter Wikström Enheten för statistik om befolkning och ekonomisk välfärd integration@scb.se facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb

Läs mer

Utrikes föddas utbildningsbakgrund 2017

Utrikes föddas utbildningsbakgrund 2017 Utrikes föddas utbildningsbakgrund 2017 Utrikes föddas utbildningsbakgrund 2017 Producent Förfrågningar SCB Avdelningen för befolkning och välfärd 701 89 Örebro 010-479 40 00 Tomas Westling 010-479 61

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Demografisk analys: Yrke och dödlighet ,

Demografisk analys: Yrke och dödlighet , Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (12) Demografisk analys: Yrke och dödlighet 2008 2012, 2014:3 BE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa!

Det handlar om jämlik hälsa! Det handlar om jämlik hälsa! Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer och skillnader

Läs mer

Välkomna. Demografidagen 24 maj 2012

Välkomna. Demografidagen 24 maj 2012 Välkomna Demografidagen 24 maj 212 Max 18 - databas om barn och unga Andreas Raneke Max 18 Målområden 1. En god levnadsstandard 2. Bästa möjliga hälsa 3. En god utbildning 4. En trygg uppväxt 5. Delaktighet

Läs mer

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan

Läs mer

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Socioekonomiska skillnader i alkoholvanor och dödlighet Jonas Landberg och Lovisa Sydén Studie I: Utvecklingen av socioekonomiska skillnader i alkoholrelaterad

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser

Läs mer

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män

Befolkning. Befolkning efter ålder 1890, 1940, 2009 och 2025 Antal i 1000-tal och procent av alla kvinnor och män Befolkning Befolkningens utveckling 189 9 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda 189 8 317 5 8 1 1 19 3 898 7 7 39 39 195 3 535 3 5 5 35 35 197 5 3 5 57 37 3 19 198 1 7 5 5 199

Läs mer

Demografisk analys: Tabeller & diagram 2015 BE0701

Demografisk analys: Tabeller & diagram 2015 BE0701 Befolkning och välfärd/prognosinstitutet 2016-06-08 1(9) Demografisk analys: Tabeller & diagram 2015 BE0701 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

Döda. Hög medellivslängd. Definitioner och begrepp. För 0 åringar har dödsrisken bestämts enligt:

Döda. Hög medellivslängd. Definitioner och begrepp. För 0 åringar har dödsrisken bestämts enligt: SCB Befolkningsstatistik del 3, 2003 Hög medellivslängd Antalet dödsfall varierar som regel mycket litet från det ena året till det andra. Under år 2003 avled 92 961 personer. Kvinnornas medellivslängd

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte

Läs mer

Befolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( )

Befolkningens utveckling Antal i tal och folkökning ( ) Befolkning Befolkningens utveckling 189 1 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) År Folkmängd Levande födda Döda 189 2 468 2 317 65 68 41 41 19 3 6 2 898 67 72 39 39 195 3 535 3 56 55 58 35 35 197 4 45 4 36

Läs mer

Ledande indikator, USA. Källa: EcoWin

Ledande indikator, USA. Källa: EcoWin 12 Ledande indikator, USA 115 11 15 1 2 21 22 23 24 25 Källa: EcoWin Procent av disponibel inkomst 15 Sparkvot, USA 1 5 1959 1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 23 1961 1965 1969 1973 1977

Läs mer

Kommissionen för jämlik hälsa

Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige: Vässade styrsystem och mer jämlika villkor Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86% anser att hälsa är mycket

Läs mer

Tandhälsan i Värmland

Tandhälsan i Värmland Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen

Läs mer

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen och UCLS Uppsala universitet UCLS lönebildningskonferens

Läs mer

Kvinnors företagande på landsbygden, Östergötland vs Sverige. Birgitta Sköld och Malin Tillmar

Kvinnors företagande på landsbygden, Östergötland vs Sverige. Birgitta Sköld och Malin Tillmar Kvinnors företagande på landsbygden, Östergötland vs Sverige Birgitta Sköld och Malin Tillmar Bakgrund En livskraftig landsbygd Demografiska utvecklingen i Sverige Omfattningen av företagande är därför

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och

Läs mer

Hur integreras utrikesfödda på arbetsmarknaden?

Hur integreras utrikesfödda på arbetsmarknaden? Hur integreras utrikesfödda på arbetsmarknaden? Susanne Gullberg Brännström Therese Hedlund facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Integration hur vi har definierat det Förvärvsintensitet Relation

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 5. Integration. utrikes födda i pensionsåldern. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

INTEGRATION: RAPPORT 5. Integration. utrikes födda i pensionsåldern. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden INTEGRATION: RAPPORT 5 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Integration utrikes födda i pensionsåldern I N T E G R A T I O N : R A P P O R T 5 Integration utrikes födda i pensionsåldern Statistiska

Läs mer

Riksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen Landstingsfullmäktigevalen Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda könen könen könen

Riksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen Landstingsfullmäktigevalen Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda Män Kvinnor Båda könen könen könen Tabell 6.1 Valdeltagande bland de röstberättigade till riksdags-, kommun- resp. landstingsvalen 2002. Särredovisning efter kön och ålder samt efter kön och län. Procenttal (1) Riksdagsvalet Kommunfullmäktigevalen

Läs mer

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb RAMS 2014 Maria Håkansson 2015-12-03 facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb 4 655 800 4 285 109 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Folk- och bostadsräkningar

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti Sarah Nilsson, Analysavdelningen 12 september 2018

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti Sarah Nilsson, Analysavdelningen 12 september 2018 Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2018 Sarah Nilsson, Analysavdelningen 12 september 2018 Arbetsmarknadsdata i urval, Västra Götalands län augusti 2018 Källa: Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik,

Läs mer

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot

Läs mer

Arbetsmarknadsläget. fokus etablering. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 31 januari Arbetsmarknadsdepartementet 1

Arbetsmarknadsläget. fokus etablering. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 31 januari Arbetsmarknadsdepartementet 1 Arbetsmarknadsläget fokus etablering Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 31 januari 2018 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Arbetskraftsdeltagandet ökar Utveckling av arbetskraften, kv1 2001

Läs mer

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD UPPDATERAD APRIL 2015 SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD BILAGA TILL KARLSTADS KOMMUNS FOLKHÄLSOSTRATEGI karlstads kommun I det här dokumentet har vi samlat några statistiska mått i ett försök

Läs mer

Hur integreras utrikesfödda på arbetsmarknaden?

Hur integreras utrikesfödda på arbetsmarknaden? Hur integreras utrikesfödda på arbetsmarknaden? Susanne Gullberg Brännström Therese Hedlund facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Integration hur vi har definierat det Förvärvsintensitet Relation

Läs mer

Nyanländas etablering - insatser för hållbart mottagande och effektiv etablering

Nyanländas etablering - insatser för hållbart mottagande och effektiv etablering Nyanländas etablering - insatser för hållbart mottagande och effektiv etablering Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson 27 november 217 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Stark sysselsättningsutveckling

Läs mer

Regionala skillnader Regionala skillnader

Regionala skillnader Regionala skillnader Regionala skillnader Sektorer Stockholm Järvafältet Stockholm Västerort Solna Sundbyberg a innerstan Södra innerstan 0 10 20 km Befolkning 3 25 % 2 15 % 1 5 % Befolkning 6 5 4 3 2 1 6 5 4 3 2 1 Danderyd

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal 2012:3 Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen och ambitionen om ett näringsliv

Läs mer

Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg

Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN RAPPORT Dnr 0978/05 Stöd- och servicekontoret -11-31 Åke Hallberg 1(7) Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg Utbildningsförvaltningen har tagit fram uppgifter för elever i de kommunala

Läs mer

Underlag som behövs för att göra befolkningsprognoser

Underlag som behövs för att göra befolkningsprognoser Underlag som behövs för att göra befolkningsprognoser Lo Mildh Enheten för befolkningsstatistik facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb Innehåll Underlag för befolkningsprognoser

Läs mer

SJUKFRÅNVARO I OFFENTLIG OCH PRIVAT DRIVEN VÄLFÄRD

SJUKFRÅNVARO I OFFENTLIG OCH PRIVAT DRIVEN VÄLFÄRD 1/24 SJUKFRÅNVARO I OFFENTLIG OCH PRIVAT DRIVEN VÄLFÄRD Av Re-Think Datum 2019-01-28 RAPPORT 2/24 Av Re-Think Datum 2019-01-28 RAPPORT Sjukfrånvaron bland offentliga och privata verksamheter... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Samband mellan barns och föräldrars utbildning

Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning Statistiska centralbyrån 2016 Report 2016:1 Intergenerational

Läs mer

Livslängden i Sverige

Livslängden i Sverige DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2016:4 Livslängden i Sverige 2011 2015 Livslängdstabeller för riket och länen Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer 1999

Läs mer

Preliminär befolkningsstatistik per månad år 2011 från SCB

Preliminär befolkningsstatistik per månad år 2011 från SCB Preliminär befolkningsstatistik per månad år 2011 från SCB 2012-01-12 Månad Folkmängd vid Folk- Levande Död- Döda Födelse- Invand- Utvand- Invand- Inrikes Inrikes Inrikes Nyblivna Nyblivna Änklingar Justeperiodens

Läs mer

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal 2012:3 Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen och ambitionen om ett näringsliv

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Befolkningsstatistik per månad

Befolkningsstatistik per månad Befolkningsstatistik per månad 2012 2012-12-11 Månad Folkmängd vid Folk- Levande Död- Döda Födelse- Invand- Utvand- Invand- Inrikes Inrikes Inrikes Nyblivna Nyblivna Änklingar Justeperiodens slut ökning

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Makar som delar på kakan en ESO-rapport om jämställda pensioner

Makar som delar på kakan en ESO-rapport om jämställda pensioner Online appendix till: Makar som delar på kakan en ESO-rapport om jämställda pensioner Jenny Säve-Söderbergh, Docent, Institutet för Social Forskning (SOFI), Stockholms universitet Mail address: jenny.save-soderbergh@sofi.su.se.

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,, Vejbystrand/Magnarp

Läs mer

Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde

Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde : Perspektiv från ett förlorat årtionde Joakim Palme TEST Kommittén Välfärdsbokslut: Uppdrag Beskriva individuell välfärdsutveckling och de socialpolitiska åtgärdssystemen Grupper: socioekonomiska, kvinnor/män,

Läs mer

Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg?

Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg? Ilija Batljan Utmaningar och trender inom äldreomsorg? Återstående medellivslängd i Sverige 1841-2010 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 65,00 60,00 55,00 50,00 45,00 40,00 Män Kvinnor Linjär (Män) Linjär

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Jämställd regional tillväxt?

Jämställd regional tillväxt? Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av

Läs mer

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014

Early retirement and post-retirement health. Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Early retirement and post-retirement health Daniel Hallberg, Per Johansson, Malin Josephson Working paper ISF and IFAU May 2014 Population structure by major age groups, EU-27, 2011-2060 (% of total population)

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

1. Barnfamiljerna. Familjetyp

1. Barnfamiljerna. Familjetyp 1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18-21

Läs mer