TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

Transkript

1 TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

2

3 TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014

4 Report 2014:6 Educational background among foreign born persons Statistics Sweden 2014 Producent Producer SCB, enheten för och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE Örebro Förfrågningar Michael Karlsson, Inquiries Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Tema, rapport 2014:6. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda. It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Education Report 2014:6, Educational background among foreign born persons. Omslag/Cover: Ateljén, SCB. Foto/Photo: Matton bild URN:NBN:SE:SCB-2014-A40BR1406_pdf Denna publikation finns enbart i elektronisk form på This publication is only available in electronic form on

5 Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Förord Förord I serien Temarapporter presenteras resultat från olika ämnesområden inom befolknings- och välfärdsstatistiken. I denna rapport presenteras resultat från en registerbearbetning från den senaste versionen av SCB:s register befolkningens, Utbildningsregistret, avseende sbakgrund bland den utrikes födda befolkningen. Intresset har på senare år ökat för nyanlända invandrares sbakgrund. Denna rapport redovisar vilken sbakgrund som gruppen utrikes födda i yrkesverksam ålder har och beskriver särskilt de som invandrat under 2000-talet. Statistiska centralbyrån i november 2014 Inger Eklund Mikael Schöllin SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

6

7 Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Invandrade under 2000-talet... 7 Utrikes föddas snivå... 8 Utrikes födda kvinnor har lägre snivå än svenskfödda... 8 Ålderssammansättningen påverkar den totala snivån... 8 Stora skillnader i snivå mellan olika invandrargrupper Vanligare med forskar bland utrikes födda Utbildningsnivå bland invandrade under 2000-talet Nyinvandrade har hög snivå Större andel högutbildade kvinnor än män bland invandrade under 2000-talet Störst andel högutbildade i åldersgruppen år Utbildningsnivå för invandrade under 2000-talet efter födelseregion och födelseland Stor andel högutbildade bland kvinnor födda i Europa Hög snivå hos invandrade från Kina och Tyskland Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Bra att veta Bilagor Tabell 1 Utrikes födda befolkningen (25 64 år) 2013 från de 20 största invandringsländerna fördelade efter födelseland, kön och snivå Tabell 2 Utrikes födda befolkningen (25 64 år) 2013 med invandringsår från de 20 största invandringsländerna fördelade efter födelseland, kön och snivå Tabell 3 Utrikes födda befolkningen (25 64 år) 2013 med invandringsår från de 20 största invandringsländerna fördelade efter födelseland, kön och snivå Tabell 4 Utrikes födda befolkningen (25 64 år) 2013 med invandringsår från de 20 största invandringsländerna fördelade efter födelseland, kön och snivå Tabell 5 Utrikes födda befolkningen (25 64 år) 2013 med invandringsår från de 20 största invandringsländerna fördelade efter födelseland, kön och snivå Statistiska centralbyrån 5

8 6 Statistiska centralbyrån

9 Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Sammanfattning Sammanfattning De utrikes födda i befolkningen har en något lägre snivå än de som är födda i Sverige. När det gäller eftergymnasial är dock skillnaden liten; 41 procent av de inrikes födda i åldern år är eftergymnasialt utbildade jämfört med 39 procent av de utrikes födda. Andelen högutbildade, med eftergymnasial 3 år eller längre, är lika stor bland inrikes som utrikes födda, 25 procent. Däremot har en större andel av de utrikes födda en förgymnasial än de inrikes födda, 20 respektive 11 procent. Skillnaden i snivå mellan utrikes- och inrikes födda är något större för kvinnor än för män. Andelen lågutbildade, med förgymnasial som högsta, är större för de utrikes födda kvinnorna än för kvinnorna födda i Sverige, 20 respektive 8 procent, och andelen högutbildade är mindre. Utbildningsnivån för personer som invandrat till Sverige varierar mycket beroende på vilka länder varifrån utvandring har skett. Till stor del kan skillnaderna förklaras med åldersstruktur, skälen för att invandra till Sverige och vilken sstruktur som finns i det land varifrån utvandringen skett. Flera stora invandrargrupper har en högre snivå än inrikes födda. Av dem som är födda i Iran har en tredjedel minst treårig eftergymnasial. Andra stora grupper utrikes födda har en betydligt lägre snivå än de inrikes födda. Drygt hälften av dem som är födda i Somalia har en förgymnasial som högsta. Så är det även för personer födda i Thailand och Turkiet, 44 respektive 42 procent. Invandrade under 2000-talet Många som har invandrat till Sverige under 2000-talet har en högre snivå än de som invandrat tidigare. Utbildningsnivån för dessa är även högre än den inrikes födda befolkningens. Andelen högutbildade uppgår till 29 procent medan motsvarande andel bland de inrikes födda är 25 procent. En stor andel, 44 procent, av de som invandrat under 2000-talet är relativt unga (25 34 år), vilket till en del förklarar den höga snivån. De kvinnor som invandrat till Sverige under 2000-talet har i större utsträckning än män en eftergymnasial som är 3 år eller längre, 32 respektive 27 procent. Det är även en större andel med en förgymnasial bland kvinnor än män, 20 respektive 18 procent. En stor andel av dem som invandrat från Nordamerika, Norden och EU28 utom Norden under 2000-talet är högutbildade, 50 respektive 37 procent för de båda senare födelseregionerna har en minst 3-årig eftergymnasial. Av dem som invandrat från Afrika och Asien har en relativt stor andel en förgymnasial, 34 respektive 26 procent. Det är en större andel kvinnor födda i dessa två världsdelar som har en förgymnasial medan det är större andel män som har en eftergymnasial 3 år eller längre. För övriga födelseregioner utom Afrika och Asien är det en större andel kvinnor som har en högre. Statistiska centralbyrån 7

10 Utrikes föddas snivå Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Utrikes föddas snivå Totalt har de utrikes födda en något lägre snivå än de som är födda i Sverige. När det gäller eftergymnasial är skillnaden liten; 41 procent av de inrikes födda i åldern år är eftergymnasialt utbildade jämfört med 39 procent av de utrikes födda. Andelen högutbildade, eftergymnasial 3 år eller längre, är lika stor bland in- som utrikes födda, 25 procent. Bland de utrikes födda återfinns en högre andel med högst förgymnasial än bland de inrikes födda, 20 respektive 11 procent. är däremot vanligare bland de inrikes födda; närmare hälften har den sbakgrunden medan drygt en tredjedel har det av de utrikes födda. Det bör påpekas att siffrorna inte är helt jämförbara då uppgift saknas om högsta för 7 procent av den utrikes födda befolkningen. Utrikes födda kvinnor har lägre snivå än svenskfödda Skillnaden i snivå mellan ut- och inrikes födda är något större för kvinnor än för män. Framförallt är andelen lågutbildade, förgymnasial som högsta, större för de utrikes födda kvinnorna än för kvinnorna födda i Sverige, 20 respektive 8 procent. Bland de utrikes födda kvinnorna är det en något mindre andel högutbildade än bland de inrikes födda. De utrikes födda männen har i större utsträckning än de inrikes födda männen en lång eftergymnasial, 23 respektive 20 procent. Samtidigt är det en större andel för de utrikes födda männen som har en förgymnasial. Tabell 1 Utbildningsnivå för inrikes/utrikes födda efter kön år. Procent Kön Befolkning utb. utb. utb. kortare än 3 år utb. 3 år eller längre Uppgift om saknas Samtliga Totalt Kvinnor Män Inrikes födda Totalt ,4 Kvinnor ,3 Män ,4 Utrikes födda Totalt Kvinnor Män Ålderssammansättningen påverkar den totala snivån Utbildningsnivån är en generationsfråga. Yngre har en högre formell snivå än äldre. De yngsta åldersgrupperna, både bland in- och utrikes födda, har en betydligt större andel högutbildade än de äldsta åldersgrupperna. Det är framför allt en större andel av de yngre inrikes födda kvinnorna som är högutbildade jämfört med de utrikes födda kvinnorna. I åldersgrupperna år respektive år uppgår skillnaden till 7 respektive 9 procentenheter medan det 8 Statistiska centralbyrån

11 Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Utrikes föddas snivå bland männen i motsvarande åldersgrupper är en mycket liten skillnad mellan de in- respektive utrikes födda. Det bör påpekas att en relativt stor andel av de yngre utrikes födda har uppgift saknas om högsta och därmed kan andelen högutbildade vara underskattad. I de äldsta åldersgrupperna, år och år, är andelen högutbildade större bland utrikes födda än inrikes födda. Det är framför allt de utrikes födda männen i dessa två åldersgrupper som i större utsträckning är högutbildade än de inrikes födda männen. Andelen högutbildade kvinnor i de två äldsta åldersgrupperna är ungefär lika stor bland in- och utrikes födda. Tabell 2 Utbildningsnivå för inrikes/utrikes födda efter ålder och kön år. Procent Ålder Kön Befolkning utb. utb. Eftergymn Eftergymn utb. utb. < 3 år 3 år Uppgift saknas Inrikes födda år Totalt ,4 Kvinnor ,3 Män , Totalt ,9 Kvinnor ,7 Män , Totalt ,3 Kvinnor ,2 Män , Totalt ,2 Kvinnor ,1 Män , Totalt ,2 Kvinnor ,1 Män ,3 Utrikes födda år Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Statistiska centralbyrån 9

12 Utrikes föddas snivå Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Stora skillnader i snivå mellan olika invandrargrupper Utbildningsnivån varierar mycket mellan de länder varifrån invandringen har skett. Till stor del kan skillnaderna förklaras med åldersstruktur, skälen för att invandra till Sverige och vilken sstruktur som finns i det land varifrån utvandringen sker. Flera stora invandrargrupper har en högre snivå än inrikes födda. Av dem som är födda i Iran har en tredjedel minst treårig eftergymnasial. För personer med ursprung i Polen är 24 procent högutbildade. Andra stora grupper utrikes födda har en betydligt lägre snivå än de inrikes födda. Drygt hälften av dem som är födda i Somalia har en förgymnasial som högsta. En stor andel av de personer som är födda i Thailand och Turkiet, 44 respektive 42 procent, är förgymnasialt utbildade. Ålderssammansättningen påverkar snivån. Bland de som är födda i Finland är det en stor andel äldre, närmare hälften i åldern år, vilket gör att en relativt stor andel har en förgymnasial. Somaliafödda och thailandsfödda har trots en relativt ung befolkning, med 78 respektive 70 procent som är i åldern år, en hög andel förgymnasialt utbildade. Diagram 1 Utbildningsnivå för utrikes födda från de tio vanligaste födelseländerna år Procent Irak Finland Polen Iran Jugoslavien Bosnien- Hercegovina Turkiet Syrien Somalia Thailand utb. utb. kortare än 3 år utb. utb. 3 år eller längre Bland de mindre invandrargrupperna har personer födda i Ukraina, Ryssland, Mexiko och Vitryssland en mycket stor andel högutbildade. Närmare 60 procent har minst en treårig eftergymnasial som högsta. I avsnittet bilagor finns tabell 1 som redovisar snivån för de utrikes födda från de 20 vanligaste födelseländerna i Sverige år Ytterligare tabeller över befolkningens finns på SCB:s webbplats, se 10 Statistiska centralbyrån

13 Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Utrikes föddas snivå Vanligare med forskar bland utrikes födda De som är forskarutbildade och därmed har den högsta snivån, utgör drygt en procent av befolkningen i yrkesverksam ålder (25 64 år). Antalet forskarutbildade i Sverige uppgår till personer varav är utrikes födda. En forskar är betydligt vanligare i den utrikes delen födda delen av befolkningen. Av de utrikes födda är 1,9 procent forskarutbildade medan motsvarande andel för inrikes födda är 1,1 procent. Den vanligaste inriktningen på forskaren bland utrikes födda är inom naturvetenskap, 32 procent. För de inrikes födda är medicin den vanligaste inriktningen. Diagram 2 Forskarutbildade in- och utrikes födda efter de vanligaste sinriktningarna år Procent Samhällsvet., juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik och data Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård samt social omsorg Inrikes födda Utrikes födda Statistiska centralbyrån 11

14 Utbildningsnivå bland invandrade under 2000-talet Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Utbildningsnivå bland invandrade under 2000-talet Nyinvandrade har hög snivå De personer som invandrat till Sverige under 2000-talet har en högre snivå än de som invandrat tidigare. Utbildningsnivån är även högre än den inrikes födda befolkningens. Andelen högutbildade uppgår till 29 procent medan motsvarande andel bland de inrikes födda är 25 procent. En stor andel, 77 procent, av de utrikes födda som invandrat under 2000-talet är relativt unga (25 44 år), vilket till en del förklarar den höga snivån. Det bör påpekas att uppgift om högsta saknas för en betydligt större del bland dem som nyligen invandrat jämfört med dem som varit i Sverige en längre tid. För de utrikes födda som invandrat till Sverige under perioden saknas uppgift om högsta för 12 procent, vilket innebär att den verkliga andelen högutbildade sannolikt är större än den som redovisas i diagrammet nedan. När personerna väl etablerat sig i Sverige minskar successivt andelen för vilka uppgift om högsta saknas. För gruppen utrikes födda som invandrat under perioden saknas uppgift om högsta för en femtedel och det är en betydligt större andel jämfört med dem som invandrat under perioderna respektive Andelen gymnasialt utbildade är betydligt lägre för de senast invandrade jämfört med dem som invandrat 2008 eller tidigare. Utbildningsbakgrunden är ganska lika mellan dem som invandrat under perioderna respektive , med cirka 20 procent förgymnasialt utbildade och 30 procent högutbildade. Siffrorna ska tolkas med viss försiktighet då uppgift om högsta saknas för en relativt stor andel av de nyligen invandrade. Diagram 3 Utrikes födda befolkningen 2013 i åldern år efter snivå och senaste invandringsår för perioden Procent utb. utb. Eftergymn. utb. kortare än 3 år Eftergymn. utb. 3 år eller längre Uppgift om saknas Invandrat Invandrat Invandrat Statistiska centralbyrån

15 Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Utbildningsnivå bland invandrade under 2000-talet Större andel högutbildade kvinnor än män bland invandrade under 2000-talet De kvinnor som invandrat till Sverige under 2000-talet har i större utsträckning än män en minst 3-årig eftergymnasial. Det är även vanligare med en förgymnasial bland kvinnor än män med undantag av dem som invandrat under perioden En gymnasial är vanligare bland män än kvinnor, oavsett invandringsperiod under 2000-talet. Tabell 3 Utbildningsnivå för den utrikes födda befolkningen 2013 (25 64 år) efter senaste invandringsår under 2000-talet och kön. Procent Invandringsår Kön Befolkning utb utb Eftergymn utb < 3 år Eftergymn utb 3 år Uppgift saknas Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Störst andel högutbildade i åldersgruppen år Bland de som invandrade under 2000-talet är andelen högutbildade störst i åldersgruppen år, 31 procent. I den yngsta åldersgruppen, år, har 29 procent en eftergymnasial 3 år eller längre. Kvinnor är i större utsträckning än män högutbildade utom i den äldsta åldersgruppen. En förgymnasial är vanligare bland kvinnor än män med undantag av den den yngsta åldersgruppen och andelen förgymnasialt utbildade ökar med stigande ålder. Uppgift om högsta saknas för 14 procent i den yngsta och äldsta åldersgruppen med 14 procent. I samtliga åldersgrupper, utom den äldsta, saknas högsta för en större andel män än kvinnor. Statistiska centralbyrån 13

16 Utbildningsnivå bland invandrade under 2000-talet Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Tabell 4 Utbildningsnivå för den utrikes födda befolkningen 2013 (25 64 år) som invandrat under 2000-talet efter ålder och kön. Procent Ålder Kön Befolkning utb. utb. Eftergymn utb. < 3 år Eftergymn utb. 3 år Uppgift saknas Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Utbildningsnivå för invandrade under 2000-talet efter födelseregion och födelseland Stor andel högutbildade bland kvinnor födda i Europa Utbildningsbakgrunden varierar beroende på vilken del av världen man kommer ifrån. De flesta som invandrat till Sverige under 2000-talet har kommit från länder i Asien, EU28 utom Norden och Afrika. En stor andel av dem som invandrat från Nordamerika, Norden och EU28 utom Norden är högutbildade, 50 respektive 37 procent för de båda senare födelseregionerna har en minst 3-årig eftergymnasial. Dock är antalet personer som invandrat från Nordamerika ganska få, drygt personer, vilket motsvarar 2,5 procent av de utrikes födda i åldern år som invandrat till Sverige under 2000-talet. Av de som invandrat från Afrika och Asien har en relativt stor andel en förgymnasial, 34 respektive 26 procent. Kvinnor födda i dessa två regioner har i större utsträckning än män en förgymnasial och det är vanligare bland män med en eftergymnasial 3 år eller längre. För övriga regioner, utom Afrika och Asien, har kvinnor i betydligt större utsträckning en högre. Bland kvinnor födda i Europa är skillnaden mer än 10 procentenheter mellan kvinnor och män som har en lång eftergymnasial. Andelen personer för vilka uppgift saknas om högsta varierar mellan födelseregionerna. Bland invandrade från Norden och EU28 utom Norden saknas uppgift om högsta för en femtedel. För männen i dessa två födelseregioner saknas uppgift om högsta för 25 procent. 14 Statistiska centralbyrån

17 Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Utbildningsnivå bland invandrade under 2000-talet Tabell 5 Utbildningsnivå för den utrikes födda befolkningen 2013 (25 64 år) som invandrat under 2000-talet efter födelseregion och kön. Procent Kön Befolkning Födelseregion utb utb Eftergymn utb < 3 år Eftergymn utb 3 år Uppgift saknas Totalt Totalt Kvinnor Män Norden Totalt Kvinnor Män EU28 utom Totalt Norden Kvinnor Män Europa utom Totalt EU28 och Kvinnor Norden Män Afrika Totalt Kvinnor Män Nordamerika Totalt Kvinnor Män Sydamerika Totalt Kvinnor Män Asien Totalt Kvinnor Män Övriga Totalt regioner* Kvinnor Män *I gruppen övriga regioner ingår Oceanien, Sovjetunionen och födelseland okänt. Statistiska centralbyrån 15

18 Utbildningsnivå bland invandrade under 2000-talet Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Hög snivå hos invandrade från Kina och Tyskland Under 2000-talet har drygt utrikes födda i åldern år invandrat till Sverige och de vanligaste födelseländerna är Irak, Polen, Somalia och Iran. Drygt personer eller en fjärdedel har kommit från något av dessa fyra länder. Personer som är födda i Kina och Tyskland och som invandrat under 2000-talet är mycket välutbildade. Mer än hälften har en eftergymnasial 3 år eller längre. Även en stor andel av de personer som invandrat från Iran är högutbildade, 37 procent. De personer som invandrat från Somalia och Thailand under 2000-talet har i stor utsträckning en förgymnasial som högsta, 57 respektive 46 procent. Även bland personer som invandrat från Syrien har en relativt stor andel en förgymnasial, 38 procent. Skälen för invandringen varierar mellan länderna. Personer från Kina och Tyskland har i stor utsträckning kommit till Sverige på grund av studier och arbete medan de som invandrat från Irak, Somalia och Syrien främst kommit till Sverige av flyktingskäl. Temarapporten, Studerandemigrationen (2014:1), visar att studerandeinvandringen i vissa åldersgrupper ger ett betydande tillskott till gruppen eftergymnasialt utbildade. För en relativt stor andel av de utrikes födda, som invandrat till Sverige under 2000-talet, saknas uppgift om högsta. För invandrade från vissa länder är den andelen betydligt större än andra. Uppgift saknas för mer än 20 procent av dem som invandrat från Danmark och Polen under 2000-talet. Diagram 4 Utbildningsnivå 2013 för utrikes födda från de tio vanligaste födelseländerna som invandrat under 2000-talet år Procent Irak Polen Somalia Iran Thailand Syrien Tyskland Kina Turkiet Danmark utb. utb. kortare än 3 år utb. utb. 3 år eller längre 16 Statistiska centralbyrån

19 Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Utbildningsnivå bland invandrade under 2000-talet I de mindre invandrargrupperna (minst 1000 personer) som invandrat under talet har personer födda i Mexiko och Ukraina en mycket stor andel högutbildade, 64 respektive 60 procent med minst en treårig eftergymnasial. I avsnittet bilagor finns tabellerna 2-5 som redovisar snivån för de 20 vanligaste födelseländerna i Sverige som invandrat under perioderna , , samt Ytterligare tabeller över befolkningens finns på SCB:s webbplats, se Statistiska centralbyrån 17

20 Fakta om statistiken Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Denna studie bygger på uppgifter som är hämtade från SCB:s register Befolkningens, (Utbildningsregistret), version 2013 avseende högsta formella t.o.m. vårterminen 2013 för i Sverige folkbokförda personer den 31 december Registret uppdateras årligen. Uppgift om utrikes föddas kommer i första hand från enkätundersökningar riktade till nyinvandrade samt från Folk- och bostadsräkningar. Studien fokuserar framför allt på sbakgrund bland de utrikes födda i åldern år som invandrat under 2000-talet. Redovisningen görs huvudsakligen efter snivå, kön, ålder och födelseland. Förklaringen till att åldersgruppen år valts är att den omfattar personer i yrkesverksam ålder som haft möjlighet att skaffa sig en längre eftergymnasial. Definitioner och förklaringar Utbildningsnivå: Anger nivån på respektive individs högsta formella. Uppgifterna över snivå redovisas enligt sklassificeringen SUN Utbildningsnivån i en viss redovisningsgrupp (exempelvis män eller födelseland) definieras av hur stor andel som har förgymnasial, gymnasial, eftergymnasial etc. som högsta. Utbildningsinriktning: Anger vilket huvudsakligt område/ämne (enligt SUN 2000) respektive individs högsta är inriktad emot. Högutbildad: Här definierat som person med minst tre års eftergymnasial. Lågutbildad: Här definierat som person som genomgått på förgymnasial nivå (folkskola/grundskola eller motsvarande). Födelseland: För personer som invandrar till Sverige registreras uppgifter om födelseland. Ofta anges det land man utvandrat ifrån som födelseland om man är född där, även om landet som sådant inte existerade den tidpunkt då personen föddes (t.ex. Bosnien-Hercegovina). Så görs statistiken Samtliga uppgifter är hämtade från registret Befolkningens, (Utbildningsregistret), version 2013 avseende högsta formella t.o.m. vårterminen 2013 för i Sverige folkbokförda personer den 31 december Registret innehåller uppgift om högsta avklarade för landets folkbokförda invånare och uppdateras årligen. Uppgifter om avklarad rapporteras kontinuerligt till SCB från landets skolor och sanordnare. Dessa läggs efter bearbetning in i Utbildningsregistret vid den årliga uppdateringen. Uppgifter från folk- och bostadsräkningar 1970 och 1990 och administrativa register utanför SCB där sbakgrund ingår används också som uppgiftskällor. 18 Statistiska centralbyrån

21 Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Fakta om statistiken Statistikens tillförlitlighet Utrikes födda saknar uppgift om högsta i betydligt större utsträckning än inrikes födda. I befolkningen i åldern år saknar 1,7 procent uppgift om högsta. Andelen bland inrikes födda uppgår till 0,4 procent och bland utrikes födda saknar 6,6 procent uppgift om högsta. Av dem som nyligen invandrat till Sverige är det än vanligare att uppgift om högsta saknas. I gruppen som invandrat under 2013 saknar nästan 40 procent uppgift om högsta medan motsvarande andel bland dem som invandrat under 2012 uppgår till 20 procent. Utrikes födda med uppgift saknas minskar successivt ju längre personen varit i Sverige och hunnit göra avtryck i några av de register som används vid uppdatering av Utbildningsregistret. Bland de utrikes födda som invandrat till Sverige (i åldern år, år 2013) under 2000-talet saknar 12 procent uppgift om högsta. Motsvarande andel för invandrade under 1990-talet är 1,2 procent och för utrikes födda som invandrat 1989 eller tidigare saknar 0,5 procent uppgift om högsta i Utbildningsregistrets version Bra att veta Utbildningsregistret genomgick till version år 2000, större kvalitetshöjande förändringar vilket leder till ett tidsseriebrott som gör att jämförelser med tidigare versioner av registret måste göras med stor försiktighet. Förändringarna består i: 1) Det tidigare klassificeringssystemet SUN (Svensk Utbildningsnomenklatur) ersattes av den helt nya ISCED-anpassade nomenklaturen SUN ) Ett antal nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret tillkom. Exempel på nya källor är Summerade högskolepoäng 1993-, Komvux och Utländska ar som bedömts av Högskoleverket. Från och med 1999 ingår också SCB:s årliga enkät till utrikes födda som källa till registret. Enligt Utbildningsregistret höjdes snivån i riket kraftigt år 2000, vilket delvis är en effekt av de ovan beskrivna förändringarna. Mer information om kvalitetshöjningen år 2000 finns på För övriga förändringar under perioden samt en utförlig beskrivning av Utbildningsregistret, se SCB:s webbplats Statistiska centralbyrån 19

22 Bilagor Bilagor Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Tabell 1 Utrikes födda befolkningen (25 64 år) 2013 från de 20 största invandringsländerna fördelade efter födelseland, kön och snivå Födelseland Kön Befolkning < 3 år 3 år Uppgift saknas Irak Totalt Kvinnor Män Finland Totalt Kvinnor Män Polen Totalt Kvinnor Män Iran Totalt Kvinnor Män Jugoslavien Totalt Kvinnor Män Bosnien-Hercegovina Totalt Kvinnor Män Turkiet Totalt Kvinnor Män Syrien Totalt Kvinnor Män Statistiska centralbyrån

23 Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Bilagor Tabell 1 forts. Födelseland Kön Befolkning < 3 år 3 år Uppgift saknas Somalia Totalt Kvinnor Män Thailand Totalt Kvinnor Män Tyskland Totalt Kvinnor Män Danmark Totalt Kvinnor Män Chile Totalt Kvinnor Män Libanon Totalt Kvinnor Män Norge Totalt Kvinnor Män Kina Totalt Kvinnor Män Statistiska centralbyrån 21