LNRUWDGUDJ. 8WELOGQLQJVQLYnI UXWULNHVI GGD UF 49 SM 0001

Transkript

1 UF 49 SM WELOGQLQJVQLYnI UXWULNHVI GGD Educational attainment of immigrants LNRUWDGUDJ Statistiken avser personer folkbokförda i Sverige den 1 januari WULNHVI GGDOLNDYlOXWELOGDGHVRPGHVYHQVNI GGD Om man jämför ildningsnivån för den del av Sveriges befolkning som är infödd med den del av befolkningen som invandrat märks inga större skillnader. Ca 26 procent av de utrikes födda i åldrarna år har en högskoleildning vilket kan jämföras med 29 procent av de infödda svenskarna. När det gäller universitets- och högskoleildningar omfattande tre års studier eller mer (högildade) ligger andelen på 14 procent för såväl de utrikes födda som den infödda befolkningen. Andelen lågildade är något högre bland utrikes födda än bland svenskfödda, samtidigt som andelen medelildade (gymnasial ildning) är något högre bland de svenskfödda. 6WRUDVNLOOQDGHUPHOODQROLNDLQYDQGUDUJUXSSHU Invandrarna i Sverige är ingen homogen grupp, inte heller när det gäller ildningsnivå. Det finns stora skillnader beroende på vilket land man invandrat ifrån och i vilket sammanhang. Högsta andelarna högildade har de som invandrat från Sovjetunionen/Ryssland, Ukraina och Kuba, där andelen med minst tre års eftergymnasial ildning ligger på mer än 40 procent. Därefter följer Kina, USA, Lettland där andelen högildade ligger strax under 40 procent. Även Egypten, Mexiko, Kanada och Belgien har stora andelar högildade. Lägst andelar högildade har invandrare från Eritrea, Turkiet och Vietnam (5 procent eller lägre). Även länder som Jugoslavien, Libanon, Syrien, Etiopien, Somalia och Chile har låga andelar högildade (mellan 6 och 8 procent). Så även Finland, men detta hänger i första hand samman med att många av dem som invandrat från Finland kom till Sverige redan på 60- och 70-talet och är därmed betydligt äldre än övriga invandrargrupper. Anna-Karin Olsson, SCB, tfn , ak.olsson@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie UF Utbildning och forskning UF 49 SM Utkom den 8 juni Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 UF 49 SM lUVNLOWPnQJDK JXWELOGDGHEODQGGHVHQDVW LQYDQGUDGH Utbildningsnivån bland utrikes födda som invandrat under åren är särskilt hög. Andelen med en längre eftergymnasial ildning ligger mellan 23 och 28 procent, vilket innebär en klart större andel högildade än den som gäller för personer födda i Sverige (14 procent). Bland de länder som bidragit med högsta andelarna högildade under åren kan nämnas Nederländerna, Belgien, Frankrike, Lettland, Litauen, Ryssland, Ukraina, Kanada, USA, Mexiko, Kuba, Argentina, Sudan och Kina (samtliga över 40 procent). Andelen lågildade ligger totalt sett på samma nivå för dem som invandrat under åren som för de svenskfödda. Även här är skillnaderna dock stora mellan olika invandrargrupper. Störst andelar lågildade hade Thailand, Vietnam och Libanon (samtliga över 40 procent). Även länder som Grekland, Portugal, Makedonien, Eritrea, Gambia, Marocko, Tunisien, El Salvador, Syrien och Turkiet hade relativt stora andelar lågildade (30 procent eller mer). Utbildningsnivå för födda i Sverige och nyinvandrade år Educational attainment of people born in Sweden and recent immigrants, aged Födda i Sv erige Inv andrade Förgy mnasial ildning Gy mnasial ildning Eftergy masial ildning kortare än 3 år Eftergy masial ildning 3 år eller längre Procent

3 SCB 3 UF 49 SM 0001,QQHKnOO Statistiken med kommentarer 4 Utrikes födda lika välildade som svenskfödda 4 Utrikes födda kvinnor har något lägre ildningsnivå än svenskfödda 4 Stora skillnader mellan olika invandrargrupper 4 Ålderssammansättningen påverkar ildningsstrukturen 5 Ökad invandring från de nordiska länderna samt från EU-länderna 5 Särskilt många högildade bland de senast invandrade 6 Andelen lågildade på samma nivå som bland svenskfödda 7 Inga skillnader mellan män och kvinnor 7 Tabeller 8 1. Sveriges befolkning i åldern år fördelade efter födelseland, kön och ildningsnivå 8 2. Utrikes födda i åldern år med invandringsår respektive fördelade efter födelseland och ildningsnivå Utrikes födda i åldern år med invandringsår fördelade efter invandringsår, ursprung och ildningsnivå Utrikes födda i åldern år från de 20 största invandringsländerna fördelade efter födelseland och ildningsnivå Utrikes födda i åldern år med invandringsår och från de 20 största invandringsländerna fördelade efter födelseland och ildningsnivå 21 Fakta om statistiken 22 Detta omfattar statistiken 22 Definitioner och förklaringar 22 Så görs statistiken 22 Statistikens tillförlitlighet 23 Bra att veta 23 Summary and list of terms 24 Many immigrants with higher education 24 A higher level of education among recent immigrants 24 List of terms 25

4 SCB 4 UF 49 SM WDWLVWLNHQPHGNRPPHQWDUHU 8WULNHVI GGDOLNDYlOXWELOGDGHVRPVYHQVNI GGD Om man jämför ildningsnivån för den del av Sveriges befolkning som är infödd med den del av befolkningen som invandrat märks inga större skillnader. Ca 26 procent av de utrikes födda i åldrarna år har en högskoleildning vilket kan jämföras med 29 procent av de infödda svenskarna. När det gäller universitets- och högskoleildningar omfattande tre års studier eller mer (högildade) ligger andelen på 14 procent för såväl de utrikes födda som den infödda befolkningen. Siffrorna är dock inte helt jämförbara eftersom uppgift om ildning för cirka 7 procent av de utrikes födda. Andelen lågildade är något högre bland utrikes födda än bland svenskfödda, samtidigt som andelen medelildade (gymnasial ildning) är något högre bland de svenskfödda. Utbildningsnivå för födda i Sverige och utrikes födda år Educational attainment of people born in Sweden and people born in other countries, aged Födda i Sv erige Urikes födda Förgy mnasial ildning Gy mnasial ildning Eftergy masial ildning kortare än 3 år Eftergy masial ildning 3 år eller längre Procent Utrikes födda kvinnor har något lägre ildningsnivå än svenskfödda Skillnaderna mellan de utrikes födda och de svenskfödda är något större bland kvinnorna än bland männen. Framför allt är andelen lågildade högre bland de utrikes födda kvinnorna än bland de kvinnor som är födda i Sverige. De utrikes födda kvinnorna har även en något mindre andel med högre ildning. Skillnaderna är emellertid små, särskilt med tanke på att Sverige är ett av de mest jämlika länderna i världen när det gäller ildningsnivå kvinnorna har numera även passerat männen i detta avseende. Se vidare tabell 1. Stora skillnader mellan olika invandrargrupper Invandrarna i Sverige är ingen homogen grupp, inte heller när det gäller ildningsnivå. Det finns stora skillnader beroende på vilket land man invandrat ifrån och i vilket sammanhang. Högsta andelarna högildade har de som invandrat från Sovjetunionen/Ryssland, Ukraina och Kuba, där andelen med minst tre års eftergymnasial ildning ligger på mer än 40 procent. Därefter följer Kina, USA, Lettland där andelen högildade ligger strax under 40 procent. Även Egypten, Mexiko, Kanada och Belgien har stora andelar högildade (mer än 30 procent).

5 SCB 5 UF 49 SM 0001 Lägst andelar högildade har invandrare från Eritrea, Turkiet och Vietnam (5 procent eller lägre). Även länder som Jugoslavien, Libanon, Syrien, Etiopien, Somalia och Chile har låga andelar högildade (mellan 6 och 8 procent). Så även Finland, men detta hänger i första hand samman med att många av dem som invandrat från Finland kom till Sverige redan på 60- och 70-talet och därmed är betydligt äldre än övriga invandrargrupper. Det bör påpekas att invandrarna ofta inte är representativa för ildningsstrukturen i det land de kommer ifrån, vilket sammanhänger med de politiska och ekonomiska skäl som ligger bakom utvandringen. De har ofta betydligt högre ildning än befolkningen i ursprungsländerna, bl.a. gäller detta flera utomeuropeiska invandrargrupper. Ålderssammansättningen påverkar ildningsstrukturen Skillnader i ildningsnivå mellan svenskfödda och olika invandrargrupper sammanhänger inte bara med nationell och social bakgrund utan också med gruppernas olika ålderssammansättning. Tabellen nedan visar skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda svenskar i olika åldersklasser. Som framgår av tablån nedan är andelen lågildade väsentligt större för de utrikes födda än för de svenskfödda i de yngre åldersgrupperna. I övrigt föreligger inga större skillnader. Utbildningsnivå i olika åldersgrupper, procent Educational attainment in different age groups, per cent Åldersgrupp Gymnasial n < 3 år n 3 år Födda i Sverige Utrikes födda Ökad invandring från de nordiska länderna samt från EU-länderna Utbildningsnivån bland invandrarna påverkas både av vilka länder de utvandrat från och av skälen som ligger bakom. Även den ekonomiska situationen i Sverige har betydelse för vilka som söker sig hit. Under åren var invandringen till Sverige hög. Nästan en tredjedel av dem som invandrade kom från det krigsdrabbade f.d. Jugoslavien. Förhållandevis många lämnade även länder som Iran, Irak, Somalia och Libanon och bosatte sig i Sverige på grund av oroligheter i det egna landet. Under åren var invandringen något lägre. Andelen som invandrade från de övriga nordiska länderna och från EU-länderna ökade medan invandringen från övriga Europa minskade kraftigt. Invandringen från Asien och Afrika minskade också medan invandringen från Nord- och Sydamerika ökade. Se vidare tabell 2.

6 SCB 6 UF 49 SM 0001 Utrikes födda fördelade efter invandringsår och ursprung Immigrants by year of immigration and origin Norden Europa Öv riga v ärlsddelar 6lUVNLOWPnQJDK JXWELOGDGHEODQGGH VHQDVWLQYDQGUDGH Utbildningsnivån bland dem som invandrat under åren är särskilt hög. 23 procent hade en längre eftergymnasial ildning. Emellertid uppgift om ildning för 19 procent av dem som invandrat under denna period. Ett antagande om att bortfallet har samma ildningsstruktur som den grupp där uppgifter finns tillgängliga skulle ge en andel på 28 procent med längre eftergymnasial ildning. Detta är dock inte sannolikt eftersom det kan antas att de lågildade är överrepresenterade bland dem för vilka uppgift om ildning. Klart är att andelen med längre eftergymnasial ildning ligger på minst 23 procent och med stor sannolikhet någon procentenhet högre, vilket innebär en klart större andel högildade än den som gäller för födda i Sverige (14 procent). Bland de länder som bidragit med högsta andelarna högildade under åren kan nämnas Nederländerna, Belgien, Frankrike, Lettland, Litauen, Ryssland, Ukraina, Kanada, USA, Mexiko, Kuba, Argentina, Sudan och Kina (samtliga över 40 procent). Utbildningsnivå för födda i Sverige och nyinvandrade år Educational attainment of people born in Sweden and recent immigrants, aged Födda i Sv erige Inv andrade Förgy mnasial ildning Gy mnasial ildning Eftergy masial ildning kortare än 3 år Eftergy masial ildning 3 år eller längre Procent

7 SCB 7 UF 49 SM 0001 Andelen lågildade på samma nivå som bland svenskfödda Andelen med endast förgymnasial ildning bland de utrikes födda som invandrat ligger på 18 procent. Med antagandet att bortfallet har samma fördelning på ildningsnivå som gruppen där det finns uppgifter om ildning skulle andelen med endast förgymnasial ildning vara 22 procent. Troligen tillhör en något större del av bortfallet denna kategori. För födda i Sverige ligger andelen med endast förgymnasial ildning på 23 procent, dvs. på ungefär samma nivå. Påpekas bör att detta gäller totalt sett skillnaderna mellan olika invandrargrupper är stora. Störst andelar lågildade hade Thailand, Vietnam och Libanon (samtliga över 40 procent). Även länder som Grekland, Portugal, Makedonien, Eritrea, Gambia, Marocko, Tunisien, El Salvador, Syrien och Turkiet hade relativt stora andelar lågildade (30 procent eller mer). Inga skillnader mellan män och kvinnor Bland dem som invandrade under perioden hade kvinnorna en något lägre ildningsnivå en männen. Bland dem som invandrade under perioden märks dock inte några skillnader i ildningsnivå mellan män och kvinnor. Detta hänger samman med att invandringen från länder med förhållandevis hög ildningsnivå bland kvinnorna ökat samtidigt som invandringen från länder med förhållandevis låg ildningsnivå bland kvinnorna minskat. Nedanstående tablå visar att fördelningen per ildningsnivå är närmast identisk för män och kvinnor med invandringsår vilket inte riktigt är fallet för dem som invandrade då framförallt andelen lågildade var större bland kvinnorna. Utbildningsnivå för nyinvandrade män och kvinnor, procent Educational attainment of recent immigrants aged 25 64, per cent Kön Gymna- n sial < 3 år n 3 år Män Kvinnor Män Kvinnor

8 SCB 8 UF 49 SM DEHOOHU 1. Sveriges befolkning i åldern år fördelade efter födelseland, kön och ildningsnivå Swedish population aged by country of birth, sex and level of education Antal Gymnasial < 3 år 3 år Totalt Män Kvinnor Totalt Födda i Sverige Män Kvinnor Totalt Utrikes födda totalt Män Kvinnor Totalt Danmark Män Kvinnor Totalt Finland Män Kvinnor Totalt Island Män Kvinnor Totalt Norge Män Kvinnor Totalt Norden Män Kvinnor Totalt Belgien Män Kvinnor Totalt Frankrike Män Kvinnor Totalt Grekland Män Kvinnor Totalt Irland Män Kvinnor Totalt Italien Män Kvinnor Totalt Nederländerna Män Kvinnor Totalt Portugal Män Kvinnor Totalt

9 SCB 9 UF 49 SM 0001 Antal Gymnasial < 3 år 3 år Spanien Män Kvinnor Totalt Storbritannien Män Kvinnor Totalt Tyska dem rep (DDR) Män Kvinnor Totalt Tyskland Män Kvinnor Totalt Österrike Män Kvinnor Totalt Övriga EU Män (exkl. Norden) Kvinnor Totalt EU15 Män (exkl. Norden) Kvinnor Totalt Bosnien-Hercegovina Män Kvinnor Totalt Bulgarien Män Kvinnor Totalt Estland Män Kvinnor Totalt Jugoslavien Män Kvinnor Totalt Kroatien Män Kvinnor Totalt Lettland Män Kvinnor Totalt Makedonien Män Kvinnor Totalt Polen Män Kvinnor Totalt Rumänien Män Kvinnor Totalt Ryssland Män Kvinnor Totalt Schweiz Män Kvinnor Totalt

10 SCB 10 UF 49 SM 0001 Antal Gymnasial < 3 år 3 år Slovenien Män Kvinnor Totalt Tjeckoslovakien Män Kvinnor Totalt Ukraina Män Kvinnor Totalt Ungern Män Kvinnor Totalt Övriga Europa Män Kvinnor Totalt Europa Män (exkl. EU15) Kvinnor Totalt Algeriet Män Kvinnor Totalt Arabrep. Egypten Män Kvinnor Totalt Egypten Män Kvinnor Totalt Eritrea Män Kvinnor Totalt Etiopien Män Kvinnor Totalt Gambia Män Kvinnor Totalt Ghana Män Kvinnor Totalt Kenya Män Kvinnor Totalt Kongo (dem. rep.) Män Kvinnor Totalt Marocko Män Kvinnor Totalt Nigeria Män Kvinnor Totalt Somalia Män Kvinnor Totalt

11 SCB 11 UF 49 SM 0001 Antal Gymnasial < 3 år 3 år Sydafrika Män Kvinnor Totalt Tanzania Män Kvinnor Totalt Tunisien Män Kvinnor Totalt Uganda Män Kvinnor Totalt Övriga Afrika Män Kvinnor Totalt Afrika Män Kvinnor Totalt El Salvador Män Kvinnor Totalt Kanada Män Kvinnor Totalt Kuba Män Kvinnor Totalt Mexico Män Kvinnor Totalt USA Män Kvinnor Totalt Övriga Nordamerika Män Kvinnor Totalt Nordamerika Män Kvinnor Totalt Argentina Män Kvinnor Totalt Bolivia Män Kvinnor Totalt Brasilien Män Kvinnor Totalt Chile Män Kvinnor Totalt Colombia Män Kvinnor Totalt

12 SCB 12 UF 49 SM 0001 Antal Gymnasial < 3 år 3 år Ecuador Män Kvinnor Totalt Peru Män Kvinnor Totalt Uruguay Män Kvinnor Totalt Övriga Sydamerika Män Kvinnor Totalt Sydamerika Män Kvinnor Totalt Afghanistan Män Kvinnor Totalt Bangladesh Män Kvinnor Totalt Filippinerna Män Kvinnor Totalt Indien Män Kvinnor Totalt Indonesien Män Kvinnor Totalt Irak Män Kvinnor Totalt Iran Män Kvinnor Totalt Israel Män Kvinnor Totalt Japan Män Kvinnor Totalt Jordanien Män Kvinnor Totalt Kina Män Kvinnor Totalt Korea, Syd- Män Kvinnor Totalt Libanon Män Kvinnor Totalt

13 SCB 13 UF 49 SM 0001 Antal Gymnasial < 3 år 3 år Malaysia Män Kvinnor Totalt Pakistan Män Kvinnor Totalt Palestina Män Kvinnor Totalt Sri Lanka Män Kvinnor Totalt Syrien Män Kvinnor Totalt Thailand Män Kvinnor Totalt Turkiet Män Kvinnor Totalt Vietnam Män Kvinnor Totalt Vietnam, rep Män Kvinnor Totalt Övriga Asien Män Kvinnor Totalt Asien Män Kvinnor Totalt Australien Män Kvinnor Totalt Övriga Oceanien Män Kvinnor Totalt Oceanien Män Kvinnor Totalt Sovjetunionen Män Kvinnor Totalt Okänt / statslös Män Kvinnor Totalt

14 SCB 14 UF 49 SM Utrikes födda i åldern år med invandringsår respektive fördelade efter födelseland och ildningsnivå People born in other countries aged immigrating in and , by country of birth and level of education Antal Gymnasial n n < 3 år 3 år Utrikes födda totalt Danmark Finland Island Norge Norden Belgien Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Tyskland Österrike Övriga EU (exkl. Norden) EU (exkl. Norden) Bosnien-Hercegovina Bulgarien Estland Jugoslavien

15 SCB 15 UF 49 SM 0001 Antal Gymna- n n sial < 3 år 3 år Kroatien Lettland Litauen Makedonien Polen Rumänien Ryssland Schweiz Tjeckoslovakien Ukraina Ungern Övriga Europa (exkl. EU) Europa (exkl. EU) Algeriet Arabrep. Egypten Eritrea Etiopien Gambia Ghana Kenya Kongo (dem. rep.) Marocko Nigeria Somalia Sudan Tanzania

16 SCB 16 UF 49 SM 0001 Antal Gymna- n n sial < 3 år 3 år Tunisien Uganda Övriga Afrika Afrika El Salvador Kanada Kuba Mexiko USA Övriga Nordamerika Nordamerika Argentina Bolivia Brasilien Chile Colombia Peru Uruguay Övriga Sydamerika Sydamerika Afghanistan Bangladesh Filippinerna Indien Irak

17 SCB 17 UF 49 SM 0001 Antal Gymna- n n sial < 3 år 3 år Iran Israel Japan Jordanien Kina Korea, Syd Kuwait Libanon Malaysia Pakistan Palestina Sri Lanka Syrien Thailand Turkiet Vietnam Vietnam, rep Övriga Asien Asien Australien Nya Zeeland Övriga Oceanien Oceanien Sovjetunionen

18 SCB 18 UF 49 SM Utrikes födda i åldern år med invandringsår fördelade efter invandringsår, ursprung och ildningsnivå People born in other countries aged immigrating in , by year of immigration, origin and level of education År Antal Gymnasial < 3 år 3 år Utrikes födda totalt Norden EU (exkl. Norden) Europa (exkl. EU) Afrika Nordamerika

19 SCB 19 UF 49 SM 0001 År Antal Gymnasial < 3 år 3 år Sydamerika Asien Oceanien Sovjetunionen

20 SCB 20 UF 49 SM Utrikes födda i åldern år från de 20 största invandringsländerna fördelade efter födelseland och ildningsnivå People aged from the 20 biggest emigration countries by country of birth and level of education Antal Gymnasial < 3 n år n 3 år Finland Jugoslavien Iran Bosnien-Hercegovina Polen Irak Norge Danmark Turkiet Tyskland Chile Libanon Storbritannien Ungern Syrien Grekland Etiopien USA Rumänien Somalia

21 SCB 21 UF 49 SM Utrikes födda i åldern år med invandringsår och från de 20 största invandringsländerna fördelade efter födelseland och ildningsnivå People aged immigrating in and from the 20 biggest emigration countries, by country of birth and level of education Antal Gymnasial < 3 n år n 3 år Bosnien-Hercegovina Jugoslavien Irak Iran Somalia Finland Libanon Polen Turkiet Syrien Etiopien Norge Thailand Vietnam Rumänien Danmark Storbritannien USA Sovjetunionen Kina Irak Bosnien-Hercegovina Jugoslavien Finland Iran Tyskland Norge Storbritannien Danmark Turkiet Polen USA Ryssland Kina Somalia Thailand Chile Libanon Syrien Frankrike

22 SCB 22 UF 49 SM 0001 )DNWDRPVWDWLVWLNHQ 'HWWDRPIDWWDUVWDWLVWLNHQ Statistiken om ildningsnivå för utrikes födda omfattar i Sverige folkbokförda personer den 1 jan 2000 i åldern år med annat födelseland än Sverige. För att bli folkbokförd krävs bl.a. att den avsedda vistelsen i Sverige skall vara minst ett år. För utomnordisk medborgare krävs dessutom uppehållstillstånd beviljat av Statens invandrarverk. Personer födda i Sverige, folkbokförda i Sverige vid samma tidpunkt och i samma åldrar, redovisas som jämförelsegrupp. Svenskfödda personer som utvandrat från Sverige för att senare återinvandra ingår i denna grupp. Redovisningen görs med fördelning på födelseland, kön, ålder och år för invandring. Definitioner och förklaringar Utbildningsnivå: Anger nivån på respektive individs högsta ildning. erna om ildning är SUN-kodade (SUN, svensk ildningsnomenklatur). erna om ildningsnivå bygger på SUN-kodens andra siffra som indikerar den sammanlagda ildningens längd. Födelseland: För personer som invandrar till Sverige registreras uppgifter om födelseland. Ofta anges det land man utvandrat ifrån som födelseland om man är född där, även om landet som sådant inte existerade den tidpunkt då personen föddes (t.ex Bosnien-Hercegovina). Invandringsår: Om en person invandrat till Sverige vid flera tidpunkter anges det år som personen senast invandrade som invandringsår. Högildade: Personer med minst tre års eftergymnasial ildning. Lågildade: Personer som genomgått endast ildning på förgymnasial nivå. Tabellkommentarer: I tabell 1 särredovisas födelseländer med totalt minst 500 personer. I tabell 2 särredovisas födelseländer med totalt minst 200 personer. 6nJ UVVWDWLVWLNHQ Samtliga uppgifter som redovisas är hämtade ur registret Befolkningens ildning (UREG), version Registret innehåller uppgifter om avslutade ildningar för landets drygt 6 miljoner folkbokförda invånare i åldern år. er om svenska ildningar rapporteras kontinuerligt till SCB från landets skolor och läggs successivt in i UREG. er om utländska ildningar kommer till största delen från folk- och bostadsräkningen 1990 samt från två enkätundersökningar riktade till utrikes födda; den första genomförd under våren 1995 och den senare under hösten Undersökningen hösten 1999 genomfördes som en enkätundersökning riktad till samtliga i Sverige folkbokförda utrikes födda personer i åldern år där uppgift om ildning saknades. Syftet med undersökningen var att uppdatera SCB:s register över befolkningens ildning. Utsändning av blanketter inklusive missiv översatt till sju språk ägde rum den 2 november Ett tackoch påminnelsekort skickades ut till samma population den 18 november. En påminnelse innehållande ny blankett och nytt missiv gick ut i början av decem-

23 SCB 23 UF 49 SM 0001 ber till dem som ditintills inte svarat. Insamlingen pågick t.o.m. mars Sammanlagt erhölls blankettsvar. Även uppgifter om ildningsbakgrund från AMS, CSN och Statens invandrarverk har använts som källa för UREG i syfte att minska andelen uppgift för utrikes födda personer. Från och med år 2000 kommer årliga enkätundersökningar riktade till nyinvandrade angående deras ildning att genomföras. Statistiken över ildningsnivå för utrikes födda kommer då att ingå i den årliga statistiken om befolkningens ildning. 6WDWLVWLNHQVWLOOI UOLWOLJKHW För personer som är födda och uppväxta i Sverige håller statistiken om ildningsnivå en hög kvalitet. För personer som vuxit upp i andra länder är statistiken inte fullt lika tillförlitlig. Bland annat är andelen för vilka uppgift om ildning helt stor för vissa grupper av utrikes födda. Nedanstående tablå redovisar andelen där uppgift om ildning helt för befolkningen år. Som framgår av tablån är andelen uppgift för personer som invandrat under 1999 extremt hög varför detta år utelämnats i flera tabeller. Födda i Sverige 0 % Utrikes födda, invandrade t.o.m % Utrikes födda, invandrade % Utrikes födda, invandrade % Utrikes födda, invandrade % En viss övertäckning av utrikes födda föreligger bestående av personer som inte längre är bosatta i Sverige men som inte rapporterat emigrationen till folkbokföringen. Övertäckningens storlek är inte känd studier som gjorts tyder dock på en övertäckning av utrikes födda på ca 3 procent varav huvuddelen med invandringsår före %UDDWWYHWD er om ildningsnivå för utrikes födda publicerades också i samband med den undersökning som genomfördes våren (Bakgrundsfakta till Arbetsmarknads- och Utbildningsstatistiken 1995:4) er från SCB:s register om befolkningens ildning publiceras årligen i serien Bakgrundsmaterial om befolkningens ildning samt vart annat år som SM med beställningsnr UF37 (U37 t.o.m. år 1999). Kommunmatriser finns också inlagda i Sveriges statistiska databaser och kan nås via SCB:s webbplats. Från och med år 2001 kommer årliga SM om befolkningens ildningsnivå att ges ut. Dessa SM kommer även att innefatta statistik om ildningsnivå för utrikes födda. För statistik om befolkningens ildningsnivå i andra länder hänvisas till UNESCO:s Statistical Yearbook samt till Education at a Glance, OECD Indicators som årligen ges ut av OECD. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

24 SCB 24 UF 49 SM XPPDU\DQGOLVWRIWHUPV Many immigrants with higher education When the educational level among immigrants is compared with the level attained by people born in Sweden, no major differences emerge. In 2000, about 26 per cent of immigrants had undergone higher education, compared with 29 per cent of people born in Sweden. A comparison of the shares with a university level education (3 years or more of higher education) shows a rate of 14 per cent in both groups (see Table 1). However, the results show larger differences for women than for men. In particular, the proportion with only primary/compulsory education is larger among women born in other countries than among women born in Sweden. The percentage of people who ended their education at a level below upper secondary is a little higher among immigrants, while the percentage who ended at upper secondary level is slightly higher among people born in Sweden. The level of education differs greatly depending on which country the persons have emigrated from and also on the circumstances in which they left their home country. The percentage of university graduates is very high for some countries, e.g. Russia, Ukraine, Cuba, China, USA, and Latvia. On the other hand, the level of education is low for immigrants from some other countries, e.g. Vietnam, Turkey and Eritrea. A higher level of education among recent immigrants People who have immigrated in have a higher level of educational attainment than those who immigrated earlier and also higher than that of people born in Sweden (see Table 2). At least 23 per cent of these recent immigrants have attained a university education. The percentage of people who ended their education at a level below upper secondary is about the same for those who immigrated in as for people born in Sweden. Here too, the figures differ considerably between different countries of origin due to the circumstances in which people have emigrated. Many of the immigrants during this period left their home country for political reasons, e.g. refugees from former Yugoslavia, Iran, Iraq and Somalia. Also, emigration from the other Nordic countries and from the EU has been substantial. Educational level among the Swedish population aged years Born in Sw eden Immigrants Unknown Primary / low er secondary education Upper secondary education Tertiary education less than 3 y ears Tertiary education 3 y ears or more Per cent

25 SCB 25 UF 49 SM 0001 List of terms befolkning population ildning education befolkningens ildning educational attainment of the population ildningsnivå level of education fördelad efter distributed by kön sex män men kvinnor women år years år years of age födelseland country of birth födda i Sverige born in Sweden utrikes födda born in other countries nivå level förgymnasial primary and lower secondary gymnasial upper secondary eftergymnasial tertiary mindre än less than eller längre or more förgymnasial primary and lower secondary education gymnasial upper secondary education eftergymn < 3 år tertiary education less than 3 years eftergymn 3 år tertiary education 3 years or more uppgift unknown