Befolkningens utbildning 2006, korrigerad

Transkript

1 UF 37 SM 0701 Befolkningens 2006, korrigerad Educational attainment of the population 2006 I korta drag Korrigering På sidorna har text, tablåer och diagram uppdaterats liksom tabell 7 och 8 i tabelldelen pga. ändrade uppgifter i SCB:s Utbildningsregister (UREG) för år Högst snivå i Stockholmsområdet Knappt 40 kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större andel högutbildade än riksgenomsnittet (21 procent). Majoriteten av kommunerna med allra högst snivå ligger i Stockholms län. I sju av dem har 30 procent eller mer av befolkningen minst treårig eftergymnasial. Lund, Uppsala, Lomma, Umeå och Linköping tillhör också denna grupp. Den höga snivån i Stockholmsområdet förklaras till stor del av en arbetsmarknad med många arbetsplatser inom branscherna finansiell verksamhet och företagstjänster, och forskning och offentlig förvaltning, vilka har en stor andel högutbildade. Kommunerna med störst andel resp. störst antal invånare med minst treårig eftergymnasial år Kommun Andel invånare med minst treårig eftergymnasial Kommun Antal invånare med minst treårig eftergymnasial Danderyd 51% Stockholm Lund 48% Göteborg Lidingö 40% Malmö Uppsala 36% Uppsala Lomma 36% Lund Täby 36% Linköping Solna 34% Umeå Stockholm 34% Västerås Umeå 33% Örebro Sollentuna 32% Nacka Michael Karlsson, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Utbildning och forskning. Utkom den 27 juni URN:NBN:SE:SCB-2007-UF37SM0701_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

2 SCB 2 UF 37 SM 0701 Utbildningsnivån är lägre i flertalet kommuner utanför storstadsområdena. Med några få undantag har de mindre kommunerna större andel lågutbildade och mindre andel högutbildade jämfört med residensstäderna i respektive län. I de flesta länen är andelen högutbildade betydligt högre i residensstaden jämfört med övriga kommuner i länet. Redovisning av samtliga kommuners snivå finns på SCB:s webbplats samt i Statistikdatabasen: asp Nyinvandrade har hög snivå Generellt har de som invandrat under senare år en snivå som är högre än såväl de som invandrat längre tillbaka som befolkningen i stort. Bland de som invandrat under perioden har 28 procent en eftergymnasial som är tre år eller längre. En majoritet av de nyinvandrade är relativt unga, vilket delvis förklarar den höga snivån bland dessa. Åldersgruppen år utgör drygt hälften av de personer (25 64 år) som invandrat till Sverige under Utbildningsuppgift saknas för 25 procent av dem som invandrat under denna period, vilket innebär att den verkliga andelen högutbildade sannolikt är större än den som redovisas nedan. Utrikes födda befolkningen 2006 i åldern år efter snivå och senaste invandringsår Procent Eftergymn. kortare än 3 år Eftergymn. 3 år eller längre saknas Invandrat före 1990 Invandrat Invandrat

3 SCB 3 UF 37 SM 0701 Innehåll Statistiken med kommentarer Utbildningsnivån i Sverige Tvåårig gymnasieskola fortfarande vanligast, men minskar Drygt en miljon högutbildade svenskar i yrkesverksam ålder Unga kvinnor högst utbildade Var tredje forskarutbildad är kvinna Utrikes födda Iranier och polacker högutbildade Nyinvandrade har hög snivå Utbildningsnivå i kommuner och län Lägre snivå i glesbygden Utveckling av högutbildade under perioden Utbildningens inriktning Fortfarande traditionella val av Färre yngre med hälso- och sjukvård och lärar nivå: kvinnorna i handeln och vården, männen i verkstaden, korrigerad nivå: kvinnorna sjuksköterskor och lärare, männen ingenjörer Tabeller 17 Teckenförklaring Befolkningen * fördelad efter snivå och kön år 17 2a. Befolkningen fördelad efter snivå, inrikes/utrikes född, kön och ålder 19 2b. Befolkningen fördelad efter snivå, svensk/utländsk bakgrund, kön och ålder Befolkningen fördelad efter snivå, kön och ålder (årsklasser) Befolkningen fördelad efter snivå, födelseland och kön år Befolkningen fördelad efter snivå, födelseland (världsdel), kön och senaste invandringsår år Befolkningen fördelad efter snivå, län och kön år Befolkningen fördelad efter snivå, sinriktning (SUN 2000), kön och ålder år Befolkningen fördelad efter sgrupp (SUN 2000) och kön år, korrigerad Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar

4 SCB 4 UF 37 SM 0701 Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Bra att veta Annan statistik In English Summary More than one million highly educated Swedes Iraniens and Poles highly educated Fields of education List of tables List of terms

5 SCB 5 UF 37 SM 0701 Statistiken med kommentarer Utbildningsnivån i Sverige Numera är fler svenskar i yrkesverksam ålder högutbildade än lågutbildade. 21 procent av befolkningen i åldern år har minst treårig eftergymnasial, medan 16 procent endast har förgymnasial, dit grundskola och folkskola räknas. Tidigare var läget det motsatta. I början av 1990-talet hade en tredjedel av befolkningen högst förgymnasial medan en tiondel hade lång eftergymnasial. Svenskarnas snivå har således stigit kraftigt de senaste åren, vilket beror på ssystemets tillväxt och den demografiska utvecklingen. Unga möter idag ett större utbud av än dagens äldre gjorde under sin studieaktiva tid. Det gäller både gymnasieskolan, där de allra flesta numera deltar, och den högre en. I den redovisade statistiken ersätter yngre personer med högre kontinuerligt äldre med lägre snivå, med effekten att snivån successivt stiger. Befolkningens snivå år Procent kortare än 3 år 3 år eller längre 3 år kortare än 3 år ) Tidsseriebrott ägde rum år Det innebar bl.a. att andelen högutbildade ökade. Läs mer om detta i avsnittet Fakta om statistiken. Tvåårig gymnasieskola fortfarande vanligast, men minskar Knappt hälften av Sveriges 4,8 miljoner invånare i åldern år har gymnasial som högsta. Denna grupp växte under hela 1990-talet. Under de senaste åren har dock andelen gymnasialt utbildade planat ut på 47 procent. Denna andel minskar i takt med att allt fler skaffar sig en högre. Den vanligaste snivån är fortfarande högst tvåårig gymnasie, 1,4 miljoner personer har det som högsta snivå. Denna nivå minskar snabbt eftersom de tvååriga gymnasielinjerna avskaffades i början av 1990-talet.

6 SCB 6 UF 37 SM 0701 Drygt en miljon högutbildade svenskar i yrkesverksam ålder Mer än var tredje svensk i åldern år, 35 procent, har någon form av eftergymnasial. 21 procent har minst treårig, vilket motsvarar personer. De senaste åren har andelen högutbildade ökat med 1 procentenhet per år. De forskarutbildade, den högsta snivån, utgör en procent av befolkningen. Men antalet forskarutbildade har liksom totala antalet högutbildade fördubblats sedan början av 1990-talet. År 2006 hade personer i åldern år någon form av forskar. Tre fjärdedelar återfinns inom medicin, naturvetenskap och teknik. Utbildningsnivå efter kön år Antal Kv innor kortare än 3 år 3 år kortare än 3 år 3 år eller längre Forskar saknas har högre snivå än män. Fler kvinnor än män har eftergymnasial och färre har endast förgymnasial. Att kvinnor och män utbildar sig inom olika områden behandlas i avsnittet Utbildningens inriktning. Unga kvinnor högst utbildade i åldern år är en särskilt välutbildad grupp. Det är också här som skillnaden jämfört med männen är störst. Nästan hälften av kvinnorna i denna åldersgrupp har någon form av en eftergymnasial. Drygt var tredje kvinna, 35 procent, i denna ålder har minst treårig eftergymnasial medan männens andel är 24 procent. Denna skillnad beror på att fler kvinnor går vidare till högskole. För närvarande är 50 procent fler kvinnor än män registrerade vid svenska universitet och högskolor. Det är i åldersgruppen år som det är vanligast med förgymnasial som högsta snivå, 27 procent. Motsvarande andel bland åldersgrupperna år och år är 10 respektive 11 procent. nen har i större utsträckning än kvinnorna endast en förgymnasial som högsta. Detta gäller i samtliga åldersgrupper.

7 SCB 7 UF 37 SM 0701 Utbildningsnivå efter ålder och kön år Ålder Kön (%) (%) kortare än 3 år (%) 3 år eller längre (%) saknas (%) Samtliga Totalt år Totalt Totalt Totalt Totalt Var tredje forskarutbildad är kvinna Fler kvinnor än män har eftergymnasial. Däremot har de inte hunnit ifatt i forskaren. Av de cirka forskarutbildade i åldern är en tredjedel kvinnor. Den manliga dominansen är än större bland de äldre. Men även bland åringarna, där skillnaden mellan könen är minst, utgör männen 57 procent av de forskarutbildade. De senaste åren har dock andelen kvinnor bland de forskarutbildade ökat med en procentenhet per år. Forskarutbildade efter kön och ålder år Ålder Kön Antal Andel (%) Samtliga Totalt år Totalt Totalt Totalt Totalt Utrikes födda De utrikes födda har något lägre snivå än dem som är födda i Sverige. När det gäller eftergymnasial är skillnaden liten; 36 procent av de inrikes födda är eftergymnasialt utbildade jämfört med 33 procent av de utrikes födda. Bland de utrikes födda återfinns en högre andel som har förgymnasial än bland de inrikes födda. Skillnaderna är stora mellan olika födelseländer och invandrargrupper, mycket beroende på att åldersstruktur och skäl för invandring varierar mellan grupperna. Se tabell 2a i tabellförteckningen för en redovisning av snivå för inrikes och utrikes födda efter ålder.

8 SCB 8 UF 37 SM 0701 Utbildningsnivå efter födelseland och kön år Födelseland Kön Befolkning (antal) (%) (%) kortare än 3 år (%) 3 år eller längre (%) saknas (%) Samtliga Totalt Inrikes födda Totalt Utrikes födda Totalt Iranier och polacker högutbildade Flera stora invandrargrupper har högre snivå än inrikes födda. Av de som är födda i Iran och Polen, som hör till de tio vanligaste födelseländerna i Sverige, har 27 respektive 25 procent minst en treårig eftergymnasial i åldern år. Andra stora grupper utrikes födda har i genomsnitt betydligt lägre snivå än inrikes födda. Knappt hälften av de som är födda i Turkiet har endast förgymnasial. Invandrare från Jugoslavien, Irak och Finland har också relativt låg snivå. För de födda i Finland och Jugoslavien förklaras det delvis av en åldersstruktur med många äldre och få yngre. I tabell 4 i tabellförteckningen redovisas snivån för fler vanliga födelseländer i Sverige. Utbildningsnivå för utrikes födda från de tio vanligaste födelseländerna år Antal Finland Irak Jugoslavien Iran Polen Bosnien-Hercegovina Turkiet Danmark Norge Chile kortare än 3 år 3 år eller längre

9 SCB 9 UF 37 SM 0701 Nyinvandrade har hög snivå Generellt har de som invandrat under senare år en snivå som är högre än såväl de som invandrat längre tillbaka som befolkningen i stort. Bland de som invandrat under perioden har 28 procent en eftergymnasial som är tre år eller längre. En majoritet av de nyinvandrade är relativt unga, vilket delvis förklarar den höga snivån bland dessa. Åldersgruppen år utgör drygt hälften av de personer (25 64 år) som invandrat till Sverige under Utbildningsuppgift saknas för 25 procent av dem som invandrat under denna period, vilket innebär att den verkliga andelen högutbildade sannolikt är större än den som redovisas nedan. Utrikes födda befolkningen 2006 i åldern år efter snivå och senaste invandringsår Procent Eftergymn. kortare än 3 år Eftergymn. 3 år eller längre saknas Invandrat före 1990 Invandrat Invandrat

10 SCB 10 UF 37 SM 0701 Utbildningsnivå i kommuner och län Knappt 40 kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större andel högutbildade än riksgenomsnittet (21 procent). Majoriteten av kommunerna med allra högst snivå ligger i Stockholms län. I sju av dem har 30 procent eller mer av befolkningen minst treårig eftergymnasial. Lund, Uppsala, Lomma, Umeå och Linköping tillhör också denna grupp. Den höga snivån i Stockholmsområdet förklaras till stor del av en arbetsmarknad med många arbetsplatser inom branscherna finansiell verksamhet och företagstjänster, och forskning och offentlig förvaltning, vilka har en stor andel högutbildade. Kommunerna med störst andel resp. störst antal invånare med minst treårig eftergymnasial år Kommun Andel invånare med minst treårig eftergymnasial Kommun Antal invånare med minst treårig eftergymnasial Danderyd 51% Stockholm Lund 48% Göteborg Lidingö 40% Malmö Uppsala 36% Uppsala Lomma 36% Lund Täby 36% Linköping Solna 34% Umeå Stockholm 34% Västerås Umeå 33% Örebro Sollentuna 32% Nacka Bland befolkningen i åldern år har 1,0 procent en forskar. I Uppsala län har 3,3 procent av befolkningen en forskar, vilket är en betydligt högre andel än i övriga län. Västerbottens län och Stockholms län följer sedan där 1,6 respektive 1,5 procent av befolkningen är forskarutbildade. I flera län har mindre än en halv procent av befolkningen en forskar som högsta. Lägre snivå i glesbygden Utbildningsnivån är lägre i flertalet kommuner utanför storstadsområdena. Med några få undantag har de mindre kommunerna större andel lågutbildade och mindre andel högutbildade jämfört med residensstäderna i respektive län. I de flesta länen är andelen högutbildade betydligt högre i residensstaden jämfört med övriga kommuner i länet. I 30 kommuner har mer än 25 procent av befolkningen i åldern år endast förgymnasial. Det kan jämföras med riksgenomsnittet på 16 procent. Flertalet av dessa kommuner tillhör Västra Götalands och Skåne län, samt Smålandslänen Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län. Redovisning av samtliga kommuners snivå finns på SCB:s webbplats samt i Statistikdatabasen: asp I tabell 6 i tabellförteckningen redovisas snivån i länen.

11 SCB 11 UF 37 SM 0701 Utbildningsnivå i kommunerna 2006: Andel invånare med minst treårig eftergymnasial år Andel invånare med minst treårig ef tergymnasial år 26-51% (17) 17-25% (58) 12-16% (103) 7-11% (112)

12 SCB 12 UF 37 SM 0701 Utveckling av högutbildade under perioden Andelen högutbildade i befolkningen (25 64 år) har under perioden ökat från 16,2 procent till 21,0 procent. Samtliga kommuner har ökat andelen högutbildade under perioden. Dock har bara drygt 40 kommuner ökat andelen högutbildade mer än riksgenomsnittet (4,7 procentenheter) under Andelen högutbildade har framför allt ökat i kommuner med universitet och högskolor och dess grannkommuner. I Lomma och Malmö har andelen högutbildade ökat mest i Sverige med 8,6 respektive 7,6 procentenheter. Den minsta ökningen av andelen högutbildade återfinns i Filipstad, Gnosjö och Ödeshög. I dessa tre kommuner har andelen högutbildade ökat med en dryg procentenhet under perioden Ökningen av andelen högutbildade har varit minst i de mindre kommunerna. Detta beror bl.a. på att de har mindre tillgång till högre, större andel äldre invånare, en större utflyttning än inflyttning till kommunen och en annan arbetsmarknad med färre arbetstillfällen för högutbildade. Närmare hälften av de kommuner som haft den minsta ökningen av andelen högutbildade är belägna i Svealand, bl.a. de mindre kommunerna i Örebro län. Förändring av andelen högutbildade i kommunerna Förändring av andelen högutbildade år 5,07-8,60%-enhet er (33) 3,50-5,06%-enhet er (91) 2,50-3,49%-enhet er (114) 1,09-2,49%-enhet er (51)

13 SCB 13 UF 37 SM 0701 Utbildningens inriktning Teknik och tillverkning är idag den vanligaste huvudsakliga inriktningen på en för befolkningen i åldern år med minst gymnasial. För personer med någon form av eftergymnasial är samhällsvetenskap, juridik, handel, administration den vanligaste inriktningen. Fortfarande traditionella val av Som framgår av diagrammet nedan är ens inriktning i hög grad en könsfråga. och män utbildar sig för olika yrkesområden. nens dominans inom det tekniska området är mycket stor. Av de drygt en miljon personer med en gymnasial eller eftergymnasial inom teknik och tillverkning är män. Nästan hälften av alla män, 48 procent, med minst gymnasial har en teknisk som högsta. na å andra sidan har mycket oftare än männen en inom hälso- och sjukvård och på det pedagogiska området. Nästan tre av tio kvinnor (korrigerad uppgift ) med minst gymnasial är utbildad inom hälso- och sjukvårdsområdet. En nästan lika vanlig sinriktning för kvinnor är samhällsvetenskap, juridik, handel, administration. Även lärarar domineras av kvinnor. Utbildningsinriktning efter kön för befolkningen med minst gymnasial år, korrigerad Antal Pedagogik Samhällsvet., och juridik, lärar handel, adm. Naturvet., matematik, data Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård, social omsorg Tjänster Övriga inriktningar 1) Värden i diagrammet är korrigerade De som tagit steget över den könstraditionella gränsen har ofta högre än det dominerande könet inom området. Särskilt tydligt är detta inom hälsooch sjukvårds och teknisk. Varannan man med vård är högutbildad men bara 29 procent av kvinnorna. Det omvända gäller för teknisk där var tredje kvinna är högutbildad men endast var sjunde man och 71 procent (korrigerad uppgift ) av männen har en gymnasial. Om man låter en spegla förhållandena i arbetslivet kan man lite tillspetsat säga att män i vården oftare är läkare medan kvinnor är undersköterskor, och att kvinnorna inom industrin oftare är ingenjörer. Färre yngre med hälso- och sjukvård och lärar Vid en jämförelse mellan yngre (25 34 år) och äldre (55 64 år) och deras sinriktning så finns det en del skillnader. En större andel bland de äldre har en inom hälso- och sjukvård och pedagogik och lärarutbild-

14 SCB 14 UF 37 SM 0701 ning jämfört med de yngre. Inom teknik och tillverkning är det ingen större skillnad mellan generationerna medan det är vanligare bland yngre med en inom naturvetenskap, data och matematik. Den stora skillnaden mellan yngre och äldre inom övriga sinriktningar beror på att yngre i större utsträckning har ar med allmän inriktning och inom humaniora och konst. Utbildningsinriktning fördelad efter ålder för befolkningen med minst gymnasial Åldersgrupperna år och år, korrigerad Procent år år Pedagogik och lärar Samhällsvet., juridik, handel, adm. Naturvet., matematik, data Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård, social omsorg Tjänster Övriga inriktningar 1) Värden i diagrammet är korrigerade Utbildningsinriktningen skiljer sig mellan könen i respektive generation. Bland de yngre männen (25 34 år) är det mindre vanligt med en inom teknik och tillverkning och pedagogik och lärar jämfört med den äldre generationen. Hälso- och sjukvårds är lika vanlig bland de yngre som de äldre männen. De yngre kvinnorna har i något mindre utsträckning en inom hälsooch sjukvård och pedagogik och lärar än de äldre kvinnorna. En större andel av de yngre kvinnorna har däremot en inom teknik och naturvetenskap. Detta tyder på att unga kvinnor i något större utsträckning tenderar att välja traditionellt manliga ar medan de unga männen inte gör motsvarande inbrytningar inom kvinnodominerande områden. Utbildningsinriktning bland befolkningen 2006 med minst gymnasial fördelad efter kön och åldersgrupp. Procent Kön Ålder Pedagogik och lärar Teknik och tillverkning Samhällsvet., juridik, handel, adm. Naturvet., matematik, data Hälso- och sjukvård Övriga Totalt ) Korrigerade uppgifter

15 SCB 15 UF 37 SM 0701 nivå: kvinnorna i handeln och vården, männen i verkstaden, korrigerad Bland kvinnorna med högst gymnasial är sgruppen handel och administration vanligast. Omvårdnads- och omsorgsutbildade följer därefter. Båda grupperna har drygt gymnasieutbildade kvinnor. Den tredje vanligaste gymnasiala sgruppen är samhällsvetenskaplig, social och humanistisk, drygt Fem vanligaste sgrupperna för kvinnor respektive män med gymnasial som högsta år, korrigerad Utbildningsgrupp Antal Yrkesinriktad på gymnasial nivå inom handel och administration Omvårdnads- och omsorgs på gymnasial nivå Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasie Övrig gymnasial inom tjänsteområdet med inriktning mot barn och ungdom Verkstads vid gymnasium/yrkesskola Elektro- och datateknisk vid gymnasium/yrkesskola Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasie Bygg vid gymnasium/yrkesskola Yrkesinriktad på gymnasial nivå inom handel och administration ) Samtliga värden i tabellen är korrigerade med gymnasial som högsta har i stor utsträckning en yrkesinriktad inom teknik och tillverkning. Allra vanligast är verkstads vid gymnasieskola/yrkesskola. Bland männen är samhällsvetenskaplig, social och humanistisk den tredje vanligaste sgruppen. Det är betydligt färre utbildade män (57 000) än kvinnor inom denna sgrupp. 1 Stora delar av texten under denna rubrik är korrigerad

16 SCB 16 UF 37 SM 0701 nivå: kvinnorna sjuksköterskor och lärare, männen ingenjörer Sjuksköterske och förskollärar dominerar bland kvinnorna tillsammans med lärar för grundskolan. En fjärdedel av de kvinnor med en eftergymnasial tillhör någon av dessa tre sgrupper. Bland de män med en eftergymnasial har var fjärde någon form av ingenjörs. Hit räknas till civilingenjör, högskoleingenjör och ingenjörs på gymnasial påbyggnadsnivå. Ekonom hör också till de största sgrupperna för män. Det är relativt vanligt med oavslutad högskole, vilket framgår av tabellen nedan. Här återfinns de som klarat av minst 20 högskolepoäng. Längden på deras oavslutade varierar från en termin till fullbordad. I det sistnämnda fallet utan att examensbevis tagits ut. Se tabell 8 i tabellförteckningen för redovisning av samtliga sgrupper. Fem vanligaste sgrupperna för kvinnor respektive män med eftergymnasial år Utbildningsgrupp Antal Sjuksköterske Förskollärar Minst 20 högskolepoäng inom samhällsv/ekonomi/juridik, ej examen Lärar för grundskolans lägre åldrar Övrig eftergymnasial utb inom samhällsv, juridik, handel, administration Ingenjörs Civilingenjörs Ekonom (högskole minst 3 år) Minst 20 högskolepoäng inom samhällsv/ekonomi/juridik, ej examen Minst 20 högskolepoäng inom teknik, ej examen

17 SCB 17 UF 37 SM 0701 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Befolkningen * fördelad efter snivå och kön år 1. The population * by level of education and sex. Age År Kön Befolkning (antal) kortare än 9 år (%) 9 år (%) kortare än 3 år (%) 3 år (%) kortare än 3 år (%) 3 år eller längre (%) Forskar (%) saknas (%) 1990 Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt

18 SCB 18 UF 37 SM (forts.) År Kön Befolkning (antal) kortare än 9 år (%) 9 år (%) kortare än 3 år (%) 3 år (%) kortare än 3 år (%) 3 år eller längre (%) Forskar (%) saknas (%) 2002 Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt * Kvalitetshöjning i statistiken över befolkningens fr.o.m. år Se avsnittet Fakta om statistiken.

19 SCB 19 UF 37 SM a. Befolkningen fördelad efter snivå, inrikes/utrikes född, kön och ålder 2a. The population by level of education, born in Sweden/foreign born, sex and age Födelseland/kö n/ålder Befolkning (antal) (%) kortare än 3 år (%) 3 år (%) kortare än 2 år (%) 2 år (%) 3 år eller längre (%) Forskarutbildnin g (%) saknas (%) Inrikes + utrikes födda Samtliga Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,0 2 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,4 2 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,5 1 Inrikes födda Samtliga Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,9 0 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,4 0 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,5 0

20 SCB 20 UF 37 SM a. (forts.) Födelseland/kö n/ålder Befolkning (antal) (%) kortare än 3 år (%) 3 år (%) kortare än 2 år (%) 2 år (%) 3 år eller längre (%) Forskarutbildnin g (%) saknas (%) Utrikes födda Samtliga Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,1 9 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,4 11 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,7 8

21 SCB 21 UF 37 SM b. Befolkningen fördelad efter snivå, svensk/utländsk bakgrund, kön och ålder 2b. The population by level of education, Swedish/foreign background, sex and age Kön/ålder Befolkning (antal) (%) kortare än 3 år (%) Gymnasi al 3 år (%) kortare än 2 år (%) 2 år (%) 3 år eller längre (%) Forskar (%) saknas (%) Svensk bakgrund Samtliga Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,9 0 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,4 0 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,5 0 Utländsk bakgrund Samtliga Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,1 9 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,4 11 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,8 8 * För definition av svensk och utländsk bakgrund, se avsnittet Fakta om statistiken.

22 SCB 22 UF 37 SM Befolkningen fördelad efter snivå, kön och ålder (årsklasser) 3. The population by level of education, sex and age Kön/ålder Befolkning (antal) (%) (%) kortare än 3 år (%) 3 år eller längre (%) saknas (%) Samtliga Totalt år

23 SCB 23 UF 37 SM (forts.) Kön/ålder Befolkning (antal) (%) (%) kortare än 3 år (%) 3 år eller längre (%) saknas (%) Totalt år

24 SCB 24 UF 37 SM (forts.) Kön/ålder Befolkning (antal) (%) (%) kortare än 3 år (%) 3 år eller längre (%) saknas (%) Totalt år

25 SCB 25 UF 37 SM (forts.) Kön/ålder Befolkning (antal) (%) (%) kortare än 3 år (%) 3 år eller längre (%) saknas (%)

26 SCB 26 UF 37 SM Befolkningen fördelad efter snivå, födelseland och kön år 4. The population by level of education, country of birth and sex. Age Födelseland Kön Befolkning (antal) (%) (%) kortare än 3 år (%) 3 år eller längre (%) saknas (%) Totalt Totalt Inrikes födda Totalt Utrikes födda Totalt Norden totalt (utom Sverige) Totalt Danmark Totalt Finland Totalt Island Totalt Norge Totalt EU27 totalt (utom Norden) Totalt Belgien Totalt Bulgarien Totalt Estland Totalt Frankrike Totalt Grekland Totalt Irland Totalt Italien Totalt Lettland Totalt

27 SCB 27 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning (antal) (%) (%) kortare än 3 år (%) 3 år eller längre (%) saknas (%) Litauen Totalt Nederländerna Totalt Polen Totalt Portugal Totalt Rumänien Totalt Slovenien Totalt Spanien Totalt Storbritannien och Nordirland Totalt Tjeckien Totalt Tjeckoslovakien Totalt Tyska Dem Rep Totalt Tyskland Totalt Ungern Totalt Österrike Totalt Övriga EU (utom Norden) Totalt Europa utom EU och Norden totalt Totalt Albanien Totalt Bosnien Hercegovina Totalt

28 SCB 28 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning (antal) (%) (%) kortare än 3 år (%) 3 år eller längre (%) saknas (%) Jugoslavien Totalt Kroatien Totalt Makedonien Totalt Ryssland Totalt Schweiz Totalt Serbien och Montenegro Totalt Turkiet Totalt Ukraina Totalt Vitryssland Totalt Övriga Europa utom EU27 och Norden Totalt Afrika totalt Totalt Algeriet Totalt Burundi Totalt Egypten Totalt Eritrea Totalt Etiopien Totalt Gambia Totalt Ghana Totalt

29 SCB 29 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning (antal) (%) (%) kortare än 3 år (%) 3 år eller längre (%) saknas (%) Kamerun Totalt Kenya Totalt Kongo, Dem. Rep Totalt Liberia Totalt Libyen Totalt Marocko Totalt Nigeria Totalt Somalia Totalt Sudan Totalt Sydafrika Totalt Tanzania Totalt Tunisien Totalt Uganda Totalt Övriga Afrika Totalt Nordamerika totalt Totalt El Salvador Totalt Kanada Totalt Kuba Totalt

30 SCB 30 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning (antal) (%) (%) kortare än 3 år (%) 3 år eller längre (%) saknas (%) Mexiko Totalt USA Totalt Övriga Nordamerika Totalt Sydamerika totalt Totalt Argentina Totalt Bolivia Totalt Brasilien Totalt Chile Totalt Colombia Totalt Ecuador Totalt Peru Totalt Uruguay Totalt Venezuela Totalt Övriga Sydamerika Totalt Asien totalt Totalt Afghanistan Totalt Armenien Totalt

31 SCB 31 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning (antal) (%) (%) kortare än 3 år (%) 3 år eller längre (%) saknas (%) Azerbajdjan Totalt Bangladesh Totalt Filippinerna Totalt Indien Totalt Indonesien Totalt Irak Totalt Iran Totalt Israel Totalt Japan Totalt Jordanien Totalt Kazakstan Totalt Kina Totalt Korea, Syd Totalt Kuwait Totalt Libanon Totalt Malaysia Totalt Pakistan Totalt Palestina Totalt

32 SCB 32 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning (antal) (%) (%) kortare än 3 år (%) 3 år eller längre (%) saknas (%) Sri Lanka Totalt Syrien Totalt Taiwan Totalt Thailand Totalt Uzbekistan Totalt Vietnam Totalt Övriga Asien Totalt Oceanien totalt Totalt Australien Totalt Nya Zeeland Totalt Övriga Oceanien Totalt Sovjetunionen Totalt Okänt Totalt

33 SCB 33 UF 37 SM Befolkningen fördelad efter snivå, födelseland (världsdel), kön och senaste invandringsår år 5. The population by level of education, country of birth, sex and year of immigration. Age Födelseland Senaste invandringsår Befolkning (antal) kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Samtliga utrikes Samtliga födda Innan Totalt Innan Totalt Innan Totalt Norden utom Samtliga Sverige Innan Totalt Innan Totalt Innan Totalt EU27 utom Samtliga Norden Innan Totalt Innan Totalt Innan Totalt

34 SCB 34 UF 37 SM (forts.) Födelseland Senaste invandringsår Befolkning (antal) kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Europa utom Samtliga EU27 och Innan Norden Totalt Innan Totalt Innan Totalt Afrika Samtliga Innan Totalt Innan Totalt Innan Totalt Nordamerika Samtliga Innan Totalt Innan Totalt Innan Totalt