Befolkningens utbildning och sysselsättning Högutbildade förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning

Transkript

1 UF 84 SM 0801 Befolkningens utbildning och sysselsättning 2006 Educational attainment and employment of the population 2006 I korta drag Högutbildade förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och förvärvsintensitet. Den högutbildade delen av befolkningen förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning. Med högutbildade avses här personer med eftergymnasial utbildning på minst tre år och med lågutbildade avses personer som genomgått folk- grundskola. År 2006 var 79 procent av den totala befolkningen i åldern år förvärvsarbetande. Motsvarande andel för högutbildade var 86 procent. Bland lågutbildade var 65 procent sysselsatta. Förvärvsarbetande har också följaktligen högre utbildningsnivå än icke förvärvsarbetande. Kvinnor är högre utbildade än män men förvärvsarbetar mindre Kvinnor har högre utbildningsnivå än män i befolkningen totalt. Det gäller också bland de förvärvsarbetande. Men trots det positiva sambandet mellan utbildningsnivå och förvärvsarbete så är kvinnor totalt sett sysselsatta i något lägre utsträckning än män, 77 respektive 81 procent i åldern år förvärvsarbetade under år När det gäller högutbildade personer är skillnaden mellan könen marginell. Bland dem som enbart har gått i grundskolan folkskolan är skillnaden större. Av dessa förvärvsarbetade 7 av 10 män, men endast 57 procent av kvinnorna. Högutbildade i Jönköpings län förvärvsarbetar i störst utsträckning Andelen förvärvsarbetande i länen varierar mellan 75 och 84 procent. Högutbildade personer förvärvsarbetar i ungefär samma utsträckning oavsett län. Högst förvärvsintensitet bland högutbildade hade Jönköpings län med 90 procent sysselsatta och lägst hade Skåne län med 82 procent. Skillnaden mellan länen när det gäller de lägre utbildade är större. Bland lågutbildade hade Jönköpings och Kronobergs län högst förvärvsintensitet med 74 respektive 73 procent och lägst andel förvärvsarbetande hade Norrbottens län med 59 procent. Michael Karlsson, SCB, tfn , michael.karlsson@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 26 juni URN:NBN:SE:SCB-2008-UF84SM0801_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

2 SCB 2 UF 84 SM 0801 Även bland kommunerna är det en liten skillnad i de högutbildades förvärvsintensitet. Högutbildade i Värnamo, Nykvarns och Habo kommuner förvärvsarbetade i störst utsträckning, 93 procent. Bland kommunerna är det en större skillnad i de lågutbildades förvärvsintensitet. Den högsta förvärvsintensiteten hade lågutbildade i Gnosjö och Tranemo kommuner, 83 respektive 82 procent. Vid en jämförelse mellan länen finns det inget tydligt samband mellan utbildningsnivå och hög förvärvsintensitet. Jönköpings län är ett av de län med lägst formell utbildningsnivå samtidigt som andelen sysselsatta är högst. I Stockholms och Uppsala län är förvärvsintensiteten ungefär som i riket, trots att utbildningsnivån är väsentligt högre jämfört med övriga län. Män i vården och kvinnor inom teknik ofta högutbildade Skillnaden mellan kvinnor och män vad gäller utbildningsnivå är stor i vissa näringsgrenar. Ofta har männen inom kvinnodominerade områden högre utbildning än kvinnorna, samtidigt som kvinnor i många mansdominerade branscher är högre utbildade än männen. Inom den mycket kvinnodominerade hälso- och sjukvården har mer än tre femtedelar av männen minst en treårig eftergymnasial utbildning medan motsvarande andel bland kvinnorna uppgår till 40 procent i åldern år. På motsvarande sätt har kvinnorna i flera mansdominerade industrinäringar och inom jordbruk, skogsbruk och fiske högre utbildning än männen. Detta tyder på att män och kvinnor som arbetar inom för sitt kön otraditionella branscher i stor utsträckning har andra yrken och arbetsuppgifter än det antalsmässigt dominerande könet.

3 SCB 3 UF 84 SM 0801 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Utbildningsnivå och förvärvsarbete 4 Större andel högutbildade än lågutbildade förvärvsarbetar 4 Kvinnor är högre utbildade än män men förvärvsarbetar mindre 5 Låg förvärvsintensitet hos utrikes födda även bland högutbildade 5 Högutbildade födda i Finland förvärvsarbetar i störst utsträckning 6 4 av 10 lågutbildade födda i Asien och Afrika förvärvsarbetar 6 Högutbildade i Jönköpings län förvärvsarbetar i störst utsträckning 6 Större regionala skillnader i förvärvsintensitet bland lågutbildade 7 Utbildning och näringsgrenar 8 Låg utbildningsnivå inom tillverkningsindustrin 8 Män i vården och kvinnor inom teknik ofta högutbildade 8 Tab 10 Teckenförklaring Befolkningen 2006 i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, näringsgren (SNI 2002, begränsad nivå) och kön Befolkningen 2006 i åldern år fördelad efter näringsgren (SNI 2002, grov nivå), utbildningsinriktning och kön Befolkningen 2006 i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, förvärvsintensitet, födelseland och kön Befolkningen 2006 i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, förvärvsintensitet, län, kommun och kön Befolkningen med högst förgymnasial respektive minst treårig eftergymnasial utbildning i åldern år under åren Fördelade efter näringsgren 1, kön och utbildningsnivå 51 Fakta om statistiken 54 Detta omfattar statistiken 54 Definitioner och förklaringar 54 Så görs statistiken 55 Statistikens tillförlitlighet 55 Annan statistik 55 In English 57 Summary 57 Highly educated people are gainfully employed to greater extent than those with lower education 57 Women more highly educated than men, but less gainfully employed 57 Highly educated in Jönköping County were most gainfully employed 57 Men in health care and women in technology often highly educated 58 List of tables 59 List of terms 60

4 SCB 4 UF 84 SM 0801 Statistiken med kommentarer Utbildningsnivå och förvärvsarbete SCB sammanställer årligen statistik över såväl befolkningens utbildningsnivå som befolkningens sysselsättning. Uppgifterna i detta Statistiska meddelande bygger på en sambearbetning mellan SCB:s Utbildningsregister (innehållande uppgift om högsta utbildning för den folkbokförda befolkningen) och SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik med uppgift om bl.a. befolkningens sysselsättningsstatus och de förvärvsarbetandes näringsgrentillhörighet. Statistiken som presenteras här visar utbildningsnivå i kombination med förvärvsarbete och utbildningsstrukturen inom olika näringsgrenar. Större andel högutbildade än lågutbildade förvärvsarbetar Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och förvärvsintensitet. Den högutbildade delen av befolkningen förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning. Med högutbildade avses här personer med eftergymnasial utbildning på minst tre år och med lågutbildade avses personer som genomgått folk- grundskola. År 2006 var 79 procent av den totala befolkningen i åldern år förvärvsarbetande. Motsvarande andel för högutbildade var 86 procent. Bland lågutbildade var 65 procent sysselsatta. Förvärvsarbetande har också följaktligen högre utbildningsnivå än icke förvärvsarbetande. Det finns flera förklaringar till att förvärvsintensiteten ökar med högre utbildning. Strukturförändringarna inom näringslivet och arbetslivet har medfört att kunskapskraven har ökat. Idag krävs oftast minst en gymnasieutbildning för många jobb. Lågutbildade personer har därmed fått allt svårare att hävda sig på arbetsmarknaden. Bland den yngre delen av befolkningen finns dessutom många studerande som inte hunnit skaffa sig högre utbildning och som p.g.a. studierna inte förvärvsarbetar. Äldre personer är överrepresenterade i gruppen med enbart förgymnasial utbildning. Andel sysselsatta 2006 per utbildningsnivå och kön år. Procent Förgymnasial asial asial minst Män Kvinnor Uppgif t

5 SCB 5 UF 84 SM 0801 Kvinnor är högre utbildade än män men förvärvsarbetar mindre Kvinnor har högre utbildningsnivå än män i befolkningen totalt. Det gäller också bland de förvärvsarbetande. Men trots det positiva sambandet mellan utbildningsnivå och förvärvsarbete så är kvinnor totalt sett sysselsatta i något lägre utsträckning än män, 77 respektive 81 procent i åldern år förvärvsarbetade under år När det gäller högutbildade personer är skillnaden mellan könen marginell. Även bland dem med gymnasial utbildning och kortare eftergymnasial utbildning förvärvsarbetade män i något högre utsträckning än kvinnor. Bland dem som enbart har gått i grundskolan folkskolan är skillnaden större. Av dessa förvärvsarbetade 7 av 10 män, men endast 57 procent av kvinnorna. Låg förvärvsintensitet hos utrikes födda även bland högutbildade Utbildningsnivån för den utrikes födda befolkningen skiljer sig något från de inrikes födda. Andelen högutbildade är lika stor för båda grupperna, men det är en något större andel invandrade personer som är lågutbildade. Ungefär var sjätte svenskfödd person i åldern år har endast förgymnasial utbildning. Motsvarande andel för utrikes födda är en dryg femtedel. Av de lågutbildade utrikes födda är det dessutom många som har kortare utbildning än motsvarande svensk grundskola. Gruppen utrikes födda är mycket heterogen och olika invandrargrupper uppvisar stora olikheter vad gäller utbildning. Utrikes födda förvärvsarbetar i klart mindre utsträckning än svenskfödda. förvärvsarbetade 83 procent av de svenskfödda och 58 procent av de utrikes födda i åldern år. Skillnaden kvarstår även om hänsyn tas till utbildningsnivån. Av de utrikes födda med lång eftergymnasial utbildning i åldern år förvärvsarbetade 68 procent. Bland svenskfödda med motsvarande utbildningsnivå förvärvsarbetade 90 procent. De utrikes födda männen förvärvsarbetar i något större utsträckning än de utrikes födda kvinnorna, 60 respektive 56 procent. Särskilt stor är skillnaden mellan könen bland de utrikes födda med en förgymnasial utbildning, där 52 procent av männen förvärvsarbetade men endast 41 procent av de utrikes födda kvinnorna. Andel sysselsatta 2006 per utbildningsnivå för svenskfödda respektive utrikes födda år. Procent Förgymnasial asial asial minst Födda i Sverige Utrikes födda Uppgift

6 SCB 6 UF 84 SM 0801 Högutbildade födda i Finland förvärvsarbetar i störst utsträckning Högutbildade födda i Norden (utom Sverige) förvärvsarbetade i stor utsträckning, 79 procent. En betydligt lägre förvärvsfrekvens har de högutbildade som är födda i Asien och Afrika, 59 respektive 58 procent. Av de större födelseländerna, som finns representerade i Sverige, förvärvsarbetade högutbildade födda i Finland i störst utsträckning, 86 procent. Även högutbildade som är födda i Tjeckoslovakien och Österrike förvärvsarbetade i stor utsträckning, 82 respektive 80 procent. Högutbildade födda i Irak och Somalia förvärvsarbetade i betydligt mindre utsträckning, 50 respektive 49 procent, än högutbildade från övriga större födelseländer. 4 av 10 lågutbildade födda i Asien och Afrika förvärvsarbetar Även bland lågutbildade förvärvsarbetar personer födda i Sverige i betydligt större utsträckning än utrikes födda, 70 respektive 46 procent. Bland utrikes födda med högst förgymnasial utbildning förvärvsarbetade personer födda i Norden (utom Sverige) i störst utsträckning, 55 procent. Bland lågutbildade födda i Asien och Afrika förvärvsarbetade 40 respektive 39 procent. Personer födda i Schweiz och Storbritannien med en förgymnasial utbildning förvärvsarbetade i nästan samma utsträckning som inrikes födda, 69 respektive 68 procent. Lågutbildade födda i Irak och Somalia förvärvsarbetade i liten utsträckning, 26 respektive 22 procent. I tabell 3 redovisas förvärvsintensiteten per utbildningsnivån för de vanligaste födelseländerna. Högutbildade i Jönköpings län förvärvsarbetar i störst utsträckning Andelen förvärvsarbetande i länen varierar mellan 75 och 84 procent av befolkningen i åldern år. Flertalet län har en förvärvsintensitet kring 80 procent. Högutbildade personer förvärvsarbetar i ungefär samma utsträckning oavsett län. Högst förvärvsintensitet bland högutbildade hade Jönköpings län med 90 procent sysselsatta och lägst hade Skåne län med 82 procent. Även bland kommunerna är det en liten skillnad i de högutbildades förvärvsintensitet. Högutbildade i Värnamo, Nykvarns och Habo kommuner förvärvsarbetade i störst utsträckning, 93 procent. Den lägsta förvärvsintensiteten bland högutbildade återfanns i några av landets gränskommuner såsom Eda, Haparanda, Strömstad och Malmö. Statistiken för vissa gränsregioner har täckningsbrister beroende på att en del av befolkningen där arbetar utanför Sverige. Detta ger en underskattning av förvärvsintensiteten då personerna bor i Sverige men arbetspendlar till grannlandet. Vid en jämförelse mellan länen finns det inget tydligt samband mellan utbildningsnivå och hög förvärvsintensitet. Jönköpings län är ett av de län med lägst formell utbildningsnivå samtidigt som andelen sysselsatta är högst. I Stockholms och Uppsala län är förvärvsintensiteten ungefär som i riket, trots att utbildningsnivån är väsentligt högre jämfört med övriga län.

7 SCB 7 UF 84 SM 0801 Kommuner med högst andel sysselsatta invånare med minst treårig eftergymnasial utbildning år år. Procent Kommun Andel sysselsatta invånare med minst treårig eftergymnasial utbildning Värnamo 93% Nykvarn 93% Habo 93% Härryda 92% Knivsta 92% Tranemo 92% Hammarö 92% Lidköping 91% Kungsbacka 91% Lerum 91% Riket 86% Större regionala skillnader i förvärvsintensitet bland lågutbildade Skillnaden mellan länen när det gäller de lägre utbildade är större. förvärvsarbetade 65 procent av dem med högst förgymnasial. Högst förvärvsintensitet bland lågutbildade hade Jönköpings och Kronobergs län med 74 respektive 73 procent och lägst andel förvärvsarbetande hade Norrbottens län med 59 procent. De förgymnasialt utbildade kvinnorna i respektive län har en betydligt lägre förvärvsintensitet än männen. Ungefär 80 procent av männen med en förgymnasial utbildning förvärvsarbetade i Jönköpings, Kronobergs och Hallands län. Motsvarande andel för kvinnorna i dessa tre län var drygt 60 procent. De förgymnasialt utbildade kvinnorna i Västmanlands län förvärvsarbetade i minst utsträckning, 51 procent. Bland kommunerna är det en stor skillnad i de lågutbildades förvärvsintensitet. Den högsta förvärvsintensiteten hade lågutbildade i Gnosjö och Tranemo kommuner, 83 respektive 82 procent. Den lägsta förvärvsintensiteten bland de lågutbildade återfanns i några kommuner i Tornedalen samt Malmö och Söderhamns kommuner. De lågutbildade i de tre storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö hade en klart lägre förvärvsintensitet jämfört med riket. I Stockholms kommun förvärvsarbetade 57 procent av de lågutbildade, i Göteborgs kommun 54 procent och i Malmö kommun förvärvsarbetade hälften av de lågutbildade. Kommuner med högst andel sysselsatta invånare med förgymnasial utbildning år år. Procent Kommun Andel sysselsatta invånare med högst förgymnasial utbildning Gnosjö 83% Tranemo 82% Habo 82% Vaggeryd 81% Ydre 79% Hylte 79% Svenljunga 78% Bollebygd 78% Värnamo 78% Älmhult 78% Riket 65% I tabell 4 redovisas förvärvsintensiteten per utbildningsnivå för samtliga län och kommuner.

8 SCB 8 UF 84 SM 0801 Utbildning och näringsgrenar De förvärvsarbetandes arbetsställen kan delas in i olika näringsgrenar (enligt SNI 2002, svensk standard för näringsgrensindelning). Detta ger möjlighet att studera utbildningsstrukturen inom olika branscher. Låg utbildningsnivå inom tillverkningsindustrin Inom vissa näringsgrenar är utbildningsnivån väsentligt högre än genomsnittet. Högst utbildade är de som arbetar med "utbildning och forskning". Knappt hälften, 48 procent, i åldern år har minst en treårig eftergymnasial utbildning. Av dessa har dessutom många en forskarutbildning. Andra näringsgrenar där utbildningsnivån är högre än genomsnittet är t.ex. banker och kreditinstitut, data, hälso- och sjukvård och offentlig förvaltning. Inom jordbruk, skogsbruk och fiske är andelen högutbildade liten och andelen lågutbildade relativt stor. Också inom tillverkningsindustrin som helhet är utbildningsnivån låg. Några industribranscher avviker dock. Inom kemisk industri och industri för el- och optikprodukter är andelen högutbildade stor. Inom kemisk industri finns också förhållandevis många forskarutbildade. Andel med högst förgymnasial utbildning respektive minst treårig eftergymnasial utbildning per näringsgren år. Procent Utbildning och forskning Offentlig förvaltning mm Finansiell verksamhet och företagstjänster Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering Ej specificerad verksamhet Tillverkning och utvinning Handel och kommunikation Jordbruk, skogsbruk och fiske Byggverksamhet Andel med minst treårig eftergymn. Andel med högst förgymn. Män i vården och kvinnor inom teknik ofta högutbildade Skillnaden mellan kvinnor och män vad gäller utbildningsnivå är stor i vissa näringsgrenar. Ofta har männen inom kvinnodominerade områden högre utbildning än kvinnorna, samtidigt som kvinnor i många mansdominerade branscher är högre utbildade än männen. Inom den mycket kvinnodominerade hälso- och sjukvården har mer än 60 procent av männen minst en treårig eftergymnasial utbildning medan motsvarande andel bland kvinnorna uppgår till 40 procent i åldern år. På motsvarande sätt har kvinnorna i flera mansdominerade industrinäringar och inom jordbruk, skogsbruk och fiske högre utbildning än männen.

9 SCB 9 UF 84 SM 0801 Detta tyder på att män och kvinnor som arbetar inom för sitt kön otraditionella branscher i stor utsträckning har andra yrken och arbetsuppgifter än det antalsmässigt dominerande könet. För närmare studie av utbildningsnivå och utbildningsinriktning per näringsgren, se tabna 1, 2 och 5. Antal sysselsatta med minst treårig eftergymnasial utbildning per näringsgren och kön år Utbildning och forskning Vård och omsorg Finansiell verks. och företagstjän. Offentlig förvaltning mm Handel och kommunikation Tillverkning och utvinning Män Kvinnor Personliga och kulturella tjänster Ej specificerad verksamhet Byggverksamhet Energiprod., vattenförsörj., avfallshant. Jordbruk, skogsbruk och fiske Antal sysselsatta med högst förgymnasial utbildning per näringsgren och kön år Utbildning och forskning Vård och omsorg Finansiell verks. och företagstjän. Offentlig förvaltning mm Handel och kommunikation Tillverkning och utvinning Personliga och kulturella tjänster Ej specificerad verksamhet Byggverksamhet Energiprod., vattenförsörj., avfallshant. Jordbruk, skogsbruk och fiske Män Kvinnor

10 SCB 10 UF 84 SM 0801 Tab Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Befolkningen 2006 i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, näringsgren (SNI 2002, begränsad nivå) och kön 1. The population 2006 aged by level of education, industry and sex Näringsgren (SNI 2002) Kön (antal) Uppgift Förgymnasial utbildning utbildning utbildning utbildning utbildning Forskarutbildning Kvinnor Män Förvärvsarbetande Kvinnor totalt Män Jordbruk Kvinnor Män Skogsbruk Kvinnor Män Fiske Kvinnor Män Gruvor och Kvinnor mineralutvinning Män Livsmedels- Kvinnor industri m.m. Män Textil- och Kvinnor beklädnads- Män industri Trävaruindustri Kvinnor Män Massa- och Kvinnor pappersindustri Män

11 SCB 11 UF 84 SM (forts.) Näringsgren (SNI 2002) Kön (antal) Uppgift Förgymnasial utbildning utbildning utbildning utbildning utbildning Forskarutbildning Förlag och Kvinnor grafisk industri Män Kemisk industri Kvinnor Män Gummi- och Kvinnor plastvaruindustri Män Jord- och Kvinnor stenvaruindustri Män Stål- och Kvinnor metallverk Män Metallindustri Kvinnor Män Maskinindustri Kvinnor Män Industri för el- och Kvinnor optikprodukter Män Transport- Kvinnor medelsindustri Män Övrig tillverknings- Kvinnor industri Män Energi-, vatten- och Kvinnor avfallshantering Män Byggverksamhet Kvinnor Män Handel med och ser- Kvinnor vice av motorfordon Män samt bensinstationer Parti- och Kvinnor agenturhandel Män

12 SCB 12 UF 84 SM (forts.) Näringsgren (SNI 2002) Kön (antal) Uppgift Förgymnasial utbildning utbildning utbildning utbildning utbildning Forskarutbildning Detaljhandel m.m. Kvinnor Män Transport och Kvinnor magasinering Män Post och tele Kvinnor Män Banker och andra Kvinnor kreditinstitut Män Försäkringsbolag Kvinnor Män Fastighetsbolag och Kvinnor fastighetsförvaltare Män Uthyrningsfirmor Kvinnor Män Datakonsulter och Kvinnor dataservicebyråer Män Andra företagstjänster Kvinnor Män Utbildning Kvinnor Män Forskning och Kvinnor utveckling Män Hälso- och sjukvård Kvinnor Män Äldre- och Kvinnor handikappomsorg Män Övrig vård och Kvinnor omsorg Män

13 SCB 13 UF 84 SM (forts.) Näringsgren (SNI 2002) Kön (antal) Uppgift Förgymnasial utbildning utbildning utbildning utbildning utbildning Forskarutbildning Hotell och Kvinnor restauranger Män Intresseorganisationer Kvinnor och religiösa samfund Män Rekreation, kultur Kvinnor och sport Män Annan service- Kvinnor verksamhet Män Offentlig Kvinnor förvaltning m.m. Män Ej specificerad Kvinnor verksamhet Män Ej förvärvsarbetande Kvinnor Män därav studerande Kvinnor Män

14 SCB 14 UF 84 SM Befolkningen 2006 i åldern år fördelad efter näringsgren (SNI 2002, grov nivå), utbildningsinriktning och kön 2. The population 2006 aged by industry, field of education and sex Utbildningsinriktning (SUN 2000) Kön Antal Förvärvsarbetande Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiprod., vattenförsörjning och avfallshant. Byggverksamhet Handel och kommunikation Samtliga inriktningar Kvinnor Män Allmän utbildning Kvinnor Män Pedagogik och Kvinnor lärarutbildning Män Humaniora och Kvinnor konst Män Samhällsvet., juridik, Kvinnor handel, administration Män Naturvetenskap, Kvinnor matematik och data Män Teknik och tillverkning Kvinnor Män Lant- och skogsbruk Kvinnor samt djursjukvård Män Hälso- och sjukvård Kvinnor samt social omsorg Män Tjänster Kvinnor Män Okänd Kvinnor Män

15 SCB 15 UF 84 SM (forts.) Utbildningsinriktning (SUN 2000) Kön Förvärvsarbetande Finansiell verksamhet och företagstjänster Utbildning och forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Ej specificerad verksamhet Ej förvärvsarbetande Samtliga inriktningar Kvinnor Män Allmän utbildning Kvinnor Män Pedagogik och Kvinnor Lärarutbildning Män Humaniora och Kvinnor konst Män Samhällsvet., juridik, Kvinnor handel, administration Män Naturvetenskap, Kvinnor matematik och data Män Teknik och tillverkning Kvinnor Män Lant- och skogsbruk Kvinnor samt djursjukvård Män Hälso- och sjukvård Kvinnor samt social omsorg Män Tjänster Kvinnor Män Okänd inriktning Kvinnor Män

16 SCB 16 UF 84 SM Befolkningen 2006 i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, förvärvsintensitet, födelseland och kön 3. The population 2006 aged by level of education, relative share of employment, country of birth and sex Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. utbildning utbildning Förgymn Eftergym kortare än Eftergym Kvinnor Män Födda i Sverige Kvinnor Män Utrikes födda Kvinnor Män Norden (utom Sverige) Kvinnor Män Danmark Kvinnor Män Finland Kvinnor Män Island Kvinnor Män Norge Kvinnor Män EU27 utom Norden Kvinnor Män Belgien Kvinnor Män Bulgarien Kvinnor Män Estland Kvinnor Män

17 SCB 17 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. utbildning utbildning Förgymn Eftergym kortare än Eftergym Frankrike Kvinnor Män Grekland Kvinnor Män Irland Kvinnor Män Italien Kvinnor Män Lettland Kvinnor Män Litauen Kvinnor Män Nederländerna Kvinnor Män Polen Kvinnor Män Portugal Kvinnor Män Rumänien Kvinnor Män Slovenien Kvinnor Män Spanien Kvinnor Män Storbritannien och Nordirland Kvinnor Män

18 SCB 18 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. utbildning utbildning Förgymn Eftergym kortare än Eftergym Tjeckien Kvinnor Män Tjeckoslovakien Kvinnor Män Tyskland Kvinnor Män Ungern Kvinnor Män Österrike Kvinnor Män Övriga EU 27 (utom Norden) Kvinnor Män Europa utom EU27 och Norden Kvinnor Män Albanien Kvinnor Män Bosnien-Hercegovina Kvinnor Män Jugoslavien Kvinnor Män Kroatien Kvinnor Män Makedonien Kvinnor Män Ryssland Kvinnor Män

19 SCB 19 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. utbildning utbildning Förgymn Eftergym kortare än Eftergym Schweiz Kvinnor Män Serbien och Montenegro Kvinnor Män Turkiet Kvinnor Män Ukraina Kvinnor Män Vitryssland Kvinnor Män Övriga Europa utom EU 27 och Norden Kvinnor Män Afrika Kvinnor Män Algeriet Kvinnor Män Burundi Kvinnor Män Egypten Kvinnor Män Eritrea Kvinnor Män Etiopien Kvinnor Män Gambia Kvinnor Män

20 SCB 20 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. utbildning utbildning Förgymn Eftergym kortare än Eftergym Ghana Kvinnor Män Kamerun Kvinnor Män Kenya Kvinnor Män Kongo, Demokratiska republiken Kvinnor Män Liberia Kvinnor Män Libyen Kvinnor Män Marocko Kvinnor Män Nigeria Kvinnor Män Somalia Kvinnor Män Sudan Kvinnor Män Sydafrika Kvinnor Män Tanzania Kvinnor Män Tunisien Kvinnor Män

21 SCB 21 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. utbildning utbildning Förgymn Eftergym kortare än Eftergym Uganda Kvinnor Män Övriga Afrika Kvinnor Män Nordamerika Kvinnor Män El Salvador Kvinnor Män Kanada Kvinnor Män Kuba Kvinnor Män Mexiko Kvinnor Män USA Kvinnor Män Övriga Nordamerika Kvinnor Män Sydamerika Kvinnor Män Argentina Kvinnor Män Bolivia Kvinnor Män Brasilien Kvinnor Män

22 SCB 22 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. utbildning utbildning Förgymn Eftergym kortare än Eftergym Chile Kvinnor Män Colombia Kvinnor Män Ecuador Kvinnor Män Peru Kvinnor Män Uruguay Kvinnor Män Venezuela Kvinnor Män Övriga Sydamerika Kvinnor Män Asien Kvinnor Män Afghanistan Kvinnor Män Armenien Kvinnor Män Azerbajdjan Kvinnor Män Bangladesh Kvinnor Män Filippinerna Kvinnor Män

23 SCB 23 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. utbildning utbildning Förgymn Eftergym kortare än Eftergym Indien Kvinnor Män Indonesien Kvinnor Män Irak Kvinnor Män Iran Kvinnor Män Israel Kvinnor Män Japan Kvinnor Män Jordanien Kvinnor Män Kazakstan Kvinnor Män Kina Kvinnor Män Korea, Syd- Kvinnor Män Kuwait Kvinnor Män Libanon Kvinnor Män Malaysia Kvinnor Män

24 SCB 24 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. utbildning utbildning Förgymn Eftergym kortare än Eftergym Pakistan Kvinnor Män Sri Lanka Kvinnor Män Syrien Kvinnor Män Taiwan Kvinnor Män Thailand Kvinnor Män Uzbekistan Kvinnor Män Vietnam Kvinnor Män Västbanken/Gazaremsan Kvinnor Män Övriga Asien Kvinnor Män Oceanien Kvinnor Män Australien Kvinnor Män Nya Zeeland Kvinnor Män Övriga Oceanien Kvinnor Män

25 SCB 25 UF 84 SM (forts.) Födelseland/kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn. utbildning utbildning Förgymn Eftergym kortare än Eftergym Sovjetunionen Kvinnor Män Okänt Kvinnor Män

26 SCB 26 UF 84 SM Befolkningen 2006 i åldern år fördelad efter utbildningsnivå, förvärvsintensitet, län, kommun och kön 4. The population 2006 aged by level of education, relative share of employment, county, municipality and sex Län/ kommun/ kön (antal) Utbildningsnivå Förvärvsintensitet per utbildningsnivå Uppgift Förgymn Förgymn. Riket Kvinnor Män Stockholms län Kvinnor Män Upplands Väsby Kvinnor Män Vallentuna Kvinnor Män Österåker Kvinnor Män Värmdö Kvinnor Män Järfälla Kvinnor Män Ekerö Kvinnor Män Huddinge Kvinnor Män Botkyrka Kvinnor Män Salem Kvinnor Män Haninge Kvinnor Män