De flesta invandrade kom till Sverige av familjeskäl. Antalet asylsökande ökade kraftigt

Transkript

1 BE 68 SM 0301 Migration 2002 In- och utvandring och asylsökande Migration 2002 Immigration, emmigration and asylum-seekers I korta drag Ökat invandringsöverskott Under 2002 invandrade personer till Sverige. Under samma år utvandrade personer. Skillnaden ger det största invandringsöverskottet sedan En stor del av dem som migrerar till och från Sverige är födda i Sverige eller andra nordiska länder. Det största antalet invandrade, bland de utrikes födda, kom från Irak. Därefter följer personer födda i Norge, Finland, Danmark och Jugoslavien. De flesta invandrade kom till Sverige av familjeskäl Den övervägande delen uppehållstillstånd 2002 grundar sig på familjeband, som återförening, familjebildning eller adoption. De största grupperna som invandrade till Sverige 2002 var personer födda i Irak som fått uppehållstillstånd av familjeskäl eller på grund av skyddsbehov och humanitära skäl. Den ökade invandringen under 2002 består till största delen av personer från Asien, främst från Irak. Även invandringen från Danmark och Norge har fortsatt att öka, liksom invandringen från länder i Europa utanför EU, bland annat Polen och Bosnien-Hercegovina. Antalet asylsökande ökade kraftigt Under året sökte personer asyl i Sverige. Detta var c:a fler än under Jämfört med 2000 har antalet asylsökande fördubblats. Ökningen av asylsökande under 2002 kan till största del härledas till länder i Europa utanför EU och Norden. Det har skett en kraftig ökning av ansökningar från det forna Sovjetunionen; främst Ryssland och Azerbajdzjan men även från Ukraina, Vitryssland, Moldavien med flera. Under 2002 ökade också antalet ansökningar från EU:s kandidat- och blivande medlemsländer. Den största ökningen av ansökningar från ett enskilt land kom från Jugoslavien. Birgitta Edberg, SCB, tfn , birgitta.edberg@scb.se Anna Eriksson, SCB, tfn , anna.eriksson@scb.se Befolkningsstatistiken, SCB, tfn , befolkning@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Befolkning 2003 BE 68 SM Utkom den 15 april Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 BE 68 SM 0301 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Invandring 4 Grund för bosättning 5 Utvandring 6 Medborgarskap 7 Asylsökande 7 Sambandet mellan antalet asylsökande och antalet invandrade 8 Hur många söker asyl och hur många får stanna? 8 Vilka är de asylsökande? 9 Var tas de asylsökande emot? 10 Internationella jämförelser 11 Tabeller 15 1a. Immigranter och emigranter 2001 och 2002, efter födelseland 15 1b. Immigranter och emigranter 2001 och 2002, efter födelseland och kön 16 2a. Immigranter och emigranter 2001 och 2002, efter medborgarskap 17 2b. Immigranter och emigranter 2001 och 2002, efter medborgarskap och kön 18 3a. Immigranter och emigranter 2001 och 2002, efter ut- /inflyttningsland 19 3b. Immigranter och emigranter 2001 och 2002, efter ut- /inflyttningsland och kön 20 4a. Immigranter och emigranter 2002, efter ut-/inflyttningsland och födelseland, totalt 21 4b. Immigranter och emigranter 2002, efter ut-/inflyttningsland och födelseland, kvinnor 22 4c. Immigranter och emigranter 2002, efter ut-/inflyttningsland och födelseland, män 23 5a. Immigranter och emigranter 2002, efter ut-/inflyttningsland och medborgarskap, totalt 24 5b. Immigranter och emigranter 2002, efter ut-/inflyttningsland och medborgarskap, kvinnor 25 5c. Immigranter och emigranter 2002, efter ut-/inflyttningsland och medborgarskap, män 26 6a. Immigranter 2002, medborgare utom Norden efter grund för bosättning och födelseland, totalt 27 6b. Immigranter 2002, medborgare utom Norden efter grund för bosättning och födelseland, kvinnor 28 6c. Immigranter 2002, medborgare utom Norden efter grund för bosättning och födelseland, män 29 7a. Immigranter , medborgare utom Norden efter grund för bosättning och födelseland, totalt 30 7b. Immigranter , medborgare utom Norden efter grund för bosättning och födelseland, kvinnor 31

3 SCB 3 BE 68 SM c. Immigranter , medborgare utom Norden efter grund för bosättning och födelseland, män Immigranter , efter kön och grund för bosättning, skyddsbehov och humanitära grunder Immigranter och emigranter 2002, efter ålder i funktionell indelning och kön Asylsökande 2001 och 2002, efter medborgarskap och kön Asylsökande 2002 efter ålder vid ansökan, i funktionell indelning, och kön Asylsökande, inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem vid årsskiftet 2001/2002 och 2002/2003, efter medborgarskap och kön Asylsökande, inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem vid årsskiftet 2002/2003 efter ålder i funktionell indelning och kön 37 Fakta om statistiken 38 Detta omfattar statistiken 38 Definitioner och förklaringar 38 Så görs statistiken 40 Statistikens tillförlitlighet 40 Bra att veta 40 Övrig publicering 40 Annan statistik 40 In English 41 Summary 41 List of tables 42 List of terms 43

4 SCB 4 BE 68 SM 0301 Statistiken med kommentarer Invandring Under 2002 invandrade personer till Sverige, vilket är drygt 5 % fler än under Under 2002 utvandrade personer. Skillnaden mellan in- och utvandringen ger det största invandringsöverskottet sedan En stor del av de som migrerar till och från Sverige är födda i Sverige eller andra nordiska länder. 100 Tusental 75 Invandrare Utvandrare Begreppen invandrare och personer med utländsk bakgrund är mångtydiga vilket kan leda till problem när begreppen används. Redovisningen av invandrare och utvandrare i detta SM avser personer som har flyttat över landets gränser under respektive kalenderår, med avsikten att bosätta sig inom/utom Sverige minst ett år. För att utomnordiska medborgare skall betraktas som invandrare i statistiken krävs dessutom uppehållstillstånd utfärdat av Migrationsverket. Det innebär att de asylsökande här inte räknas som invandrare. De in- och utvandrade kan redovisas efter födelseland eller medborgarskap. Vi har valt att främst beskriva migrationen utifrån var personerna är födda. En betydande andel (42 %) av invandrarna var födda i länder utanför Europa, de allra flesta i Asien. Liksom under tidigare år består en annan stor del av invandringen (36 %), av personer födda i Sverige (13 266) eller i andra nordiska länder (10 076). Den övriga invandringen 2002 (22 %) bestod av personer födda i Europa, inom och utanför EU. Invandring efter födelseland (grupperat) Norden EU utom Norden Europa utom EU och Norden Öv riga länder

5 SCB 5 BE 68 SM 0301 Invandringen av utrikes födda reflekterar händelser i omvärlden, vilket har gett stora variationer i antalet invandrade. Toppen under de senaste decennierna nåddes 1992 som en följd av kriget på Balkan. Vid en rangordning av länder 2002 visar det sig att den största gruppen invandrare, bland de utrikes födda, är födda i Irak. Situationen har varit densamma under flera år. Andra stora grupper kommer från Norge, Finland, Danmark och Jugoslavien 1. Invandring av utrikes födda mest frekventa födelseländer, Födelseland Irak Norge Finland Danmark Jugoslavien Tyskland Iran Storbritannien och Nordirland Thailand USA Kina Polen Bosnien-Hercegovina Ryssland Turkiet Övriga Totalt Andelen inrikes födda som återvände efter en tid utomlands och invandringen från EU-länder ökade under andra hälften av 90-talet, till följd av medlemskapet i EU 1995 och en öppning av rörelsefrihet och arbetsmarknad mellan länderna. Mellan 2001 och 2002 har dock återinvandringen bland svenskar samt invandringen från EU (utom Norden) gått tillbaka något. Den ökade invandringen mellan 2001 och 2002 består till drygt 60 % av personer från Asien, främst från Irak. Vidare har invandringen från Danmark och Norge fortsatt att ökat. Också länder i Europa utanför EU bidrar till ökningen, bland annat Polen och Bosnien-Hercegovina. Man kan även notera en ökad invandring från EU:s kandidat- och blivande medlemsländer 2 (från till personer) och från f.d. Sovjet 3 (från till personer). Grund för bosättning Utomnordiska medborgare måste ha uppehållstillstånd för att få bosätta sig i Sverige. Antalet utomnordiska medborgare som invandrade 2002 var Personer som erhållit uppehållstillstånd indelas i kategorier efter grund för bosättning. Den vanligaste grunden för bosättning är idag familjeskäl, såsom återförening, familjebildning, adoption etc. Antalet utomnordiska medborgare som invandrade av familjeskäl 2002 var Denna grupp har ökat stadigt 1 Landets officiella namn är från februari 2003 Serbien Montenegro. Eftersom statistiken avser perioden fram till december 2002, används namnet Jugoslavien. 2 Gruppen i sin helhet består av Malta, Slovenien, Ungern, Litauen, Slovakien, Polen, Tjeckien, Estland, Lettland, Bulgarien, Rumänien, Cypern och Turkiet. 3 Gruppen i sin helhet består av Estland, Lettland, Litauen, Moldavien, Ryssland, Vitryssland, Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Kazakstan, Kirgistan, Tadjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan och Ukraina.

6 SCB 6 BE 68 SM 0301 de senaste åren. Den tidigare invandringen av personer som sökt asyl och fått stanna av politiska eller humanitära skäl kan sägas frambringa anhöriginvandringen idag. Den näst största gruppen, c:a personer, fick uppehållstillstånd av humanitära skäl. Små andelar av det totala antalet invandrade fick stanna i Sverige p g av skyddsbehov (flyktingar), arbete eller studier. Familjeband är det dominerande skälet till bosättning för sökande från alla världsdelar och så gott som alla länder. De största grupperna som invandrade till Sverige 2002 var personer födda i Irak som fått uppehållstillstånd av familjeskäl (4 052) och på grund av skyddsbehov eller humanitära skäl (3 138). Andra stora grupper kom från f.d. Jugoslavien (Jugoslavien och Bosnien Hercegovina). Bland dessa immigranter har de flesta fått uppehållstillstånd av humanitära skäl, följt av familjeband. Också för personer födda inom EU (utanför Norden) är familjeband i allmänhet den vanligaste grunden för bosättning i Sverige. Därefter följer arbete. Drygt hälften av samtliga uppehållstillstånd för arbete utfärdades till personer från EU. Antalsmässigt var detta dock endast c:a år Invandringen från EU:s kandidatländer och blivande medlemsländer samt från det forna Sovjetunionen har ökat. Grunden till bosättning är till allra största del familjeband. Andelen tillstånd för arbete och studier är liten. Utvandring personer utvandrade från Sverige under Av dessa var knappt hälften födda i Sverige. Utvandringen av inrikes födda var större än invandringen, vilket gav ett nettoutflöde. Invandringen från de nordiska länderna är däremot betydligt större än utvandringen. Migrationsströmmarna mellan de nordiska länderna varierar mellan åren och reflekterar växlingar i konjunkturer och arbetsmarknad i länderna. Utvandringen av personer som är födda i europeiska länder utanför EU samt länder i övriga världen är förhållandevis låg i jämförelse med invandringen i samma grupper. Utvandring efter födelseland (grupperat) Norden Europa utom EU och Norden EU utom Norden Öv riga länder Utvandringen av inrikes födda har sjunkit de senaste 5 åren, så även mellan 2001 och Omkring en fjärdedel av emigranterna födda i Sverige flyttar till de nordiska länderna. De populäraste enskilda länderna är Norge, Storbritannien och USA.

7 SCB 7 BE 68 SM 0301 Utflyttning av inrikes födda, Inflyttningsland Norge Storbritannien och Nordirland USA Tyskland Finland Danmark Spanien Övriga Totalt Medan invandringen av utrikes födda har varierat mellan åren, har återutvandringen antalsmässigt varit förhållandevis stabil och 2001 låg återutvandringen på c:a per år; ett tal som ökat till c:a under Medborgarskap Invandringen och utvandringen kan också studeras med avseende på medborgarskap. Statistiken över migrationen av svenska medborgare inkluderar personer som bytt från ett annat medborgarskap till svenskt medborgarskap (naturaliserade). De svenska medborgarna som in- och utvandrat är därför fler än om man inriktar sig på inrikes födda. År 2002 invandrade svenska medborgare medan invandringen bland de inrikes födda var Bland de som utvandrade 2002 var svenska medborgare medan personer var födda i Sverige. Asylsökande Asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och begärt skydd mot konflikt eller förföljelse, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket eller, om personen har överklagat, av Utlänningsnämnden. Asylansökningar och flyktinginvandring avspeglar konflikter och förföljelse i olika delar av världen; den vanligaste anledningen till flykt är väpnad konflikt i hemlandet. Under det senaste decenniet har det funnits stora variationer i antalet asylsökande. Inbördeskrig och etniska konflikter på Balkan var orsaken till att c:a personer från regionen sökte asyl i Sverige under 90-talet. Toppen nåddes 1992 c:a 83 % av alla som sökte asyl i Sverige 1992 kom från f.d. Jugoslavien. Runt 1996 var antalet asylsökande lågt för att sedan öka igen. Antal asylsökande och antal invandrade Immigranter Asylsökande

8 SCB 8 BE 68 SM 0301 Antalet asylsökande ökade kraftigt under Under året sökte personer asyl i Sverige. Detta var fler än under 2001, eller en ökning med 40 %. Jämfört med 2000 har antalet asylsökande fördubblats. Varför har antalet asylsökande till Sverige ökat så kraftigt? Enligt Migrationsverket talar mycket för att ökningen är en följd av Schengensamarbetet, vilket innebär öppna gränser mellan Schengenländerna. I praktiken innebär det att asylsökande, efter att ha rest in i Schengenområdet, lättare kan ta sig till Sverige. Sverige inträdde fullt ut i samarbetet i mars Sambandet mellan antalet asylsökande och antalet invandrade Uppgifterna i diagrammet som visar asylsökande och invandrade för ett visst år avser inte nödvändigtvis samma personer. Asylprocessen kan ta tid och beslut om uppehållstillstånd kan fattas ett annat år än ansökningsåret. Sett över tidsperioden finns ett positivt samband mellan asylsökande och invandringen en samvariation med viss förskjutning 4. Från 1990 till runt 1995 är det c:a två års eftersläpning mellan asylsökande och invandringen. De stora grupper av irakier, bosnier och jugoslaver som fick uppehållstillstånd i Sverige under första halvan av nittiotalet gav upphov till en direkt följdinvandring kort tid efter tillståndet. Den direkta följdinvandringen har inte fått samma genomslag senare år utan delvis ersatts med en mera fördröjd anhöriginvandring till personer som vistas i Sverige en längre tid. Invandringen av flyktingar, eller personer som sökt asyl och fått stanna av humanitära skäl, kan sägas vara motorn till anhöriginvandringen, som är den största gruppen invandrare idag. Anhöriginvandring kommer därför i stor utsträckning från länder som gett upphov till asylinvandring. Hur många söker asyl och hur många får stanna? Andelen positiva beslut när det gäller asylansökningar sjunker 5. Av de som sökte asyl fick 65 % uppehållstillstånd, för sökande 1999 var andelen bifall drygt 50 % och för sökande 2000 c:a 38 %. 6 Det totala antalet asylansökningar ökade kraftigt åren 2001 och Antalet tillstyrkta ansökningar för 2001 är antalsmässigt redan lika stort som tidigare år men det återstår för många öppna ärenden för att kunna uttala sig om den slutliga andelen bifall osv. Också för 2002 är det för tidigt att dra några slutsatser. Den höga bifallsandelen berodde främst på att sökande från Balkan ofta fick uppehållstillstånd. Situationen på Balkan har därefter förbättrats med följd att bifallsandelen sjunker. För 2000 och senare år finns en tendens till en ökad andel ogrundade ansökningar, vilket medför fler avslag. 4 I diagrammet relateras de asylsökande till den totala invandringen, vilken innefattar vissa grupper som normalt inte har någon anknytning till de asylsökande, t.ex. nordbor och EU-medborgare. Utan dessa förstärks sambandet ytterligare. 5 Källa Migrationsverket. 6 Data är uttaget För år 2000 är endast 6 % av ärendena öppna och man kan på god grund uttala sig om det slutliga utfallet (även om möjligheten finns att komma in med en ny ansökan till Utlänningsnämnden och få bifall, för dem som fått slutligt avslag och fortfarande finns i landet). Kohorterna 2001 och 2002 är däremot inte färdigbehandlade; det finns för många öppna ärenden för att man skall kunna uttala sig om utfallet.

9 SCB 9 BE 68 SM 0301 Utfall i asylprocessen för asylsökande vid utgången av februari Positiv t Negativt Avskrivet Öppet Vilka är de asylsökande? De som söker asyl i Sverige är unga; drygt tre fjärdedelar är under 35 år. Åldersintervallet 21-34, som utgör en vanlig migrerande grupp, samt små barn är speciellt framträdande. De äldre är mycket få; knappt 1 % av de asylsökande är 65 eller äldre. Det finns fler män än kvinnor bland de sökande och i åldersgruppen år är hela 70 % män. Om man grupperar de asylsökande efter medborgarskap framkommer följande: Antal asylsökande, Medborgarskap Europa utom EU15 och Norden Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Oceanien 1 1 Statslös Okänt Totalt Nästan hälften (47 %) av de asylsökande 2002 var medborgare i europeiska länder utanför EU och norden. Ytterligare 36 % kom från länder i Asien. Av resterande 17 % kom de flesta från Afrika. I gruppen Europa utom EU och norden kom det största antalet asylsökande från Jugoslavien, Bosnien- Hercegovina och Ryssland. Bland de asiatiska länderna är Irak det helt dominerande ursprungslandet. Bland de afrikanska asylsökande är den största gruppen från Somalia. Vid en rangordning av medborgarskap, oavsett världsdel, är det de fem nämnda länderna som svarar för de största grupperna asylsökande år Under 2001 kom de största grupperna från Irak, Jugoslavien, Bosnien-Hercegovina, Ryssland och Iran i nämnd ordning.

10 SCB 10 BE 68 SM 0301 Asylsökande - de tio största medborgarskapsgrupperna, 2002 Medborgarskap Antal Jugoslavien Irak Bosnien-Hercegovina Ryssland Somalia Ukraina 786 Slovakien 781 Azerbajdzjan 778 Bulgarien 767 Iran 762 Totalt 10 länder Ökningen av asylsökande mellan kan till största del härledas till gruppen Europa utom EU15 och Norden. Antalet asylansökningar från ett tiotal länder i denna grupp ökade under perioden; den största ökningen kom från Jugoslavien. Om man ser till andra grupperingar av länder visar det sig att det har skett en kraftig ökning av ansökningar från det forna Sovjetunionen; främst Ryssland och Azerbajdzjan men även från Ukraina, Vitryssland, Moldavien med flera. Under 2002 ökade också antalet ansökningar från EU:s kandidat- och blivande medlemsländer. Den största ökningen observerades för Rumänien, Slovakien och Bulgarien, vars medborgare tidigare behövt visum för att ta sig till Sverige. Ansökningarna från de sistnämnda länderna har i regel varit ogrundade och personerna har avvisats. Var tas de asylsökande emot? Vid årsskiftet 2002/2003 fanns totalt personer inskrivna som asylsökande i Sverige 7. Detta är en ökning med drygt personer sedan årsskiftet 2001/2002. Under utredningstiden bor de asylsökande antingen på mottagningsenheter i kommunerna eller i eget boende. Migrationsverket är ansvarig myndighet i båda fallen. Vid årsskiftet 2002/2003 bodde 48 % av de asylsökande i eget boende. Ofta är detta hos släktingar och bekanta och då stora flyktinggrupper bor i storstäderna är eget boende vanligast där. I Stockholm, Göteborg och Malmö, med c:a 20 % av alla asylsökande, bor så gott som alla i eget boende. Andra exempel på kommuner med många asylsökande i eget boende är Botkyrka, Södertälje och Huddinge. Hit hör också kommuner som Örebro, Uppsala, Norrköping och Helsingborg. De övriga 52 % asylsökande bor i förläggningar runt om i landet. Exempel på några kommuner som har flyktingförläggningar och därmed höga tal asylsökande är Hultsfred, Boden, Alvesta, Sundsvall, Laxå, Hallstahammar och Kiruna. Detta är dock en föränderlig bild som kan skifta relativt snabbt. Under 2002 fanns till exempel nytillkomna platser i flera norrlandskommuner, främst på grund av tillgång till bostäder. 7 Detta antal skiljer sig från det tidigare redovisade antalet asylsökande under 2002, vilket avser nytillkomna asylsökande under året.

11 SCB 11 BE 68 SM 0301 Internationella jämförelser 8 Internationell migration är den största bidragande orsaken till befolkningsförändringar inom EU. År 2000 ökade EU:s befolkning med drygt en miljon. Eftersom den naturliga befolkningsökningen är låg, eller till och med negativ i vissa länder, så bidrog invandringen med två tredjedelar av den totala årliga befolkningsökningen inom EU. Alla EU-länder noterade en positiv nettoinvandring år I absoluta tal var nettoinflödet störst i Italien, Storbritannien och Tyskland. Lägst var nettoinvandringen i Finland och Luxemburg. Om man istället relaterar nettoinvandringen till befolkningens storlek (per tusen invånare) finner man det största nettoinflödet i Luxemburg och Irland och det lägsta i Finland och Spanien. Internationella jämförelser när det gäller in- och utvandring kan vara problematiska, då länder använder olika definitioner. Till exempel kan Tysklands stora in- och utflöde delvis förklaras av att man använder sig av mycket kortare tidskriterium än Sverige och andra länder. Nettomigration i EU-länder, 2000 Land Nettomigration antal per 1000 inv. Belgien ,2 Danmark ,9 Finland ,5 Frankrike ,9 Grekland ,3 Irland ,3 Italien ,1 Luxemburg ,3 Nederländerna ,3 Portugal ,1 Spanien ,5 Storbritannien ,3 Sverige ,8 Tyskland ,3 Österrike ,1 För de flesta EU-länder det finns data för utgörs den största invandrargruppen av icke-eu medborgare. Detta gäller till exempel i Sverige. Luxemburg och Belgien utmärks av att stora andelar av invandringen består av medborgare från andra EU-länder. I Finland och Irland är de flesta invandrarna medborgare i respektive land. 8 Källa UNHCR, Population Data Unit och Eurostat 9 Eurostat har beräknat nettomigrationen som skillnaden mellan befolkningen 1 januari och 31 december, minus skillnaden mellan födslar och dödsfall samma år.

12 SCB 12 BE 68 SM 0301 Invandring efter medborgarskap EU-länder och Norge, Österrike Tyskland Sv erige Storbritannien Spanien Norge Nederländerna Lux emburg Irland Finland Danmark Belgien 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Medborgare i respektiv e land EU Icke-EU När det gäller utvandringen består den i flera länder, som i Sverige, till största del av personer som är medborgare i respektive land. Också här utmärker sig Belgien och Luxemburg med stor andel EU-medborgare bland emigranterna. Utvandringen från Tyskland och Österrike karaktäriseras av höga andelar icke- EU medborgare. I vissa länder kan man naturaliseras efter endast några års vistelse i landet. I andra länder, som t.ex. Tyskland, tar processen längre tid vilket bidrar till att det blir en stor andel utländska medborgare i utvandringssiffrorna. Utvandring efter medborgarskap EU-länder och Norge, Österrike Tyskland Sv erige Storbritannien Norge Nederländerna Lux emburg Finland Danmark Belgien 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Medborgare i respektiv e land EU Icke-EU 10 Data för Belgien och Tyskland avser 1999, övriga länder Data för Belgien och Tyskland avser 1999, övriga länder 2000.

13 SCB 13 BE 68 SM 0301 FN:s flyktingkommission (UNHCR) rapporterar att personer sökte asyl under 2002, vilket är en viss nedgång mot 2001 ( personer). Dessa siffror grundar sig på rapportering från 37 industrialiserade länder. Tittar man på EU-länderna har antalet asylsökande däremot varit ganska stabilt de senaste åren (runt per år). Antal asylsökande inom EU, (tusental) De länder som har flest antal asylsökande 2002 i absoluta tal, i gruppen EU samt Norge, är Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Dessa tre länder redovisar tillsammans 61 % av alla asylsökande i EU under Därefter kommer Österrike med 10 % och Sverige med närmare 9 % av alla asylsökande i EU. En annan bild framkommer när man relaterar antalet asylsökande till befolkningen i länderna. Österrike tog emot det största antalet asylsökande per capita (4,6 sökande per 1000 invånare) under Sedan följer Norge (3,9 per 1000 invånare) och Sverige (3,7 per 1000 invånare). Storbritannien, Tyskland och Frankrike som antalsmässigt har många asylsökande, har lägre tal när man relaterar de sökande till landets befolkning. Länder i Sydeuropa (Portugal, Spanien, Italien och Grekland) har det lägsta antalet asylsökande inom EU i förhållande till respektive befolkning. Medelvärdet för EU var 1 asylsökande per 1000 invånare. 12 Till skillnad från i andra EU-länder inräknas i asylsökande till Österrike även de som söker asyl vid Österrikes ambassader utomlands.

14 SCB 14 BE 68 SM 0301 Asylsökande per 1000 invånare EU samt Norge, 2002 Österrike Norge Sv erige Irland Lux emburg Storbritannien Belgien Nederländerna Danmark Frankrike Tyskland Finland Grekland Spanien Italien Portugal Asylsökande per 1000 invånare När det gäller förändringen mellan 2001 och 2002 har antalet asylsökande inom EU ökat betydligt i Storbritannien, Sverige och Österrike, samtidigt som antalet har minskat, främst i Tyskland och Nederländerna men även i Danmark och Belgien. I Nederländerna och Danmark har införts nya lagar eller striktare policy när det gäller invandring.

15 SCB 15 BE 68 SM 0301 Tabeller 1a. Immigranter och emigranter 2001 och 2002, efter födelseland 1a. Immigrants and emigrants 2001 and 2002, by country of birth Födelseland Immigranter Emigranter Nettomigration Immigranter Emigranter Nettomigration Samtliga Sverige Norden utom Sverige Danmark Finland Island Norge EU15 utom Norden Belgien Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Spanien Storbritannien och Nordirland Tyskland Österrike Övriga länder Europa utom EU15 och Norden Bosnien-Hercegovina Estland Jugoslavien Polen Rumänien Ryssland Schweiz Ukraina Övriga länder Afrika Etiopien Somalia Övriga länder Nordamerika Kanada USA Övriga länder Sydamerika Brasilien Chile Övriga länder Asien Afghanistan Filippinerna Indien Irak Iran Japan Jordanien Kina Libanon Pakistan Syrien Thailand Turkiet Vietnam Övriga länder Oceanien Okänt land inkl Sovjetunionen

16 SCB 16 BE 68 SM b. Immigranter och emigranter 2001 och 2002, efter födelseland och kön 1b. Immigrants and emigrants 2001 and 2002, by country of birth and sex Immigranter Emigranter Immigranter Emigranter Födelseland Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga Sverige Norden utom Sverige Danmark Finland Island Norge EU15 utom Norden Belgien Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Spanien Storbritannien och Nordirland Tyskland Österrike Övriga länder Europa utom EU15 och Norden Bosnien-Hercegovina Estland Jugoslavien Polen Rumänien Ryssland Schweiz Ukraina Övriga länder Afrika Etiopien Somalia Övriga länder Nordamerika Kanada USA Övriga länder Sydamerika Brasilien Chile Övriga länder Asien Afghanistan Filippinerna Indien Irak Iran Japan Jordanien Kina Libanon Pakistan Syrien Thailand Turkiet Vietnam Övriga länder Oceanien Okänt land inkl Sovjetunionen

17 SCB 17 BE 68 SM a. Immigranter och emigranter 2001 och 2002, efter medborgarskap 2a. Immigrants and emigrants 2001 and 2002, by citizenship Medborgarskap Immigranter Emigranter Nettomigration Immigranter Emigranter Nettomigration Samtliga Sverige Norden utom Sverige Danmark Finland Island Norge EU15 utom Norden Belgien Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Spanien Storbritannien och Nordirland Tyskland Österrike Övriga länder Europa utom EU15 och Norden Bosnien-Hercegovina Estland Jugoslavien Polen Rumänien Ryssland Schweiz Ukraina Övriga länder Afrika Etiopien Somalia Övriga länder Nordamerika Kanada USA Övriga länder Sydamerika Brasilien Chile Övriga länder Asien Afghanistan Filippinerna Indien Irak Iran Japan Jordanien Kina Libanon Pakistan Syrien Thailand Turkiet Vietnam Övriga länder Oceanien Statslös Okänt land

18 SCB 18 BE 68 SM b. Immigranter och emigranter 2001 och 2002, efter medborgarskap och kön 2b. Immigrants and emigrants 2001 and 2002, by citizenship and sex Immigranter Emigranter Immigranter Emigranter Medborgarskap Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga Sverige Norden utom Sverige Danmark Finland Island Norge EU15 utom Norden Belgien Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Spanien Storbritannien och Nordirland Tyskland Österrike Övriga länder Europa utom EU15 och Norden Bosnien-Hercegovina Estland Jugoslavien Polen Rumänien Ryssland Schweiz Ukraina Övriga länder Afrika Etiopien Somalia Övriga länder Nordamerika Kanada USA Övriga länder Sydamerika Brasilien Chile Övriga länder Asien Afghanistan Filippinerna Indien Irak Iran Japan Jordanien Kina Libanon Pakistan Syrien Thailand Turkiet Vietnam Övriga länder Oceanien Statslös Okänt land

19 SCB 19 BE 68 SM a. Immigranter och emigranter 2001 och 2002, efter ut-/inflyttningsland 3a. Immigrants and emigrants 2001 and 2002, by country of emi-/immigration Utflyttningsland resp Inflyttningsland Nettomigration Netto- Immigranter Emigranter Immigranter Emigranter migration Samtliga Norden Danmark Finland Island Norge EU15 utom Norden Belgien Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Spanien Storbritannien och Nordirland Tyskland Österrike Övriga länder Europa utom EU15 och Norden Bosnien-Hercegovina Estland Jugoslavien Polen Rumänien Ryssland Schweiz Ukraina Övriga länder Afrika Etiopien Somalia Övriga länder Nordamerika Kanada USA Övriga länder Sydamerika Brasilien Chile Övriga länder Asien Afghanistan Filippinerna Indien Irak Iran Japan Jordanien Kina Libanon Pakistan Syrien Thailand Turkiet Vietnam Övriga länder Oceanien Okänt land

20 SCB 20 BE 68 SM b. Immigranter och emigranter 2001 och 2002, efter ut-/inflyttningsland och kön 3b. Immigrants and emigrants 2001 and 2002, by country of emi-/immigration and sex Utflyttningsland resp. Immigranter Emigranter Immigranter Emigranter Inflyttningsland Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga Norden Danmark Finland Island Norge EU15 utom Norden Belgien Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Spanien Storbritannien och Nordirland Tyskland Österrike Övriga länder Europa utom EU15 och Norden Bosnien-Hercegovina Estland Jugoslavien Polen Rumänien Ryssland Schweiz Ukraina Övriga länder Afrika Etiopien Somalia Övriga länder Nordamerika Kanada USA Övriga länder Sydamerika Brasilien Chile Övriga länder Asien Afghanistan Filippinerna Indien Irak Iran Japan Jordanien Kina Libanon Pakistan Syrien Thailand Turkiet Vietnam Övriga länder Oceanien Okänt land

21 SCB 21 BE 68 SM a. Immigranter och emigranter 2002, efter ut-/inflyttningsland och födelseland, totalt 4a. Immigrants and emigrants 2002, by country of emi-/immigration and country of birth, total Samtliga Födda i Sverige Födda i resp land Övriga länder Utflyttningsland resp. Immi- Emi- Netto- Immi- Emi- Netto- Immi- Emi- Netto- Immi- Emi- Netto- Inflyttningsland granter granter migration granter granter migr. granter granter migr. granter granter migr. Samtliga Norden Danmark Finland Island Norge EU15 utom Norden Belgien Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Spanien Storbritannien och Nordirland Tyskland Österrike Övriga länder Europa utom EU15 och Norden Bosnien-Hercegovina Estland Jugoslavien Polen Rumänien Ryssland Schweiz Ukraina Övriga länder Afrika Etiopien Somalia Övriga länder Nordamerika Kanada USA Övriga länder Sydamerika Brasilien Chile Övriga länder Asien Afghanistan Filippinerna Indien Irak Iran Japan Jordanien Kina Libanon Pakistan Syrien Thailand Turkiet Vietnam Övriga länder Oceanien Okänt land

22 SCB 22 BE 68 SM b. Immigranter och emigranter 2002, efter ut-/inflyttningsland och födelseland, kvinnor 4b. Immigrants and emigrants 2002, by country of emi-/immigration and country of birth, women Samtliga kvinnor Kvinnor födda i Sverige Kvinnor födda i resp land Kvinnor födda i övriga länder Utflyttningsland resp. Immi- Emi- Netto- Immi- Emi- Netto- Immi- Emi- Netto- Immi- Emi- Netto- Inflyttningsland granter granter migration granter granter migr. granter granter migr. granter granter migr. Samtliga Norden Danmark Finland Island Norge EU15 utom Norden Belgien Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Spanien Storbritannien och Nordirland Tyskland Österrike Övriga länder Europa utom EU15 och Norden Bosnien-Hercegovina Estland Jugoslavien Polen Rumänien Ryssland Schweiz Ukraina Övriga länder Afrika Etiopien Somalia Övriga länder Nordamerika Kanada USA Övriga länder Sydamerika Brasilien Chile Övriga länder Asien Afghanistan Filippinerna Indien Irak Iran Japan Jordanien Kina Libanon Pakistan Syrien Thailand Turkiet Vietnam Övriga länder Oceanien Okänt land

23 SCB 23 BE 68 SM c. Immigranter och emigranter 2002, efter ut-/inflyttningsland och födelseland, män 4c. Immigrants and emigrants 2002, by country of emi-/immigration and country of birth, men Samtliga män Män födda i Sverige Män födda i resp land Män födda i övriga länder Utflyttningsland resp. Immi- Emi- Netto- Immi- Emi- Netto- Immi- Emi- Netto- Immi- Emi- Netto- Inflyttningsland granter granter migration granter granter migr. granter granter migr. granter granter migr. Samtliga Norden Danmark Finland Island Norge EU15 utom Norden Belgien Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Spanien Storbritannien och Nordirland Tyskland Österrike Övriga länder Europa utom EU15 och Norden Bosnien-Hercegovina Estland Jugoslavien Polen Rumänien Ryssland Schweiz Ukraina Övriga länder Afrika Etiopien Somalia Övriga länder Nordamerika Kanada USA Övriga länder Sydamerika Brasilien Chile Övriga länder Asien Afghanistan Filippinerna Indien Irak Iran Japan Jordanien Kina Libanon Pakistan Syrien Thailand Turkiet Vietnam Övriga länder Oceanien Okänt land