Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Transkript

1 Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se

2

3 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2013, men även en del jämförelser för perioden I tabellbilagan i slutet av rapporten redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 14 stadsdelsområdena. Stockholms stads befolkningsstatistik baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) samt de aviseringar om förändringar i folkbokföringen som inkommer successivt till SCB från skatteverket. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december Statistiken utgår från folkbokföring på fastighet, den fastighet där personen regelmässigt vistas. Den totala folkmängdsförändringen beräknas som summan av födelsenetto, flyttningsnetto och överföring till och från det s.k. obefintligregistret. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var folkbokförd någonstans, i den församling där nedkomsten skedde. Ett dödsfall registreras i den församling där den avlidne var folkbokförd. En flytt registreras när en person byter folkbokföringsadress. Om en och samma person flyttar flera gånger räknas detta som flera flyttningar. Flyktingar registreras inte i folkbokföringen förrän de fått uppehållstillstånd. Invånare med utländsk bakgrund redovisas enligt riktlinjer från Statistiska centralbyrån (SCB, MIS, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning i statistiken, 2002) som utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Rapporten är utarbetad av Eva Andersson, Sweco Strategy AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad. Kartorna är framtagna av Stefan Liljevall. Mer information om befolkningen i Stockholm finns på hemsidan: 1

4 INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 STOCKHOLM... 4 Befolkningsförändringar... 4 Flyttningar... 5 Födda och avlidna... 7 Befolkningsstruktur Arbetslösa och biståndstagare STADSDELSOMRÅDEN Befolkningsförändringar Befolkningstäthet Flyttningar Födda och avlidna Befolkningsstruktur Invånare med utländsk bakgrund Arbetslösa och biståndstagare TABELLER

5 Sammanfattning Befolkningstillväxten, som pågått oavbrutet sedan år 1982 håller i sig. Under år 2008 översteg Stockholm stads befolkning och därmed slogs det tidigare befolkningsrekordet från Denna utveckling fortsatte även under år 2009 då staden växte med ytterligare invånare, vilket var en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt och den största befolkningsförändringen i Stockholms stad sedan 1973 då befolkningen minskade med personer. Befolkningstillväxten år 2013 var inte riktigt lika hög, men befolkningen ökade med knappt personer för att uppgå till vid årets slut. Att staden haft en fortsatt tillväxt år 2013 beror till stor del på det höga positiva flyttnettot. År 2013 flyttade fler personer in till Stockholms stad än ut ur staden, vilket var drygt färre än år År 2013 flyttade personer till Stockholm. Sedan år 2005 har flyttnettot (differensen mellan in- och utflyttare) varit positivt. Nettot mot utlandet var ca jämfört med året innan. Nettot mot övriga riket på drygt har sjunkit med ca 500 jämfört med året innan. Flyttningsunderskottet på knappt personer gentemot länet har ökat något jämfört med år Befolkningstillväxten beror också på det fortsatt höga födelsenettot (differensen mellan födda och avlidna) som ökade jämfört med år Födelseöverskottet uppgick år 2013 till barn, vilket var knappt 700 fler än föregående år föddes barn i Stockholm, mer än rekord året 2010 då barn föddes. Om man håller 2011 års siffror inom parentes visar siffrorna för barnafödandet en fortsatt stigande trend. Antalet avlidna fortsätter minska, något mer under 2013 än de fyra föregående åren. Rapporten innehåller kommentarer till diagram och tabeller över befolkningsstrukturen år 2013 och befolkningsutvecklingen från år 1990 alternativt år 2003 fram till idag. 3

6 STOCKHOLM Befolkningsförändringar Som framgår av tabell 1 nedan uppgick Stockholm stads befolkning vid årsskiftet 2013/2014 till invånare. Totalt uppgick Stockholms läns befolkning vid motsvarande tidpunkt till invånare. Befolkningen i Stockholm stad utgör 41,5 procent av hela länets befolkning. I hela Stockholms län ökade befolkningen med personer varav i Stockholm stad. För Stockholms län är ökningen större än föregående år men för Stockholms stad är ökningen mindre än året innan. I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad ungefär 1,9 procent, vilket är högre än länsgenomsnittet på 1,7 procent. I Sundbyberg ökade invånarantalet med 4,5 procent och var den kommun där den procentuella ökningen var som störst. Tabell 1: Folkökning i Stockholms läns kommuner år 2013 Kommun Folkökning Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Diagram 1: Folkökning (%) i länets kommuner 2013 Sundbyberg Sigtuna Solna Sollentuna Haninge Stockholm Södertälje Upplands Väsby Stockholms län Lidingö Nacka Huddinge Botkyrka Upplands-Bro Täby Järfälla Vallentuna Tyresö Värmdö Nykvarn Nynäshamn Danderyd Salem Ekerö Österåker Vaxholm Norrtälje 0% 2% 4% 6% Värmdö Österåker

7 Flyttningar Totalt flyttade personer till Stockholm under år 2013, vilket är drygt fler än det föregående året. Samtidigt ökade utflyttningen med personer, från personer till Flyttningsnettot (den positiva differensen mellan inflyttningar och utflyttningar) på personer är mindre än föregående års netto på Det generella flyttmönstret är att Stockholms stad vinner flyttare i utbytet med utlandet och kommuner i annat län, men har ett negativt flyttningsnetto mot övriga kommuner i Stockholms län. Flyttningsöverskottet från utlandet minskade från år 2012 till år Flyttningsunderskottet från övriga länet ökade med nästan 300 personer från till Flyttningsöverskottet gentemot övriga landet var personer och därmed lägre än 2012 års överskott på De största flyttströmmarna gick mellan Stockholms stad och övriga kommuner i Stockholms län. Störst var flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Solna, Huddinge samt Nacka. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Göteborg samt Uppsala. Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Göteborg (656), Uppsala (559), och Linköping (300). Överskottet mot Göteborg har ökat med nästan 100 nettoinflyttade jämfört med år Störst flyttunderskott hade staden mot Nacka och Sundbyberg, 631, respektive 428 fler personer flyttade från staden till dessa kommuner jämfört med hur många som flyttade i motsatt riktning. Som Diagram 2 nedan visar har staden under de senaste tretton åren haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år förutom Flyttningsnettot gentemot övriga landet och utlandet har varit konstant positivt, medan det varit genomgående negativt i förhållande till övriga länet. Sedan toppnoteringen 2009 har det totala flyttningsnettot minskat de fyra senaste åren. Diagram 2: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet Övriga länet Övriga landet Utlandet Totalt 5

8 Antal flyttare Antal flyttar Befolkningsöversikten 2013 Liksom föregående år var flyttöverskottet störst bland unga vuxna, år (se diagram 3 nedan), även om det minskat något jämfört med år I åldern år var flyttnettot mer än i varje ettårsklass. Överskottet för denna grupp var drygt Inflyttningen av unga vuxna är den största anledningen att befolkningen i Stockholm ökar. Under 2013 hade staden de största flyttningsunderskotten bland yngre barn, 0-5 år, och vuxna mellan 33 och 40 år samt gruppen åringar. Flyttningsunderskottet av barn är fortfarande det största, underskottet på är i samma storlek som år Åldersspannet med flyttunderskott för gruppen över 30-år har blivit större och i gruppen år är underskottet drygt Flyttunderskottet bland gruppen åringar har ökat jämfört med föregående år och uppgår till ca 170 personer. Diagram 3: In- och utflyttning i Stockholm år 2013 efter ålder Inflyttningar Utflyttningar Ålder Som framgår av diagram 4 nedan var flyttningsnettot för ungdomar år och unga vuxna upp till och med 29 år positivt gentemot samtliga geografiska områden, länet, riket och utlandet. I flera andra åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto mot något av områdena, främst övriga länet. Diagram 4: Flyttningsnetto i Stockholm år 2013 efter ålder och geografiskt område Netto utland Netto riket Netto länet 6

9 Antal födda Befolkningsöversikten 2013 Flyttningsnettot från utlandet minskade något till personer under år Detta innebar att fler personer flyttade till Sverige än från Sverige. I diagram 5 nedan framkommer det att flyttningsöverskottet av utrikes födda har varit positivt och pendlat runt personer under den aktuella perioden. När det gäller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar har flyttningsnettot gått från ett flyttningsunderskott på 206 personer år 2008 till ett överskott mellan åren för att åter vara ett flyttningsunderskott år 2013 på 218. När det gäller övriga personer, inrikes födda med minst en inrikes född förälder, har flyttnettot tidigare pendlat mellan personer för att de senaste tre åren ha legat relativt konstant en bit under personer. Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholm perioden efter utländsk bakgrund Födda och avlidna Utrikes födda Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Övriga Antalet födda barn år 2013 var vilket var 375 fler barn än under år Nedgången i antalet födda barn år 2011 blev därmed tillfällig. År 2013 ökade födelsetalen för Stockholms stad något medan de minskade för riket. Även om fruktsamhetstalen ökade i staden 2013 är de fortfarande betydligt lägre än Trots det föddes det fler barn år 2013 än rekordåret 2010 (se nedan i diagram 6). Det beror på att antalet personer i barnafödande åldrar är fler idag. Detta är en trend som väntas förstärkas när de stora barnkullarna från slutet av talet och början av 1990-talet kommer upp i åldrar då barnafödandet är stort. Diagram 6: Antalet födda i Stockholm perioden Sedan slutet av 90-talet har födelsenettot ökat för varje år från ett födelseöverskott på något hundratal till år År 2011 sjönk födelseöverskottet något, men ökade återigen både år 2012 och År 2013 var födelsenettot

10 I Stockholms stad föddes 1 581barn per invånare år 2013, vilket är 13 fler barn per invånare än år I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är barn per invånare. I diagram 7 nedan visas antal födda per invånare i de olika kommunerna i Stockholms län. Presentationen av antal födda per möjliggör en direkt jämförelse av kommunerna. Sundbyberg och Solna har flest antal födda med respektive barn och Danderyd lägst antal med 782 barn. Diagram 7: Antal födda per invånare år Diagram 8 nedan visar hur barnafödandet har förändrats från år 2012 till år 2013 i de olika kommunerna i Stockholms län. Barnafödandet ökade i mer än hälften av länets kommuner. Nykvarn, Sigtuna och Upplands Väsby tillhörde de kommuner som hade den största procentuella ökningen, vilket betyder att i dessa kommuner föddes det fler barn än föregående år. I Nykvarn föddes det 22 procent fler barn år 2013, en stor skillnad jämfört med föregående år då den procentuella förändringen i Nykvarn var den lägsta i länet med en minskning med 20 procent. I Österåker föddes 12 procent färre barn jämfört med år Diagram 8: Relativ förändring i antal födda mellan 2012 och ,25 1,20 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 8

11 Antal döda Befolkningsöversikten 2013 Under år 2013 avled personer, vilket är något lägre än året innan. Det har varit en långvarig trend av minskande antal avlidna som framgår av diagram 9. Att antalet döda har minskat under lång tid beror på att barnafödandet minskade från 1908 fram till slutet av 1930 talet. När allt mindre födelsekullar kommer upp i åldrar där dödligheten är hög, minskar antalet döda trotts att vi har en ökande livslängd. Diagram 9: Antal avlidna i Stockholm perioden I Stockholm avled 732 personer per invånare år 2013, vilket är en minskning från föregående års nivå på 779 personer. För hela länet var motsvarande antal 703 och invånarna i Stockholms stad har totalt sett en högre dödlighet än länsgenomsnittet, något som framgår i diagram 10. Det förklaras delvis av att Stockholms befolkningsandel i de allra äldsta åldrarna är hög jämfört med resten av länet. Diagram 10: Antal avlidna per invånare år

12 Åldersklass Befolkningsöversikten 2013 Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen i Stockholms stad skiljer sig från övriga länet vilket visas i befolkningspyramiden (diagram 11). Staden hade år 2013 framförallt en betydande större andel personer i åldrarna Med undantag för barn i den lägsta åldersklassen var andelen barn i samtliga åldrar lägre i staden än i övriga länet. Detta kan tyda på att många barn föds i Stockholms stad men inom ett par år flyttar från Stockholms stad till kommuner där det är lättare att hitta större bostäder. Diagram 11: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga länet år 2013, (%) 95-W ,2 5,7 5,1 5,5 6,3 7,7 7,7 6,9 6,2 6,0 6,4 6,0 6,1 6,9 6,6 0,1 0,6 1,2 1,9 2,8 0,2 0,8 1,4 1,8 2,2 3,2 Övriga länet 2013, % Sthlm 2013, % 4,8 5,0 5,6 6,1 6,8 7,1 8,1 6,6 4,5 4,4 5,5 6,9 9,6 9, % Vid en närmare titt på befolkningsstrukturen i Stockholm i andelar av hela befolkningen är det endast små förändringar jämfört med år I antal ökade de flesta grupper förutom åringarna samt grupperna från 80 till 89 år. Förändringar i befolkningens sammansättning påverkades i första hand av de flyttmönster som studerades i avsnittet ovan där det framgick att antalet inflyttare i åldrarna år var betydligt större än antalet utflyttare medan förhållandet var det omvända för barn i åldersgruppen 0-4 år. Jämfört med för tio år sedan har staden idag en relativt sett yngre befolkning. Andelen 65 år och äldre har minskat från 15,1 till 14,3 procent av befolkningen, medan andelen 0-19 år har ökat från 20,6 till 21,4 procent. Andelen åringar är densamma år 2003 som år ,3 procent. Befolkningsstrukturen idag och för tio år sedan visas i diagram

13 Diagram 12: Befolkning efter ålder i Stockholm åren 2003 och År 2003 År år 25 år 50 år 75 år 100- år År 2013 fanns drygt personer med utländsk bakgrund i Stockholms stad, vilket motsvarar 30,7 procent av stadens invånare, en ökning med 0.4 procentenheter jämfört med år Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. För tio år sedan var andelen med utländsk bakgrund 26,2 procent. Den största gruppen med utländsk bakgrund år 2013 var födda eller hade föräldrar födda i Europa/Nordamerika, 27,7 procent. Betydligt färre, 6,8 procent, var födda i eller hade föräldrar från Sydamerika (se nedan i diagram 13). Diagram 13: Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholm år 2013 Övriga världen Afrika Sydamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syrien Europa/ Nordamerika Norden Utrikes född Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 11

14 Arbetslösa och biståndstagare Diagram 14 nedan visar att arbetslösheten under perioden minskade både i Stockholms stad och i övriga länet. År 2009 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten steg i samband med lågkonjunkturen. Efter år 2009 har arbetslösheten som en andel av befolkningen stigit i en långsammare takt, för att mellan 2012 och 2013 minska med 0,3 procentenheter till 5,1 procent i Stockholm stad. I övriga länet skedde ett tydligt trendbrott 2011 med minskad arbetslöshet som ökade både år 2012 och År 2013 var arbetslösheten som andel av befolkningen densamma i både Stockholm och i övriga länet. År 2013 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern år i Stockholms stad och i övriga länet till drygt respektive drygt (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Jämfört med 2012 minskade antalet öppet arbetslösa med ca i Stockholms stad och ökade med ca i övriga länet. Diagram 14: Andelen öppet arbetslösa (15-74 år) perioden * 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% Stockholm Övriga länet 1,0% 0,0% *Beräknat som en andel av befolkningen år 12

15 År 2013 fick personer (inklusive barn) i staden ekonomiskt bistånd 1, vilket utgjorde 3,1 procent av hela befolkningen. Detta är en minskning från år 2012 då antalet var personer eller 3,3 procent av befolkningen. Utomnordiska medborgare var överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan slutet på 90-talet. Andelen bland svenska medborgare har under samma period sjunkit från drygt 6 procent till 2,6 procent (se diagram 15 nedan). Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 2003, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Under året 2013 minskade andelen biståndstagare med utomnordisk bakgrund med 0,9 procentenheter. Bland svenska och nordiska medborgare sjönk andelen biståndstagare marginellt och även antalet biståndstagare sjönk något. Diagram15: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden i Stockholm Svenska Övrigt nordiska Utomnordiska Tidigare kallat socialbidrag 13

16 STADSDELSOMRÅDEN Skillnaden i invånarantal mellan Stockholm stads fjorton stadsdelsområden är stor och Södermalm som år 2013 hade det högsta invånarantalet med drygt invånare var ungefär fem gånger så folkrikt som Älvsjö där det bodde drygt personer. Älvsjö är det stadsdelsområde som har minst antal invånare. Befolkningsförändringar Sett till invånarantal var Enskede-Årsta-Vantör det näst-största stadsdelsområdet med knappt invånare. Det tredje folkrikaste stadsdelsområdet var Hägersten-Liljeholmen som hade drygt invånare. Precis som år 2012 ökade befolkningen i alla stadsdelsområden under år Mellan år 2013 och år 2012 hade Hägersten-Liljeholmen den största ökningen i invånarintal med knappt Med undantag för föregående år då Bromma var det stadsdelsområde som ökade mest i antal invånare så har Hägersten-Liljeholmen varit det område vars invånarantal årligen ökat mest sedan Tabell 2: Folkökning i stadsdelsområden Stadsdelsområde Ökning /Minskning Hela staden Hägersten-Liljeholmen Östermalm Bromma Kungsholmen Södermalm Hässelby-Vällingby Farsta Enskede-Årsta-Vantör Älvsjö Spånga-Tensta Skärholmen Norrmalm Rinkeby-Kista Skarpnäck

17 Östermalm var det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 2013 var som störst, med 2,8 procent, tätt följt av Älvsjö som också ökade med 2,8 procent. I områden med stor befolkningsökning är det kopplat till nyproduktion av bostäder. Den minsta befolkningsökningen av stadsdelarna 2013 hade Norrmalm, med 0,7 procent. Diagram16: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år 2013 Befolkningstäthet Kartan nedan visar befolkningstätheten (folkmängd/hektar) i Stockholms stads stadsdelar, på kartan redovisas även befolkningsförändringen per stadsdelsområde. De mest befolkningstäta områdena finns på Södermalm, Norrmalm och Kungsholmen. Vid studier av befolkningstäthet är det intressant att se hur invånarna fördelar sig över områden. Jämfört med 2012 års karta är det några förändringar. De områden där inga boende finns har i år en egen klassindelning. Även klassen med högst befolkningstäthet är förändrad, antalet personer/hektar är höjt i den översta klassen för att kunna skilja ut de områden som har högst befolkningstäthet. I kartans förklaringsruta anger siffran i parentes hur många områden som finns i de olika klasserna, exempelvis i klassen 0 är det 5 områden där det inte finns några invånare folkbokförda. Dessa områden är Farstanäset, Flaten, Lunda, Orhem och Skrubba. 15

18 För att tydligare ge en förklaring till tolkning av kartan ges ett exempel från ett stadsdelsområde. Vid en närmare studie av Bromma syns att exempelvis Traneberg, Abrahamsberg och Mariehäll (där Annedal ligger), områden bestående av främst flerbostadshus, också är de mest befolkningstäta områdena i Bromma. Blackeberg och Åkeslund är också områden där den största delen av bostäderna är flerbostadshus, men i dessa stadsdelar finns mer parkmark vilket gör att antal personer per hektar är lägre än de tidigare nämnda områdena. I de ljusgrå områdena finns bland annat Bromma flygplats, industriområden samt ett naturreservat vilket avspeglas i den låga befolkningstätheten. Figur 1: Befolkningstäthet samt befolkningsförändring i Stockholm stads stadsdelsområden år

19 Flyttningar År 2013 hade Stockholms stad fler inflyttade än utflyttade. De flesta stadsdelsområden hade större flyttnetto än födelseöverskott. Vilket innebär att differensen mellan inflyttare och utflyttare är större än differensen mellan födda och avlidna. Undantagen var Rinkeby-Kista, Södermalm, Norrmalm, Hägersten -Liljeholmen och Skarpnäck, som hade ett större födelsenetto än flyttnetto (se vidare avsnittet om Födda och avlidna nedan). Som framgår av diagram 17 nedan så hade Älvsjö störst andel inflyttare från övriga staden. Älvsjö hade också en låg andel inflyttade från utlandet och övriga landet. Rinkeby-Kista, Skärholmen och Östermalm har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. Östermalm är den stadsdel där högst andel av de inflyttade kommer från övriga landet. Skärholmen har högst andel av inflyttade från övriga länet. Diagram 17: Inflyttning till stadsdelsområden år 2013 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övriga Stockholms stad Övriga länet Övriga Sverige Utlandet 17

20 Kartan (figur 2) över inflyttning i Stockholms stad visar varifrån inflyttningen till stadsdelarna kommer. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur stor andel som kommer från olika områden. Majoriteten av inflyttningen bestod av de flyttningar som pågår inom respektive stadsdelsområde samt de inflyttade från övriga stadsdelsområden i Stockholms stad. Dessa två faktorer förklarade över hälften av den totala inflyttningen till var och en av de 14 stadsdelsområdena. Inomflyttningen var störst i Rinkeby-Kista och Södermalm där denna faktor förklarade runt 33 procent av den totala inflyttningen. Inflyttningen från övriga Stockholm var speciellt stor i Älvsjö och Skarpnäck där den förklarade 47 procent respektive knappt 39 procent av all inflyttning Inflyttning från övriga länet och inflyttning från övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena. Vid en jämförelse av de olika områdena, gällande inflyttning från utlandet, utmärker sig Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen i förhållande till de övriga stadsdelsområdena med procent inflyttade. Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö hade den lägsta andelen inflyttade från utlandet med 6 procent vardera. Figur 2: Inflyttningar 2013 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet. 18

21 Figur 3 nedan visar utflyttningar för stadsdelsområden tillhörande Stockholms stad. Mönstret är ganska likartat för områdena. Cirklarnas storlek är i de flesta fall mindre än på kartan över inflyttade vilket innebär att den totala utflyttningen är lägre än inflyttningen. Inomflyttning och utflyttning till övriga Stockholm förklarade runt procent av den totala utflyttningen i varje stadsdelsområde. Södermalm hade den högsta siffran på ca 68 procent. Vid en närmare titt på utflyttningen till övriga Stockholm sticker Älvsjö ut då 43 procent av den totala utflyttningen i detta område beror på denna faktor. Utflyttning till övriga länet förklarade mellan 18 och 28 procent av den totala utflyttningen. Högst var utflyttningen till övriga länet i Skärholmen med 28 procent och lägst siffra hade Södermalm med 18 procent. Utflyttningen till övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena, 8-12 procent. Utflyttning till utlandet stod för den lägsta procentdelen av den totala utflyttningen. Endast 4-8 procent av den totala utflyttningen förklarades av flytt till utlandet. Figur 3. Utflyttningar 2013 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 19

22 Statistiken visar att en vanlig typ av flyttningar är så kallade inomflyttningar, det vill säga att en person flyttar till en ny bostad i Stockholms stad. Drygt flyttningar skedde inom staden under I Tabell 3 nedan redovisas flyttningar mellan och inom stadens stadsdelsområden. Av alla flyttningar till bostäder i Stockholms stad utgjordes ca 63 procent av personer som redan bodde i staden. Det motsvarar ungefär samma andel som året innan. Precis som föregående år var flyttningar inom stadsdelsområdet störst i Rinkeby-Kista där 61 procent av de som flyttade från Stockholms stad till en bostad i området flyttade inom stadsdelen, dvs. 61 procent av de som flyttade till Rinkeby-Kista bodde redan där. Den lägsta andelen inomflyttningar hade Älvsjö. Andelen som flyttade från en bostad i Älvsjö till en annan bostad i Älvsjö var 27 procent av alla inflyttningar till Älvsjö. Av tabell 3 framgår att flyttningar till och från områden inom Stockholm varierar mycket mellan stadsdelsområden. Södermalm var det område som hade den största befolkningen och även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelar personer flyttade dit medan personer flyttade därifrån till övriga staden. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet gärna flyttar till ett närliggande område i staden, men inte så ofta till ett område längre bort. Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 2013 inom och mellan Stockholms 14 stadsdelsområden Utflyttning från Inflyttning till Totalt Rinkeby - Kista (1) Spånga - Tensta (3) Hässelby - Vällingby (4) Bromma (6) Kungsholmen (8) Norrmalm (9) Östermalm (10) Södermalm (12) Enskede - Årsta - Vantör (14) Skarpnäck (15) Farsta (18) Älvsjö (21) Hägersten - Liljeholmen (22) Skärholmen (24) Totalt

23 Födda och avlidna Det stora flyttningsnettot (8 764) är den viktigaste förklaringen till att staden växer, men även födelsenettot (7 619) spelar en stor roll. Födelsenettot är också en viktig förklaring till varför den demografiska strukturen varierar mellan olika stadsdelsområden. Som tidigare nämnts har antalet födda ökat år 2013 med knappt 400 personer och diagrammet nedan visar att denna ökning syns även på stadsdelområdesnivå. Endast Skarpnäck, Rinkeby- Kista, Norrmalm och Enskede-Årsta-Vantör har färre antal födda barn 2013 jämfört med I Skarpnäck föddes knappt 6 procent färre barn år 2013 än år 2012 medan det i Hässelby-Vällingby föddes drygt 13 procent fler barn år Diagram 18: Procentuell förändring i antal födda per stadsdelsområde mellan år 2012 och ,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% För att kunna göra en jämförelse mellan stadsdelar av olika befolkningsstorlek har antalet födda och avlidna per invånare beräknats. Liksom under år 2012 föddes flest barn per invånare i Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen och Norrmalm. År 2013 föddes i Hägersten-Liljeholmen barn per invånare medan motsvarande antal på Kungsholmen och Norrmalm var respektive

24 Diagram 19: Födda per invånare år Diagram 20 visar födelsenetto samt den totala befolkningsförändringen (födelsenettot och flyttnettot) i varje stadsdel och där framgår att störst förändring skedde år 2013 i Hägersten- Liljeholmen med invånare och minst förändring återfanns i Skarpnäck med 434 invånare. De största födelseöverskotten (skillnaden mellan födda och avlidna) fanns i Hägersten-Liljeholmen, Södermalm och Kungsholmen. Lägst födelsenetto hade Älvsjö där antalet födda var 137 fler än dem som dött. Stadsdelen med högst flyttnetto, alltså med fler inflyttningar än utflyttningar till andra stadsdelar, var Östermalm med fler inflyttningar, vilket är kopplat till nyproduktion i stadsdelen. Även Bromma och Farsta hade flyttnetton som översteg De enda två stadsdelarna med negativa flyttnetton, alltså med fler ut- än inflyttningar från andra stadsdelar, var Norrmalm och Rinkeby-Kista med 332 respektive 22 fler utflyttningar än inflyttningar. Dessa två stadsdelar är de enda stadsdelarna där flyttnettot är negativt och där födelsenettot är den enda komponenten av den totala befolkningsförändringen som bidrar till ökningen. Diagram 20: Födelsenetto och befolkningsförändring per stadsdelsområden år 2013, antal personer Födelsenetto Befolkningsförändring totalt

25 Sett till hela staden har antalet avlidna per sjunkit de senaste åren, så även mellan år 2012 och 2013 då antalet sjönk från 779 till 732. Detta är ett uttryck för att stadens befolkning stadigt föryngras. Det lägsta antalet avlidna per invånare under året hade Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta där 461 respektive 603 per invånare dog. Precis som tidigare år var Farsta det stadsdelsområde med störst antal avlidna i förhållande till befolkningen med 903 avlidna per invånare, vilket var en minskning jämfört med per invånare år Diagram 21: Avlidna per invånare år

26 Befolkningsstruktur Skillnader i födelse- och dödskvoter påverkar tillsammans med flyttningsströmmarna den demografiska strukturen i respektive stadsdelsområde. Av diagram 22 nedan framgår att det framförallt är stadsdelsområdena som byggdes under 1960-talets miljonprogram som har en ung befolkning medan övriga staden har en äldre befolkning. Detta är ett förhållande som ändras väldigt långsamt över tid. I Spånga-Tensta, Älvsjö och Rinkeby-Kista var 30, 27 respektive 27 procent av befolkningen under 20 år. På Kungsholmen var endast 15 procent yngre än 20 år. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet för staden var 21 procent. Dessa siffror är likvärdiga jämfört med de från föregående år och visar att dessa förhållanden förändras långsamt. Stadsdelsområden i innerstaden har en stor andel unga vuxna, år, och en relativt stor andel av befolkningen som är 60 år och äldre. Högst andel personer som överstiger 60 år hade Östermalm där mer än var fjärde invånare tillhörde den åldersgruppen. Diagram 22: Åldersstrukturen år 2013 (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-19 år år år år 80- år 24

27 Diagram 23 nedan visar antal invånare efter åldersgrupp i respektive stadsdelsområde år I Södermalm, med störst invånarantal, var den största åldersgruppen åringar. I det minsta stadsdelsområdet, Älvsjö, var de största åldersgrupperna åringar samt 0-19 åringar. Diagram 23: Antal invånare (i absoluta tal) efter ålder i stadsdelsområden år år år år år 80- år Invånare med utländsk bakgrund En förhållandevis stor andel av Stockholm stads invånare med utländsk bakgrund bor i de så kallade miljonprogramsområdena. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. I Rinkeby-Kista, Skärholmen och Spånga- Tensta hade 80, 68 respektive 58 procent av befolkningen utländsk bakgrund. Allra lägst var andelen i Södermalm, Bromma och Kungsholmen där andelarna låg under 20 procent. Andelen med utländsk bakgrund i staden som helhet har de senaste 10 åren ökat från 25 procent år 2003 till knappt 31 procent år Diagram 24: Andel med utländsk bakgrund år % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utrikes född Inrikes född med två utrikes föräldrar 25

28 Generellt kan sägas att i områden med en stor andel personer med utländsk bakgrund är andelen nordiska invandrare relativt liten. Dessa nordbor har i regel bott i Sverige längre tid och har på ett annat sätt än andra invandrargrupper etablerat sig i andra områden som Stockholms innerstad och i närliggande villastadsdelsområden som Bromma och Västerort. Ett exempel på skillnaderna i sammansättningen av utländsk bakgrund efter nationalitet mellan de olika stadsdelsområdena är Rinkeby-Kista där drygt 80 procent av invånarna med utländsk bakgrund hade sitt ursprung från icke-europeiska länder(undantag Nordamerika), medan motsvarande andel på Södermalm var 40 procent. Diagram 25: Utländsk bakgrund efter nationalitet år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norden Europa/Nordamerika Irak/Iran/Turkiet/Libanon/Syrien Afrika Övriga världen Arbetslösa och biståndstagare Under 2013 ökade andelen öppet arbetslösa i Stockholm stad med 0,04 procentenheter till knappt 3,4 procent. Andelen arbetslösa ökade i Skärholmen (0,5 procent enheter), Spånga-Tensta (0,4 procent enheter), Älvsjö (0,2 procent enheter) och Östermalm (0,2 procent enheter), medan i Hässelby-Vällingby minskade andelen arbetslösa med 0,6 procentenheter. I övriga stadsdelområden var det marginella förändringar jämfört med

29 Diagram 26: Andel öppet arbetslösa år 2013 (oktober) 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Under år 2013 har andelen i staden med ekonomiskt bistånd minskat något, från 3,3 till 3,2 procent. Samtliga stadsdelsområden i Stockholms stad hade år 2013 en lägre eller oförändrad andel biståndstagare jämfört med år Stadsdelsområdet Skärholmen stod för den största minskningen år 2013 med 1 procentenhet. Rinkeby-Kista är den stadsdel som har högst andel biståndstagare år 2013, med en andel på 9,8 procent. Diagram 27: Andel med ekonomiskt bistånd år ,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 27

30 TABELLER Tabell 1: Befolkningsförändringar i Stockholms län Kommun Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn

31 Tabell 2: Inflyttning till och utflyttning från Stockholms stad, år 2013 Inflyttning från Utflyttning till Ålder Egna länet Övr. riket Utlandet Egna länet Övr. riket Utlandet

32 Tabell 3: Åldersfördelning i Stockholms stad och övriga länet, år 2013 Ålder Stockholms stad Övriga länet W Tabell 4: Utländsk bakgrund i Stockholm stad, år 2013 * Norden Europa/ Nordamerika Turkiet/Irak/ Iran/Libanon/ Syrien Sydamerika Afrika Övriga världen Utrikes födda Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Totalt * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen= Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt 30

33 Tabell 5: befolkningsförändringar i Stockholms stadsdelsområden 2013 Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Inflyttningar Utflyttningar Stadsdelsområde Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Hela staden Tabell 6: Åldersfördelning i Stockholms stadsdelsområden Ålder Stadsdelsområde w Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Hela staden

34 Tabell 7: Utländsk bakgrund och födelseland grupperat i Stockholms stadsdelsområden, år 2013* Utländsk bakgrund Födelseland grupperat Inrikes född Irak/ Iran med 2 utrikes Europa/ Turkiet/ Utrikes födda Nord- Libanon/ Syd- Övriga Stadsdelsområde född föräldrar Norden amerika Syrien amerika Afrika världen Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Hela staden * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen = Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt Tabell 8: Ekonomiskt bistånd och andel öppet arbetslösa i Stockholms stadsdelsområden, år 2013 Stadsdelsområde Ekonomiskt Arbetslösa bistånd (%) (%) Rinkeby-Kista 9,8 7,5 Spånga-Tensta 8,9 5,8 Hässelby-Vällingby 5,3 5,2 Bromma 1,6 2,5 Kungsholmen 0,7 2,0 Norrmalm 0,7 2,0 Östermalm 0,7 2,0 Södermalm 1,2 2,4 Enskede-Årsta-Vantör 3,9 3,7 Skarpnäck 3,3 3,4 Farsta 3,9 3,9 Älvsjö 1,7 2,5 Hägersten-Liljeholmen 1,5 2,5 Skärholmen 6,8 5,9 *Som en andel av folkmängden i varje stadsdelsområde 32