Befolkning: Befolkningsöversikt S 2011: Jon Danielsson & Jeanette Bandel

Transkript

1 STATISTIK OM STHLM Befolkning: Befolkningsöversikt 21 S 211: Jon Danielsson & Jeanette Bandel

2

3 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 21, men även en del jämförelser för perioden I tabelldelen längst bak redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 14 stadsdelsområdena. USK:s befolkningsstatistik baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) samt de aviseringar om förändringar i folkbokföringen som inkommer successivt till SCB från skatteverket. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december 21. I princip var alla den 31 december folkbokförda på en fastighet, vilket skall vara den fastighet där personen regelmässigt vistas. Den totala folkmängdsförändringen beräknas som summan av födelsenetto, flyttningsnetto och överföring till och från det s.k. obefintligregistret. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var folkbokförd någonstans, i den församling där nedkomsten skedde. Ett dödsfall registreras i den församling där den döde var folkbokförd. En flyttning registreras om en person flyttar till en annan fastighet. Om en och samma person flyttar flera gånger räknas detta som flera flyttningar. Flyktingar registreras inte i folkbokföringen förrän de fått uppehållstillstånd. Rapporten är utarbetad av Jon Danielsson på uppdrag av Stadsledningskontoret (SLK), Stockholms stad. Mer information om befolkningen i Stockholm finns på USK:s hemsida: 1

4 INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 STOCKHOLM... 4 Befolkningsförändringar... 4 Flyttningar... 5 Födda och döda... 9 Befolkningsstruktur Arbetslösa och biståndstagare STADSDELSOMRÅDEN Befolkningsförändringar Flyttningar Födda och döda Befolkningsstruktur Invånare med utländsk bakgrund Arbetslösa och biståndstagare TABELLER

5 SAMMANFATTNING Befolkningstillväxten, som pågått oavbrutet sedan 1982 håller i sig. Under år 28 översteg Stockholm stads befolkning 81 och därmed slogs det tidigare befolkningsrekordet från 196. Denna utveckling fortsatte även under 29 då staden växte med ytterligare 19 invånare, vilket var en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt. Och faktiskt den största befolkningsförändringen i Stockholms stad sedan Befolkningstillväxten 21 var inte riktigt lika hög, men ökade med 17 och till 847. Att staden haft en fortsatt tillväxt även under 21 beror dels på det fortsatt höga födelseöverskottet (differensen mellan födda och döda) och dels på det ökade antalet inflyttade till staden. År 21 flyttade 62 personer till Stockholm. Sedan år 25 har flyttnettot (differensen mellan in- och utflyttare) varit positivt och under 21 var flyttöverskottet ca 11 personer, vilket var ungefär 2 färre än år 29. Nettot mot utlandet var 6 5 jämfört med 9 året innan. Nettot mot övriga riket på 6 var något högre än året innan. Flyttningsunderskottet på 1 6 personer gentemot länet är i stort sett samma som förra året. Födelseöverskottet uppgick till 6 9, vilket var ca 6 fler än föregående år. Antalet födda har ökat medan antalet döda har minskat något. Rapporten innehåller kommentarer till diagram och tabeller över befolkningsstrukturen år 21 och befolkningsutvecklingen från slutet av 198-talet fram till idag. 3

6 STOCKHOLM Befolkningsförändringar Stockholm stads befolkning uppgick vid årsskiftet 21/211 till nästan 85 invånare. Totalt hade länet vid årsskiftet 2 55 miljoner invånare. Liksom tidigare år var det Stockholms stad som i antal ökade mest av länets kommuner. I hela Stockholms län ökade befolkningen med 35 personer varav drygt 17 i Stockholm. För länet är ökningen inte lika stor som under 29 då befolkningen ökade med 38 invånare. Befolkningsökningen i staden var också mindre än året innan då ökningen var ca 19 invånare. Vaxholm är den enda av länets kommuner som inte hade en befolkningsökning under år 21. I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad ca 2,1 procent, vilket är högre än länsgenomsnittet på 1,7 procent. I Vallentuna ökade invånarantalet med 2,6 procent och var den kommun där den relativa ökningen var som störst. Tabell 1: Folkökning i länets kommuner år 21 Kommun Ökning/ Minskning Länet Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Diagram 1: Folkökning (%) i länet kommuner år 21 Vallentuna Sundbyberg Nacka Stockholm Upplands-Bro Sollentuna Sigtuna Solna Länet Botkyrka Huddinge Upplands Väsby Värmdö Järfälla Lidingö Ekerö Täby Södertälje Nykvarn Haninge Nynäshamn Österåker Tyresö Danderyd Salem Norrtälje Vaxholm -1% % 1% 2% 3% 4

7 Flyttningar Totalt flyttade ca 62 personer till Stockholm under förra året, vilket är ungefär 5 fler än föregående år. Samtidigt ökade utflyttningen med ungefär 3 personer, från ungefär 48 5 personer till ungefär Flyttningsnettot på ca 11 personer är något mindre än föregående års på drygt 13. Flyttningsöverskottet från utlandet minskade från 9 år 29 till drygt 6 år 21. Flyttningsunderskottet från övriga länet ökade med 74 personer från till Flyttningsöverskottet gentemot övriga landet var nästan 6 personer och därmed något högre än 29 års överskott på 5 6. De största flyttströmmarna gick mellan Stockholms stad och kommuner i övriga länet. Främst gick strömmarna av både in- och utflyttning till Solna, Huddinge och Nacka. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan staden och Uppsala, Göteborg och Södertälje. Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Uppsala (815),Göteborg (728) och Linköping (363). Det största flyttunderskottet hade staden mot Nacka, 871 fler personer flyttade från staden till Nacka jämfört med hur många som flyttade i motsatt riktning. Största underskottet till kommuner utanför länet var Enköping med 41 personer och Malung-Sälen 25 personer. Som Diagram 2 visar har staden under de senaste tio åren haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år utom 24. Flyttningsnettot gentemot övriga landet och utlandet har varit konstant positivt, medan det varit genomgående negativt i förhållande till övriga länet. Diagram 2: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet övriga länet övriga landet utlandet Totalt 5

8 Kartan över inflyttning i figur 1 visar vart inflyttningen till stadsdelarna kommer ifrån. Med kommundel avses här Västerort, Söderort och Inre staden. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur många som kommer från olika områden. Södermalm har flest antal inflyttningar och den största delen utgörs av flyttningar från det egna stadsdelsområdet (röd tårtbit). Både Södermalm och Östermalm har stor andel inomflyttningar. Kungsholmen och Norrmalm har något högre andel inflyttare från egna stadsdelsområdet (orange tårtbit), det vill säga i Inre staden. Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta har låg andel inflyttningar från övriga staden (gul tårtbit) Inre staden och Söderort. Spånga-Tensta är den stadsdel i västerort som har högst andel inflyttade från egna kommundelen. I Söderort är det Älvsjö som högst andel inflyttningar från den egna kommundelen. Stadsdelar som har stor andel inflyttade från övriga staden är Bromma, Hägersten- Liljeholmen och Skarpnäck. Dem som har flest inflyttare från egna kommundelen och övriga staden (gul och orange), alltså redan tillhör Stockholm stad men byter stadsdel är Älvsjö, Kungsholmen och Skarpnäck. Lägst andel har Rinkeby-Kista, Skärholmen och Östermalm. Störst andel från utlandet har Rinkeby-Kista följt av Skärholmen och Spånga-Tensta. Högst andel från övriga landet (grå tårtbit) har Östermalm. Annars har Västerorterna bortsett från Bromma generellt låg andel inflyttningar från övriga landet. Figur 1: Inflyttningar per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, egen kommundel, annan kommundel, övriga landet och utlandet. 6

9 Figur 2 visar utflyttningar för stadsdelsområdena. Mönstret ser ganska likartad ut för stadsdelsnämnderna. Cirklarnas storlek är mindre än på kartan över inflyttade vilket innebär att den totala utflyttningen är lägre än inflyttningen Utflyttningen från Bromma sker sällan till den egna kommundelen, Västerort. Älvsjö däremot har hög andel utflyttningar till det egna området, i det fallet Söderort. De orter som har högst andel flyttningar till övriga landet (grå tårtbit) är Älvsjö, Skärholmen och Enskede-Årsta-Vantör där ungefär var tredje flytt går till övriga landet. Södermalm har låg andel utflyttningar till övriga landet och egna kommundelen. Man flyttar alltså i större utsträckning till ett annat kommunområde eller inom det egna området från Södermalm jämfört med andra stadsdelar. Utlandet (mörkgrå tårtbit) är den minst vanliga flyttdestinationen. Spånga-Tensta är det stadsdelsområde med högst andel flyttningar till utlandet. Vilket inte är samma område som har högst andel inflyttningar från utlandet. Figur 2. Utflyttningar per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, egen kommundel, annan kommundel, övriga landet och utlandet. 7

10 -4 år 5-9 år 1-14 år år 2-24 år år 3-34 år år 4-44 år år 5-54 år år 6-64 år år 7-74 år år 8-84 år år 9-94 år 95- år Antal flyttare Antal flyttare Befolkningsöversikt 21 Liksom föregående år var inflyttningsöverskottet störst bland unga vuxna i åldrarna år. Överskottet för denna grupp var drygt 12, vilket är ungefär samma nivå som 29. Denna grupp är den största anledningen att befolkningen i Stockholm ökar. Under föregående år hade staden de största flyttningsunderskotten bland yngre barn, -5 år, och vuxna mellan 35 och 39 år. Flyttningsunderskottet av barn är fortfarande det största och är i stort sett oförändrad jämfört med året innan. Bland åringar ökade det däremot från 7 drygt 11. Flyttunderskottet bland gruppen 6-7-åringar uppgår till ca 15 personer, vilket är ungefär som föregående år. Diagram 3: In- och utflyttning i Stockholm år 21 efter ålder Inflyttade Utflyttade Ålder Som vi ser i diagram 4 nedan var flyttningsnettot för ungdomar år och unga vuxna upp till och med 29 år positivt gentemot alla geografiska områden, länet, riket och utlandet. I flera andra åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto åtminstone gentemot något av områdena, främst övriga länet. Diagram 4: Flyttningsnetto i Stockholm år 21 efter ålder och geografiskt område Netto länet Netto riket Netto utlandet Ålder Som nämns i föregående avsnitt minskade nettoinflyttningen från utlandet till drygt 6 personer under förra året. Flyttningsöverskottet av utländska medborgare minskade från 8

11 Antal födda Nettoflyttning Befolkningsöversikt till ungefär 7 men ligger ändå på en hög nivå jämfört med början av 2-talet. År 27 var första gången sedan år 2 som något fler svenska medborgare (drygt 2) flyttade till staden än från den och under år 28 skedde en kraftig ökning till knappt 2 4 personer. Denna trend håller i sig under 21. Men för första gången sedan 25 har nettoflyttningen minskat jämfört med året innan. Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholm perioden 2-21 efter medborgarskap Svenska medborgare Utländska medborgare Födda och döda Antalet födda barn år 21 var ca 13 9, vilket innebär att antalet ökat med ca 6 gentemot föregående år. I Stockholm föddes 1 64 barn per 1 invånare, alltså en ökning från 29 då samma siffra var 1 6 barn. I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är barn per 1 invånare. Sedan slutet av 9-talet har födelseöverskottet (differensen mellan födda och döda) ökat för varje år från ett netto på något hundratal till 6 9 år 21. År 29 var födelseöverskottet 6 3, vilket betyder att överskottet det senaste året var omkring 6 personer fler än året innan. Diagram 6: Antalet födda i Stockholm perioden

12 Upplands-Bro Nykvarn Botkyrka Sigtuna Ekerö Tyresö Österåker Haninge Värmdö Salem Sollentuna Vallentuna Huddinge Upplands Väsby Nacka Järfälla Täby Vaxholm Sundbyberg Solna Stockholm Södertälje Danderyd Lidingö Nynäshamn Norrtälje Antal döda Norrtälje Danderyd Täby Salem Nynäshamn Tyresö Vaxholm Värmdö Ekerö Lidingö Österåker Sollentuna Upplands Väsby Sigtuna Vallentuna Järfälla Nykvarn Södertälje Upplands-Bro Haninge Nacka Huddinge Botkyrka Stockholm Solna Sundbyberg Befolkningsöversikt 21 Diagram 7: Antal födda per 1 invånare år Under år 21 dog knappt 7 personer, vilket är ungefär samma som året innan. I Stockholm dog 824 personer per 1 invånare, vilket är en minskning från föregående års nivå på 84 personer. För hela länet var motsvarande antal 761 och invånarna i Stockholms stad har totalt sett en högre dödlighet än länsgenomsnittet. Det förklaras delvis av att Stockholms befolkningsandel i de allra äldsta åldrarna är hög jämfört med resten av länet. Diagram 8: Antal döda i Stockholm perioden Diagram 9: Antal döda per 1 invånare år

13 Åldersklass Befolkningsöversikt 21 Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen skiljer sig en hel del från övriga länet. Stockholm har t ex en större andel personer i de äldsta åldrarna, över 8 år, men samtidigt en stor andel yngre personer mellan 2 och 39 år. Med undantag för - och 1-åringar är andelen barn i samtliga åldrar lägre i stadsdelarna än i övriga länet liksom andelen personer mellan 4-49 samt 6-79 år. Diagram 1: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga länet år 21, (%) Övriga länet 5,5 5,9 5,4 6,1 7,4 7,8 7,6 6,2 5,6 6,1 6,9 5,8 6,7 6,9 3,6,1,5 1,3 1,9 2,6,2,8 1,6 2, 2,2 2,8 Stockholms stad 4,4 5,3 5,6 6, 6,9 7, 5,1 4,3 5, 6,7 6,9 8,4 9,4 9, Andel I andelar av hela befolkningen har framförallt grupperna yngre pensionärer, år, -4- åringar, 2-24-åringar och 5-9-åringar ökat sedan år 29. I antal ökade de flesta grupper förutom , och 6-64-åringar samt grupperna från 75 till 84 år. Förändringar i befolkningens sammansättning påverkas i första hand av de flyttmönster som studeras i avsnittet ovan där det visades att antalet inflyttare i åldrarna 2-29 år är betydligt större än antalet utflyttare medan förhållandet var det omvända för barn. Jämfört med för tio år sedan har staden idag en relativt sett yngre befolkning. Andelen 65 år och äldre har minskat från 16,1 till 14,1 procent av befolkningen, medan andelen åringar ökat från 63,7 till 64,5 procent. Befolkningsstrukturen idag och för tio år sedan visas i diagram 11 nedan. 11

14 Diagram 11: Befolkning efter ålder i Stockholm åren 2 och År 2 År 21 år 25 år 5 år 75 år >1 år Idag finns knappt 196 personer med utländsk bakgrund i Stockholm, vilket innebär lite mer än var femte invånare. Sedan föregående år har antalet ökat med drygt 6 personer och andelen är något högre än året innan. Som personer med utländsk bakgrund räknas i det här fallet de personer som antingen är utländska medborgare eller är födda utomlands. Av dem med utländsk bakgrund är 57 procent svenska medborgare, vilket är ungefär samma som föregående år. Diagram 12: Antal invånare med utl. bakgrund i Stockholm efter medborgarskap och födelseland år 21 Europa/Nordamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syrien Övr. världen Norden Afrika Sydamerika Utländska medborgare födda i Sverige Utländska medborgare födda i utlandet Svenska medborgare födda i utlandet 12

15 Arbetslösa och biståndstagare Diagrammet nedan visar att arbetslösheten under perioden har minskat både i Stockholms stad och i övriga länet. År 29 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten ökade istället. Ökningen fortsätter år 21, dock inte lika kraftigt som året innan. Skillnaden mellan Stockholm och övriga länet är den största sedan 25. År 21 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern år i Stockholms stad och i övriga länet till 33 1 respektive 48 5 (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Det är en ökning sedan förra året med drygt 1 personer i Stockholms stad och 4 4 i övriga länet. Ökningen är betydligt mindre än den som skedde mellan 28 och 29. Diagram 13: Antal öppet arbetslösa (15-74 år) perioden 25-21, index (25=1) (AKU) Stockholm Övriga länet

16 Antalet personer i staden som år 21 fick ekonomiskt bistånd 1 var 32 6 (inklusive barn), vilket utgjorde 3,8 procent av hela befolkningen. Detta är en liten minskning från 29 då antalet var knappt 33 3 personer eller 4 procent av befolkningen. Utländska medborgare är överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan slutet på 9-talet, medan andelen bland svenska medborgare varierat mellan 3,1 och 4,5 procent. Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 23, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Under året minskade andelen biståndstagare med utomnordisk bakgrund från 13,5 till 11,7 procent. Bland svenska och nordiska medborgare sjönk andelen biståndstagare marginellt och även antalet biståndstagare sjönk något. Diagram 14: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden i Stockholm Svenskt Nordiskt Utomnordiskt Tidigare kallat socialbidrag 14

17 STADSDELSOMRÅDEN n. De minst befolkade stadsdelsområdena Spånga-Tensta, Skärholmen och Älvsjö är också dem som har den minsta befolkningsökningen, cirka 5 för var och en. Figur visar Stockholm stads 14 stadsdelsområden och i vilken storleksklass de ingår befolkningsmässigt. Skillnaden mellan områdenas invånarantal är stor och på Södermalm som har det högsta invånarantalet på ungefär 12 är ungefär fem gånger så folkrikt som Älvsjö där det bor ca 25 personer. Sedan förra året har Enskede-Årsta-Vantör nått över 9 invånare och hamnar därmed i den största storleksklassen tillsammans med Södermalm. Det tredje folkrikaste stadsdelsområdet är Hägersten-Liljeholmen som har 75 invånare. Det är 3 fler invånare än förra året och har därmed ökat mest av alla stadsdelsområden. De minst befolkade stadsdelsområdena Spånga-Tensta, Skärholmen och Älvsjö är också dem som har den minsta befolkningsökningen, cirka 5 för var och en. Figur 3: Befolkning i Stockholm stads stadsdelsområden år 21 15

18 Befolkningsförändringar Precis som föregående år ökade befolkningen i alla stadsdelsområde. Tidigare har Södermalm ökat sitt invånartal mest, de senaste två åren har Hägersten-Liljeholmen varit den stadsdel som ökat mest. Tabell 2: Folkökning i stadsdelsområden Stadsdelsområden Ökning / Minskning Hela staden Hägersten-Liljeholmen Kungsholmen Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Farsta Hässelby-Vällingby Bromma Norrmalm Östermalm Rinkeby-Kista Skarpnäck Skärholmen Älvsjö Spånga-Tensta Hägersten-Liljeholmen är det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 21 var som störst, på 3,9 procent. Kungsholmen, Farsta och Älvsjö har alla ökat mer än 2,5 procent. I områden med stor befolkningsökning är det kopplat till nyproduktion av bostäder. Diagram 15: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år

19 Flyttningar År 21 hade Stockholms stad drygt 11 fler inflyttade än utflyttade. Alla stadsdelsområden hade större flyttningsnetto än födelseöverskott. Se vidare avsnittet om Födda och döda nedan. Störst andel inflyttare från övriga staden hade Älvsjö som också har en väldigt låg andel inflyttade från utlandet och övriga riket. Rinkeby-Kista och Skärholmen har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. Östermalm är den stadsdel där högst andel av de inflyttade kommer från övriga riket. Skärholmen och Farsta har högst andel av inflyttade från övriga länet. Diagram 16: Inflyttning till stadsdelsområden år 21 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Stockholms stad Övriga länet Övriga riket Utlandet I Tabell 3 nedan redovisas flyttning mellan och inom stadens stadsdelsområden. Totalt skedde 93 flyttningar inom staden förra året, vilket är en minskning med 2 jämfört med år 29. Av alla flyttningar till bostäder i Stockholms stad gjordes knappt 6 procent av personer som redan bodde i staden. Vilket är en minskning med en procentenhet jämfört med förra året. Av tabellen framgår att flyttningar till och från områden inom Stockholm varierar mycket mellan stadsdelsområden. Södermalm är det område som har den största befolkningen och även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelar. Nästan 7 7 personer flyttade dit medan 7 55 personer flyttade därifrån till övriga staden. För denna stadsdel är antalet inflyttade nästan 7 fler än föregående år, men antalet som flyttade därifrån är detsamma. Statistiken visar att en vanlig typ av flyttningar är så kallade inomflyttningar, det vill säga flyttningar inom ett stadsdelsområde. Nästan hälften (46 %) av alla flyttningar år 21 utgjordes av inomflyttningar, vilket är nästan samma andel som under år 29. Precis som föregående år var inomflyttningen störst i Rinkeby-Kista där 62 procent av dem som flyttade från Stockholms stad till en bostad i området flyttade inom stadsdelen. Den 17

20 lägsta andelen inomflyttningar hade Älvsjö där andelen var 29 procent av alla inflyttningar från staden. Stadsdelen med högst netto, alltså med fler inflyttningar än utflyttningar till andra stadsdelar är Hägersten-Liljeholmen med nästan 9 fler inflyttningar. Vilket är kopplat till nyproduktion i stadsdelen. Farsta, Kungsholmen och Älvsjö hade ungefär 4 fler inflyttade. Högst utflyttningsnetto, alltså med fler ut- än inflyttningar från andra stadsdelar har Rinkeby- Kista (-611) följt av Östermalm och Södermalm. Kungsholmen är den enda stadsdelen i Inre staden som har ett överskott. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet gärna flyttar till ett närliggande område i staden, men inte så ofta till ett område längre bort. Av naturliga skäl blir inomflyttningarna än mer dominerande om större områden studeras. Omkring tre fjärdedelar av dem som flyttar inom staden flyttar till en bostad som ligger i samma del av staden, Västerort, Söderort och Innerstaden. Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 21 inom och mellan Stockholms 14 stadsdelsområden Utflyttning från Inflyttning till Totalt Rinkeby - Kista (1) Spånga - Tensta (3) Hässelby - Vällingby (4) Bromma (6) Kungsholmen (8) Norrmalm (9) Östermalm (1) Södermalm (12) Enskede - Årsta - Vantör (14) Skarpnäck (15) Farsta (18) Älvsjön (21) Hägersten - Liljeholmen (22) Skärholmen (24) Totalt

21 Födda och döda Det stora flyttningsnettot (11 ) är den viktigaste förklaringen till att staden växer, men även födelsenettot (6 9) spelar en stor roll. Födelsenettot är också en viktig förklaring till varför den demografiska strukturen varierar mellan olika stadsdelsområden. För att kunna göra en korrekt jämförelse mellan stadsdelar av olika befolkningsstorlek har antalet födda och döda per 1 invånare beräknats. Liksom under år 29 föddes flest barn per invånare på Norrmalm, Hägersten-Liljeholmen och Kungsholmen. På Norrmalm föddes 2 36 barn per 1 invånare medan motsvarande antal i Hägersten-Liljeholmen och på Kungsholmen var ca respektive Norrmalm var samtidigt en stadsdel som hade lågt antal avlidna i förhållande till befolkningsstorleken. Diagram 17: Födda per 1 invånare år I diagram 18 framgår att de största födelseöverskotten (skillnaden mellan födda och döda) fanns i Södermalm och Norrmalm och Hägersten-Liljeholmen. Lägst födelsenetto hade Farsta där antalet födda bara var 111 fler än dem som dött. Även Älvsjö och Skärholmen har lågt födesöverskott. 19

22 Diagram 18: Befolkningsförändring och födelsenetto per stadsdelsområden år 21, antal personer Befolkningsförändring totalt Födelsenetto Det lägsta antalet avlidna per invånare under året hade Spånga-Tensta där ca 512 per 1 invånare dog. Precis som tidigare år tillhör Farsta och Östermalm dem med största antalen döda i förhållande till befolkningen. Älvsjö som förra året hade bland de lägsta dödskvoterna har 21 näst högst antal döda i förhållande till befolkningen. Dödskvoten för hela staden har sjunkit varje år de senaste åren, vilket den även gjorde mellan år 29 och 21 då den sjönk från 84 till 824 döda per 1 invånare. Detta är ett uttryck för att stadens befolkning föryngrats ytterligare. 2

23 Diagram 19: Döda per 1 invånare år

24 Befolkningsstruktur Skillnader i födelse- och dödskvoter påverkar tillsammans med flyttningsströmmarna den demografiska strukturen i respektive stadsdelsområde. Av diagrammet nedan framgår att det framförallt är stadsdelsområdena som byggdes under 196-talets miljonprogram som har en ung befolkning medan övriga staden har en förhållandevis äldre befolkning. Detta är ett förhållande som ändras långsamt över tid. I Spånga-Tensta, Älvsjö och Rinkeby-Kista är 31, 28 respektive 27 procent av befolkningen under 2 år. På Kungsholmen är endast 14 procent yngre än 2 år. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet för staden är 21 procent. Dessa siffror är identiska jämfört med de från föregående år och visar att dessa förhållanden är trögföränderliga över tid. Föga överraskande är att stadsdelsområdena i innerstaden har en äldre befolkningssammansättning. Högst andel personer som överstiger 6 år har Östermalm där mer än var fjärde invånare tillhör den åldersgruppen. Diagram 2: Åldersstrukturen år 21 (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % w 22

25 Diagram 21: Antal invånare (i absoluta tal) efter ålder i stadsdelsområden år w Invånare med utländsk bakgrund En förhållandevis stor andel av Stockholms 196 invånare med utländsk bakgrund bor i de så kallade miljonprogramsområdena. I Rinkeby-Kista, Skärholmen och Spånga-Tensta har 58, 48 respektive 4 procent av befolkningen utländsk bakgrund. Allra lägst är andelen i Innerstaden, Älvsjö och i Bromma. Andelen med utländsk bakgrund i staden som helhet har de senaste åren ökat något från knappt 21 procent år 24 till knappt 23 procent år 21. Diagram 22: Andel med utländsk bakgrund år Svenska medborgare födda i utlandet Utl. Medborgare födda i utlandet Utl. Medborgare födda i Sverige

26 Generellt kan sägas att i områden med en stor andel personer med utländsk bakgrund är andelen nordiska invandrare relativt låg. Dessa nordbor har i regel bott i Sverige längre tid och har på ett annat sätt än andra invandrargrupper etablerat sig i icke-invandrartäta områden som Stockholms innerstad och i närliggande villastadsdelsområden som Bromma och Västerort. Exempelvis var ungefär 77 procent av invånarna i Rinkeby-Kista med utländsk bakgrund av icke-europeisk/nordamerikansk bakgrund, medan motsvarande andel på Södermalm var drygt 37 procent. Diagram 23: Utländsk bakgrund efter nationalitet år 21 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Övr. världen Afrika Irak/Iran/Turkiet/Libanon/Syrien Europa/Nordamerika Norden Arbetslösa och biståndstagare I början av 2-talet ökade andelen arbetslösa i staden från 2,4 till 3,8 procent på ett par år. Därefter var andelen i det närmaste oförändrad fram till och med år 26 då den sjönk till 3,2 procent. Därefter fortsatte den att sjunka och under 28 var den nere på 2,3 procent, men under 29 steg arbetslösheten med nästan 1,3 procentenheter till 3,59 procent. Under 21 minskade andelen arbetslösa, men bara med,2 procentenheter till 3,57 procent. Skarpnäck, Älvsjö och Skärholmen hör till dem som ökade mest i staden. Jämfört med 29 ökade andelen arbetslösa med,4 procentenheter i Skarpnäck och Älvsjö samt med,6 procentenheter i Skärholmen. Dem som minskat mest är Kungsholmen, Farsta och Hässelby- Vällingby som alla minskat med ca,3 procentenheter. 24

27 Diagram 24: Andel öppet arbetslösa år 21 (okt) Under året har andelen i staden med ekonomiskt bistånd minskat något, från 4, till 3,8 procent. I samtliga stadsdelsområden utom Norrmalm, Östermalm, Hässelby-Vällingby och Älvsjö var andelen biståndstagare oförändrad eller lägre under 21 jämfört med 29. Mest ökade andelen i Älvsjö med,2 procentenheter. Stadsdelen med högst andel biståndstagare är Rinkeby-Kista som också stod för den största minskningen räknat i antal procentenheter. Där minskade andelen från 12,8 till 11,6 procent. Diagram 25: Andel med ekonomiskt bistånd år

28 TABELLER Tabell 1: Befolkningsförändringar i Stockholms län Kommun Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn

29 Tabell 2: Inflyttning till och utflyttning från Stockholms stad, år 21 Inflyttning från Utflyttning till Ålder Egna länet Övr. riket Utlandet Egna länet Övr. riket Utlandet

30 Tabell 3: Åldersfördelning i Stockholms stad och övriga länet, år 21 Ålder Stockholms stad Övriga länet W Tabell 4: Utländsk bakgrund i Stockholms stad, år 21 Irak / Iran / Turkiet / Övriga Europa / Libanon / Medborgarskap världen Nordamerika Syrien Norden Afrika Sydamerika Utl. medborgare födda i Sverige Utl. medborgare födda i utlandet Sv. medborgare födda i utlandet Totalt

31 Tabell 5: Befolkningsförändringar i Stockholms stadsdelsområden Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Inflyttningar Utflyttningar Stadsdelsområde Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Tabell 6: Åldersfördelning i Stockholms stadsdelsområden, år 21 Ålder Stadsdelsområde w Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen

32 Tabell 7: Utländska medborgare och utländsk härkomst i Stockholms stadsdelsområden, år 21 Utländsk bakgrund Utländsk härkomst Irak / Iran utl. medb. Turkiet / födda i utl. medb. sv. medb. Övriga Europa / Libanon / Stadsdelsområde Sverige födda i utl. födda i utl. världen Afrika Nordamerika Syrien Norden Sydamerika Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Tabell 8: Ekonomiskt bistånd och andel arbetssökande i Stockholms stadsdelsområden, år 21 Stadsdelsområde Ekonomiskt Arbetssökande bistånd (%) (%) Rinkeby-Kista 11,6 6,8 Spånga-Tensta 1,4 5,9 Hässelby-Vällingby 5,4 4,7 Bromma 1,9 2,5 Kungsholmen,9 2,1 Norrmalm,9 2,1 Östermalm,7 2, Södermalm 1,6 2,6 Enskede-Årsta-Vantör 5,4 4,2 Skarpnäck 4,4 4,2 Farsta 5,1 4,4 Älvsjö 2,3 3,1 Hägersten-Liljeholmen 2, 3,2 Skärholmen 8,6 7,2 3

33

34 USK AB är ett konsultföretag som producerar tjänster inom områdena statistik, prognoser, undersökningar och utredningar. Som expert på Stockholm erbjuder USK bland annat fakta och kvalificerat beslutsstöd i frågor som rör Stockholmsregionen. USK är från den 1 juni 211 en del av Sweco-koncernen. Box 832, 14 2 Stockholm Besöksadress: Kaplansbacken 1 Telefon: Fax: E-post: information@uskab.se