Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa Bilaga underlag till tabeller och figurer

Transkript

1 Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa Bilaga underlag till tabeller och figurer Christina Dalman Diana Corman, Henrik Dal, Anna-Clara Hollander, Beata Jablonska, Kyriaki Kosidou, Susanne Wicks, Jill Åhs Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi Samhällsmedicin September

2 2

3 Bilagor med underlagssiffror till tabeller och figurer i skriften Fördjupning barn och unga uppdrag psykisk hälsa. Detta dokument följer samma struktur som grunddokumentet. Tabellerna med sifferunderlag har numrerats med samma nummer som tabeller/figurer i grunddokumentet. Om en tabell ligger till grund för två figurer (1 och 2) heter tabellen således tabell 1-2. Innehåll 1. Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd bland barn och unga i Stockholms län 1.1 Förekomst av psykisk hälsa och ohälsa bland elever i högstadiet och gymnasiet i Stockholms län, under åren Förekomst av psykiatriska tillstånd bland barn och unga i Stockholms län, under åren Andel barn och unga som får vård för psykisk ohälsa i Stockholm län, under åren Kartläggning av vissa riskgrupper 2.1 Sexuella minoriteter och könsinkongruens: Hur stor är förekomsten bland unga i Stockholms län och hur är deras psykiska hälsa? Barn till föräldrar som slutenvårdats inom psykiatri eller beroendevård: Hur stor grupp är det i Stockholms län? Barn med dåliga skolprestationer: Har risken för aktivitetsersättning för av psykisk ohälsa ökat under senare år? Unga immigranter som fått uppehållstillstånd fram till år 2011;Hur stor är deras psykiatriska vårdkonsumtion (specialistpsykiatri inklusive beroendevård) och uttag av psykofarmaka i jämförelse med personer födda i Sverige? Första linjens psykiatri för barn och unga i Stockholms län år Andel barn, unga och äldre med vårdkonsumtion inom första linjens psykiatri (husläkarmottagningar, BUMM med tilläggsavtal) samt en jämförelse med specialiserad psykiatrisk vård år Andelen psykofarmaka från första linjens psykiatri respektive specialiserad psykiatri för barn och unga i Stockholms län år

4 1. Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd bland barn och unga i Stockholms län 1.1 Förekomst av psykisk hälsa och ohälsa bland elever i högstadiet och gymnasiet i Stockholms län, under åren Tabell 1. Självrapporterad psykisk hälsa bland ungdomar 2016 (N=25206) Pojkar åk 9 (n=7245) % Pojkar gymn 2 (n=5635) % Flickor åk 9 (n=6849) % Flickor gymn 2 (n=5477) % God psykisk hälsa index Tycker att det är riktigt härligt att leva Tabell 2. Korrelationer mellan och områdeskarakteristika och andel barn som rapporterat att det är riktigt härligt att leva (N=25206) Pojkar åk 9 (n=7245) Pojkar gymn 2 (n=5635) Flickor åk 9 (n=6849) Flickor gymn 2 (n=5477) r p r p r p r p Andel utrikes födda -0,29 0,09-0,55 0,00-0,18 0,30-0,31 0,07 Andel som har högst -0,22 0,21-0,52 0,00-0,23 0,19-0,32 0,06 gymnasial utbildning Andel barnfamiljer med -0,21 0,23-0,44 0,01-0,38 0,03-0,57 0,00 ensamstående förälder Andel med låg inkomst -0,24 0,17-0,39 0,02-0,03 0,87-0,14 0,43 Andel som inte är i -0,28 0,11-0,50 0,00-0,10 0,56-0,26 0,13 förvärvsarbete Andel arbetssökande -0,28 0,11-0,55 0,00-0,17 0,33-0,27 0,11 Andel -0,28 0,10-0,54 0,00-0,17 0,34-0,37 0,03 biståndsmottagare Ordningsproblem -0,37 0,03-0,60 0,00-0,37 0,03-0,64 0,00 Grad av socialkontroll 0,30 0,08 0,47 0,00 0,52 0,00 0,59 0,00 4

5 Tabell 3. Självrapporterad psykisk ohälsa bland ungdomar 2016 (N=25206) Pojkar åk 9 (n=7245) % Pojkar gymn 2 (n=5635) % Flickor åk 9 (n=6849) % Känner sig ofta ledsna eller deppiga utan att veta varför Flickor gymn 2 (n=5477) % Tabell 4. Korrelationer mellan andel barn som rapporterar att de ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför och områdeskarakteristika (N=25206) Pojkar åk 9 (n=7245) Pojkar gymn 2 (n=5635) Flickor åk 9 (n=6849) Flickor gymn 2 (n=5477) r p r p r p r p Andel utrikes födda 0,59 0,00 0,56 0,00-0,15 0,41-0,10 0,58 Andel som har högst 0,35 0,04 0,31 0,07 0,23 0,18 0,13 0,47 gymnasial utbildning Andel barnfamiljer med 0,53 0,00 0,31 0,07 0,12 0,51 0,25 0,14 ensamstående förälder Andel med låg inkomst 0,55 0,00 0,42 0,01-0,20 0,24-0,06 0,74 Andel som inte är i 0,60 0,00 0,48 0,00-0,15 0,41-0,02 0,91 förvärvsarbete Andel arbetssökande 0,57 0,00 0,54 0,00-0,13 0,47-0,09 0,59 Andel 0,62 0,00 0,53 0,00-0,03 0,87 0,01 0,95 biståndsmottagare Ordningsproblem 0,61 0,00 0,46 0,00 0,12 0,48 0,22 0,20 Grad av socialkontroll -0,50 0,00-0,31 0,07-0,11 0,51-0,27 0,12 Kompletterande tabell till figur 1 & 2. Antal svarande elever i Stockholms stad ( ) Pojkar åk Pojkar gymn Flickor åk Flickor gymn

6 Bilaga 1. Självrapporterad psykisk hälsa bland ungdomar uppdelat på kommun/stadsdel Kommun/Stadsdel Antal svarande Grad av god psykisk hälsa (Index) Andel som ofta tycker att det är riktigt härligt att leva (%) Pojke Pojke Flicka Flicka Pojke Pojke Flicka Flicka Pojke Pojke Flicka Flicka gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 Botkyrka Bromma Danderyd Eker Enskede-Årsta-Vantör Farsta Haninge Hägersten-Liljeholmen Hässelby-Vällingby Järfälla Kungsholmen Lidingö Nacka Norrmalm Nynäshamn Rinkeby-Kista Salem Sigtuna Skarpnäck Skärholmen Sollentuna Solna Spånga-Tensta Sundbyberg Södermalm Södertälje Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmd Älvsjö Östermalm Österåker

7 Bilaga 2. Självrapporterad psykisk ohälsa bland ungdomar uppdelat på kommun/stadsdel. Kommun/Stadsdel Antal svarande Andel som ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför (%) Pojke Pojke Flicka Flicka Pojke Pojke Flicka Flicka gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 gymn 2 år 9 Botkyrka Bromma Danderyd Ekerö Enskede-Årsta-Vantör Farsta Haninge Hägersten-Liljeholmen Hässelby-Vällingby Järfälla Kungsholmen Lidingö Nacka Norrmalm Nynäshamn Rinkeby-Kista Salem Sigtuna Skarpnäck Skärholmen Sollentuna Solna Spånga-Tensta Sundbyberg Södermalm Södertälje Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Älvsjö Östermalm Österåker

8 1.2 Förekomst av psykiatriska tillstånd bland barn och unga i Stockholms län, under åren Tabell 1B. Kompletterande tabell till figur 1. Antal och andel (%) 0-12 åringar i Stockholms län vårdade (öppenvård/slutenvård) för psykiatriska diagnoser % antal % antal % antal % antal % antal % antal Ångest 0, , , , , , Depresssion 0,0 96 0, , , , ,1 251 ADHD 0, , , , , , ASD 0, , , , , , Psykos Ätstörningar 0,0 82 0,0 85 0,0 87 0, , ,0 163 Psykiska störningar orsakade av psykoaktiva substanser Bipolär sjukdom Anpassningsstörningar/reaktion på svår stress 0, , , , , ,1 404 Sömnstörningar 0, , , , , , Någon diagnos 1 1, , , , , , Ångest, depression, ADHD, ASD, psykos, ätstörning, bipolär sjukdom, eller anpassningsstörning (sömnstörningar och störningar orsakade av psykoaktiva substanser utgår) 8

9 Tabell 2. Kompletterande tabell till figur 2. Antal och andel (%) åringar i Stockholms län vårdade (öppenvård/slutenvård) för psykiatriska diagnoser % antal % antal % antal % antal % antal % antal Ångest 1, , , , , , Depresssion 0, , , , , , ADHD 2, , , , , , ASD 0, , , , , , Psykos 0,0 28 0,0 43 0,0 39 0,0 33 0,0 39 0,0 57 Ätstörningar 0, , , , , ,6 760 Psykiska störningar orsakade av psykoaktiva substanser 0, , , , , ,7 798 Bipolär sjukdom 0,0 52 0,1 61 0,0 54 0,0 54 0,1 68 0,0 57 Anpassningsstörningar/reaktion på svår stress 0, , , , , ,7 875 Sömnstörningar 0, , , , , , Någon diagnos 1 5, , , , , , Ångest, depression, ADHD, ASD, psykos, ätstörning, bipolär sjukdom, eller anpassningsstörning (sömnstörningar och störningar orsakade av psykoaktiva substanser utgår) 9

10 Tabell 3. Kompletterande tabell till figur 3. Antal och andel (%) åringar i Stockholms län vårdade (öppenvård/slutenvård) för psykiatriska diagnoser % antal % antal % antal % antal % antal % antal Ångest 3, , , , , , Depresssion 2, , , , , , ADHD 1, , , , , , ASD 0, , , , , , Psykos 0, , , , , ,3 489 Ätstörningar 0, , , , , , Psykiska störningar orsakade av psykoaktiva substanser 1, , , , , , Bipolär sjukdom 0, , , , , ,4 717 Anpassningsstörningar/reaktion på svår stress 1, , , , , , Sömnstörningar 0, , , , , , Någon diagnos 1 7, , , , , , Ångest, depression, ADHD, ASD, psykos, ätstörning, bipolär sjukdom, eller anpassningsstörning (sömnstörningar och störningar orsakade av psykoaktiva substanser utgår) 10

11 Tabell 5 och 6. Antal och andel 0-17 åringar samt åringar i Stockholms län med en psykiatrisk diagnos 1 inom öppenvård eller slutenvården år år % antal % antal Upplands Väsby 5, ,4 495 Vallentuna 6, ,7 407 Österåker 6, ,5 522 Värmdö 5, ,5 428 Järfälla 4, ,8 670 Ekerö 5, ,9 244 Huddinge 5, ,1 942 Botkyrka 4, ,5 720 Salem 7, ,8 179 Haninge 5, ,6 978 Tyresö 5, ,2 495 Upplands-Bro 4, ,1 250 Nykvarn 7, ,2 87 Täby 4, ,6 730 Danderyd 3, ,0 316 Sollentuna 4, ,0 709 Södertälje 5, ,4 812 Nacka 4, ,6 866 Sundbyberg 3, ,3 345 Solna 3, ,5 620 Lidingö 3, ,9 389 Vaxholm 4, ,5 119 Norrtälje 7, ,0 785 Sigtuna 3, ,5 433 Nynäshamn 7, ,1 296 Spånga-Tensta 4, ,1 390 Hässelby-Vällingby 5, ,2 772 Bromma 4, ,2 721 Kungsholmen 3, ,8 498 Norrmalm 3, ,1 546 Östermalm 3, ,7 640 Skarpnäck 4, ,9 478 Farsta 5, ,0 538 Älvsjö 4, ,6 296 Skärholmen 5, ,9 287 Rinkeby-Kista 3, ,4 375 Hägersten-Liljeholmen 4, ,0 737 Södermalm 4, , Enskede-Årsta-Vantör 4, ,4 915 SL 4, , Ångest, depression, ADHD, ASD, psykos, ätstörning, bipolär sjukdom, eller anpassningsstörning (sömnstörningar och störningar orsakade av psykoaktiva substanser utgår) 11

12 Tabell 7 och 8. Antal och andel 0-17 åringar samt åringar i Stockholms län med en ADHDdiagnos inom öppenvård eller slutenvården år år % antal % antal Upplands Väsby 3, ,4 162 Vallentuna 3, ,8 151 Österåker 4, ,2 209 Värmdö 3, ,2 133 Järfälla 2, ,3 205 Ekerö 3, ,8 91 Huddinge 3, ,0 279 Botkyrka 2, ,4 205 Salem 4, ,9 54 Haninge 3, ,9 307 Tyresö 3, ,2 172 Upplands-Bro 2, ,4 99 Nykvarn 4, ,9 35 Täby 2, ,2 224 Danderyd 1, ,0 85 Sollentuna 2, ,9 233 Södertälje 3, ,1 265 Nacka 2, ,5 260 Sundbyberg 1, ,3 86 Solna 1, ,6 155 Lidingö 1, ,9 103 Vaxholm 2,7 78 5,1 42 Norrtälje 3, ,6 303 Sigtuna 1, ,0 124 Nynäshamn 4, ,8 101 Spånga-Tensta 2, ,1 120 Hässelby-Vällingby 3, ,0 254 Bromma 2, ,8 223 Kungsholmen 1, ,5 106 Norrmalm 1, ,3 112 Östermalm 1, ,2 146 Skarpnäck 2, ,6 124 Farsta 3, ,1 183 Älvsjö 2, ,1 89 Skärholmen 2, ,3 84 Rinkeby-Kista 2, ,1 108 Hägersten-Liljeholmen 2, ,8 214 Södermalm 2, ,0 254 Enskede-Årsta-Vantör 2, ,1 247 SL 2, ,

13 Tabell 9 och 10. Antal och andel 0-17 åringar samt åringar i Stockholms län med en ångestdiagnos inom öppenvård eller slutenvården år år % antal % antal Upplands Väsby 1, ,3 270 Vallentuna 1, ,4 244 Österåker 1, ,2 276 Värmdö 1, ,5 269 Järfälla 1, ,9 367 Ekerö 1, ,0 133 Huddinge 1, ,5 512 Botkyrka 1, ,8 405 Salem 1,6 69 7,2 101 Haninge 1, ,4 579 Tyresö 1, ,9 238 Upplands-Bro 1,3 84 5,7 129 Nykvarn 1,6 42 6,5 46 Täby 1, ,6 409 Danderyd 1, ,1 203 Sollentuna 1, ,4 376 Södertälje 1, ,5 480 Nacka 1, ,2 461 Sundbyberg 1, ,5 202 Solna 1, ,3 371 Lidingö 1, ,1 219 Vaxholm 1,5 43 9,1 75 Norrtälje 2, ,2 424 Sigtuna 1, ,6 231 Nynäshamn 1, ,8 163 Spånga-Tensta 1, ,3 202 Hässelby-Vällingby 1, ,6 419 Bromma 1, ,8 403 Kungsholmen 1, ,8 330 Norrmalm 1, ,9 340 Östermalm 1, ,9 389 Skarpnäck 1, ,4 289 Farsta 1, ,7 301 Älvsjö 1, ,3 159 Skärholmen 1, ,1 149 Rinkeby-Kista 0,7 87 4,0 201 Hägersten-Liljeholmen 1, ,3 414 Södermalm 1, ,0 675 Enskede-Årsta-Vantör 1, ,6 527 SL 1, ,

14 1.3 Andel barn och unga som får vård för psykisk ohälsa i Stockholm län, under åren Kompletterande tabell till figur 1. Andel och antal barn och unga 0-12, 13-17, år (%) som fått någon form av vård för psykisk ohälsa från vårdcentral eller psykiatrin/beroendevården i Stockholms län under åren % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal 0-12 år 5,0% ,2% ,5% ,8% ,1% ,1% år 10,6% ,5% ,5% ,9% ,5% ,7% år 11,6% ,3% ,1% ,8% ,8% ,5%

15 Tabell 1. Andel och antal barn och unga 0-12, 13-17, år (%) i Stockholms län som fått som fått någon form av vård för psykisk ohälsa från vårdcentral eller psykiatrin/beroendevården år 2016 uppdelat på kommun och stadsdelsnivå år år år % Antal % Antal % Antal Botkyrka 5, , ,9 759 Bromma 4, , ,4 735 Danderyd 3, , ,1 291 Ekerö 6, , ,0 264 Enskede-Årsta-Vantör 4, , , Farsta 5, , ,9 576 Haninge 4, , , Huddinge 3, , , Hägersten-Liljeholmen 3, , ,2 693 Hässelby-Vällingby 3, , ,9 757 Järfälla 4, , ,5 651 Kungsholmen 3, , ,0 506 Lidingö 3, , ,1 397 Nacka 5, , ,9 884 Norrmalm 4, , ,0 538 Norrtälje 5, , ,4 708 Nykvarn 4,1 80 8, ,3 95 Nynäshamn 4, , ,3 278 Rinkeby-Kista 4, , ,2 418 Salem 4, , ,9 180 Sigtuna 5, , ,6 437 Skarpnäck 5, , ,6 502 Skärholmen 4, , ,8 355 Sollentuna 3, , ,0 653 Solna 4, , ,7 629 Spånga-Tensta 4, , ,1 389 Sundbyberg 4, , ,7 396 Södermalm 3, , , Södertälje 4, , , Tyresö 4, , ,6 513 Täby 3, , ,8 634 Upplands-Bro 4, , ,4 280 Upplands Väsby 6, , ,9 511 Vallentuna 4, , ,2 394 Vaxholm 4,4 92 9, ,2 109 Värmdö 6, , ,1 479 Älvsjö 4, , ,7 231 Östermalm 3, , ,0 665 Österåker 4, , ,0 473 Stockholms län 4, , ,

16 2. Kartläggning av vissa riskgrupper 2.1 Sexuella minoriteter och könsinkongruens: Hur stor är förekomsten bland unga i Stockholms län och hur är deras psykiska hälsa? Tabell 1. Andel och absoluta tal åringar i SLL som anger minoritets sexuell läggning, SLLs Folkhälsoenkät år 2014 % n Homosexuella 2,7% 6636 Bisexuella 6,8% Heterosexuella 83,3% Betraktar mig inte som något av ovanstående alternativ 7,2% Total Sexuell minoritet 16,7% Tablell 2. Andel och absoluta tal åringar i SLL med självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ-12>=3), självmordstankar och självmordsförsök, stratifierade enligt sexuell läggning, SLLs Folkhälsoenkät år 2014 Psykisk ohälsa (GHQ-12>=3) Självmordstankar Självmordsförsök % n % n % n Homosexuella 41,6% ,1% ,9% 326 Bisexuella 57,9% ,5% ,2% 3963 Heterosexuella 33,9% ,4% ,5% 8989 Betraktar mig inte som något av ovanstående alternativ 26,5% ,5% ,5%

17 Tabell 3. Andel och absoluta tal åringar i SLL som upplever könsinkongruens, SLLs folkhälsoenkäten år 2014 Jag känner mig som en person av annat kön. % n Stämmer lite eller ibland. 4,1% 9964 Stämmer ganska bra. 0,9% 2096 Stämmer helt. 0,8% 1984 Stämmer inte alls. 94,2% Totalt positiva svar 5,8% Tabell 4. Självrapporterad psykisk ohälsa (GHQ-12>=3), självmordstankar och självmordsförsök bland åringar i SLL som upplever könsinkongruens, SLLs Folkhälsoenkät år 2014 Psykisk ohälsa (GHQ- 12>=3) Självmordstankar Självmordsförsök Jag känner mig som en person av annat kön. % (n) % (n) % (n) Ja 53.8% % % 2914 Nej 34.0% % %

18 2.2 Barn till föräldrar som slutenvårdats inom psykiatri eller beroendevård: Hur stor grupp är det i Stockholms län? Tabell 1. Andel (%) personer med en förälder som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin Födelsekohort Andel (%) personer med en mamma som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin Antal personer med en mamma som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin Andel (%) personer med en pappa som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin Antal personer med en pappa som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin Andel (%) personer med en förälder som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin Antal barn med en förälder som under barnets barndom slutenvårdats inom psykiatrin , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

19 2.3 Barn med dåliga skolprestationer: Har risken för aktivitetsersättning för av psykisk ohälsa ökat under senare år? Tabell 1. Avgångskull och risk för aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa , stratifierat enligt skolprestationer (N= a ). Dåliga skolrestationer 1 Bättre skolprestationer 2 Dåliga skolprestationer 1,3 HR 4 95%CI HR 4 95%CI HR 4 95%CI 2000/01 (n=35831) /03 (n=38632) /05 (n=42944) /07 (n=46886) a analytiskt urval 1 meritvärde lika med eller lägre än lägsta kvintilen 2 meritvärde över lägsta kvintilen 3 justerad för psykisk ohälsa under grundskoletiden 4 hazardkvot Tabell 2. Interaktionseffekter mellan avgångskull och skolprestationer i årskurs 9 för aktivitetsersättning på grund av psykisk ohälsa (N= a ). Modell 1 Modell 1a HR 2 95%CI HR 2 95%CI Avgångskull * skolprestationer (bättre skolprestationer 1 som referens) a analytiskt urval 1 meritvärde över lägsta kvintilen 2 hazardkvot Model 1a justerad för psykisk ohälsa under grundskoletiden 19

20 2.4 Unga immigranter som fått uppehållstillstånd fram till år 2011;Hur stor är deras psykiatriska vårdkonsumtion (specialistpsykiatri inklusive beroendevård) och uttag av psykofarmaka i jämförelse med personer födda i Sverige? Tabell 1-8. Kompletterande tabell till Figur 1-8. Andel och antal svenskar respektive immigranter i åldern 13-17, år boende i Stockholms län som besökt psykiatrisk klinik år 2011, per födelseregion. Immigranterna har bott i Sverige 1-10 år. Födelseland, år 2011 % Antal % Antal % Antal % Antal Sverige 9,6% ,7% ,5% ,3% 3209 Övriga Norden 8,2% 18 1,4% 3 1,4% 3 2,7% 6 Väst-, Sydeuropa 9,5% 49 1,4% 7 1,0% 5 1,6% 8 Östeuropa 8,4% 135 3,0% 49 0,6% 10 1,7% 27 Nordamerika 10,8% 26 2,9% 7 1,7% 4 5,4% 13 Irak, Iran 5,8% 113 1,1% 22 0,4% 8 0,9% 18 Mellanöstern, Nordafrika 6,0% 38 1,1% 7 0,6% 4 0,8% 5 Afrika 4,8% 65 1,3% 18 0,2% 3 0,4% 6 Asien 8,4% 140 1,7% 28 0,5% 8 0,5% 8 Sydamerika 10,8% 68 4,0% 25 1,0% 6 1,9% 12 Födelseland, år 2011 Sverige 9,0% ,0% ,7% ,5% 2174 Övriga Norden Besökt psykiatrisk inkl beroendevård år 2011 Besökt beroendevård år 2011 Hämtat ut antidepressiv medicin år 2011 Hämtat ut ADHDmedicin år ,1% 26 0,4% 2 2,9% 15 0,8% 4 Väst-, Sydeuropa Östeuropa Nordamerika 2,4% 21 0,7% 6 1,3% 11 0,1% 1 2,9% 89 1,0% 31 1,4% 44 0,2% 6 4,6% 18 1,0% 4 2,3% 9 0,8% 3 Irak, Iran 4,9% 155 1,1% 34 1,9% 61 0,1% 3 Mellanöstern, Nordafrika 3,6% 49 0,8% 11 1,6% 22 0,1% 1 Afrika 4,9% 98 1,8% 37 0,6% 13 0,0% 0 Asien 4,1% 120 0,8% 23 1,7% 48 0,1% 3 Sydamerika 6,2% 56 2,3% 21 2,3% 21 0,2% 2 Statistikens uppgifter kommer från totalbaserade register i Stockholms läns landsting respektive ehälsomyndigheten. Små procent- och antalsuppgifter vad gäller t ex uttag av ADHD-medicin för åriga immigranter från Väst-Europa betyder bara att få personer i denna grupp hämtade ut ADHD-medicin år Så länge recepten registrerats korrekt och beräkningarna gjorts på rätt sätt så visar siffrorna hur det faktiskt såg ut år

21 3. Första linjens psykiatri för barn och unga i Stockholms län år Andel barn, unga och äldre med vårdkonsumtion inom första linjens psykiatri (husläkarmottagningar, BUMM med tilläggsavtal) samt en jämförelse med specialiserad psykiatrisk vård år 2016 Tabell 1. Andel och antal personer (%) som fått insatser för psykisk hälsa inom första linjens psykiatri per åldersgrupp i Stockholms län år 2016 Psykiatrisk diagnos från första linjen (F eller Z) Antidepressiva medel från första linjen Psykosocial, förebyggande verksamhet hos första linjen Någon form av psykiatrisk hjälp från första linjen % Antal % Antal % Antal % 0-12 år 2,2% ,0% 45 1,3% ,4% år 2,2% ,3% 405 3,2% ,1% år 5,7% ,8% ,6% ,9% år 7,7% ,9% ,8% ,6% år 8,2% ,5% ,0% ,9% år 7,3% ,7% ,1% ,2% Tabell 2. Andel och antal personer (%) med insatser för psykisk hälsa inom första linjens psykiatri respektive inom specialiserad psykiatri per åldersgrupp i Stockholms län år Någon form av psykiatrisk hjälp från första linjen Specialiserad vård % Antal % Antal 0-12 år 3,4% ,5% år 5,1% ,4% år 7,9% ,1% år 11,6% ,8% år 13,9% ,1% år 15,2% ,0%

22 3.2 Andelen psykofarmaka från första linjens psykiatri respektive specialiserad psykiatri för barn och unga i Stockholms län år 2016 Tabell 1-3. Andel och antal barn & unga med läkemedelsuttag efter recept från första linjens psykiatri respektive specialiserad psykiatri Stockholms län år år år år % Antal % Antal % Antal Antidepressiva från första linjen 0,0% 45 0,3% 405 2,8% ADHD-medel från första linjen 0,4% ,5% ,2% 438 Lugnande från första linjen 0,3% ,5% 560 1,9% Sömnmedel från första linjen 0,2% 781 0,8% 976 1,2% Antidepressiva från specialiserad psykiatri 0,1% 489 2,3% ,5% ADHD-medel från specialiserad psykiatri 0,7% ,7% ,0% Lugnande från specialiserad psykiatri 0,1% 258 1,0% ,4% Sömnmedel från specialiserad psykiatri 0,5% ,6% ,0%