om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

Transkript

1 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

2

3 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2011, men även en del jämförelser för perioden I tabelldelen längst bak redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 14 stadsdelsområdena. Stockholms stads befolkningsstatistik baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) samt de aviseringar om förändringar i folkbokföringen som inkommer successivt till SCB från skatteverket. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december Statistiken utgår från folkbokföring på fastighet, den fastighet där personen regelmässigt vistas. Den totala folkmängdsförändringen beräknas som summan av födelsenetto, flyttningsnetto och överföring till och från det s.k. obefintligregistret. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var folkbokförd någonstans, i den församling där nedkomsten skedde. Ett dödsfall registreras i den församling där den döde var folkbokförd. En flytt registreras när en person byter folkbokföringsadress. Om en och samma person flyttar flera gånger räknas detta som flera flyttningar. Flyktingar registreras inte i folkbokföringen förrän de fått uppehållstillstånd. Invånare med utländsk bakgrund redovisas enligt riktlinjer från Statistiska centralbyrån (SCB, MIS, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning i statistiken, 2002) som utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Rapporten är utarbetad av Gölin Frank, Sweco Eurofutures AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad. Kartorna är framtagna av Åsa Wennblom. Mer information om befolkningen i Stockholm finns på hemsidan: 1

4 INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 STOCKHOLM... 4 Befolkningsförändringar... 4 Flyttningar... 5 Födda och döda... 9 Befolkningsstruktur Arbetslösa och biståndstagare STADSDELSOMRÅDEN Befolkningsförändringar Befolkningstäthet Flyttningar Födda och döda Befolkningsstruktur Invånare med utländsk bakgrund Arbetslösa och biståndstagare TABELLER

5 SAMMANFATTNING Befolkningstillväxten, som pågått oavbrutet sedan 1982 håller i sig. Under år 2008 översteg Stockholm stads befolkning och därmed slogs det tidigare befolkningsrekordet från Denna utveckling fortsatte även under 2009 då staden växte med ytterligare invånare, vilket var en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt och den största befolkningsförändringen i Stockholms stad sedan Befolkningstillväxten 2011 var inte riktigt lika hög, men ökade med drygt till Att staden haft en fortsatt tillväxt 2011 beror till största del på det höga positiva flyttnettot flyttade fler personer in till Stockholms stad än ut ur staden. Tillväxten beror också på det fortsatt höga födelsenettot (differensen mellan födda och döda). År 2011 flyttade personer till Stockholm. Sedan år 2005 har flyttnettot (differensen mellan in- och utflyttare) varit positivt och under 2011 var flyttöverskottet personer, vilket var ungefär 300 färre än år Nettot mot utlandet var ca jämfört med året innan. Nettot mot övriga riket på knappt var något lägre än året innan. Flyttningsunderskottet på ca personer gentemot länet är personer fler än året innan. Ett trendbrott har skett i barnafödandet i Stockholms stad. Födelseöverskottet (den positiva differensen mellan antal födda och antal döda) uppgick till 6 678, vilket var något färre än föregående år. Trots detta trendbrott föds många barn i Stockholm och om man håller 2010 års siffror inom parentes visar siffrorna för barnafödandet en fortsatt stigande trend. Antalet döda fortsätter minska men endast marginellt de senaste åren. Rapporten innehåller kommentarer till diagram och tabeller över befolkningsstrukturen år 2011 och befolkningsutvecklingen från 1990 alt 2000 fram till idag. 3

6 STOCKHOLM Befolkningsförändringar Stockholm stads befolkning uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till invånare. Totalt hade länet vid årsskiftet invånare. Befolkningen i Stockholm utgör 41 procent av hela länets befolkning. I hela Stockholms län ökade befolkningen med personer varav i Stockholm. För Stockholms län är ökningen större än året innan medan det omvända gäller för Stockholms stad. Nykvarn var den enda av länets kommuner som inte hade en befolkningsökning under år I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad 2 procent, vilket är högre än länsgenomsnittet på 1,8 procent. I Sigtuna ökade invånarantalet med 3,3 procent och var den kommun där den relativa ökningen var som störst. Tabell 1: Folkökning i länets kommuner år 2011 Kommun Ökning Länet Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Diagram 1: Folkökning (%) i länets kommuner år 2011 Sigtuna Solna Botkyrka Sundbyberg Upplands Väsby Stockholm Vallentuna Salem Sollentuna Länet totalt Järfälla Nacka Södertälje Haninge Huddinge Vaxholm Värmdö Danderyd Ekerö Upplands-Bro Täby Tyresö Nynäshamn Österåker Norrtälje Lidingö Nykvarn 0% 1% 2% 3% 4% 4

7 Flyttningar Totalt flyttade personer till Stockholm under förra året, vilket är ungefär fler än föregående år. Samtidigt ökade utflyttningen med knappt personer, från personer till Flyttningsnettot på personer är något mindre än föregående års på Flyttningsöverskottet från utlandet ökade från år 2010 till år Flyttningsunderskottet från övriga länet ökade med nästan personer från till Flyttningsöverskottet gentemot övriga landet var nästan personer och därmed något lägre än 2010 års överskott på De största flyttströmmarna gick mellan Stockholms stad och kommuner i övriga länet. Främst gick dessa flyttströmmar av både in- och utflyttning mellan Stockholm och Solna, Huddinge och Nacka. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan staden och Uppsala samt Göteborg. Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Uppsala (810),Göteborg (636) och Linköping (389). Överskottet mot Göteborg har minskat med nästan 100 flyttar jämfört med Det största flyttunderskottet hade staden mot Nacka och Järfälla, 624 respektive 353 fler personer flyttade från staden till dessa kommuner jämfört med hur många som flyttade i motsatt riktning. Som Diagram 2 visar har staden under de senaste tolv åren haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år utom Flyttningsnettot gentemot övriga landet och utlandet har varit konstant positivt, medan det varit genomgående negativt i förhållande till övriga länet. Diagram 2: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet Övriga länet Övriga landet Utlandet Totalt 5

8 Kartan (figur 1) över inflyttning i Stockholms stad visar varifrån inflyttningen till stadsdelarna kommer. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur stor andel som kommer från olika områden. Majoriteten av inflyttningen bestod av de flyttningar som pågår inom respektive stadsdelsområde samt de inflyttade från övriga stadsdelsområden i Stockholms stad. Dessa två faktorer förklarade över hälften av den totala inflyttningen till var och en av de 14 stadsdelsområdena. Inomflyttningen var störst i Rinkeby-Kista, Södermalm, Hässelby- Vällingby samt Östermalm där denna faktor förklarade procent av den totala inflyttningen. Inflyttningen från övriga Stockholm var speciellt stor i Älvsjö där det förklarade nästan hälften av all inflyttning Inflyttning från övriga länet och inflyttning från övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena. Vid en jämförelse av de olika områdena, gällande inflyttning från utlandet, stod Rinkeby- Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen ut från de övriga med procent inflyttade. Kungsholmen, Södermalm och Hägersten-Liljeholmen hade de lägsta siffrorna gällande inflyttning från utlandet på 7 procent vardera. Figur 1: Inflyttningar 2011 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 6

9 Figur 2 visar utflyttningar för stadsdelsområden tillhörande Stockholms stad. Mönstret ser ganska likartad ut för områdena. Cirklarnas storlek är mindre än på kartan över inflyttade vilket innebär att den totala utflyttningen är lägre än inflyttningen Inomflyttning och utflyttning till övriga Stockholm förklarade runt procent av den totala utflyttningen i varje stadsdelsområde. Södermalm hade den högsta siffran på nästan 70 procent. Vid en närmare titt på utflyttningen till övriga Stockholm sticker Kungsholmen och Älvsjö ut då 40 procent av den totala utflyttningen i dessa två områden beror på denna faktor. Utflyttning till övriga länet förklarade mellan 19 och 28 procent av den totala utflyttningen. Högst var utflyttningen till övriga länet i Skärholmen med 28 procent och lägst siffra hade Bromma med 19 procent..utflyttningen till övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena, 7-12 procent. Utflyttning till utlandet stod för den lägsta procentdelen av den totala utflyttningen. Endast 3-8 procent av den totala utflyttningen förklarades av flytt till utlandet. Figur 2. Utflyttningar 2011 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 7

10 Liksom föregående år var flyttöverskottet störst bland unga vuxna. Speciellt i åldern år då flyttnettot var eller över i varje ettårsklass. Överskottet för denna grupp var knappt Denna grupp är den största anledningen att befolkningen i Stockholm ökar. Under 2011 hade staden de största flyttningsunderskotten bland yngre barn, 0-5 år, och vuxna mellan 35 och 39 år samt gruppen åringar. Flyttningsunderskottet av barn är fortfarande det största och har ökat något till Bland åringar minskar det något från till 905. Flyttunderskottet bland gruppen åringar har ökat med 100 procent och uppgår till 300 personer. Diagram 3: In- och utflyttning i Stockholm år 2011 efter ålder Antal flyttare Inflyttade Utflyttade Ålder Som vi ser i diagram 4 nedan var flyttningsnettot för ungdomar år och unga vuxna upp till och med 29 år positivt gentemot alla geografiska områden, länet, riket och utlandet. I flera andra åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto åtminstone gentemot något av områdena, främst övriga länet. Diagram 4: Flyttningsnetto i Stockholm år 2011 efter ålder och geografiskt område Antal flyttare Netto utland Netto riket Netto länet 0-4 år 5-9 år år år år år år år år år år år år år år år år år år 95- år Ålder 8

11 Som nämns i föregående avsnitt ökade flyttningsnettot från utlandet något till personer under Detta innebar att fler personer flyttade till Sverige än från Sverige. Diagram 5 nedan visar att flyttningsöverskottet av utrikes födda har varit positivt och pendlat runt personer de sista fyra åren. När det gäller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar har flyttningsunderskottet år 2008 (-206) blivit ett litet överskott år 2011 (131). När det gäller övriga personer, inrikes födda med minst en inrikes född förälder, pendlade flyttnettot runt personer. Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholm perioden efter utländsk bakgrund Utrikes född Övriga Inrikes född med 2 utrikes födda föräldrar Födda och döda Antalet födda barn år 2011 var vilket var drygt 200 färre barn än Detta innebär ett trendbrott som syns även i Stockholms län samt i riket som helhet. Det föds fortfarande många barn i Stockholm och håller man rekordåret 2010 inom parentes så är trenden fortfarande stigande, se nedan i diagram 6. Diagram 6: Antalet födda i Stockholm perioden Antal födda Sedan slutet av 90-talet har födelsenettot (differensen mellan födda och döda) ökat för varje år från ett netto på något hundratal till år Senaste året har födelseöverskottet sjunkit något och blev personer. 9

12 I Stockholm föddes barn per invånare, alltså en minskning från 2010 då samma siffra var barn. I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är barn per invånare. I diagram 7 nedan visas antal födda per invånare i de olika stadsdelsområdena i Stockholms stad. Presentationen av antal födda per möjliggör en direkt jämförelse av områden. Sundbyberg och Solna har flest antal födda med respektive barn och Danderyd lägst antal med 906 barn. Diagram 7: Antal födda per invånare år Diagram 8 nedan visar hur barnafödandet har förändrats från 2010 till 2011 i de olika kommunerna i Stockholms län. Sigtuna, Salem, Södertälje och Sundbyberg hade en positiv relativ förändring, vilket betyder att i dessa kommuner föddes det fler barn än föregående år. I de resterande kommunerna föddes det färre barn. I Ekerö kommun föddes nästan 20 procent färre barn medan det i Sigtuna var 15 procent fler barn. Diagram 8: Relativ förändring i antal födda mellan 2010 och ,2 1,1 1,0 0,9 0,8 10

13 Under år 2011 dog knappt personer, vilket är ungefär samma som året innan. Det har varit en långvarig trend av minskande antal döda som synes i diagram 9. Diagram 9: Antal döda i Stockholm perioden Antal döda I Stockholm dog 803 personer per invånare, vilket är en marginell minskning från föregående års nivå på 824 personer. För hela länet var motsvarande antal 744 och invånarna i Stockholms stad har totalt sett en högre dödlighet än länsgenomsnittet. Det förklaras delvis av att Stockholms befolkningsandel i de allra äldsta åldrarna är hög jämfört med resten av länet. Diagram 10: Antal döda per invånare år Vallentuna Botkyrka Salem Huddinge Sollentuna Tyresö Värmdö Ekerö Nykvarn Nacka Upplands-Bro Upplands Väsby Sigtuna Österåker Haninge Vaxholm Täby Järfälla Sundbyberg Stockholms län Solna Södertälje Stockholm Danderyd Lidingö Nynäshamn Norrtälje Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen skiljer sig en hel del från övriga länet vilket visas i befolkningspyramiden, diagram 11 nedan. Stockholm hade framförallt en betydande större andel personer i åldrarna Med undantag för barn i den lägsta åldersklassen var andelen barn i samtliga åldrar lägre i stadsdelarna än i övriga länet. Vilket kan tyda på att många barn föds i Stockholms stad och inom ett par år flyttar småbarnsföräldrarna ut från staden där det är lättare att hitta större bostäder. 11

14 Diagram 11: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga länet år 2011, (%) Åldersklass 95-W Övriga länet 2011 Sthlm 2011 Vid en närmare titt på befolkningsstrukturen i Stockholm hade i andelar av hela befolkningen framförallt grupperna yngre pensionärer, år samt barn och ungdomar i åldersgrupperna 0-19 ökat sedan år I antal ökade de flesta grupper förutom , åringar samt grupperna från 75 till 89 år. Förändringar i befolkningens sammansättning påverkades i första hand av de flyttmönster som studerades i avsnittet ovan där det visades att antalet inflyttare i åldrarna år var betydligt större än antalet utflyttare medan förhållandet var det omvända för barn i åldersgruppen 0-4 år. Jämfört med för tio år sedan har staden idag en relativt sett yngre befolkning. Andelen 65 år och äldre har minskat från 15,8 till 14,2 procent av befolkningen, medan andelen åringar ökat från 64 till 64,5 procent. Befolkningsstrukturen idag och för tio år sedan visas i diagram 12 nedan. Diagram 12: Befolkning efter ålder i Stockholm åren 2001 och år 25 år 50 år 75 år >100 år År 2001 År

15 2011 fanns knappt personer med utländsk bakgrund i Stockholm, vilket innebär 30 procent av stadens invånare. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Andelen med utländsk bakgrund av befolkningen i Stockholm var 29 procent 2010 och 30 procent För tio år sedan var andelen med utländsk bakgrund 25 procent. Den största gruppen av de personer som har utländsk bakgrund var födda eller hade föräldrar födda i Europa/Nordamerika, 27 procent. Betydligt färre, 7 procent, var födda i eller hade föräldrar från Sydamerika. Diagram 13: Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholm år 2011 Övriga världen Afrika Sydamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syrien Europa/Nordamerika Norden Utrikes född Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 13

16 Arbetslösa och biståndstagare Diagrammet nedan visar att arbetslösheten under perioden har minskat både i Stockholms stad och i övriga länet. År 2009 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten ökade istället i och med lågkonjunkturen. Ökningen fortsatte för Stockholm fram till 2011, dock inte lika kraftigt som tidigare. I övriga länet skedde ett tydligt trendbrott 2011 med minskad arbetslöshet. År 2011 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern år i Stockholms stad och i övriga länet till respektive (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Jämfört med 2010 minskade antalet öppet arbetslösa med ca i övriga länet Diagram 14: Öppet arbetslösa (15-74 år) perioden , index (2005=100) (AKU) Stockholm Övriga länet 14

17 Antal personer i staden som år 2011 fick ekonomiskt bistånd 1 var (inklusive barn), vilket utgjorde 3,6 procent av hela befolkningen. Detta är en liten minskning från 2010 då antalet var knappt personer eller 3,8 procent av befolkningen. Utländska medborgare (utomnordiska) var överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan slutet på 90-talet, medan andelen bland svenska medborgare sjunkit från drygt 6 procent till knappt 3 procent. Se diagram 15 nedan. Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 2003, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Under året 2011 minskade andelen biståndstagare med utomnordisk bakgrund marginellt med 0,6 procentenheter. Bland svenska och nordiska medborgare sjönk andelen biståndstagare marginellt och även antalet biståndstagare sjönk något. Diagram15: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden i Stockholm Svenska Övrigt nordiska Utomnordiska 1 Tidigare kallat socialbidrag 15

18 STADSDELSOMRÅDEN Skillnaden i invånarantal mellan Stockholm stads 14 stadsdelsområdens är stor och Södermalm som hade det högsta invånarantalet på nästan var ungefär fem gånger så folkrikt som Älvsjö där det bodde drygt personer. Sett till invånarantal var Enskede-Årsta-Vantör det nästa största stadsdelsområdet med drygt invånare. Det tredje folkrikaste stadsdelsområdet var Hägersten-Liljeholmen som hade nästan invånare. Det var också det område som hade ökat sin befolkning mest av alla stadsdelsområden i Stockholms stad. Några av de minst befolkade stadsdelsområdena, Skarpnäck och Spånga-Tensta, var också de områden som hade den minsta befolkningsökningen, drygt 400 för var och en. Befolkningsförändringar Precis som föregående år ökade befolkningen i alla stadsdelsområden. Tidigare har Södermalm ökat sitt invånartal mest, de senaste tre åren har Hägersten-Liljeholmen varit det område som ökat mest. Tabell 2: Folkökning i stadsdelsområden Stadsdelsområden Ökning / Minskning Hela staden Hägersten-Liljeholmen Kungsholmen Södermalm Hässelby-Vällingby Bromma Enskede-Årsta-Vantör Farsta Rinkeby-Kista Östermalm Norrmalm Skärholmen Älvsjö Spånga-Tensta Skarpnäck

19 Hägersten-Liljeholmen var det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 2011 var som störst, på 3,5 procent. Tätt följd av Kungsholmen på 3,4 procent. I områden med stor befolkningsökning är det kopplat till nyproduktion av bostäder. Den minsta befolkningsökningen av stadsdelarna 2011 hade Skarpnäck, på 1 procent. Diagram16: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år ,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Befolkningstäthet Kartan nedan visar befolkningstätheten (folkmängd/hektar) i Stockholms stads stadsdelsområden. De allra mörkaste partierna, de mest befolkningstäta områdena, fanns på Södermalm, Norrmalm och Kungsholmen. Även delar av Östermalm, Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista samt Hägersten- Liljeholmen tillhörde den mest befolkningstäta i Stockholm. Vid studier av befolkningstäthet är det intressant att se hur invånarna fördelar sig över områden. För att tydligare ge en förklaring till tolkning av kartan ges ett exempel från ett stadsdelsområde. Vid en närmare studie av Bromma syns tydligt att exempelvis Traneberg och Åkeslund, bestående av främst flerbostadshus, också är de mest befolkningstäta områdena i Bromma. I de områden som gränsar till Hässelby-Vällingby har det byggts och ska byggas en hel del och det avspeglas i kartan som halvmörka områden och det kommer troligtvis bli mörkare områden med tiden. I de ljusaste områdena finns bland annat Bromma flygplats och industriområden samt ett naturreservat och det avspeglas i den låga befolkningstätheten. 17

20 Figur 3: Befolkningstäthet samt befolkningsförändring i Stockholm stads stadsdelsområden år

21 Flyttningar År 2011 hade Stockholms stad drygt fler inflyttade än utflyttade. De flesta stadsdelsområden hade större flyttnetto än födelseöverskott. Vilket innebär att differensen mellan inflyttare och utflyttare är större än differensen mellan födda och döda. Undantagen var Spånga-Tensta, Skarpnäck och Norrmalm som hade ett större födelsenetto än flyttnetto, se vidare avsnittet om Födda och döda nedan. Störst andel inflyttare från övriga staden hade Älvsjö som också har en låg andel inflyttade från utlandet och övriga landet. Rinkeby-Kista och Skärholmen har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. Östermalm är den stadsdel där högst andel av de inflyttade kommer från övriga landet. Farsta och Skärholmen har högst andel av inflyttade från övriga länet. Se diagram 17 nedan för mer fakta och fler jämförelser. Diagram 17: Inflyttning till stadsdelsområden år 2011 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utlandet Övriga landet Övriga länet Stockholms stad Statistiken visar att en vanlig typ av flyttningar är så kallade inomflyttningar. Drygt flyttningar skedde inom staden under I Tabell 3 nedan redovisas flyttningar mellan och inom stadens stadsdelsområden. Av alla flyttningar till bostäder i Stockholms stad utgjordes knappt 60 procent av personer som redan bodde i staden. Vilket är ungefär samma siffra som året innan. Precis som föregående år var flyttningar inom stadsdelsområdet störst i Rinkeby-Kista där 63 procent av de som flyttade från Stockholms stad till en bostad i området flyttade inom stadsdelen, dvs 63 procent av de som flyttade in i Rinkeby-Kista bodde redan där. Den lägsta andelen inomflyttningar hade Älvsjö där andelen var 29 procent av alla inflyttningar från staden. Av tabellen framgår att flyttningar till och från områden inom Stockholm varierar mycket mellan stadsdelsområden. Södermalm var det område som har den största befolkningen och även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelar. Nästan personer flyttade dit medan personer flyttade därifrån till övriga staden. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet gärna flyttar till ett närliggande område i staden, men inte så ofta till ett område längre bort. 19

22 Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 2011 inom och mellan Stockholms 14 stadsdelsområden Utflyttning från Inflyttning till Totalt Rinkeby - Kista (1) Spånga - Tensta (3) Hässelby - Vällingby (4) Bromma (6) Kungsholmen (8) Norrmalm (9) Östermalm (10) Södermalm (12) Enskede - Årsta - Vantör (14) Skarpnäck (15) Farsta (18) Älvsjö (21) Hägersten - Liljeholmen (22) Skärholmen (24) Totalt

23 Födda och döda Det stora flyttningsnettot (10 390) är den viktigaste förklaringen till att staden växer, men även födelsenettot (6 678) spelar en stor roll. Födelsenettot är också en viktig förklaring till varför den demografiska strukturen varierar mellan olika stadsdelsområden. Som tidigare nämnts har antalet födda minskat år 2011 med knappt 300 personer och diagrammet nedan visar att denna minskning speglas av stadsdelsområdena i stort. Endast Hägersten-Liljeholmen, Södermalm och Kungsholmen har fler antal födda barn 2011 jämfört med Hägersten-Liljeholmen och Kungsholmen är områden med nyproduktion av bostäder. I Hägersten-Liljeholmen föddes drygt 5 procent fler barn 2011 än 2010 medan det i Älvsjö föddes ca 9 procent färre barn. Diagram 18: Relativ förändring i antal födda per stadsdelsområde mellan år 2010 och ,1 1,05 1 0,95 0,9 0,85 0,8 För att kunna göra en jämförelse mellan stadsdelar av olika befolkningsstorlek har antalet födda och döda per invånare beräknats. Liksom under år 2010 föddes flest barn per invånare i Hägersten-Liljeholmen, Norrmalm, och Kungsholmen, med skillnaden att 2011 gick Hägersten-Liljeholmen förbi Norrmalm i toppen. I Hägersten-Liljeholmen föddes barn per invånare medan motsvarande antal på Norrmalm och på Kungsholmen var ca respektive

24 Diagram 19: Födda per invånare år Diagram 20 visar den totala befolkningsförändringen (födelsenettot och flyttnettot) i varje stadsdel och där framgår att störst förändring skedde 2011 i Hägersten-Liljeholmen med invånare och minst förändring återfanns i Spånga-Tensta med 413 invånare. De största födelseöverskotten (skillnaden mellan födda och döda) fanns i Södermalm, Hägersten- Liljeholmen och Norrmalm. Lägst födelsenetto hade Farsta där antalet födda var 126 fler än dem som dött. Stadsdelen med högst flyttnetto, alltså med fler inflyttningar än utflyttningar till andra stadsdelar, var Hägersten-Liljeholmen med fler inflyttningar, vilket är kopplat till nyproduktion i stadsdelen. Kungsholmen, Hässelby-Vällingby, Bromma samt Farsta hade alla flyttnetton som översteg Den enda stadsdelen med ett negativt flyttnetto, alltså med fler ut- än inflyttningar från andra stadsdelar, var Norrmalm med 58 fler utflyttade än inflyttade. Norrmalm är den enda stadsdelen där flyttnettot är negativt och där födelsenettot är den enda komponenten av den totala befolkningsförändringen som bidrar till stadsdelens ökning. Diagram20: Befolkningsförändring och födelsenetto per stadsdelsområden år 2011, antal personer Födelsenetto Befolkningsförändring totalt 22