Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun

Transkript

1 Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos (14) Jens Nilson Befolkningsprognos 214 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget kommunkontoret@lund.se 221

2 Befolkningsprognos 214 2(14) Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 35 personer förväntas Lunds befolkning vara invånare Lunds befolkning förväntas växa kontinuerligt under den prognosticerade perioden Figur 1 Befolkningsprognos Lunds kommun, Antal prognos 215 prognos 217 prognos 219 prognos 221 prognos 223 År

3 Befolkningsprognos 214 3(14) Bakgrund - Befolkningsutvecklingen i Lunds kommun 213 Lunds kommuns befolkningsökning fortsätter. År 213 ökade befolkningen med invånare till totalt Det var marginellt högre än prognosen där befolkningen uppskattades till Befolkningsökningen är till antalet personer näst störst av Skånes kommuner 213. Figur 2 Befolkningsökning Lunds kommun Antal personer. Antal År Födelsenettot (födda minus döda) för 213 var föddes det barn, vilket är 97 färre födda jämfört med 212. Däremot var antalet avlidna fler än 212, 786 avled 213 jämfört med 777 under 212. Under 213 flyttade 1 59 personer till kommunen samtidigt som personer flyttade från Lund. Det ger ett positivt flyttnetto för 213 på 896 personer, varav 236 personer utgörs av ett positivt inrikesflyttnetto (inrikes inflyttade-inrikes utflyttade) och migrationsnettot (invandradeutvandrade) utgör 66 personer. Jämfört med 212 var både inflyttningen och utflyttningen större. Inflyttningen ökade med 346 personer och utflyttningen ökade med 182 personer, se figur 3 och 4.

4 Befolkningsprognos 214 4(14) Figur 3 Befolkningsökningen 213 Folkökning under året varav födelsenetto (födda-döda) 441 varav flyttnetto (inflyttare-utflyttare) 896 justering 4 Flyttnetto 896 varav inrikes flyttnetto (inrikes inflyttade-inrikes utflyttade) 236 varav migrationsnetto (invandrade-utvandrade) 66 Folkmängd Folkmängd Utrikesflyttnettot (migrationsnettot) har varit den största delen av befolkningsökningen sedan 28 och var det även 213, se figur bestod knappt 5 procent av befolkningsökningen av Lunds positiva utrikesflyttnetto. Det är dock lägre än för åren då utflyttningsnettot stod för runt 6 procent av befolkningsökningen. Minskningen förklaras till stor del av det kommer färre utländska masterstudenter från länder utanför ESS samarbetet sedan införandet av studieavgifter för dem. Figur 4 Födelseöverskott, utrikesflyttnetto och inrikesflyttnetto i Lunds kommun Antal personer. Antal personer Födelseöverskott Utrikesflyttnetto Inrikesflyttnetto Inflyttning och bostadsbyggande Det tydliga samband som fanns under 2-talets första del mellan bostadsbyggande och befolkningsökning i Lunds kommun är inte lika tydligt idag. Sambandet gäller inte generellt för hela befolkningen utan påverkar till största delen flyttningarna mellan Lund och övriga Sverige. Trots att bostadsbyggandet minskade under åren ökade befolkningen kraftigt. Det förklaras till största delen av en stor inflyttning till Lund från utlandet. Inflyttning till Lunds kommun från övriga Sverige verkar dock fortfarande ha en koppling till bostadsbyggandet. De år det byggs fler än

5 Befolkningsprognos 214 5(14) 5 bostäder, och , är inrikesflyttnettot positivt, se figur 5. Figur 5 Utrikesflyttnetto, inrikesflyttnetto och bostadsbyggande Födelseöverskott Utrikesflyttnetto Inrikesflyttnetto Färdigställda bostäder Födslar och avlidna Det föddes färre barn 213 än 212 i Lund. Antalet födda 212 var fler än 211. De tre senaste åren visar med andra ord inte på något tydligt mönster. Från 26 har antalet födda i Lund varit över 1 2 vilket är klart mer än bottennoteringen 2 då endast 966 individer föddes. Det kan jämföras med födda 213. Dödstalen ligger sedan 2 runt cirka 7 individer årligen. Födelseöverskottet har ökat under 2-talet, från 292 personer 2 till 441 personer 213, se figur 6.

6 Befolkningsprognos 214 6(14) Figur 6 Födda, döda samt födelseöverskott i Lunds kommun, Födda Prognosantaganden 214 Befolkningsutvecklingen består av födslar, dödsfall och flyttningar. Under 2-talet har antalet dödsfall i Lund varit stabilt. Antalet födslar har ökat sedan 26 och har sedan dess legat på en hög nivå och förväntas 214 uppgå till knappt 13 för att sedan öka successivt under prognosperioden. Antalet avlidna förväntas ligga kvar på samma nivå som de senaste åren de första prognosåren. De stora förändringarna har dock skett i antalet in- och utflyttare till och från Lund från 27 och framåt. 27 och 28 minskade antalet utflyttade från Lund samtidigt som antalet inflyttade ökade. 29 minskade inflyttningen något samtidigt som utflyttningen ökade något. De stora förändringar har skett 21 och 211 då antalet utflyttade har ökat kraftigt samtidigt som inflyttningen endast har ökat något. 213 ökade antalet utflyttade och inflyttade något, se figur 7.

7 Befolkningsprognos 214 7(14) Inflyttning och utflyttning Figur 7 Inflyttade och utflyttade till och från Lunds kommun, Antal personer Inflyttningar Utflyttningar Förändringarna framträder än tydligare när det gäller invandringen till och utvandringen från Lund. Antalet invandrade 213 var högre än 212 och antalet utflyttade ökade men inte i samma takt som invandringen. Resultatet blev att utrikesflyttnettot 213 var större än 212, 66 personer 213 och 649 personer 212, se figur 8. Figur 8 Invandrade och utvandrade, Lunds kommun, Antal personer Invandringar Utvandringar Inflyttningen till och utflyttningen från Lund antas i prognosen att ligga på samma nivåer som de tre senaste åren. Positiva faktorer I prognosen har den framtida inflyttningen till Lund antagits fortsatt ligga på samma nivåer som 213 de första två prognosåren för att öka 216, 217 och 218 och sedan avta något. Antagandet bygger på att Lund

8 Befolkningsprognos 214 8(14) förväntas attrahera inflyttare under hela prognosperioden. I första hand är det Lunds Universitet som drar inflyttare men även färdigställandet av MAXIV och ESS bidrar till att locka inflyttare till staden. Faktorer som påverkar befolkningsökningen positivt är de stora födelsekullarna från början av 199-talet som är på väg ut från gymnasiet och till stor del fortsätter sina studier på universitet. I prognosen antas ansökningstrycket till Lunds universitet fortsatt vara högt vilket bidrar till att inflyttningen till Lund ligger kvar på en hög nivå de närmaste kommande åren. Byggandet antas ligga på samma nivå 214 och 215 som i 213års prognos. Det förväntas leda till att Lunds inrikesflyttnetto påverkas positivt under prognosperioden. Födelsetalen har fluktuerat under en period. De beräknas vara i nivå med snittet för de senaste tre åren för att sedan öka den senare delen av prognosperioden. Även dödstalen beräknas öka men inte i lika stor utsträckning som födelsetalen vilket leder till att det totala födelseöverskottet utvecklas positivt för Lunds del. I prognosen antas därmed att födelsenettot utvecklas positivt. Negativa faktorer En svårbedömd omständighet är införandet av avgifter på Lunds universitet för studenter utanför EU. Införandet av avgiften stannade upp Lunds befolkningsökning 211 då färre internationella masterstudenter antogs vid universitetet höstterminen och 212 antogs något fler internationella masterstudenter än 211, men det är fortfarande flera hundra färre än före införandet av avgifter. I prognosen antas det att antalet internationella studenter som börjar sina studier vid Lunds universitet vara marginellt fler än i prognosen för 213.

9 Befolkningsprognos 214 9(14) Befolkningsprognos 214 I Lunds befolkningsprognos 214 förväntas kommunens befolkning uppgå till personer. Det är en ökning med 1 35 invånare. Befolkningsökningen 215 beräknas vara på ungefär samma nivå 214, med en ökning med drygt 13 personer. Från 215 och framåt förväntas befolkningsökning vara större. Befolkningsökningen från 215 och framåt är beroende av att de planerade bostadsbyggnadsprojekten i kommunens mark- och bostadsförsörjningsprogram realiseras enligt plan. 217 förväntas Lunds befolkning vara mer än 12 invånare och 222 förväntas Lund nå 13 invånare. Figur 9 Befolkningsökningen enligt prognos 214 År Befolkning Befolkningsökning Befolkningsökning (%) ,2 prognos ,1 prognos ,1 prognos ,5 prognos ,6 prognos ,5 prognos ,5 prognos ,5 prognos ,5 prognos ,4 prognos ,4 prognos ,4 prognos ,4 prognos ,4 prognos ,3 prognos ,3 Konsekvenser av befolkningsförändringen Det är framför allt tre åldersgrupper som förväntas öka på lite längre sikt. I ett tioårsperspektiv ökar åldergruppen 3-35 beroende på ett förväntat ökat bostadsbyggande. Även åldersgruppen 7-8 ökar markant då de stora födelsekullarna från 194-talet når denna ålder. Slutligen leder de ökande födelsetalen och bostadsbyggandet till att antalet barn i förskoleoch skolåldern (-18 år) ökar under perioden, se figur 1.

10 Befolkningsprognos 214 1(14) Figur 1 Lunds befolkning till 1-w år, 213 och Födelsetalen har en stor betydelse för planeringen av förskola och skola. Tittar vi på de olika skolåldrarna kommer det att ske en klar ökning av barn i åldrarna år, 1-5 år, 6 år, 7-9 år, 1-12 år samt år under prognosperioden. Antalet födda (-åringar) förväntas öka något under hela prognosperioden. Gruppen 1-5 år minskar 214, delvis beroende på att det föddes få barn 211. Gruppen ökar därefter under prognosperioden. 6-åringarna blir färre än föregående år 217 och 219. Detta beror på att de föddes få barn 211 och 213. Utvecklingen för åldersgrupperna visas nedan i figurerna Gruppen åringar (figur 17) kommer inledningsvis att bli färre från år till år ( ), men öka igen 216. Det är först 218 som det är fler 16-19åringar än 213. Åldersgruppen 8 år och över (figur 18) är också en åldersgrupp som beräknas öka markant under prognosperioden. Detta gäller särskilt från 222 och framåt. Figurerna finns i bilagan. Saknar du information i rapporten? Har du önskemål om diagram, tabeller eller andra uppgifter som du tycker rapporten ska innehålla. Hör av dig till jens.nilson@lund.se