Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Transkript

1 Företagsamhetsmätning - Skåne län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

2 Företagsamheten Skåne län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Som företagsam räknas individer som har en f skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen driver ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. 11,9 procent är företagsamma Vid halvårsskiftet 2010 fanns det aktivt företagsamma individer i Skåne län, vilket är 11,9 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Det är en något högre andel jämfört med förra mätningen och i linje med Sverige som helhet. I riket som helhet finns det personer som definieras som företagsamma. Sammantaget är alltså 11,8 procent av svenskarna i arbetsför ålder företagsamma. Av de företagsamma individerna i Skåne är drygt kvinnor. Av länets kvinnor i arbetsför ålder ansvarar alltså 7,2 procent för ett företag, vilket är en högre andel än i riket som helhet (6,9 procent). Även antalet yngre företagsamma (16 34 år) ökar i länet jämfört med för ett halvår sedan. Vid halvårsskiftet fanns knappt unga företagsamma personer i Skåne, vilket är 5,5 procent av länets yngre population. Motsvarande andel i riket som helhet är något lägre (5,4 procent). 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas.

3 Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 11,9%11,8% Båstad är Skåne läns mest företagsamma kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på deras olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Båstads kommun har Skånes klart mest företagsamma befolkning där hela 21,2 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar Bjuvs kommun där endast 7,9 procent räknas som företagsamma. Hörby har Skånes yngsta företagsamhet. Av kommunens yngre population ansvarar hela 8,4 procent för ett företag. I Bromölla kommun är motsvarande notering 3,1 procent, vilket är lägst i regionen. Båstad har även en kvinnopopulation som är högst delaktig i företagandet. 12,1 procent av kvinnorna i arbetsför ålder ansvarar för ett företag. Även Vellinge har ett högt företagardeltagande hos kvinnorna.

4 Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning i arbetsför ålder Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel yngre BÅSTAD ,2% 12,1% 7,9% VELLINGE ,7% 12,1% 6,0% SIMRISHAMN ,7% 11,6% 7,3% HÖRBY ,7% 9,4% 8,4% SJÖBO ,2% 10,1% 7,8% HÖGANÄS ,4% 10,5% 6,1% LOMMA ,3% 9,8% 5,3% TOMELILLA ,1% 8,8% 7,6% HÖÖR ,3% 9,4% 6,9% YSTAD ,2% 8,7% 5,9% SKURUP ,0% 8,3% 5,6% SVALÖV ,8% 8,0% 4,6% ÄNGELHOLM ,5% 8,1% 5,6% KÄVLINGE ,8% 7,5% 5,3% ÖRKELLJUNGA ,7% 6,7% 5,3% ESLÖV ,0% 7,1% 5,4% STAFFANSTORP ,0% 6,7% 4,8% HÄSSLEHOLM ,0% 6,3% 5,5% KLIPPAN ,0% 7,3% 6,1% SVEDALA ,8% 6,8% 5,1% OSBY ,7% 5,7% 4,5% LUND ,4% 7,4% 4,6% KRISTIANSTAD ,3% 6,4% 5,0% TRELLEBORG ,2% 6,9% 5,2% ÖSTRA GÖINGE ,0% 5,8% 4,6% HELSINGBORG ,8% 6,6% 5,0% MALMÖ ,7% 6,2% 6,0% PERSTORP 484 9,6% 5,6% 5,5% ÅSTORP 957 9,0% 5,1% 3,8% LANDSKRONA ,9% 5,5% 4,2% BURLÖV ,5% 4,8% 4,9% BROMÖLLA 730 8,2% 4,4% 3,1% BJUV 846 7,9% 4,9% 3,6% Företagsamheten ökar med 1,2 procent Under första halvåret 2010 ökade företagsamheten i länet med individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,2 procent och i linje med riksgenomsnittet. Bakom förändringen ligger en stor dynamik. Cirka nya individer har tillkommit som företagsamma medan drygt personer har avslutat sin företagsamhet under det senaste halvåret. Trenden med både ett ökat antal nyföretagsamma och fler avslutare fortsätter. Sannolikt är konjunkturläget en bidragande orsak. Arbetslösheten är fortfarande relativt hög vilket gör att många provar på eget företagande. En del av dessa försök misslyckas och därmed ökar även antalet avslutare. I takt med att konjunkturen förbättras kommer antalet nyföretagsamma mer styras av affärsmöjligheterna än av att det saknas lediga jobb.

5 Antalet företagsamma kvinnor har vuxit något snabbare i länet (1,7 procent) än den totala företagsamheten. Trenden med en högre tillväxttakt av företagsamheten bland landets kvinnor är gemensamt för de flesta av Sveriges län. Diagram 2. Tillväxt av antal företagsamma individer 2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% 1,2% Företagsamheten ökar snabbast i Höör Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Höörs kommun under mätperioden. Där har företagsamheten ökat med 46 individer, vilket ger en tillväxttakt på 2,8 procent. Cirka 15 procent av ökningen beror på ett flyttöverskott av företagsamma personer. Fyra Skånekommuner redovisar en negativ tillväxt av företagsamheten. I Åstorp har företagsamheten backat med 3 procent, vilket är svagast i länet. Antalet företagsamma kvinnor har under det senaste halvåret ökat snabbast i Osby där tillväxttakten uppmättes till 3,7 procent. I sex av länets kommuner har den kvinnliga företagsamheten backat sedan förra halvåret.

6 Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer Kommun Företagsamma 30/6 Företagsamma 31/12 Förändr Tillväxt Tillväxt unga Tillväxt kvinnor HÖÖR ,8% 5,7% 1,6% HÖRBY ,6% 7,5% 2,9% SVEDALA ,3% 6,4% 3,0% OSBY ,1% 4,5% 3,7% MALMÖ ,1% 2,4% 2,8% KRISTIANSTAD ,9% 6,2% 2,5% BURLÖV ,6% 5,0% 0,0% LUND ,6% 2,1% 1,8% LOMMA ,4% 11,2% 1,7% VELLINGE ,2% 1,2% 2,8% LANDSKRONA ,2% 4,6% 3,1% SVALÖV ,1% 7,2% 3,3% SKURUP ,1% 10,0% 1,9% HELSINGBORG ,1% 2,8% 1,1% YSTAD ,1% 4,1% 2,1% SIMRISHAMN ,0% 1,7% 2,3% KÄVLINGE ,9% 5,3% 1,2% STAFFANSTORP ,8% 1,9% 1,9% ESLÖV ,7% 4,9% 2,1% HÄSSLEHOLM ,6% 2,3% 0,5% KLIPPAN ,6% 0,0% 1,2% ÖSTRA GÖINGE ,6% 2,3% 1,1% BJUV ,5% 8,3% 1,6% BÅSTAD ,4% 3,3% 1,1% BROMÖLLA ,3% 5,3% 1,0% TRELLEBORG ,1% 3,1% 0,6% ÖRKELLJUNGA ,1% 1,8% 0,9% HÖGANÄS ,1% 1,5% 0,4% ÄNGELHOLM ,1% 0,4% 0,7% TOMELILLA ,1% 5,9% 0,7% PERSTORP ,4% 3,7% 3,6% SJÖBO ,4% 3,9% 1,4% ÅSTORP ,0% 2,3% 2,2%

7 Allt fler unga är företagsamma Trenden mot ett allt högre deltagande i företagsamheten hos landets ungdomar fortsätter även i denna mätning. Antalet företagsamma personer yngre än 35 år i Skåne har ökat med 2,3 procent jämfört med första halvåret. Med tanke på den stora generationsväxling som till del redan har påbörjats är ett större deltagande i företagandet hos den yngre befolkningen välkommet. Skånes tillväxttakt är dessutom klart högre än riksgenomsnittet. Endast två andra län uppvisar en starkare tillväxttakt när det gäller den yngre populationens företagande. Skurups kommun uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med 10 procent. I Lomma kommun är det däremot klart färre ungdomar som ansvarar för ett företag än det var förra halvåret och minskningen uppgick till hela 11,2 procent. Diagram 3. Tillväxt av antal unga företagsamma personer (16 34 år) 4% 3% 2% 1% 0% 1% 2% 2,3% 1,4% Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten.

8 Sammantaget finns nu personer i Skåne med ansvar för företagande som är yngre än 35 år, vilket är 5,5 procent av den yngre generationen. Sedan den första företagsamhetsmätningen utfördes har antalet företagsamma ungdomar ökat med mer än 10 procent. Samtidigt har den totala företagsamheten i länet ökat i en klart långsammare takt under samma period (+4,2 procent). Andelen företagsamma kvinnor har också stadigt ökat sedan år Det finns nu kvinnor i Skåne med ansvar för ett företag, vilket är en ökning med 6,9 procent sedan två år tillbaka. Såväl ungdomarna och kvinnorna har alltså tagit ett större ansvar för länets företagsamhet under senare tid och bägge grupperna står för en relativt sett större del av tillväxten. Som diagrammet nedan visar har företagsamheten för såväl kvinnor och ungdomar dessutom vuxit snabbare än befolkningsökningen för respektive grupp. Diagram 4. Utveckling av företagsamma individer, unga och kvinnor ,5% 7,0% 6,91% 7,16% 6,5% 6,0% 5,5% 5,0% 5,15% 5,45% Ungdomar Kvinnor 4,5% 4,0% v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 Fortsatt hög nyföretagsamhet Under första halvåret 2010 valde nya personer att ansvara för ett företag i Skåne. Detta är klart fler än under förra halvåret då cirka personer registrerades som nyföretagsamma. I relation till den arbetsföra befolkningen valde 7,0 personer att bli företagsam per 1000 invånare, vilket är en klart högre frekvens än som råder i riket (6,6). Av de genuint nyföretagsamma i Skåne var 37 procent kvinnor en oförändrad andel jämfört med förra mätningen.

9 Stockholms län har rikets mest frekventa nyföretagsamhet med 9,1 nyföretagsamma per 1000 invånare under mätperioden. Motsvarande notering för länet med den svagaste nyföretagsamheten, Blekinge, ligger på 4,8 nyföretagsamma per 1000 invånare. Samtliga län uppvisar dock en klart högre nyföretagsamhet än förra halvåret. Diagram 5. Antal nyföretagsamma per 1000 invånare i arbetsför ålder 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 7,0 6,6 Nyföretagsamheten högst i Vellinge Med nyföretagsamma avses de som personer som blivit företagsamma under det senaste halvåret i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer som tidigare inte varit involverade i företagande och inflyttade personer som varit företagsamma i andra delar av landet tidigare. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Vellinge kommun uppvisar länets högsta relativa nyföretagsamhet. Totalt har 275 nya individer tagit ansvar för ett företag under mätperioden. Ställt i relation till kommunbefolkningen blir det 11,5 nya företagsamma individer per 1000 invånare. Av dessa är cirka en fjärdedel inflyttade från andra kommuner, vilket är en relativt genomsnittlig andel i jämförelse med andra kommuner med en hög nyföretagsamhet. Bromölla kommun har länets lägsta nyföretagsamhet. Endast 6,0 nya personer per 1000 invånare räknades som nyföretagsamma i kommunen under det första halvåret Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle nyföretagsamheten överskattas om dessa personer inkluderades.

10 Vellinge har även länets klart högsta kvinnliga nyföretagsamhet. Av kommunens kvinnliga population är 9,6 per 1000 invånare nyföretagsamma. Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande. Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Genuint nya Inflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor VELLINGE ,5 10,4 9,6 HÖÖR ,3 12,7 6,6 LOMMA ,1 9,3 8,1 SIMRISHAMN ,7 9,9 8,5 HÖRBY ,6 16,3 6,5 BÅSTAD ,3 8,8 7,0 HÖGANÄS ,1 10,9 7,3 STAFFANSTORP ,0 11,2 7,8 SJÖBO ,9 16,0 7,2 KÄVLINGE ,7 11,6 7,4 MALMÖ ,6 11,6 6,8 YSTAD ,6 11,2 8,3 SKURUP ,4 12,1 5,9 SVEDALA ,3 10,8 7,2 LUND ,9 9,4 6,3 TOMELILLA ,8 12,4 6,5 HELSINGBORG ,6 10,1 6,3 ESLÖV ,5 8,4 6,9 SVALÖV ,5 11,0 7,3 BURLÖV ,2 12,8 5,1 KLIPPAN ,0 10,2 5,9 ÄNGELHOLM ,8 8,6 5,5 OSBY ,7 10,4 6,1 KRISTIANSTAD ,6 9,8 5,2 LANDSKRONA ,4 8,6 5,2 TRELLEBORG ,2 8,2 4,5 ÖRKELLJUNGA ,2 6,8 5,0 PERSTORP ,0 11,8 4,1 ÖSTRA GÖINGE ,9 8,8 4,8 ÅSTORP ,8 8,2 4,4 BJUV ,2 8,7 5,2 HÄSSLEHOLM ,1 8,5 3,5 BROMÖLLA ,0 8,2 4,6

11 Ungdomar utgör 41 procent av nyföretagsamheten Av de genuint nyföretagsamma i Skåne var 41 procent yngre än 35 år. Under förra halvåret låg andelen unga nyföretagsamma på 40 procent. Hörby uppvisar den mest frekventa nyföretagsamheten hos den yngre generationen. 16,3 nyföretagsamma personer yngre än 35 år per 1000 invånare blev företagsamma under det gångna halvåret. Även Sjöbo redovisar en hög nyföretagsamhet hos ungdomarna. Kronobergs län har den yngsta nyföretagsamheten i landet (41 procent är yngre än 35 år). Motsvarande andel i Västernorrlands län ligger på 32 procent lägst i Sverige. I riket som helhet uppgick ungdomarnas andel av nyföretagsamheten till 39 procent, vilket är en något lägre andel än vid förra mätningen. Diagram 6. Andel unga av de genuint nyföretagsamma 50% 45% 40% 41% 39% 35% 30% 25% Nyföretagsamheten hos personer under 35 år ökar kraftigt jämfört med föregående halvår. Antalet unga nyföretagsamma i Skåne uppgick till under det senaste halvåret. I relation till befolkningen har således 8,4 ungdomar per invånare blivit företagsamma under perioden. Frekvensen är klart högre i Skåne jämfört med riket som helhet (7,7 per 1000 invånare). Även kvinnornas nyföretagsamhet ökar kraftigt i denna mätning. Föregående halvår noterades 4,6 nyföretagsamma kvinnor per 1000 invånare. Denna andel har nu stigit till 5,2 kvinnor per 1000 invånare, vilket även det är strax lägre än riksgenomsnittet.

12 Diagram 7. Utveckling av antal nyföretagsamma individer i relation till befolkningen ,0 8,0 8,4 7,0 6,0 5,0 4,0 6,5 4,3 5,2 Ungdomar Kvinnor 3,0 v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 Drygt personer försvann från företagsamheten Som tidigare nämnts kännetecknas de två senaste företagsamhetsmätningar av en hög dynamik. Samtidigt som personer blev företagsamma försvann samtidigt personer bort från företagandet. Många av de kommuner som ligger i topp när det gäller nyföretagsamheten ligger även i topp när det gäller avslutning av företagandet. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå studerar vi två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I Sjöbo kommun försvann 144 personer från företagandet under första halvåret I relation till befolkningen betyder det 10,7 avslutare per 1000 invånare. Av kommunens avslutare var det cirka 30 procent som flyttade ut från kommunen. Osby har Skånes lägsta frekvens avslutare med 5,3 avslutare per 1000 invånare. Av dessa hade 27 procent flyttat ut från kommunen och fortsatte vara involverade i företagande på annan ort. Tabell 4. Antal avslutare per 1000 invånare i arbetsför ålder

13 Kommun Avslutare Utflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor SJÖBO ,7 8,5 8,6 HÖGANÄS ,9 6,5 6,8 ÅSTORP ,6 5,8 5,6 BÅSTAD ,4 5,7 5,6 VELLINGE ,2 3,7 6,2 STAFFANSTORP ,0 7,5 6,5 LOMMA ,9 8,5 6,5 SIMRISHAMN ,9 4,5 5,9 TOMELILLA ,9 5,7 5,9 KÄVLINGE ,6 5,5 6,5 YSTAD ,1 5,5 6,4 SKURUP ,8 4,5 4,3 ÄNGELHOLM ,7 5,0 4,9 ESLÖV ,7 7,5 5,5 MALMÖ ,6 7,1 5,1 HELSINGBORG ,4 5,9 5,6 PERSTORP ,4 7,8 6,2 KLIPPAN ,3 7,1 6,7 HÖÖR ,2 5,9 5,1 LUND ,1 6,3 5,0 TRELLEBORG ,0 6,3 4,9 ÖRKELLJUNGA ,0 4,4 4,4 SVALÖV ,0 5,5 4,7 BURLÖV ,9 7,9 5,1 SVEDALA ,7 5,2 5,2 LANDSKRONA ,4 5,3 3,6 ÖSTRA GÖINGE ,3 5,6 5,4 HÖRBY ,0 4,3 3,8 BJUV ,9 4,5 4,4 BROMÖLLA ,8 6,2 4,1 KRISTIANSTAD ,5 4,6 3,7 HÄSSLEHOLM ,4 4,2 3,3 OSBY ,3 5,4 4,1 Sammanfattning Under första halvåret 2010 ökade antalet företagsamma personer med personer (+1,2 procent). Skånes tillväxttakt ligger i linje med riksgenomsnittet. Dynamiken i företagsamheten ökade också kraftigt jämfört med föregående halvår, drygt nya individer inträdde i företagsamhet medan cirka försvann från densamma. Nettotillväxten av företagsamma har varit högst i Höörs kommun under mätperioden. Där har företagsamheten ökat med 46 individer, vilket ger en tillväxttakt på 2,8 procent. Cirka 15 procent av ökningen beror på ett flyttöverskott av företagsamma personer. Fyra Skånekommuner redovisar en negativ tillväxt av företagsamheten. I Åstorp har företagsamheten backat med 3 procent, vilket är svagast i länet.

14 Antalet unga företagsamma individer ökade under mätperioden. Skånes ökningstakt uppmättes till 2,3 procent, vilket är klart starkare än riksgenomsnittet. Skurups kommun uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med 10 procent. Båstads kommun har Skånes klart mest företagsamma befolkning där hela 21,2 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Lägst andel uppvisar Bjuvs kommun där endast 7,9 procent räknas som företagsamma.