Företagsamhetsmätning hela riket JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Transkript

1 Företagsamhetsmätning hela riket JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

2 Företagsamheten Riket Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Som företagsam räknas individer som har en f skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen driver ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. 11,8 procent är företagsamma Antalet företagsamma har ökat med cirka individer under det första halvåret Sammantaget finns det personer som definieras som företagsamma. Den arbetsföra befolkningen har dessutom ökat något långsammare, vilket betyder att andelen företagsamma ökar en del jämfört med förra mätningen. Sammantaget är 11,8 procent av Sveriges individer i arbetsför ålder på ett eller annat sätt företagsam en uppgång från föregående halvår då andelen låg på 11,6 procent. Andelen företagsamma personer varierar kraftigt mellan landets regioner. I Gotlands län finns Sveriges mest företagsamma befolkning 15,5 procent av länets arbetsföra befolkning ansvarar för någon typ av företag. Även huvudstadsregionen, Stockholms län, har också en hög andel företagsamma individer, 14,7 procent. Västmanlands län har Sveriges lägsta andel företagsamma där 9,2 procent ansvarar för ett företag. Stockholms län har Sveriges yngsta företagsamhet där 7,7 procent av befolkningen mellan år på något sätt ansvarar för ett företag. Äldsta företagsamma population finns i Västerbotten där motsvarande andel är 3,9 procent. Stockholm uppvisar även rikets högsta kvinnliga företagsamhet där 9,6 procent av länets kvinnliga population i arbetsför ålder är företagsam. Även Gotland har en relativt hög kvinnlig företagsamhet. Mest ovanligt att kvinnor ansvarar för ett företag är det i Västerbotten där endast 4,9 procent av kvinnorna är företagsamma. 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas.

3 Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 11,8% Danderyd är Sveriges mest företagsamma kommun På kommunal nivå är skillnaderna i företagsamhet givetvis ännu större. Det som kännetecknar en kommun med en hög andel företagsamma är framförallt en avsaknad av ett fåtal dominerande arbetsgivare. Näringslivet i dessa kommuner är istället diversifierat med inslag av många småföretag. Motsatsen gäller naturligtvis för de kommuner där företagsamheten är svag i relation till befolkningen. I denna kategori hittas främst bruks och industriorter med en eller två stora industriella arbetsgivare. Även kommuner med ett stort inslag av offentlig sektor har ofta en relativt låg andel företagsamma. Anledningen till den låga företagsamheten är att den arbetsföra befolkningen så att säga sugs upp från företagandet. Det finns helt enkelt inte ett lika stort underlag av befolkningen i dessa kommuner som kan tänkas bli ansvariga för ett företag. Dessa skilda näringslivsstrukturer förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Danderyds kommun i Stockholms län har Sveriges mest företagsamma befolkning. Mer än en fjärdedel av kommunens arbetsföra befolkning är på ett eller annat sätt involverade i företagande. Sex av Sveriges 10 mest företagsamma kommuner ligger i Stockholms län, de övriga fem är Lidingö, Vaxholm, Ekerö, Värmdö och Nacka. Oxelösunds kommun vars näringsliv domineras av SSAB har Sveriges lägsta företagsamhet. Endast 493 personer är involverade i företagande, vilket motsvarar 6 procent av kommunens arbetsföra befolkning.

4 Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning i arbetsför ålder Län Kommun Företagsamma Andel Län Kommun Företagsamma Andel STOCKHOLMS DANDERYD ,4% VÄSTMANLANDS HALLSTAHAMMAR 863 7,9% STOCKHOLMS LIDINGÖ ,6% GÄVLEBORGS HOFORS 542 7,6% STOCKHOLMS VAXHOLM ,3% ÖREBRO DEGERFORS 544 7,6% KALMAR BORGHOLM ,2% DALARNAS LUDVIKA ,5% SKÅNE BÅSTAD ,2% ÖREBRO KARLSKOGA ,1% JÄMTLANDS ÅRE ,8% VÄSTMANLANDS SURAHAMMAR 525 7,1% STOCKHOLMS EKERÖ ,7% VÄSTMANLANDS FAGERSTA 632 7,1% SKÅNE VELLINGE ,7% VÄSTRA GÖTALANDS TROLLHÄTTAN ,1% STOCKHOLMS VÄRMDÖ ,4% VÄRMLANDS FILIPSTAD 510 6,6% STOCKHOLMS NACKA ,7% SÖDERMANLANDS OXELÖSUND 493 6,0% Företagsamheten ökar med 1,2 procent Under andra halvåret 2009 ökade företagsamheten med individer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,2 procent. Tillväxttakten ökar alltså jämfört med första halvåret då tillväxttakten låg på 0,8 procent. Bakom förändringen ligger dessutom en stor dynamik. Cirka nya individer har tillkommit som företagsamma medan knappt har försvunnit. Trenden med både ett ökat antal nyföretagsamma och fler avslutare fortsätter därmed. Sannolikt är konjunkturläget en bidragande orsak. Arbetslösheten är fortfarande relativt hög vilket gör att många provar på eget företagande. En del av dessa försök misslyckas och därmed ökar även antalet avslutare. I takt med att konjunkturen förbättras kommer antalet nyföretagsamma mer styras av affärsmöjligheterna än av att det saknas lediga jobb. Länet med den lägsta totala företagsamheten, Västmanland, växer å andra sidan snabbast. Antalet individer i Västmanland med företagskoppling har ökat under det första halvåret 2010 med 1,9 procent (300 personer). Huvudstadsregionen står för närmare hälften av rikets totala nettoförändring. Ingen region uppvisar negativ tillväxttakt av antalet företagsamma personer under det första halvåret. Men Blekinges tillväxttakt är den lägst uppmätta med 0,1 procent. Värt att nämna är att företagsamheten i samtliga Smålandslän växer klart långsammare än i riket som helhet.

5 Diagram 2. Tillväxt av antal företagsamma individer 2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% 1,2% Företagsamheten ökar snabbast i Surahammars kommun Förutom nettoförändringen av nya och försvunna företagsamma individer tar denna mätning dessutom hänsyn till in och utflyttning av företagsamma individer på kommunnivå. En företagsam person som förra halvåret var bosatt i en annan kommun räknas alltså som inflyttad företagsam individ i kommunstatistiken. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Nettoförändringen av företagsamheten har relativt sett varit högst i Surahammars kommun i Västmanland under mätperioden. Företagsamheten i Surahammar har ökat med 30 individer under det första halvåret 2010, vilket ger en tillväxttakt på 6,1 procent. Tio procent av ökningen beror på ett flyttöverskott av företagsamma personer från andra orter. Lessebo kommun i Kronoberg har rikets svagaste utveckling av företagsamheten. 21 personer har försvunnit från företagandet under mätperioden. Cirka 10 procent av nedgången berodde på ett flyttunderskott av företagsamma individer. Det flyttade alltså ut fler företagsamma personer från kommunen än som flyttade in. Sammantaget minskade företagsamheten med 3,6 procent i Lessebo. Av Sveriges 290 kommuner uppvisade endast 48 kommuner en negativ tillväxt under mätperioden, vilket är en avsevärd nedväxling från föregående halvår då motsvarande notering låg på 107 kommuner.

6 Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer Län Kommun Förändr Tillväxt Län Kommun Förändr Tillväxt VÄSTMANLANDS SURAHAMMAR +30 6,1% KALMAR TORSÅS 8 1,1% VÄSTRA GÖTALANDS BOLLEBYGD +41 5,2% GÄVLEBORGS HOFORS 6 1,1% DALARNAS GAGNEF +42 4,9% VÄSTERNORRLANDS SOLLEFTEÅ 20 1,2% ÖREBRO LAXÅ +19 4,5% JÖNKÖPINGS VETLANDA 30 1,3% UPPSALA ÄLVKARLEBY +24 4,5% VÄSTRA GÖTALANDS GULLSPÅNG 6 1,3% VÄRMLANDS HAGFORS +34 4,2% KRONOBERGS TINGSRYD 19 1,5% SÖDERMANLANDS OXELÖSUND +19 4,0% VÄSTERBOTTENS ÅSELE 5 1,5% ÖREBRO ASKERSUND +40 4,0% VÄSTERBOTTENS DOROTEA 4 1,7% JÄMTLANDS BRÄCKE +25 4,0% SKÅNE ÅSTORP 30 3,0% NORRBOTTENS PAJALA +20 3,7% KRONOBERGS LESSEBO 21 3,6% Allt fler unga är företagsamma Ungdomar har drabbats hårdare av den svaga konjunkturen än den övriga arbetskraften i form av högre arbetslöshet. Detta kan vara en anledning till att ungdomar i en högre utsträckning söker sig till företagandet. Antalet företagsamma personer yngre än 35 år har ökat med 1,4 procent jämfört med första halvåret. Med tanke på den stora generationsväxling som till del redan har påbörjats är ett större deltagande i företagandet hos den yngre befolkningen välkommet. Den snabbast växande unga företagsamheten hittas i Kalmar län. Jämfört med första halvåret har det tillkommit 70 företagsamma unga individer i länet. Tillväxttakten av Kalmars unga företagsamhet under det andra halvåret uppmäts till 3,2 procent mer än dubbelt så högt som rikets genomsnittliga tillväxttakt. Tre av Sveriges 21 län uppvisar en negativ tillväxttakt under samma period. I dessa län har det alltså försvunnit fler unga företagsamma än det tillkommit. I Norrbottens län backade den unga företagsamheten med 0,9 procent rikets svagaste tillväxt. Den unga företagsamheten har ökat i majoriteten av Sveriges kommuner. I 15 av kommunerna har antalet unga företagsamma ökat med 10 procent eller mer. Orsa kommun i Dalarna uppvisar landets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med första halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i Orsa ökat med 22 procent. I 102 av kommunerna har den unga företagsamheten minskat under det senaste halvåret. Svagast tillväxttakt noteras i Malå kommun i Västerbotten där antalet unga företagsamma personer minskat med en femtedel jämfört med föregående halvår. Som nämnts tidigare tas här även hänsyn till kommunernas flyttöverskott/underskott av företagsamma individer så kommunstatistiken är inte direkt jämförbar med statistiken på länsnivå.

7 Diagram 3. Tillväxt av antal unga företagsamma personer (16 34 år) 4% 3% 2% 1,4% 1% 0% 1% 2% Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagande är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att fler kvinnor engagerar sig i företagande. Sammantaget finns nu personer med ansvar för företagande som är yngre än 35 år, vilket är 5,4 procent av hela den yngre generationen (16 34 år). Sedan den första företagsamhetsmätningen utfördes under våren 2008 har antalet företagsamma ungdomar ökat med 7,2 procent. Samtidigt har den totala företagsamheten i Sverige ökat i en något långsammare takt under samma period (+3,9 procent). Andelen företagsamma kvinnor har också stadigt ökat sedan år Det finns nu kvinnor med ansvar för ett företag, vilket är en ökning med 6,7 procent sedan två år tillbaka. Såväl ungdomarna och kvinnorna har alltså tagit ett större ansvar för rikets företagsamhet under senare tid och bägge grupperna står för en relativt sett större del av tillväxten. Som diagrammet nedan visar har företagsamheten för såväl kvinnor och ungdomar dessutom vuxit snabbare än befolkningsökningen för respektive grupp.

8 Diagram 4. Utveckling av andel företagsamma individer, unga och kvinnor ,0% 6,86% 6,5% 6,58% 6,0% Ungdomar Kvinnor 5,5% 5,44% 5,22% 5,0% v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 Allt högre nyföretagsamhet Under första halvåret valde drygt nya personer att börja ansvara för ett företag i någon form. Detta är cirka fler än under föregående halvår. I relation till den arbetsföra befolkningen valde 6,6 personer att engagera sig i företagande per 1000 invånare. Under förra halvåret uppgick samma statistik till cirka 5,6 nyföretagsamma per 1000 invånare. Stockholms län har rikets mest frekventa nyföretagsamhet med 9,1 nyföretagsamma per 1000 invånare under mätperioden. Motsvarande notering för länet med den svagaste nyföretagsamheten, Blekinge, ligger på 4,8 nyföretagsamma per 1000 invånare. Samtliga län uppvisar dock en klart högre nyföretagsamhet än förra halvåret. Diagram 5. Antal nyföretagsamma per 1000 invånare i arbetsför ålder 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,6

9 Nyföretagsamheten högst i Åre Som tidigare nämnts delar vi in de nyföretagsamma i två grupper när vi studerar kommuner. Dels de genuint nyföretagsamma som inte var involverade i företagande under förra halvåret, dels personer som flyttat in till kommunen och som var företagsamma i en annan kommun förra halvåret. Detta gör att nivån på nyföretagsamheten blir betydligt större för kommuner än för riket (där vi endast räknar de genuint nyföretagsamma). Sveriges mest företagsamma kommun, Danderyd, uppvisar även landets högsta relativa nyföretagsamhet. 392 nya individer har tagit ansvar för ett företag under mätperioden. Ställt i relation till kommunbefolkningen blir det 18,7 nya företagsamma individer per 1000 invånare. Av dessa är 28 procent inflyttade från andra kommuner, vilket är en relativt genomsnittlig andel i jämförelse med övriga kommuner med hög nyföretagsamhet. Stockholmsdominansen är annars total när vi tittar på de tio högsta frekvenserna av nyföretagsamheten. Samtliga tio kommuner är från huvudstadsregionen. I Överkalix kommun i Norrbotten har det endast tillkommit 10 nya företagsamma personer, vilket ger 3,7 nyföretagsamma individer per 1000 invånare. Tio procent av dessa var tidigare företagsamma i en annan kommun. Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. Ju högre företagsamhet desto större förutsättningar för en hög nyföretagsamhet. Förklaringen till detta fenomen är densamma som tidigare har nämnts näringsstrukturen i en kommun bestämmer i stor utsträckning även hur hög nyföretagsamheten kan bli. De tio kommunerna med den högsta nyföretagsamheten karakteriseras samtliga av ett diversifierat näringsliv bestående av många små och medelstora arbetsgivare. Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare i arbetsför ålder Län Kommun Antal Per 1000 inv Län Kommun Antal Per 1000 inv STOCKHOLMS DANDERYD ,7 VÄSTERBOTTENS VILHELMINA 23 4,5 STOCKHOLMS LIDINGÖ ,0 GÄVLEBORGS HOFORS 32 4,5 STOCKHOLMS SUNDBYBERG ,9 NORRBOTTENS ÄLVSBYN 27 4,5 STOCKHOLMS NACKA ,7 NORRBOTTENS GÄLLIVARE 62 4,5 STOCKHOLMS SOLNA ,5 VÄSTERBOTTENS ROBERTSFORS 22 4,5 STOCKHOLMS EKERÖ ,1 ÖREBRO KARLSKOGA 95 4,4 STOCKHOLMS STOCKHOLM ,3 ÖSTERGÖTLANDS FINSPÅNG 65 4,3 STOCKHOLMS VAXHOLM ,2 VÄRMLANDS FILIPSTAD 31 4,0 STOCKHOLMS VÄRMDÖ ,9 VÄSTERBOTTENS DOROTEA 8 4,0 STOCKHOLMS TÄBY ,4 NORRBOTTENS ÖVERKALIX 10 3,7

10 Drygt nyföretagsamma ungdomar Av de drygt genuint nyföretagsamma i riket var hela 39 procent yngre än 35 år, vilket är något lägre än föregående halvår då andelen uppmättes till 40 procent. I absoluta tal är däremot dagens notering högre, beroende på den allmänt högre nivån på nyföretagsamheten. Kronobergs län har den högsta andelen unga av de nyföretagsamma (41 procent är yngre än 35 år). Motsvarande andel i Västernorrlands län ligger på 32 procent lägst i Sverige. Diagram 6. Andel unga av de genuint nyföretagsamma 50% 45% 40% 39% 35% 30% 25% Nyföretagsamheten hos personer under 35 år ökar alltså kraftigt jämfört med föregående halvår. Antalet unga nyföretagsamma i Sverige uppgick till knappt under det senaste halvåret. I relation till befolkningen har således 7,7 ungdomar per invånare blivit företagsamma under perioden. En högre nyföretagsamhet hos den yngre generationen har tidigare inte uppmätts. Även kvinnornas nyföretagsamhet ökar i denna mätning. Föregående halvår noterades 4,1 nyföretagsamma kvinnor per 1000 invånare. Denna andel har nu stigit till 4,8 kvinnor per 1000 invånare, även det är en rekordnivå.

11 Diagram 7. Utveckling av antal nyföretagsamma individer i relation till befolkningen ,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 7,7 6,3 4,8 3,8 v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 Ungdomar Kvinnor Knappt försvann från företagsamhet Som tidigare nämnts kännetecknas denna företagsamhetsmätning av en hög dynamik. Samtidigt som cirka personer blev företagsamma försvann samtidigt individer bort från företagandet. Många av de kommuner som ligger i topp när det gäller nyföretagsamheten ligger även i topp när det gäller avslutning av företagandet. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå tittar vi även här på två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att klassas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I Danderyds kommun försvann 305 personer från företagandet under första halvåret I relation till befolkningen betyder det 14,5 avslutare per 1000 invånare. Av kommunens avslutare var det knappt 40 procent som flyttade ut från kommunen, vilket i jämförelse med andra kommuner är en hög andel. Hagfors kommun i Värmland har den lägsta frekvensen avslutare där 2,9 personer per 1000 invånare lämnade företagandet i kommunen. Av dessa har 19 procent flyttat ut från kommunen och fortsatt vara involverad i företagande på annan ort.

12 Tabell 4. Antal avslutare per 1000 invånare i arbetsför ålder Län Kommun Antal Per 1000 inv Län Kommun Antal Per 1000 inv STOCKHOLMS DANDERYD ,5 VÄSTERBOTTENS LYCKSELE 33 3,6 STOCKHOLMS LIDINGÖ ,9 VÄSTERBOTTENS BJURHOLM 6 3,6 STOCKHOLMS VAXHOLM ,5 ÖREBRO LAXÅ 15 3,6 STOCKHOLMS TÄBY ,8 NORRBOTTENS KIRUNA 60 3,5 STOCKHOLMS EKERÖ ,8 NORRBOTTENS ÄLVSBYN 21 3,5 STOCKHOLMS NACKA ,3 UPPSALA ÄLVKARLEBY 23 3,5 STOCKHOLMS SOLNA ,2 VÄRMLANDS EDA 21 3,4 STOCKHOLMS SUNDBYBERG ,1 VÄRMLANDS ARVIKA 63 3,3 STOCKHOLMS VÄRMDÖ ,9 NORRBOTTENS GÄLLIVARE 46 3,3 JÄMTLANDS ÅRE 85 11,2 VÄRMLANDS HAGFORS 27 2,9 Sammanfattning Under första halvåret 2010 ökade antalet företagsamma personer med personer (+1,2 procent). Tillväxttakten i riket är klart högre än föregående halvår då företagsamheten växte med 0,8 procent. Sedan mätningarna av företagsamheten påbörjades 2008 har både antalet och andelen företagsamma personer ökat kontinuerligt. Det är framförallt fler kvinnor som väljer att engagera sig i företagande. Under det senaste halvåret har den snabbaste tillväxten av företagsamheten skett i Surahammars kommun i Västmanland. Totalt har 30 ytterligare personer blivit företagsamma under det första halvåret 2010, vilket ger en tillväxttakt på 6,1 procent. Tio procent av ökningen beror på ett flyttöverskott av företagsamma personer från andra orter. Lessebo kommun i Kronoberg har däremot haft rikets svagaste utveckling hittills under Sammantaget minskade företagsamheten med 3,6 procent i Lessebo vilket motsvarar 21 personer. Av Sveriges 290 kommuner uppvisade endast 48 kommuner en negativ tillväxt under mätperioden. Antalet företagsamma personer yngre än 35 år har ökat med 1,4 procent jämfört med första halvåret. Den snabbast växande unga företagsamheten hittas i Kalmar län. Jämfört med första halvåret har det tillkommit 70 företagsamma unga individer i länet. Tillväxttakten av Kalmars unga företagsamhet under det andra halvåret uppmäts till 3,2 procent mer än dubbelt så högt som rikets genomsnittliga tillväxttakt. Danderyds kommun i Stockholms län har totalt sett Sveriges mest företagsamma befolkning. Mer än en fjärdedel av kommunens arbetsföra befolkning är på ett eller annat sätt involverade i företagande. Sex av Sveriges 10 mest företagsamma kommuner ligger i Stockholms län, de övriga fem är Lidingö, Vaxholm, Ekerö, Värmdö och Nacka.