Företagsamheten 2014 Riket

Transkript

1 Företagsamheten 2014 Riket Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka

2 Innehåll 1. Inledning Sammanfattning Företagsamheten....5 Företagsamma unga...5 Kvinnors företagsamhet....6 Ny toppnotering för företagsamheten....6 Företagsamheten per kommun Förbättrad tillväxt men fortsatt relativt svag...9 Svag tillväxt av unga företagsamma...10 Uppväxling av kvinnors företagsamhet Långsiktig tillväxt...11 Företagsamheten växer snabbast i Dorotea Nyföretagsamheten...15 Kvinnors nyföretagsamhet...16 Historisk utveckling Nyföretagsamheten per kommun Avslutning av företagsamheten

3 1. Inledning Så genomförs undersökningen En gång om året gör Svenskt Näringsliv en mätning av den svenska företagsamheten. Statistiken hämtas vid årsskiftet av det aktuella året. Syftet med undersökningen är att studera om antalet företagsamma personer det vill säga de som ansvarar för ett företags utveckling ökar eller minskar, och i så fall vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Att mäta graden av företagande och nyföretagande på regional och lokal nivå är ofta problematiskt. Vid mätning av antal registrerade och nyregistrerade företag kan en företagare räknas flera gånger om hon eller han står som ägare till fler än ett bolag. Det gör att graden av företagande överskattas. När det gäller nyföretagande så är det ombildningarna som är problematiska. Om en enskild firma ombildas till ett aktiebolag kan det noteras som ett nytt företag även om det är samma person som driver företaget trots att det i det här fallet inte tillkommit någon ny företagare. Det finns andra metoder som att använda sig av samkörning av olika register för att identifiera företagare. De undersökningarna har nackdelen att de tar lång tid att sammanställa och aktualiteten i statistiken blir lidande. Den här undersökningen mäter företagsamma människor inte registrerade företag. Därför kan vi presentera om vi har fått fler företagsamma människor under Det förfarandet gör att vi undviker dubbelräkningar, samtidigt som statistiken håller en hög aktualitet. Vem är företagsam? Den som har en F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag, är vd eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag räknas som företagsam. Alla som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i den här mätningen 1. Personerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag. Av den anledningen finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma människor. Företagsamheten är en totalundersökning. Därför kan den användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. Utifrån inhämtade data kan vi även följa hur många nya personer som engagerar sig i företagande (nyföretagsamma) och hur många som lämnar företagandet (avslutare). De data som har använts till den här rapporten inhämtades under januari 2014 och avser företagsamheten för år På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. Vi mäter på två sätt Det är värt att poängtera att förändringen av företagsamheten i rapporterna mäts på två olika sätt. Dels mäts den procentuella förändringen i antalet företagsamma, dels mäts hur andelen företagsamma av befolkningen har utvecklats. Dessa förändringar kan gå åt olika håll. Även om antalet företagsamma ökar (vilket de gör i samtliga län i årets mätning) så kan företagsamheten som andel av befolkningen ändå minska eller vara oförändrad. Det inträffar när befolkningen ökar i snabbare eller i samma takt som företagsamheten gör. Utvecklingen kan också variera mellan olika län och kommuner. 2 1 På finns en utförlig metodbeskrivning.

4 2. Sammanfattning Låg tillväxt av antal företagsamma personer 2013 ökade antalet företagsamma personer med cirka personer. Det motsvarar en tillväxt på 1,4 procent. Det är en uppväxling jämfört med förra året då tillväxten stannade på 0,6 procent. Ur ett historiskt perspektiv är dagens tillväxttakt ändå fortsatt relativt låg. Sett över de senaste tio åren har företagsamheten i snitt ökat med 2,1 procent varje år. Både antalet nyföretagsamma och antalet avslutare minskar För andra året i rad minskar nyföretagsamheten. Totalt nya personer valde att starta företag. Det är cirka färre än föregående år. I relation till befolkningen i arbetsför ålder (16 74 år) valde 10,9 personer att bli företagsamma per invånare. Förra året uppgick motsvarande siffra till cirka 11,1 nyföretagsamma per invånare. Att antalet företagsamma svenskar ändå ökade beror på att antalet som avslutade sitt företagsengagemang också var färre än under Nedgången i antalet personer som lämnade företagandet har varit avgörande för att företagsamheten som helhet vuxit snabbare än befolkningen under det senaste året. Företagsamheten ökade snabbast i Uppsala Sammantaget är mer än personer företagsamma, vilket motsvarar 12,1 procent av befolkningen (16 74 år). Gotlands län är rikets mest företagsamma region i förhållande till befolkningen, medan Västmanlands län är den minst företagsamma. Sveriges samtliga län har sett en ökning av antal företagsamma det senaste året. Antalet företagsamma i Uppsala län ökade under 2013 med 2,2 procent, vilket motsvarar en ökning med cirka 675 personer. Det är den högsta regionala tillväxten i landet. Norr- och Västerbotten uppvisar en starkare tillväxt än riksgenomsnittet för fjärde mätningen i följd. Kvinnors företagsamhet ökar I samtliga Sveriges län har kvinnors företagsamhet utvecklats bättre under det senaste året än vad den totala företagsamheten gjort. Antalet företagsamma kvinnor har ökat med cirka personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 2,2 procent. Men ur ett historiskt perspektiv är även årets tillväxt för kvinnors företagsamhet relativt svag. Under den senaste tioårsperioden har antalet företagsamma kvinnor i genomsnitt vuxit med 3,3 procent per år. Sammantaget finns det numera företagsamma kvinnor i Sverige, vilket motsvarar 7,3 procent av den kvinnliga befolkningen (16 74 år). Stockholms län har riket mest företagsamma kvinnor i förhållande till befolkningen. Även när det gäller kvinnors företagsamhet har denna ökat i antal i samtliga Sveriges 21 län. Den snabbaste ökningen noterades i Jämtlands län. 3

5 Låg tillväxttakt för antal unga företagsamma Antalet företagsamma unga ökade under året med cirka personer, vilket mer eller mindre var en återhämtning av tappet som registrerades förra mätningen. Det betyder att den unga företagsamheten ökade med cirka 1 procent, vilket är i linje med befolkningsökningen. Även det är en betydligt lägre tillväxttakt än tidigare genomsnitt, som ligger på ungefär det dubbla. Sammantaget finns cirka unga företagsamma. Det motsvarar 5,6 procent av befolkningen (16 34 år). Stockholms län har rikets högsta unga företagsamhet i förhållande till befolkningen, medan Västmanlands län har den lägsta. Antalet unga företagsamma har minskat i sju av de 21 länen under det senaste året. De ungas företagsamhet har under året vuxit snabbast i Uppsala län, med en tillväxttakt som överstiger 5 procent. I Gotland har den unga företagsamheten minskat med cirka 2 procent, vilket är svagast i riket. Det är andra mätningen i följd som Gotland uppvisar en negativ tillväxt av de ungas företagsamhet. Danderyd har Sveriges mest företagsamma befolkning Danderyds kommun i Stockholms län har Sveriges mest företagsamma befolkning. Mer än en fjärdedel av kommunens arbetsföra befolkning har ansvar för ett företag. Fem av Sveriges tio mest företagsamma kommuner ligger i Stockholms län, de övriga fyra är Lidingö, Vaxholm, Ekerö och Värmdö. På kommunal nivå har tillväxten av antalet företagsamma varit starkast i Dorotea kommun i Västerbotten under mätperioden. Ljusnarsbergs kommun i Örebro län hade rikets svagaste utveckling av företagsamheten under det senaste året. 4

6 3. Företagsamheten Antalet företagsamma i Sverige som helhet har ökat med drygt personer år Sammantaget finns det numera personer i landet som har ett företagsengagemang. I förra mätningen växte företagsamheten i samma takt som befolkningen. Men nu växer företagsamheten återigen något snabbare än den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Det har den gjort under de flesta av de dryga tio år som vi har uppgifter för. Sammantaget är 12,1 procent av Sveriges individer i arbetsför ålder företagsamma, vilket är 0,1 procentenheter högre än förra året. Kraftig variation mellan regionerna Andelen företagsamma personer varierar kraftigt mellan landets regioner. I Gotlands län finns Sveriges mest företagsamma befolkning. Här ansvarar 16,2 procent av länets arbetsföra befolkning för någon typ av företag. Även huvudstadsregionen, Stockholms län, har en hög andel företagsamma människor (14,9 procent). Västmanlands län har Sveriges lägsta andel företagsamma människor där endast 9,4 procent ansvarar för ett företag. 18% Diagram 1. Andel företagsamma människor av befolkningen (16 74 år) % 14% 12% 12,1% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Kronoberg Riket Skåne Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Västerbotten Västernorrland Värmland Södermanland Norrbotten Östergötland Gävleborg Blekinge Örebro Västmanland Företagsamma unga Att tidigt få erfarenhet av företagande ger värdefull kunskap som kan användas i framtida företagssatsningar. I Stockholms län finns flest antal unga företagsamma. Bland befolkningen mellan år i Stockholms län ansvarar cirka personer för ett företag, vilket motsvarar 7,7 procent av den yngre populationen. Motsvarande andel i Västmanland är endast 4,0 procent, vilket är lägst i riket. För landet som helhet är knappt unga personer, eller 5,6 procent, ansvariga för ett företag. Där är andelen oförändrad jämfört med förra året. Den unga företagsamheten har således vuxit i takt med befolkningen (16 34 år). 5

7 Kvinnors företagsamhet Att kvinnor deltar i företagandet i högre utsträckning är en nödvändighet för att Sveriges företagande ska nå en europeisk nivå. Betydligt fler män är engagerade i företagande. Sedan 2000-talets början har ändå kvinnor blivit alltmer företagsamma. Sammantaget finns det nu knappt företagsamma kvinnor, vilket motsvarar 7,3 procent av den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder. I relation till befolkningen har kvinnors företagsamhet vuxit med 0,1 procentenheter sedan förra året och växer således snabbare än populationen. Stockholms län har högst företagsamhet bland kvinnor. Här är 10,2 procent av kvinnorna i arbetsför ålder företagsamma. Även på Gotland är många kvinnor företagsamma. Örebro ligger lägst med endast 5,5 procent företagsamma kvinnor. 12% Diagram 2. Kvinnors företagsamhet i andel av den kvinnliga befolkningen (16 74 år) % 8% 7,3% 6% 4% 2% 0% Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Riket Uppsala Västra Götaland Kronoberg Dalarna Södermanland Kalmar Värmland Västernorrland Norrbotten Gävleborg Västerbotten Jönköping Blekinge Östergötland Västmanland Örebro Ny toppnotering för företagsamheten Sedan början på 2000-talet har företagsamheten i riket stadigt ökat i relation till befolkningen i arbetsför ålder. För tio år sedan låg andelen företagsamma personer på 10,7 procent. I förra mätningen växte företagsamheten i takt med befolkningen, vilket historiskt sett tillhört ovanligheterna. Under det senaste året har företagsamheten åter vuxit något snabbare än befolkningen. Det gör att företagsamheten nu återigen nått en rekordnotering på 12,1 procent. Kvinnors företagande når rekordnotering Samma mönster kan utläsas för kvinnors företagsamhet. För tio år sedan låg andelen företagsamma kvinnor på 5,8 procent. Därefter har en period följts där kvinnors företagsamheten stadigt vuxit snabbare än befolkningen. Denna trend bröts förra året när företagsamheten endast vuxit i takt med befolkningen, men nu har trenden återupptagits. Även för kvinnors företagsamhet kan alltså en rekordnotering redovisas för det senaste året (7,3 procent). Däremot har de yngres (16 34 år) företagsamhet planat ut under de senaste åren och andelen ligger för tredje mätningen i följd oförändrad på 5,6 procent. 6

8 Att företagsamheten sätter nytt noteringsrekord i riket är något som delas med en majoritet av länen. I 16 av 21 län har företagsamheten nått en ny toppnivå i relation till befolkningen. Stockholms, Östergötlands, Kalmar, Västmanlands och Dalarnas län tillhör de som inte lyckades med detta. I 16 av länen har kvinnors företagsamhet slagit rekordnoteringar. Det var bara Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Skånes samt Gävleborgs län som inte nådde nya rekord. 14% Diagram 3. Utveckling av andel företagsamma personer i andel av befolkningen % 10% 10,7% 12,1% 8% 5,8% 6% 5,0% 4% 7,3% 5,6% Total Kvinnor Unga 2% 0% Företagsamheten per kommun På kommunal nivå är skillnaderna i företagsamhet givetvis ännu större. Det som kännetecknar en kommun med hög andel företagsamma är framförallt att det saknas ett fåtal dominerande arbetsgivare. Näringslivet i de kommunerna är istället diversifierat med inslag av många småföretag. Motsatsen gäller naturligtvis för de kommuner där företagsamheten är svag i relation till befolkningen. I denna kategori finns främst bruksoch industriorter med en eller två stora industriella arbetsgivare. Även kommuner med stort inslag av offentlig sektor har ofta en låg andel företagsamma människor. Skälet till den låga företagsamheten beror på att den arbetsföra befolkningen sugs upp från företagandet. Det finns helt enkelt inte ett lika stort underlag av befolkning som kan tänkas bli ansvariga för ett företag. De här skilda näringslivsstrukturerna förändras i de flesta fall långsamt, vilket betyder att andelen företagsamma i en kommun inte förväntas förändras kraftigt från år till år. Stockholms län har fem av de tio mest företagsamma kommunerna Danderyds kommun i Stockholms län har Sveriges klart mest företagsamma befolkning. Mer än en fjärdedel (26,8 procent) av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för någon typ av företag. Fem av Sveriges tio mest företagsamma kommuner ligger i Stockholms län. De övriga fyra är Lidingö, Vaxholm, Ekerö och Värmdö. Skåne län har tre kommuner bland de tio mest företagsamma, Vellinge, Båstad och Simrishamn. Utöver dessa tillkommer Borgholms kommun i Kalmar län och e kommun i Jämtland. De tio mest företagsamma kommunerna är samma som i förra mätningen. 7

9 I sex av de tio mest företagsamma kommunerna har företagsamheten vuxit snabbare än befolkningen. Danderyd, Lidingö, Vaxholm, Båstad, e och Simrishamn visar samtliga upp en högre andel företagsamma människor än förra året. I Borgholms kommun har däremot företagsamheten minskat i relation till befolkningen under året. Oxelösunds kommun, vars näringsliv domineras av SSAB, har Sveriges klart lägsta företagsamhet. Endast 500 personer är involverade i företagande, vilket motsvarar 6,0 procent av kommunens befolkning i arbetsför ålder. Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning (16 74 år). De tio mest och minst företagsamma kommunerna Län Kommun Antal aktiva Andel aktiva Län Kommun Antal aktiva Andel aktiva Stockholm Danderyd ,8% Gävleborg Hofors 557 8,1% Stockholm Lidingö ,2% Skåne Bjuv 859 8,0% Stockholm Vaxholm ,5% Örebro Degerfors 545 7,8% Skåne Båstad ,7% Dalarna Ludvika ,5% Kalmar Borgholm ,1% Västmanland Surahammar 536 7,5% Jämtland e ,9% Örebro Karlskoga ,4% Skåne Vellinge ,2% Västra Götaland Trollhättan ,3% Stockholm Ekerö ,2% Värmland Filipstad 532 7,0% Stockholm Värmdö ,6% Västmanland Fagersta 627 6,9% Skåne Simrishamn ,3% Södermanland Oxelösund 500 6,0% Kvinnors företagsamhet skiljer sig också kraftigt åt mellan kommunerna. Men det finns givetvis ett samband mellan den generella företagsamheten och kvinnors företagsamhet. Det är svårt att ha en hög total företagsamhet utan att ha många företagsamma kvinnor. Även här ligger Danderyd i topp, med knappt 19 procent av kommunens kvinnliga befolkning ansvarar för ett företag. Av de tio mest företagsamma kommunerna återfinns nio av dessa bland topp tio vad gäller högst företagsamhet bland kvinnor. I åtta av de tio kommunerna med högst företagsamhet bland kvinnor har denna även vuxit snabbare än populationen under det senaste året. I Danderyds och Simrishamns fall har den till och med vuxit betydligt snabbare. I Värmdös kommun har däremot kvinnors företagsamhet gått tillbaka marginellt sedan förra mätningen. Oxelösunds kommun i Södermanlands län har även rikets svagaste företagsamhet bland kvinnor. Endast 3,8 procent av kvinnorna i arbetsför ålder ansvarar för ett företag i kommunen. Tabell 2. Kvinnors företagsamhet i andel av befolkning (16 74 år). De tio mest och minst företagsamma kommunerna Län Kommun Aktiva kvinnor Andel kvinnor Län Kommun Aktiva kvinnor Andel kvinnor Stockholm Danderyd ,9% Västra Götaland Vänersborg 583 4,4% Stockholm Vaxholm ,5% Kalmar Oskarshamn 405 4,4% Stockholm Lidingö ,4% Örebro Degerfors 146 4,3% Jämtland e ,7% Norrbotten Haparanda 149 4,3% Stockholm Ekerö ,4% Dalarna Ludvika 385 4,3% Stockholm Nacka ,9% Värmland Filipstad 153 4,3% Skåne Vellinge ,8% Västmanland Fagersta 180 4,1% Skåne Båstad ,8% Västra Götaland Trollhättan 816 4,0% Stockholm Värmdö ,7% Värmland Storfors 57 4,0% Skåne Simrishamn ,6% Södermanland Oxelösund 152 3,8% 8

10 4. Förbättrad tillväxt men fortsatt relativt svag Under år 2013 ökade företagsamheten med cirka personer. Det motsvarar en tillväxttakt på 1,4 procent. Det är en ökning jämfört med föregående år, då företagsamheten bara växte med 0,6 procent. Men trots uppväxlingen är nuvarande tillväxttakt klart lägre än den genomsnittliga tillväxten sett över den senaste tioårsperioden som ligger på 2,1 procent. Ökad tillväxt för att färre avslutar sina företag Den ökade tillväxten av företagsamheten beror helt och hållet på att färre personer avslutar sitt företagsengagemang. I förra mätningen hoppade cirka individer av företagandet. I årets mätning har antalet avslutare sjunkit till personer. Samtidigt har nyföretagsamheten gått tillbaka marginellt, från till personer. Uppsala län uppvisar rikets högsta tillväxttakt under det senaste året. Antalet företagsamma personer har vuxit med knappt 675 stycken, vilket motsvarar en årlig tillväxt på 2,2 procent. För fjärde året i följd redovisar både Väster- och Norrbottens län en högre tillväxt av företagsamheten än riket som helhet. Företagsamheten ökar i samtliga län Till skillnad från förra året, då tre län hade en negativ tillväxt av företagsamheten, har samtliga län haft en ökande företagsamhet. Lägst tillväxt finns i Kalmar och Gotlands län, där företagsamheten bara vuxit med 0,1 0,2 procent. Men bägge regionerna har samtidigt haft en negativ utveckling av befolkningen i arbetsför ålder, vilket betyder att företagsamheten ändå vuxit snabbare än populationen. 2,5% Diagram 4. Tillväxt av antal företagsamma människor ,0% 1,5% 1,4% 1,0% 0,5% 0,0% Uppsala Stockholm Västerbotten Norrbotten Västra Götaland Gävleborg Blekinge Riket Värmland Örebro Västmanland Jämtland Södermanland Kronoberg Västernorrland Halland Jönköping Skåne Östergötland Dalarna Gotland Kalmar 9

11 Svag tillväxt av unga företagsamma Företagsamheten bland personer mellan år har ökat marginellt sedan förra året. Antalet yngre företagsamma människor har under året stigit med cirka personer, vilket ger en tillväxttakt på 1,0 procent. Det är visserligen en förbättring sedan förra mätningen då tillväxten faktiskt var negativ för första gången på 2000-talet. Men ur ett historiskt perspektiv är dagens tillväxt fortfarande relativt låg. Den unga företagsamheten har under den senaste tioårsperioden i genomsnitt vuxit ungefär dubbelt så snabbt som under det senaste året. Gotland och Kalmar minskar Det finns som vanligt stora regionala skillnader när det gäller hur den unga företagsamheten har utvecklats. I Uppsala län har antalet unga företagsamma personer ökat från knappt till 4 850, vilket motsvarar en tillväxt på 5,4 procent. Det är främst på Gotland och i Kalmar som de företagsamma ungdomarna blir färre. Bägge regionerna redovisar en negativ tillväxt på närmare två procent. Det är bekymmersamt för framförallt Gotland då ön redan förra året hade en kraftig negativ utveckling av unga företagsamma personer. Diagram 5. Tillväxt av företagsamma unga ,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 1,0% 0,0% 1,0% 2,0% 3,0% Uppsala Västmanland Västerbotten Blekinge Gävleborg Örebro Västernorrland Halland Västra Götaland Södermanland Riket Stockholm Norrbotten Skåne Värmland Jämtland Dalarna Kronoberg Östergötland Jönköping Kalmar Gotland Uppväxling av kvinnors företagsamhet I samtliga Sveriges län har kvinnors företagsamhet vuxit snabbare det senaste året än vad den generella företagsamheten gjort. Sammantaget har kvinnors företagsamhet i Sverige vuxit med personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 2,2 procent. Det är en uppväxling jämfört med förra undersökningen då tillväxten skrevs till 1,4 procent. Men trots detta är tillväxten fortfarande relativt svag i ett historiskt perspektiv. Som jämförelse kan nämnas att den genomsnittliga årliga tillväxten legat på cirka 3,3 procent under den senaste tioårsperioden. Jämtlands län uppvisar rikets högsta tillväxttakt för kvinnors företagsamhet. Här har antalet företagsamma kvinnor ökat med cirka 120 individer, vilket motsvarar en tillväxt på 3,3 procent. Jämtlands utveckling av kvinnors företagsamhet är därmed mer än dubbelt så stor som utvecklingen av den totala företagsamheten i länet (1,3 procent). Förutom Jämtland har även Västra Götalands län en tillväxt av företagsamma kvinnor som överstiger tre procent. 10

12 I likhet med tillväxten av generell och ungdomars företagsamhet uppvisar Kalmar och Gotlands län även upp den lägsta tillväxten av kvinnors företagsamhet. På Gotland har antalet företagsamma kvinnor endast vuxit med 0,4 procent under det senaste året. 3,5% Diagram 6. Tillväxt av kvinnors företagsamhet ,0% 2,5% 2,2% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Jämtland Västra Götaland Uppsala Blekinge Stockholm Västerbotten Norrbotten Riket Västernorrland Värmland Västmanland Örebro Södermanland Gävleborg Kronoberg Skåne Halland Dalarna Östergötland Jönköping Kalmar Gotland Långsiktig tillväxt Svenskt Näringslivs företagsamhetsundersökning har tillgång till lokala och regionala data som sträcker sig från 2000-talets början. Det gör att vi kan utläsa hur både kvinnors och ungdomars långsiktiga företagsamhetstillväxt har utvecklats. Att få ungdomar att snabbt få känna på vad företagande är ger en viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten man får av tidigt inträde i företagandet är viktig för en framtida, mer långsiktig satsning på företagandet. Kvinnors företagsamhet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. Endast fyra länder i EU-27 har ett lägre heltidsföretagande bland kvinnor än Sverige, enligt Eurostat. För att företagandet i Sverige ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnor blir mer involverade i företagsamheten. Ojämn tillväxt över landet Den totala företagsamheten har vuxit med 23 procent under den senaste tioårsperioden. Samtidigt har befolkningen i arbetsför ålder vuxit med knappt 10 procent. Men tillväxten är relativt ojämnt fördelad över landet. Endast fem län når upp till rikets genomsnittliga tillväxttakt under motsvarande period. Mycket beroende på att Stockholms läns företagsamhet har vuxit betydligt snabbare än övriga läns. Under den aktuella tidsperioden har Stockholms läns företagsamhet vuxit med hela 32 procent. Därefter följer Uppsala län, vars tillväxttakt uppgår till 26 procent. Även Hallands, Gotlands och Norrbottens län redovisar en högre tillväxttakt under tioårsperioden än riksgenomsnittet. I Norrbottens fall beror det framförallt på de senaste 4 5 årens höga tillväxttakt. 11

13 Den långsiktiga tillväxten av den regionala företagsamheten har varit svagast i Kalmar län. Här har företagsamheten endast vuxit med 14 procent under den senaste tioårs perioden. Därefter följer Västernorrlands och Jönköpings län med en tillväxt på 15 procent. Den unga företagsamheten har vuxit i samma takt som den totala företagsamheten har gjort under den aktuella tidsperioden. I riket som helhet har denna typ av företagsamhet vuxit med 23 procent sedan år Samtidigt har populationen för den aktuella åldersgruppen ökat med cirka 10 procent. Tillväxten för denna grupp är inte lika ojämnt fördelad över riket. Sju av rikets 21 län når upp till den genomsnittliga tillväxten. Av dessa är det Västerbotten som vuxit snabbast. Här har den unga företagsamheten vuxit med hela 37 procent. Även Uppsala län redovisar en relativt hög tillväxt på 31 procent. De övriga länen som matchar riksgenomsnittet under tioårsperioden är: Stockholm, Kronoberg, Skåne, Norrbotten och Västra Götaland. Den unga företagsamheten har utvecklats svagast i Östergötlands län där tillväxttakten endast uppgår till 11 procent under den aktuella tidsperioden. Även Södermanlands och Västmanlands län har haft en svag tillväxt under de senaste tio åren. Under den senaste tioårsperioden har kvinnors företagsamhet vuxit betydligt snabbare än vad den totala företagsamheten gjort. Antalet kvinnor med ansvar för ett företag är 39 procent fler än de var för tiotalet år sedan. Den högre tillväxttakten för kvinnor är något som samtliga län i riket har gemensamt. Snabbast har kvinnors företagsamhet vuxit i Stockholms län. Antalet företagsamma kvinnor är hela 48 procent fler än de var för tio år sedan. Även Uppsala, Gotlands och Hallands län redovisar en tillväxttakt under samma tidsperiod som ligger kring 40 procent. 45% Diagram 7. Tillväxt per grupp % 39% 35% 30% 25% 23% 23% 20% 15% 10% 5% 0% Totalt Kvinnor Ungdomar 12

14 Företagsamheten växer snabbast i Dorotea Förutom nettoförändringen av nya och före detta företagsamma människor tar mätningen dessutom hänsyn till in- och utflyttning av företagsamma människor på kommunnivå. En företagsam person som föregående år bodde i en annan kommun räknas alltså som inflyttad företagsam individ i kommunstatistiken. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Nettotillväxten av företagsamma var högst i Dorotea kommun i Västerbotten under det senaste året. Företagsamheten i Dorotea har ökat med 14 personer under året, vilket ger en tillväxttakt på 6,1 procent. Det flyttade även in fler företagsamma personer till kommunen än som flyttade från densamma, vilket gör att kommunen fick ett marginellt flyttöverskott av företagsamma människor. Det är värt att nämna att av de tio kommunerna med den största tillväxten under året har sex av dessa en generell företagsamhet som överstiger riksgenomsnittet. Det gäller framförallt Arjeplog och Öckerö som har en betydligt högre företagsamhet än riket. Hög tillväxt kan alltså nås även om basen man växer från är relativt hög. Ljusnarsbergs kommun i Örebro län har rikets svagaste utveckling av företagsamheten. Antalet aktivt företagsamma personer i kommunen har minskat under året med 15 personer. Trots minskningen har Ljusnarsberg ett flyttöverskott av företagsamma individer. Det flyttade alltså in fler företagsamma personer till kommunen än som flyttade ut. Sammantaget minskade företagsamheten med 4,3 procent i Ljusnarsberg. Starkare tillväxt av företagsamheten i år Vi har tidigare visat att tillväxten av företagsamheten är något starkare jämfört med förra året. Det avspeglar sig även på kommunnivå. Av Sveriges 290 kommuner uppvisade 73 kommuner en negativ tillväxt under mätperioden, jämfört med förra årets notering på 111 kommuner. Tabell 3. Tillväxt av antal företagsamma människor. De tio starkast och svagast växande kommunerna Län Kommun Förändring aktiva Tillväxt aktiva Län Kommun Förändring aktiva Tillväxt aktiva Västerbotten Dorotea 14 6,1% Dalarna Smedjebacken 18 2,1% Gävleborg Hofors 25 4,7% Skåne Örkelljunga 20 2,2% Norrbotten Arjeplog 16 4,7% Kalmar Torsås 17 2,3% Västra Götaland Tibro 37 4,6% Västerbotten Malå 8 2,6% Örebro Nora 40 4,5% Västmanland Kungsör 19 2,9% Värmland Hagfors 33 4,1% Västra Götaland Bengtsfors 26 3,0% Stockholm Solna 276 4,1% Skåne Klippan 45 3,2% Östergötland Boxholm 18 4,0% Skåne Åstorp 33 3,4% Norrbotten Gällivare 47 3,9% Västmanland Skinnskatteberg 14 3,5% Västra Götaland Öckerö 51 3,8% Örebro Ljusnarsberg 15 4,3% Att företagsamheten i Dorotea växte så snabbt beror främst på ett tillskott av företagsamma kvinnor. Mer än 70 procent av nettotillskottet av företagsamma personer i Dorotea var kvinnor. 13

15 Ljusnarsbergs kommun i Örebro län har rikets svagaste tillväxt av företagsamma kvinnor och kommunen redovisar en negativ tillväxt på hela 12,4 procent under det senaste året. Sammantaget har 76 kommuner haft en negativ utveckling av den lokala företagsamheten bland kvinnor. Även det är en förbättring jämfört med förra året då motsvarande notering låg på 92 kommuner. Tabell 4. Tillväxt av antal företagsamma kvinnor. De tio starkast och svagast växande kommunerna Län Kommun Förändring aktiva kvinnor Tillväxt Län Kommun Förändring aktiva kvinnor Tillväxt Västerbotten Dorotea 10 16,7% Jämtland Krokom 21 4,2% Norrbotten Arjeplog 11 11,8% Kronoberg Uppvidinge 13 4,7% Östergötland Boxholm 10 9,8% Jönköping Sävsjö 11 4,8% Västra Götaland Tibro 17 8,9% Gävleborg Ockelbo 7 5,0% Västernorrland Timrå 24 8,8% Västernorrland Ånge 14 5,6% Gävleborg Hofors 13 8,0% Västmanland Norberg 7 5,7% Örebro Hallsberg 19 7,2% Västra Götaland Bengtsfors 13 5,7% Norrbotten Jokkmokk 14 7,1% Värmland Storfors 4 6,6% Västmanland Surahammar 11 7,0% Västra Götaland Karlsborg 11 7,0% Västra Götaland Töreboda 15 6,9% Örebro Ljusnarsberg 12 12,4% När det gäller företagsamheten för personer yngre än 35 år är det återigen Dorotea kommun som uppvisar rikets snabbaste utveckling. Jämfört med förra året har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med mer än 40 procent. I Munkfors kommun i Värmlands län har däremot den unga företagsamheten minskat med cirka 25 procent, vilket är rikets svagaste utveckling. Men det är värt att poängtera att i små kommuner är den unga företagsamheten liten, vilket gör att en upp- eller nedgång med ett fåtal individer kan ge stora förändringar i procentuella tal. Den unga företagsamheten har minskat i 128 av rikets 290 kommuner under det senaste året. Motsvarande notering förra året låg på 165 kommuner. 14

16 5. Nyföretagsamheten Med nyföretagsamma avses de personer som blivit företagsamma under det senaste året i en region. Vi har valt att dela upp det mellan genuint nyföretagsamma personer och inflyttade företagsamma människor: Genuint nyföretagsamma personer är sådana som initialt inte ansvarade för någon typ av företag i början av förra året, men som blev det under året. Inflyttade företagsamma människor är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå och riksnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma nyföretagsamma personer förra året Under år 2013 valde cirka nya personer att ansvara för ett företag i någon form. Detta är färre än under förra året, och detta är andra mätningen i följd som nyföretagsamheten minskar i absoluta tal. I relation till befolkningen i arbetsför ålder valde 10,9 personer att bli företagsam per invånare. Under föregående år uppgick motsvarande notering till cirka 11,1 nyföretagsamma per invånare. Stockholms län står för Sveriges mest frekventa nyföretagsamhet. Hela 14,9 är nyföretagsamma per invånare under mätperioden. Men det är ändå en nedgång jämfört med förra året. Faktum är att nyföretagsamheten i relation till befolkningen inte varit lägre i huvudstadslänet sedan Motsvarande notering för länet med den svagaste nyföretagsamheten, Östergötland, ligger på 8,4 nyföretagsamma per invånare. Även det är en nedgång jämfört med förra mätningen. Endast sex av Sveriges 21 län kan redovisa en tilltagande nyföretagsamhet i relation till befolkningen jämfört med förra mätningen. Diagram 8. Antal nyföretagsamma per invånare (16 74 år) ,0 14,0 12,0 10,9 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Uppsala Skåne Riket Jämtland Västra Götaland Halland Gotland Kronoberg Södermanland Västernorrland Blekinge Gävleborg Västerbotten Dalarna Västmanland Örebro Jönköping Norrbotten Kalmar Värmland Östergötland 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle länets nyföretagsamhet kraftigt överskattas om dessa personer inkluderades. 15

17 Kvinnors nyföretagsamhet Som vi skrev tidigare så är det låga företagandet i Sverige en funktion av att för få kvinnor ansvarar för företag. En nödvändig förutsättning för ett högre deltagande i företagandet är nyföretagsamheten. Ju högre frekvens av nystartade företag desto större möjlighet till en långsiktigt högre tillväxt av kvinnors företagsamhet. I riket som helhet valde drygt kvinnor att bli ansvariga för ett företag under det senaste året. I förhållande till den kvinnliga befolkningen i arbetsför ålder betyder det 8,4 nyföretagsamma per invånare. Noteringen är en försämring jämfört med förra året då antalet uppgick till 8,5 per invånare. Stockholms län uppvisar även rikets högsta nyföretagsamhet bland kvinnor. Antalet nyföretagsamma kvinnor i länet uppgick under det senaste året till 12,0 personer per invånare. Trots det så är det en betydande nedgång jämfört med förra mätningen. Även Uppsala och Skåne län har en relativt hög andel nyföretagsamma kvinnor. Men det bör nämnas att även Skåne haft en relativt stor nedgång jämfört med förra året. Jönköpings län har rikets svagaste nyföretagsamhet bland kvinnor. Här uppgår den endast till 5,9 kvinnor per invånare. Men kvinnors nyföretagsamhet har inte gått tillbaka i riktigt samma omfattning som den generella nyföretagsamheten. I 7 av landets 21 län har kvinnors nyföretagsamhet ökat i förhållande till befolkningen. Framförallt kan Jämtlands län nämnas där kvoten ökade från 7,8 till 8,4. 14,0 Diagram 9. Kvinnors nyföretagsamhet per invånare (16 74 år) ,0 10,0 8,0 8,4 6,0 4,0 2,0 0,0 Stockholm Uppsala Skåne Jämtland Riket Gotland Västra Götaland Halland Kronoberg Södermanland Dalarna Västernorrland Västerbotten Norrbotten Blekinge Kalmar Värmland Östergötland Gävleborg Örebro Västmanland Jönköping Historisk utveckling Nyföretagsamheten i Sverige har ökat relativt konstant under det senaste decenniet låg till exempel frekvensen på nyföretagsamheten på 9,6 per invånare i arbetsför ålder och 2011 nåddes toppnoteringen på 11,8. Men sedan dess har alltså nyföretagsamheten i relation till befolkningen minskat två år i följd. I relation till befolkningen så finns klart fler nyföretagsamma personer som är under 35 år. Det gäller såväl kvinnor som nyföretagsamheten totalt. 16

18 I relation till den unga befolkningen ökade även antalet nyföretagsamma under 35 år mer eller mindre konstant i landet fram till för två år sedan. Men årets nedgång till 12,6 nyföretagsamma per invånare är det andra året i följd som den unga nyföretagsamheten går tillbaka i relation till befolkningen. Toppen för den unga nyföretagsamheten noterades år 2011 på 13,6. Kvinnors nyföretagsamhet har ökat kraftigt under det senaste decenniet och den relativa skillnaden till den allmänna nyföretagsamheten har med tiden krympt mer och mer. Denna trend har förstärkts under de senare åren. Trots årets nedgång från 8,5 till 8,4 nyföretagsamma kvinnor per invånare har skillnaden gentemot den generella nyföretagsamheten krympt även i år. Detta beror på att den generella nyföretagsamheten minskade mer än den bland kvinnor. Även kvinnors nyföretagsamhet toppade år Diagram 10. Utveckling av antal nyföretagsamma per invånare ,0 14,0 12,0 11,0 10,0 8,0 6,0 4,0 9,6 6,4 12,6 10,9 8,4 Total Kvinnor Unga 2,0 0, Nyföretagsamheten per kommun Som tidigare nämnts delar vi in de nyföretagsamma i två grupper när vi studerar kommuner. Dels de genuint nyföretagsamma som inte var involverade i företagande under förra året, dels personer som flyttat in till kommunen och som var företagsamma i en annan kommun förra halvåret. Detta gör att nivån på nyföretagsamheten blir betydligt högre för kommuner än för riket och länen(där vi endast räknar de genuint nyföretagsamma). Danderyd har högst nyföretagsamhet Sveriges mest företagsamma kommun, Danderyd, uppvisar även landets högsta relativa nyföretagsamhet. Sammantaget har 713 nya individer tagit ansvar för ett företag under år Ställt i relation till kommunbefolkningen blir det 32,7 nya företagsamma människor per invånare. Av dessa är ungefär en tredjedel inflyttade från andra kommuner, vilket är en något lägre andel i jämförelse med övriga kommuner med hög nyföretagsamhet. Stockholmsdominansen är annars total när vi tittar på de tio högsta frekvenserna av nyföretagsamheten. Samtliga kommuner med den relativt högsta nyföretagsamheten är Stockholmskommuner. 17

19 och Värmlandskommunerna har lägst I Munkfors kommun i Värmland har bara 18 nya företagsamma personer tillkommit under det senaste året. Det ger 7,0 nyföretagsamma människor per invånare, 17 procent av dessa var tidigare företagsamma i en annan kommun. Fyra Värmlandskommuner finns bland rikets tio lägsta noteringar gällande nyföretagsamheten; Munkfors, Storfors, Torsby och Filipstads kommun. Förra mätningen fanns även Grums och Hagfors kommun med bland de tio kommunerna med den lägsta nyföretagsamheten, bägge i Värmlands län. Ju högre företagsamhet desto mer nyföretagsamhet Värt att nämna är att det finns ett starkt samband mellan nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) med företagsamheten överlag. Ju högre företagsamhet desto större förutsättningar för en hög nyföretagsamhet. Förklaringen till detta fenomen är samma som nämnts tidigare näringsstrukturen i en kommun bestämmer till stor del även hur hög nyföretagsamheten kan bli. De tio kommunerna med den högsta nyföretagsamheten karakteriseras samtliga av ett diversifierat näringsliv bestående av många små och medelstora arbetsgivare. Tabell 5. Antal nyföretagsamma människor per personer. De tio mest och minst nyföretagsamma kommunerna Län Kommun Antal nya Nya per inv Län Kommun Antal nya Nya per inv Stockholm Danderyd ,7 Värmland Storfors 24 7,9 Stockholm Lidingö ,8 Västmanland Fagersta 71 7,8 Stockholm Solna ,9 Värmland Torsby 68 7,8 Stockholm Vaxholm ,6 Norrbotten Haparanda 56 7,7 Stockholm Täby ,5 Västra Götaland Bengtsfors 53 7,7 Stockholm Nacka ,4 Dalarna Ludvika 141 7,6 Stockholm Sundbyberg ,7 Örebro Degerfors 53 7,5 Stockholm Stockholm ,2 Jönköping Gnosjö 50 7,3 Stockholm Ekerö ,1 Värmland Filipstad 53 7,0 Stockholm Värmdö ,9 Värmland Munkfors 18 7,0 18

20 6. Avslutning av företagsamheten Nya personer träder in i företagsamheten och andra lägger ner sitt engagemang. Vissa flyttar ut från en kommun för att fortsätta sitt företagande på en annan ort. Företagsamheten kännetecknas av konstant förändring klev cirka personer in i företagsamheten. Samtidigt försvann bort från företagandet. Dessutom beslutade cirka företagsamma personer att flytta till en annan kommun. De här förändringarna är ofta kopplade till varandra. Nyföretagsamheten är i stort sett kopplad till hur stor företagsamheten är från början. Det gäller även när företagsamheten avslutas. Kommuner med en hög nyföretagsamhet har i de flesta fall även en hög andel personer som avslutar sitt företagsengagemang. Den kraftiga ökningen av antalet som avslutar sitt företagande som registrerades förra mätningen var kortvarig. Antalet per invånare sjönk tillbaka under det senaste året. Nedgången av antal avslut är gemensam för såväl den generella, den kvinnliga som den unga företagsamheten. Eftersom nyföretagsamheten gick tillbaka något under det senaste året är minskningen av avsluten direkt avgörande för att företagsamheten vuxit snabbare än befolkningen under året. Antalet som avslutar sin företagsamhet minskade från cirka till personer, vilket ger en frekvens på 9,2 avslutare per invånare. Förra året låg motsvarande notering på 10,5 avslutare per invånare. För kvinnor var minskningen av antalet avslutade företag något lägre. Det minskade från till I relation till den kvinnliga befolkningen betyder det 6,8 avslutare per invånare. Trots den relativt kraftiga nedgången är noteringen ändå den näst högsta som uppmätts under de senaste tio åren. Färre unga avslutar sina företag Samma sak gäller för avsluten av den unga företagsamheten. För denna grupp har avsluten minskat från till I relation till den unga populationen (16 34 år) betyder det 6,7 avslut per invånare i den aktuella åldersklassen. Med tanke på att nyföretagsamheten för de yngre ligger klart högre än avslutare kan det verka konstigt att tillväxten är så pass låg som den är. Men anledningen till att den unga företagsamheten inte vuxit snabbare beror på att gruppen förändras i och med att personerna blir äldre. Antalet som försvunnit från gruppen på grund av åldersskäl (de som fyllt 35 år under 2013) måste först kompenseras av nya företagsamma individer innan tillväxten kan börja. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå tittar vi även här på två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att klassas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. 19

21 Diagram 11. Antal avslutare per invånare ,0 10,0 9,2 8,0 7,5 6,0 5,1 4,7 4,0 6,8 6,7 Total Kvinnor Unga 2,0 0, I Danderyds kommun försvann 607 personer från företagandet under det senaste året. I relation till befolkningen betyder det 27,8 avslutare per invånare. Av kommunens avslutare var det cirka 40 procent som flyttade ut från kommunen och fortsatte företagandet på annan ort, vilket i jämförelse med andra kommuner med en hög avslutningsfrekvens är en ganska hög andel. Även när det gäller avslutning av företagsamheten är Stockholmsdominansen stor, åtta av de tio mest frekventa kommunerna är från Stockholms län. Endast Vellinge och Båstads kommun i Skåne bryter Stockholmsdominansen. Hagfors kommun i Värmland har den lägsta frekvensen avslutare där 4,9 personer per invånare avslutade sin koppling till företagandet i kommunen. Av dessa har drygt 20 procent flyttat ut från kommunen och fortsatt vara involverad i företagande på annan ort. Tabell 6. Antal avslutare per invånare. De tio mest och minst avslutande kommunerna Län Kommun Antal avslut Avslut per inv Län Kommun Antal avslut Avslut per inv Stockholm Danderyd ,8 Västerbotten Skellefteå 374 7,1 Stockholm Lidingö ,1 Västra Götaland Tidaholm 64 7,0 Stockholm Vaxholm ,3 Västra Götaland Tibro 54 7,0 Stockholm Ekerö ,0 Norrbotten Gällivare 94 6,9 Stockholm Nacka ,0 Värmland Filipstad 49 6,5 Skåne Vellinge ,3 Norrbotten Älvsbyn 37 6,3 Stockholm Solna ,0 Gävleborg Hofors 43 6,2 Stockholm Värmdö ,6 Värmland Munkfors 15 5,8 Stockholm Sundbyberg ,4 Östergötland Finspång 87 5,8 Skåne Båstad ,3 Värmland Hagfors 43 4,9 20

22 Storgatan 19, Stockholm Telefon Arkitektkopia AB, Bromma, 2014