Företagsamheten 2011 Norrbottens län

Transkript

1 Företagsamheten 2011 Norrbottens län FEBRUARI 2011

2 Sammanfattning 2010 var ett mycket bra år för företagsamheten i Norrbotten. Under året ökade antalet företagsamma personer med 450 personer, det vill säga en ökning med 2,7 procent. Tillväxttakten var således klart högre än under föregående år då företagsamheten inte växte överhuvudtaget. Men till toppåret 2007 då företagsamheten växte med 3,7 procent är det en bit kvar. Dynamiken i företagsamheten är fortsatt hög. Cirka personer inträdde i företagsamhet medan drygt personer försvann från densamma. Svensk Näringslivs företagsamhetsundersökning mäter företagsamma individer och inte registrerade företag och gör det därmed möjligt att presentera uppgifter om det tillkommit fler företagsamma människor under året. Resultatet av Svenskt Näringslivs undersökning kan jämföras med de undersökningar som konstaterat att 2010 var ett rekordår när det gäller nyregistreringar av företag. Denna uppgång har dock varit svår att tolka, då lagstiftningen ändrats under året. Exempelvis har kapitalkravet för aktiebolag sänkts till kronor vilket medfört att många företagare ombildat sina företag från enskilda firmor till aktiebolag. Dessa företag räknas som nya trots att det inte tillkommit några nya företagare. Att undersöka antalet företagsamma individer ger därför en mer rättvisande bild av företagsamhetens utveckling Undersökningen av företagsamheten i Norrbotten visar att Jokkmokk har länets mest företagsamma befolkning. Mer än 16 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Nettoförändringen av företagsamheten var under mätperioden relativt sett högst i Pajala, med en tillväxttakt på 5,6 procent. I 8 av länets 14 kommuner växte företagsamheten snabbare än i riket som helhet. Den svagaste utvecklingen av den lokala företagsamheten registrerades i Överkalix kommun. Här ökade företagsamheten med blygsamma 0,6 procent. När det gäller företagsamheten bland personer yngre än 35 år uppvisar Pajala länets snabbaste utveckling. Jämfört med föregående år har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med cirka 17 procent. Antalet företagsamma kvinnor har ökat snabbast i Haparanda kommun där tillväxttakten uppmättes till mer än 13 procent under mätperioden. Norrbotten som helhet uppvisar en av Sveriges största ökningar av kvinnors företagsamhet. Den totala nyföretagsamheten i länet ökade efter två år med en vikande trend. Samtidigt är nyföretagsamheten en bra bit lägre än vad som noterades under toppåret Nyföretagsamheten bland kvinnor har däremot återigen nått en rekordnotering.

3 Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras en gång om året. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Som företagsam räknas personer som har f-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Personerna räknas bara en gång oavsett om de driver ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. Nytt för denna mätning är att vi har tillgång till data som sträcker sig tillbaka till Vi kan därför sätta förra årets utveckling i relation till tillväxten under hela 2000-talet. 9,4 procent är företagsamma Vid årsskiftet 2010/11 fanns knappt aktivt företagsamma personer i Norrbotten, vilket motsvarar 9,4 procent av den arbetsföra befolkningen (16-74 år). Andelen företagsamma personer har således ökat något jämfört med förra mätningen. Skillnaden gentemot riket har därmed minskat något då företagsamheten i Sverige som helhet vuxit långsammare. I riket som helhet finns det samtidigt personer som är aktivt företagsamma. Sammantaget är därmed 11,7 procent av svenskarna i arbetsför ålder på ett eller annat sätt ansvariga för ett företag en uppgång från förra året då andelen låg på 11,6 procent. Av länets företagsamma personer är drygt kvinnor. I likhet med samtliga Sveriges län är kvinnornas företagsamhet klart lägre än männens. Av Norrbottens kvinnor i arbetsför ålder ansvarar 5,2 procent för ett företag. Även det är en notering som är betydligt lägre än riksgenomsnittet (6,9 procent). Antalet företagsamma ungdomar (16-34 år) ökar i takt med befolkningen. Vid årsskiftet fanns cirka unga företagsamma personer i Norrbotten och sammantaget ansvarar 4,1 procent av länets ungdomar för någon typ av företag. I jämförelse med övriga landet (5,5 procent) är Norrbottens unga företagsamhet klart svagare. I takt med att generationsväxlingen tar fart kan den svaga företagsamheten hos länets ungdomar bli ett problem. 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas.

4 Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16-74 år). Den totala företagsamheten i Norrbotten har ökat snabbare än befolkningen i arbetsför ålder under i princip varje år som det finns jämförbar statistik. Sedan 2000-talets början har andelen företagsamma i länet ökat från 7,8 procent till dagens notering på 9,4 procent. Kvinnornas företagsamhet har också genomgående ökat snabbare än befolkningsutvecklingen. Under motsvarande tidsperiod har andelen företagsamma kvinnor ökat från 3,9 procent till 5,2 procent. Andelen företagsamma individer som är yngre än 35 år har däremot ökat betydligt långsammare, från 3,7 procent vid 2000-talets början till dagens notering på 4,1 procent.

5 Diagram 2. Utvecklingen av andelen företagsamma personer.. År Jokkmokk är Norrbottens mest företagsamma kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller graden av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på olika näringslivsstrukturer. Dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Jokkmokk har Norrbottens läns mest företagsamma befolkning. Av kommunens befolkning i arbetsför ålder ansvarar 16,4 procent för ett företag. Lägst andel uppvisar Haparanda kommun där endast 8 procent av befolkningen är företagsam. Jokkmokk har även länets största andel yngre företagsamhet. 9,1 procent av de som ännu inte fyllt 35 år ansvarar för ett företag. När det gäller kvinnornas företagsamhet uppvisar samma kommun länets klart högsta deltagande. Mer än 10 procent av kommunens kvinnor i arbetsför ålder är företagsamma.

6 Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning i arbetsför ålder Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel yngre Jokkmokk ,4% 10,3% 9,1% Arjeplog ,7% 8,3% 7,0% Pajala ,8% 6,1% 6,2% Övertorneå ,5% 6,1% 3,9% Överkalix ,7% 6,6% 3,4% Kalix ,2% 5,2% 4,0% Arvidsjaur 461 9,8% 5,6% 4,2% Älvsbyn 562 9,4% 4,5% 4,3% Luleå ,1% 5,1% 3,9% Piteå ,0% 5,0% 4,3% Kiruna ,0% 5,2% 4,6% Boden ,5% 4,8% 3,2% Gällivare ,3% 4,6% 4,2% Haparanda 601 8,0% 4,1% 3,3% Företagsamheten ökar med 2,7 procent Under år 2010 ökade företagsamheten i Norrbotten med cirka 450 personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 2,7 procent. Det är en betydande uppväxling från föregående år då länet upplevde en nolltillväxt sett till företagsamhet. Uppväxlingen har lett till att Norrbottens företagsamhet nu växer snabbare än riksgenomsnittet. Under det senaste året har cirka nya individer tillkommit som företagsamma medan cirka har försvunnit. Norrbotten uppvisar däremot ett flyttunderskott av företagsamma personer. Antalet företagsamma kvinnor i länet har ökat i en något snabbare takt under det senaste året. Totalt har det skett en ökning med cirka 220 kvinnor, vilket ger en tillväxttakt på 5,1 procent. Trenden med allt fler företagsamma kvinnor är gemensam för samtliga län i Sverige. Den tilltagande tillväxttakten jämfört med föregående år kommer delvis från en högre nyföretagsamhet och delvis från ett minskat avslutande av företagsamheten. Den allt starkare konjunkturen är troligen en bidragande orsak. Denna trend gäller för de flesta länen i Sverige.

7 Diagram3. Ökning av antalet företagsamma personer Företagsamheten ökar snabbast i Pajala Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in- och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Pajala är den kommun i länet där företagsamheten vuxit snabbast under det senaste året. Företagsamheten har ökat med 30 personer under det senaste året, vilket motsvarar en tillväxt på 5,6 procent. Trots den starka tillväxten uppvisar Pajala ett flyttunderskott av företagsamma personer under året. I Överkalix, som har länets svagaste utveckling av företagsamheten, ökade antalet företagsamma med endast 2 personer eller 0,6 procent under det senaste året. Fem av länets 14 kommuner uppvisar en lägre tillväxt än riksgenomsnittet.

8 Tabell 2. Utveckling av antalet företagsamma personer Kommun Företagsamma 2010 Företagsamma 2009 Tillväxt Tillväxt kvinnor Tillväxt unga Pajala ,6% 12,7% 17,6% Övertorneå ,1% 2,1% 14,3% Jokkmokk ,7% 9,3% 5,6% Haparanda ,6% 13,2% 6,3% Gällivare ,5% 5,3% 7,9% Älvsbyn ,3% 11,0% 4,4% Kalix ,2% 7,1% -4,7% Kiruna ,8% 5,8% 4,6% Piteå ,5% 6,0% 1,3% Luleå ,1% 3,3% -1,9% Boden ,8% 1,5% 0,0% Arvidsjaur ,8% 6,7% 0,0% Arjeplog ,8% 2,2% 11,9% Överkalix ,6% 2,5% -24,1% Allt fler företagsamma kvinnor Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Dels kvinnor vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Antalet företagsamma kvinnor har ökat snabbast i Haparanda kommun där tillväxttakten uppmättes till mer än 13 procent under mätperioden. Norrbotten som helhet uppvisar en av Sveriges kraftigaste ökningar av kvinnors företagsamhet. När det gäller företagsamheten bland personer yngre än 35 år uppvisar Pajala länets snabbaste utveckling. Jämfört med föregående år har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med cirka 17 procent. I Överkalix är det däremot klart färre ungdomar som ansvarar för ett företag än det var föregående år. Även Kalix och Luleå uppvisar en negativ utveckling av den unga företagsamheten. Sammantaget finns cirka personer under 35 år som ansvarar för ett företag i Norrbotten. Sedan år 2001 har den unga företagsamheten ökat med knappt 200 personer, vilket motsvarar en tillväxt på 10 procent. Den totala företagsamheten i länet har däremot ökat i en snabbare takt under samma period (+22 procent). Under de senaste åren har tillväxten i den unga företagsamheten även planat ut.

9 Kvinnors företagsamhet har däremot vuxit klart snabbare än den allmänna företagsamheten i länet. Vid årsskiftet 2010/11 fanns knappt företagsamma kvinnor, vilket motsvarar en tillväxt på hela 31 procent sedan 2000-talets början. Det är främst under de senaste åren som skillnaden i tillväxt blivit tydlig. Diagram 4. Utveckling av företagsamma individer, unga och kvinnor Svag ökning av nyföretagsamheten Med nyföretagsamma avses de personer som blivit företagsamma under det senaste året i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer och inflyttade företagsamma individer. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som inte ansvarade för någon typ av företag under förra året, men som någon gång under innevarande år blev det. Inflyttade företagsamma individer är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Under år 2010 valde cirka personer att börja ansvara för ett företag i Norrbotten. Detta är något fler än under föregående år då drygt blev företagsamma. I relation till befolkningen valde sammantaget 8,7 personer per 1000 invånare i länet att bli företagsamma, vilket är en av de svagare noteringarna i riket. 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle länets nyföretagsamhet kraftigt överskattas om dessa personer inkluderades.

10 Diagram 5. Antal nyföretagsamma per 1000 invånare i arbetsför ålder Nyföretagsamheten högst i Jokkmokk På kommunal nivå inkluderas även inflyttade personer i nyföretagsamheten. Detta gör att nivån på nyföretagsamheten blir betydligt högre för kommuner än för länen och riket (där vi endast räknar de genuint nyföretagsamma). Nyföretagsamheten är mest frekvent i Norrbottens mest företagsamma kommun, Jokkmokk. Under år 2010 har 63 personer blivit ansvariga för ett företag. Ställt i relation till kommunbefolkningen motsvarar det 16,4 nya företagsamma individer per 1000 invånare. Av dessa är nästan 20 procent inflyttade från andra kommuner. I Gällivare, som har länets lägsta nyföretagsamhet i relation till befolkningen, blev 8,9 personer per 1000 invånare ansvariga för ett företag under året som gick. Endast fyra kommuner i länet uppvisar en högre relativ nyföretagsamhet än riksgenomsnittet. Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande.

11 Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Genuint nya Inflyttade Total Per 1000 inv Kvinnor Unga Jokkmokk ,4 15,9 20,3 Övertorneå ,0 8,8 12,1 Arjeplog ,9 12,7 19,4 Pajala ,4 12,4 17,4 Älvsbyn ,2 7,6 16,8 Luleå ,0 7,2 11,5 Piteå ,8 7,7 12,5 Kalix ,7 7,7 10,8 Boden ,6 6,5 9,7 Överkalix ,5 8,0 6,3 Haparanda ,2 7,8 10,4 Arvidsjaur ,2 7,0 12,9 Kiruna ,0 7,6 10,4 Gällivare ,9 6,8 9,8 Toppnotering för kvinnors nyföretagsamhet Av cirka genuint nyföretagsamma i Norrbotten var 34 procent yngre än 35 år, vilket är en klart lägre andel jämfört med riket som helhet (39 procent). Kvinnors andel av nyföretagsamheten i länet ligger på 38 procent, vilket däremot är marginellt högre än riksgenomsnittet (37 procent). Jokkmokk uppvisar länets högsta nyföretagsamhet bland yngre. Fler än 20 personer under 35 år per 1000 invånare blev företagsamma i kommunen under det gångna året. Även kvinnors nyföretagsamhet är mest frekvent i Jokkmokks kommun. Av 1000 kvinnor i arbetsför ålder i kommunen blev 15,9 företagsamma under det gångna året. Nyföretagsamheten i Norrbotten befinner sig i en uppåtgående trend som varat genom hela talet. Den unga nyföretagsamhetens topp nåddes år 2007 då antalet uppmättes till 11,2 per 1000 invånare. Årets notering är något lägre då drygt 540 individer under 35 år blev företagsamma, vilket motsvarar 9,9 personer per 1000 invånare. Kvinnornas nyföretagsamhet har ökat kraftigt under det senaste decenniet och skillnaden jämfört med den allmänna nyföretagsamheten har med tiden krympt mer och mer. År 2010 uppgick kvinnornas nyföretagsamhet till 6,8 kvinnor per 1000 invånare, vilket är i linje med länets tidigare toppnotering som uppnåddes år 2007.

12 Diagram 6. Utveckling av antal nyföretagsamma per 1000 invånare. År personer försvann från företagsamheten Samtidigt som drygt personer blev företagsamma i länet under det senaste året lämnade cirka personer företagandet. I likhet med nyföretagsamheten korrelerar avslutningar av företagsamheten med den relativa storleken på den totala företagsamheten. Ju större andel av befolkningen som ansvarar för ett företag desto högre noteringar för avslutningar av densamma. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå tittar vi också på två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I Arjeplogs kommun försvann 29 personer från företagandet under året. I relation till befolkningen betyder det 12,3 avslutare per 1000 invånare. Av dessa var det cirka 17 procent som flyttade från kommunen och fortsatte sin företagsamhet på annan ort, vilket är en relativt liten andel. I länets största kommun, Luleå, uppgår avslutningarna till 8,2 personer per 1000 invånare. Av dessa har 28 procent flyttat från kommunen.

13 Tabell 4. Antal avslutare per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Avslutare Utflyttade Total Per 1000 inv Kvinnor Unga Arjeplog ,3 10,8 6,0 Jokkmokk ,1 7,1 6,8 Övertorneå ,9 7,6 1,2 Överkalix ,7 6,4 7,8 Luleå ,2 5,5 7,0 Boden ,1 5,8 4,9 Pajala ,6 5,4 5,1 Piteå ,6 4,8 8,8 Arvidsjaur ,5 3,5 5,3 Älvsbyn ,2 3,1 7,2 Kiruna ,6 4,8 4,4 Kalix ,5 4,3 4,3 Haparanda ,4 3,1 4,9 Gällivare ,1 4,4 3,6

14 Svenskt Näringsliv Stockholm Telefon Svenskt Näringsliv Företagsklimat Telefon