Företagsamheten 2011 Dalarnas län

Transkript

1 Företagsamheten 2011 Dalarnas län FEBRUARI 2011

2 Sammanfattning 2010 var ett bra år för företagsamheten i Dalarna. Under året ökade antalet företagsamma personer med cirka 450 personer, det vill säga en ökning med 2,2 procent. Ökningen av företagsamheten var klart högre än under året innan då motsvarande siffra var 0,8 procent. Till toppåret 2007 då företagsamheten ökade med 3 procent är det dock en bit kvar. Dynamiken i företagsamheten är fortsatt hög. Cirka personer inträdde i företagsamhet medan personer lämnade densamma. Svensk Näringslivs företagsamhetsundersökning mäter företagsamma individer och inte registrerade företag och gör det därmed möjligt att presentera uppgifter om det tillkommit fler företagsamma människor under året. Resultatet av Svenskt Näringslivs undersökning kan jämföras med de undersökningar som konstaterat att 2010 var ett rekordår när det gäller nyregistreringar av företag. Denna uppgång har dock varit svår att tolka, då lagstiftningen ändrats under året. Exempelvis har kapitalkravet för aktiebolag sänkts till kronor vilket medfört att många företagare ombildat sina företag från enskilda firmor till aktiebolag. Dessa företag räknas som nya trots att det inte tillkommit några nya företagare. Att undersöka antalet företagsamma individer ger därför en mer rättvisande bild av företagsamhetens utveckling. Undersökningen av företagsamheten i Dalarna visar att Malung-Sälen har länets mest företagsamma befolkning. Mer än 15 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Nettoförändringen av företagsamheten var under mätperioden relativt sett högst i Gagnefs kommun, med en ökning på 6,7 procent. I sex av länets 15 kommuner ökade företagsamheten snabbare än i riket som helhet. Svagast utveckling av den lokala företagsamheten registrerades i Vansbro. Här minskade företagsamheten med 1,2 procent. När det gäller företagsamheten för personer yngre än 35 år är det Gagnef som uppvisar länets snabbaste utveckling. Jämfört med föregående år har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med hela 27 procent. Antalet företagsamma kvinnor har ökat snabbast i Säter. Ökningstakten uppmättes till 8 procent under det senaste året. Även Ludvika och Gagnef redovisar en stark tillväxt sett till kvinnors företagsamhet. Nyföretagsamheten i länet ökade under 2010 och dagens notering är endast marginellt lägre än vad som registrerades under toppåret Däremot har kvinnornas nyföretagsamhet stagnerat under de senaste åren.

3 Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje en gång om året. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Som företagsam räknas personer som har f-skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Personerna räknas bara en gång oavsett om de driver ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. Nytt för denna mätning är att vi har tillgång till data som sträcker sig tillbaka till Vi kan därför sätta förra årets utveckling i relation till tillväxten under hela 2000-talet. 10,8 procent är företagsamma Vid årsskiftet 2010/11 existerade cirka aktivt företagsamma personer i Dalarna, vilket motsvarar 10,8 procent av den arbetsföra befolkningen (16-74 år). Andelen företagsamma personer har således ökat marginellt jämfört med förra året. I riket som helhet finns det personer som är aktivt företagsamma. Sammantaget är därmed 11,7 procent av svenskarna i arbetsför ålder på ett eller annat sätt ansvariga för ett företag en uppgång från förra året då andelen låg på 11,6 procent. Av länets företagsamma personer är drygt kvinnor. I likhet med samtliga Sveriges län är kvinnornas företagsamhet klart lägre än männens. Av Dalarnas kvinnor i arbetsför ålder ansvarar endast 6,1 procent för ett företag. Det är en notering som dessutom är betydligt lägre än riksgenomsnittet (6,9 procent). Antalet företagsamma ungdomar (16-34 år) ökar något snabbare än motsvarande befolkning i länet jämfört med för ett år sedan. Vid årsskiftet fanns unga företagsamma personer i Dalarna och sammantaget ansvarar 4,5 procent av länets ungdomar för någon typ av företag. Den ökande företagsamheten hos de unga är positiva nyheter inför den pågående generationsväxlingen där fyrtiotalisterna börjar lämna företagsamheten. Men jämfört med övriga landet (5,5 procent) är andelen fortsatt relativt svag. 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas.

4 Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16-74 år). Den totala företagsamheten i Dalarna har ökat snabbare än befolkningen i arbetsför ålder under varje år som det finns jämförbar statistik. Sedan 2000-talets början har andelen företagsamma i länet ökat från 9,5 procent till dagens notering på 10,8 procent. Kvinnors företagsamhet har också ökat snabbare än befolkningsutvecklingen. Under motsvarande tidsperiod har andelen företagsamma kvinnor ökat från 5 procent till 6,1 procent. Andelen företagsamma personer i länet som är yngre än 35 år har däremot ökat betydligt långsammare, från 4,1 procent till 4,5 procent. Diagram 2. Utveckling av andelen företagsamma personer. År

5 Malung-Sälen är Dalarnas mest företagsamma kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller graden av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Malung-Sälen har Dalarnas läns mest företagsamma befolkning. Av kommunens befolkning i arbetsför ålder ansvarar 15,5 procent för ett företag. Lägst andel uppvisar Ludvika kommun där 7,5 procent av befolkningen är företagsam. Malung-Sälen har dessutom länets största andel yngre företagsamma. Av de som ännu inte fyllt 35 år ansvarar 6,5 procent för ett företag. När det gäller kvinnors företagsamhet uppvisar Leksands kommun länets högsta deltagande där 9,3 procent av kommunens kvinnor i arbetsför ålder är företagsam. I länets största kommun, Falun, är 10,8 procent av den arbetsföra befolkningen företagsam, vilket är en knapp uppgång jämfört med förra mätningen.

6 Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning i arbetsför ålder Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel yngre Malung-Sälen ,5% 8,6% 6,5% Rättvik ,2% 9,0% 5,3% Leksand ,7% 9,3% 5,4% Säter ,4% 7,4% 6,2% Gagnef ,6% 6,6% 6,3% Hedemora ,4% 6,7% 4,8% Älvdalen ,2% 6,8% 5,6% Vansbro ,9% 6,5% 4,3% Orsa ,7% 6,6% 5,1% Mora ,9% 6,4% 4,9% Falun ,8% 5,9% 4,4% Smedjebacken ,3% 5,8% 4,0% Avesta ,9% 5,4% 5,0% Borlänge ,9% 4,5% 3,3% Ludvika ,5% 4,6% 3,1%

7 Företagsamheten ökar med 2,2 procent Under år 2010 ökade företagsamheten i Dalarna med cirka 450 personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 2,2 procent. Det är en klar förbättring jämfört med föregående år då tillväxten skrevs till 0,8 procent. Den starka tillväxten till trots är det en bit kvar till toppåret 2007 då antalet företagsamma personer i länet ökade med 3 procent. Bakom tillväxten ryms en stor dynamik. Under det senaste året har cirka personer tillkommit som företagsamma medan drygt har försvunnit. Antalet företagsamma kvinnor i länet har ökat i en något snabbare takt under det senaste året. Totalt har det skett en ökning med 152 kvinnor, vilket ger en tillväxttakt på 2,6 procent. Trenden med ett allt högre kvinnligt deltagande i företagsamheten är gemensamt för samtliga län i Sverige. Den tilltagande tillväxttakten jämfört med förra året kommer delvis från en högre nyföretagsamhet och delvis från ett minskat avslutande av företagsamheten. Den allt starkare konjunkturen är troligen en bidragande orsak. Denna trend gäller för de flesta länen i Sverige. Diagram 3. Ökning av antalet företagsamma personer

8 Företagsamheten ökar snabbast i Gagnef Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in- och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Nettoförändringen är relativt sett högst i Gagnef under mätperioden. Företagsamheten har ökat med 57 personer under det senaste året, vilket motsvarar en tillväxt på 6,7 procent. Cirka 20 procent av ökningen beror på ett flyttöverskott av företagsamma personer. Även Säter redovisar en relativt stark tillväxt av den lokala företagsamheten. Vansbro har länets svagaste tillväxt där antalet företagsamma minskade med 7 personer eller 1,2 procent under det senaste året. Även Avesta uppvisar en negativ tillväxt av företagsamheten under året. Tabell 2. Utveckling av antal företagsamma personer Kommun Företagsamma 2010 Företagsamma 2009 Tillväxt Tillväxt kvinnor Tillväxt unga Gagnef ,7% 6,3% 27,0% Säter ,8% 8,0% 4,5% Ludvika ,2% 6,9% 11,7% Orsa ,0% 1,9% 17,7% Älvdalen ,4% 0,6% 3,8% Falun ,6% 3,7% 7,3% Hedemora ,9% 1,4% 1,4% Rättvik ,9% 1,2% -5,6% Smedjebacken ,6% 4,2% -2,5% Mora ,6% 3,3% 5,7% Borlänge ,5% 0,6% 0,0% Malung-Sälen ,3% 4,0% -3,6% Leksand ,9% 1,4% -2,4% Avesta ,6% -1,4% -5,4% Vansbro ,2% -5,5% -19,4%

9 Allt fler kvinnor är företagsamma Två grupper är särskilt viktiga för att svensk företagsamhet ska utvecklas i positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Dels kvinnor vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnor blir mer involverade i företagsamheten. Antalet företagsamma kvinnor har ökat snabbast i Säters kommun. Ökningstakten uppmättes till 8 procent under det senaste året. Även Ludvika och Gagnef redovisar en stark tillväxt av kvinnors företagsamhet. När det gäller företagsamheten för personer yngre än 35 år är det Gagnef som uppvisar länets snabbaste utveckling. Jämfört med förra året har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med hela 27 procent. I Vansbro är det däremot klart färre ungdomar som ansvarar för ett företag än det var förra året. Endast två andra kommuner i hela riket uppvisar en svagare utveckling av den lokala unga företagsamheten. Sammantaget finns nu personer under 35 år som ansvarar för ett företag i Dalarna. Sedan år 2001 har den unga företagsamheten ökat med 330 personer, vilket motsvarar en tillväxt på 14 procent. Den totala företagsamheten i länet har däremot ökat i en snabbare takt under samma period (+18 procent). Men skillnaden i tillväxttakt mellan grupperna har minskat betydligt under de två senaste åren. Kvinnornas företagsamhet i länet har däremot vuxit klart snabbare än den allmänna företagsamheten i länet. Vid årsskiftet 2010/11 fanns det företagsamma kvinnor, vilket motsvarar en ökning på cirka 26 procent sedan 2000-talets början.

10 Diagram 4. Utveckling av företagsamma individer, unga och kvinnor. År Nyföretagsamheten ökar Med nyföretagsamma avses de personer som blivit företagsamma under det senaste året i en region. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer och inflyttade företagsamma individer. Genuint nyföretagsamma personer är sådana som inte ansvarade för någon typ av företag under förra året, men som någon gång under innevarande år blev det. Inflyttade företagsamma individer är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma. 2 Under år 2010 valde personer att börja ansvara för ett företag i Dalarna. Detta är klart fler än året innan då drygt blev företagsamma. Sammantaget valde 9,6 personer i länet att bli företagsamma per 1000 invånare, vilket dock är en klart lägre frekvens än i riket (11,4). 2 Orsaken är att om det sker flyttningar mellan kommuner i samma län skulle länets nyföretagsamhet kraftigt överskattas om dessa personer inkluderades.

11 Diagram 5. Antal nyföretagsamma per 1000 invånare i arbetsför ålder Nyföretagsamheten högst i Gagnef På kommunal nivå inkluderar vi alltså även inflyttade i nyföretagsamheten. Detta gör att nivån på nyföretagsamheten blir betydligt högre för kommuner än för länen och riket (där vi endast räknar de genuint nyföretagsamma). Gagnef uppvisar länets högsta nyföretagsamhet. Under 2010 har 125 personer blivit ansvariga för ett företag. Ställt i relation till kommunbefolkningen motsvarar det 17,2 nya företagsamma individer per 1000 invånare. Av dessa är knappt en fjärdedel inflyttade från andra kommuner. Vansbro har länets lägsta nyföretagsamhet där 9,1 personer per 1000 invånare blev ansvariga för ett företag under året som gick. Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande.

12 Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Genuint nya Inflyttade Total Per 1000 inv Kvinnor Unga Gagnef ,2 10,2 23,7 Säter ,9 13,8 20,2 Leksand ,5 11,1 15,5 Orsa ,3 7,2 15,3 Rättvik ,0 10,1 13,0 Falun ,6 8,1 14,5 Älvdalen ,4 6,5 13,4 Malung-Sälen ,3 9,7 17,8 Hedemora ,0 7,7 12,9 Mora ,4 8,4 13,0 Smedjebacken ,2 9,0 12,8 Ludvika ,7 8,5 13,3 Borlänge ,0 6,4 11,4 Avesta ,7 6,6 12,7 Vansbro ,1 5,5 6,7 Nyföretagsamheten toppade år 2008 I relation till befolkningen uppvisar personer under 35 år genomgående en klart högre frekvens i nyföretagsamheten än vad som uppmäts för såväl kvinnor som den totala nyföretagsamheten. Av genuint nyföretagsamma i Dalarna var 34 procent yngre än 35 år, vilket är en något lägre andel jämfört med riket som helhet (39 procent). Kvinnornas andel av nyföretagsamheten i länet ligger på 33 procent, även det en bit lägre än riksgenomsnittet (37 procent). Gagnef uppvisar länets högsta nyföretagsamhet hos den yngre populationen. Mer än 23 personer under 35 år per 1000 invånare blev företagsamma i kommunen under det gångna året. Kvinnors nyföretagsamhet är mest frekvent i Säters kommun. Av 1000 kvinnor i arbetsför ålder i kommunen blev 13,8 företagsamma under det gångna året. Sedan början av 2000-talet har nyföretagsamheten ökat relativt kraftigt, speciellt med tanke på att befolkningen även ökat under perioden. Den generella nyföretagsamheten i länet toppade år 2008 då 9,8 personer per 1000 invånare blev företagsamma. I relation till befolkningen uppvisar personer under 35 år genomgående en klart högre frekvens i nyföretagsamheten än vad som uppmäts för såväl kvinnor som den totala nyföretagsamheten. I år landar den unga nyföretagsamheten på 10,8 individer per 1000 invånare. Det är något lägre än toppnoteringen som registrerades år Kvinnors nyföretagsamhet har ökat kraftigt under det senaste decenniet och skillnaden jämfört med den allmänna nyföretagsamheten har med tiden krympt mer och mer. År 2010 uppgick kvinnornas nyföretagsamhet till 6,6 kvinnor per 1000 invånare. En marginell ökning jämfört med förra året.

13 Diagram 6. Utveckling av antal nyföretagsamma per 1000 invånare. År Cirka personer försvann från företagsamheten Samtidigt som personer blev företagsamma i länet under det senaste året lämnade personer företagandet. I likhet med nyföretagsamheten korrelerar avslutningar av företagsamheten med den relativa storleken på den totala företagsamheten. Ju större andel av befolkningen som ansvarar för ett företag desto högre noteringar för avslutningar av densamma. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå tittar vi också på två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I Leksands kommun försvann 146 personer från företagandet under året. I relation till befolkningen betyder det 13,2 avslutare per 1000 invånare. Av dessa var det en knapp fjärdedel som flyttade från kommunen och fortsatte sin företagsamhet på annan ort. I länets största kommun, Falun, uppgår avslutningarna till 9,9 personer per 1000 invånare. Av dessa har 27 procent flyttat från kommunen.

14 Tabell 4. Antal personer som försvunnit från företagsamhet per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Avslutare Utflyttade Total Per 1000 inv Kvinnor Unga Leksand ,2 9,8 9,4 Rättvik ,1 9,1 6,8 Vansbro ,5 9,2 9,7 Malung-Sälen ,3 6,3 6,3 Avesta ,3 7,4 9,8 Falun ,9 6,0 6,9 Mora ,7 6,3 6,3 Orsa ,7 6,0 2,8 Hedemora ,7 6,8 6,8 Smedjebacken ,6 6,7 8,2 Säter ,5 8,3 10,3 Gagnef ,3 6,2 6,9 Borlänge ,8 6,2 7,7 Älvdalen ,4 6,1 9,4 Ludvika ,8 5,5 7,8

15 Svenskt Näringsliv Stockholm Telefon Svenskt Näringsliv Företagsklimat Telefon