2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

Transkript

1 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år Nyckeltal personer bodde i kommunen den 31:a december personer ökade Eskilstunas befolkning med under barn föddes och 952 personer dog under personer flyttade till och personer flyttade från kommunen under år Befolkningsutveckling Antalet invånare i Eskilstuna fortsatte att öka även under år Totalt ökade befolkningen med personer (diagram 1 & 2), vilket motsvarar en ökning med 1,3 procent. Det är en tillväxttakt nästan dubbelt så stor som för riket i sin helhet (tabell 1). Diagram 1 Folkmängd i Eskilstuna år Har du frågor som rör analysen kontakta analytiker Bo Wictorin Eskilstuna kommun, näringsliv Tel: , e-post: bo.wictorin@eskilstuna.se eskilstuna.se/analysen

2 I dryggt hälften av Sveriges 290 kommuner ökade antalet invånare under år De snabbast växande kommunerna finns huvudsakligen i och kring storstadsregionerna. I knappt tio kommuner ökade antalet invånare med två procent eller mer. 30 kommuner växte med mellan en och två procent och av jämförelsekommunerna hör Eskilstuna, Örebro och Västerås till denna grupp (tabell 1). Samtliga jämförelsekommunerna växte under året. I ungefär hälften av Sveriges kommuner i synnerhet i de allra minsta kommunerna i Bergslagen och norra Sveriges inland minskar antalet invånare trendmässigt. Tabell 1 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna, riket och jämföreslekommuner år Kommun Folk-mängd Folk-ökning Folk-ökning % Födelseöverskott Flyttningsöverskott Utrikes flyttöverskott Eskilstuna ,33 % Linköping ,63 % Norrköping ,44 % Borås ,79 % Örebro ,23 % Västerås ,09 % Gävle ,39 % Sundsvall ,40 % Riket ,71 % Bara under rekordåret 2008 har ökningstakten av antal invånare varit högre i Eskilstuna sedan 1971 (diagram 2). Totalt uppgick antalet invånare i Eskilstuna till personer sista december år Eskilstuna behöll därmed sin position som Sveriges 15:e största kommun. Diagram 2 Årlig förändring av antalet invånare i Eskilstuna år (6)

3 Diagram 3 Befolkningsförändringar i Eskilstuna, riket och jämförelsekommuner år , index: 1971 = 100 Anm. Vi har lagt samman siffrorna för Borås+Bollebygd till Borås och Örebro+Lekeberg till Örebro. Utveckling av antalet födda och döda Totalt föddes det barn i Eskilstuna år Det är något fler än föregående år och historiskt sett en hög siffra (diagram 4). Det är endast några år i början av och talen där antalet varit fler under de senaste 40 åren. Under hela talet har dock antalet födda ökat trendmässigt. Den långsiktiga trenden sedan slutet av talet har dock varit fallande. 952 personer avled under året och därmed var födelseöverskottet i Eskilstuna 215 personer år Det utgör 17 procent av den totala befolkningsökningen. Födelseöverskottet varierar betydligt mellan olika år, till allra största delen beroende på variationer i antalet födda (diagram 4). Diagram 4 Antal födda och döda i Eskilstuna år (6)

4 I majoriteten (173 av 290) av landets kommuner överstiger antalet döda antalet födda. De mest positiva födelseöverskotten finns i storstadsregionerna, där födelseöverskottet som mest motsvarar omkring en procent av antalet invånare (Solna och Sundbyberg). I Eskilstuna motsvarande födelseöverskottet 0,2 procent av befolkningen, vilket är lika med det för riket. Av jämförelsekommunerna har Borås och Norrköping ett födelseöverskott av motsvarande storlek som Eskilstuna, medan Västerås, Linköping och Örebro ett något högre, mellan 0,3 och 0,5 procent, och Gävle har ett något lägre, 0,1 procent. I Sundsvall är antalet födda och döda i det närmaste lika många. De mest negativa födelseöverskotten finns i många små glesbygdskommuner. Skillnader i födelseöverskottets storlek speglar framförallt skillnader i befolkningens ålderssammansättning. Kommuner som under en lång period haft positiva inflyttningsöverskott får vanligen också positiva födelseöverskott och vice versa. Flyttningar till och från Eskilstuna Under år 2011 flyttade personer till och personer från Eskilstuna (diagram 5). Antal utflyttade från Eskilstuna var i det närmaste lika många däremot ökade antal inflyttade till Eskilstuna med drygt 13%. Flyttningsöverskottet var således personer, sjunde mest av Sveriges 290 kommuner, och motsvarade 1,1 procent av det totala antalet invånare. Eskilstuna hade ett högre flyttningsöverskott relativt totala antal invånare än jämförelsekommunerna, som var lägst i Gävle, Linköping och Norrköping (mellan 0,2 och 0,3 %) och högst i Örebro och Västerås (0,8 %). Diagram 5 Antal in- och utflyttade till och från Eskilstuna år Det är en ökning i förhållande till föregående år med nästan 100%, då motsvarande uppgift var 536 personer. Bara 2007 och 2008 har flyttningsöverskottet varit högre, med respektive personer. Mellan 1971och 1998 har dock Eskilstuna nästan genomgående haft negativa flyttningsöverskott. Därefter har det skett en radikal förändring i positiv riktning. Det är i första hand i antalet inflyttade som variationerna är störst mellan olika år, medan variationer i antal utflyttare är mindre. Ett trendmässigt ökande eller minskande antal inflyttare följs dock vanligen av en motsvarande utveckling för antalet utflyttare. Ett minskande antal inflyttare följs ofta av ett minskande antal utflyttare och tvärt om. 4(6)

5 De kommuner som i förhållande till befolkningen har de största flyttningsöverskotten är framförallt förortskommuner i storstadsregionerna. 39 procent av Sveriges kommuner hade ett negativ flyttningsöverskott. De mest negativa flyttningsöverskotten i likhet med tidigare finns i små glesbygdskommuner. Eskilstunas positiva inflyttningstrend under det senaste decenniet beror dels på en ökad inflyttning från andra delar av landet, dels på att inflyttningen från andra länder ökat (diagram 6). Parallellt med en ökad inrikes inflyttning har även utflyttningen till andra delar av landet ökat, men motsvarande gäller inte in- i förhållande till utvandring. Utvandringen har legat på en förhållandevis konstant nivå sedan mitten av talet. Under år 2011 var inrikes och utrikes inflyttning omkring 500 personer fler än motsvarande utflyttning, vilket kan jämföras med år 2008 då inrikes flyttningsöverskott var ungefär lika stort och utrikes flyttningsöverskott var 300 personer fler. Diagram 6 Antal inrikes och utrikes in- och utflyttade till och från Eskilstuna år Under de allra senaste åren beror det positiva flyttningsöverskottet i första hand på att kommunen haft ett positivt utrikes inflyttningsöverskott. År 2011 motsvarade det 55 procent av den totala befolkningsökningen (diagram 7). I förhållande till befolkningen var invandringsöverskottet 0,6 procent, vilket är lite högre än den nivå som gäller för riket i sin helhet (0.5%). 97% av landets 290 kommuner hade ett positivt invandringsöverskott. 10 kommuner hade ett högre överskott i antal och 59 ett högre överskott relativt det totala antalet invånare. Bland de kommuner som hade högst invandringsöverskott i förhållande till det totala antalet invånare finns både flera små glesbygdskommuner, som exempelvis Sorsele eller Uppvidinge, och förortskommuner i storstadsregionerna. 5(6)

6 Diagram 7 Inrikes och utrikes flyttningsöverskott i Eskilstuna år Av Eskilstunas totala befolkningsökning är det sammanfattningsvis framför allt variationer i flyttöverskottet som påverkat befolkningsutvecklingen, medan variationerna i födelseöverskottet varit väsentligt mindre (diagram 8). Under talet har flyttningsöverskotten nästan helt och hållet svarat för befolkningstillväxten. De positiva flyttningsöverskotten under det senaste decenniet är resultatet av både ett växande inrikes och utrikes flyttöverskott. De allra senaste åren har dock invandringsöverskottet utgjort större delen av det totala flyttningsöverskottet. Diagram 8 Födelse- och flyttningsöverskott i antal i Eskilstuna år (6)