2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

Transkript

1 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? I denna PM jämförs lönenivån i Eskilstuna med andra kommuner i landet. Lönenivån mäts som den genomsnittliga lönesumman per sysselsatt. 1 Hur lönenivån utvecklas har en avgörande betydelse för den totala ekonomiska tillväxten och beror, åtminstone långsiktigt, till största delen på hur produktiviteten i näringslivet förändras. I jämförelse med exempelvis början av talet (1991) är antalet sysselsatta idag (2009) omkring åtta procent färre, men den reala lönenivån (lönenivån i fasta priser) har ökat med 53 procent. Ökning av den ekonomiska tillväxten sedan början av talet beror med andra ord helt och hållet på att produktiviteten, och därmed reallönerna, har ökat. Eskilstuna, där näringslivet har en stark koppling till fordonsindustrin, påverkades starkt negativt av finanskrisen. Under år 2009 minskade antalet sysselsatta med drygt personer och arbetslösheten steg mycket kraftigt. I detta faktablad redovisas även hur detta kom att påverka löneutvecklingen i kommunen. Inledningsvis analyseras lönesumman per sysselsatt för dagbefolkningen, det vill säga de som har sin arbetsplats i kommunen. Jämförelser görs med såväl samtliga kommuner i landet som med dem som har liknande tillväxtförutsättningar som Eskilstuna. Av mer grundläggande betydelse för utvecklingsförutsättningarna är den lokala arbetsmarknadens storlek som respektive kommun tillhör. En jämförelse görs även med övriga kommuner i Sörmland. Avslutningsvis analyseras även lönenivån för nattbefolkningen, det vill säga de som har sin bostad i kommunen, men kan ha sitt arbete någon annanstans. 1 Senast tillgängliga och tillförlitliga uppgifter för lönesumman och antal sysselsatta avser år Har du frågor som rör analysen kontakta analytiker Bo Wictorin Eskilstuna kommun, näringsliv Tel: , e-post: bo.wictorin@eskilstuna.se eskilstuna.se/analysen

2 Genomsnittlig lönesumma för sysselsatta med arbetsplats i Eskilstuna jämfört med övriga kommuner i landet. Av diagram 1 framgår lönesumman per sysselsatt år 2009 för dagbefolkningen i rikets samtliga kommuner uttryckt som index, där lönesumman per sysselsatt i riket är 100. X- axeln beskriver antalet invånare för den lokala arbetsmarknad som respektive kommun ingår i. Eskilstuna är särskilt markerad med en röd punkt. Diagram 1 Lönesumma per sysselsatt för dagbefolkningen i rikets kommuner år 2009 efter antal invånare inom respektive lokal arbetsmarknad, index: riket=100 Anm. Eskilstuna är markerad med en röd punkt. Som synes är lönesumman per sysselsatt lägre än för riket som helhet för det stora flertalet kommuner i landet. Det är i huvudsak ett antal kommuner i storstadsregionerna (framför allt Stockholmsregionen) där nivån är högre. Solna har landets högsta lönesumma per sysselsatt för dagbefolkningen. Den är 37 procent högre än riksgenomsnittet. Därutöver hör, förutom storstadskommunerna, flera stålindustrikommuner till gruppen med högst genomsnittslön. Det gäller exempelvis Oxelösund, Fagersta och Luleå. Lägst är lönesumman per sysselsatt i flera små glesbygdskommuner, som exempelvis Bjurholm eller Nordanstig eller i förortskommuner med många utpendlare, som exempelvis Gnesta, Lekeberg eller Borgholm. I Bjurholm, som är landets minsta kommun, motsvarar lönesumman per sysselsatt 66 procent av riksgenomsnittet. Lönesumman per sysselsatt i Eskilstuna för dagbefolkningen motsvarar 94 procent av riksgenomsnittet. Av landets 290 kommuner ger detta Eskilstuna en 66:e plats. Lönesumman per sysselsatt för dagbefolkningen har, som framgår av diagrammet, ett starkt samband med den lokala arbetsmarknadens storlek och viss mån även med kommunens storlek. Flertalet kommuner är ju små och ligger inte i någon storstadsregion, så det är inte förvånande att lönesumman per sysselsatt är högre i Eskilstuna än i majoriteten av Sveriges kommuner. Analysen 2011:1 2(10)

3 Av diagram 2 framgår lönesumman per sysselsatt år 2009 för ett antal jämförbara kommuner till Eskilstuna. Diagram 2 Lönesumma per sysselsatt år 2009 för Eskilstuna och jämförbara kommuner, index: riket=100 I Linköping och Västerås är nivån klart över riksgenomsnittet. (Skillnaden mellan Eskilstuna och Västerås motsvarar drygt 24 tusen kronor per sysselsatt.) Även Sundsvall och Gävle har en lönesumma per sysselsatt som är klart högre än i Eskilstuna. Det tyder på att produktiviteten i näringslivet (alternativt utbildningsnivån generellt) är lägre i Eskilstuna än i flertalet jämförelsekommuner. När det gäller skillnader i lönenivå mellan olika kommuner så förändras dessa förhållandevis långsamt över tid. År 2009 är det i stort sett samma rangordning mellan jämförelsekommunerna som i början av talet (diagram 3). Eskilstuna, tillsammans med Borås, Norrköping och Örebro, har under perioden haft en lönesumma per sysselsatt som stabilt legat på en nivå motsvarande 95 procent av riksgenomsnittet eller strax därunder. Den mest markanta förändring som skett under perioden är att Västerås, som tidigare legat på en nivå väsentligt över riksgenomsnittet, trendmässigt närmat sig den lönenivå som gäller för riket. Under 2009 var Eskilstuna den enda kommunen av jämförelsekommunerna där lönesumman per sysselsatt förändrades i en långsammare takt än för riket som helhet. En förklaring till detta är att lönenivån inom tillverkningsindustrin är förhållandevis högre än på arbetsmarknaden som helhet och Eskilstunas starka beroende av den under år 2009 krisdrabbade fordonsindustrin. Analysen 2011:1 3(10)

4 Diagram 3 Lönesumma per sysselsatt år för Eskilstuna och jämförelsekommuner, index: riket=100 I jämförelse med övriga sörmländska kommuner är den genomsnittliga lönesumman för dagbefolkningen högre i Eskilstuna (diagram 4). Detta bortsett från Oxelösund där nivån är markant högre och hör till en av de högsta i landet, vilket som tidigare nämnts är betecknande för stålindustriorterna. Lägst är nivån i de minsta kommunerna och i kommunerna i västra Sörmland, där man har en hög utpendling till framför allt Stockholmsregionen. Diagram 4 Lönesumma per sysselsatt år 2009 för kommunerna i Sörmland, index: riket=100 Analysen 2011:1 4(10)

5 Hur har den genomsnittliga lönesumman för dagbefolkningen förändrats? I nominella termer har lönesumman per sysselsatt i riket vuxit med 102 procent mellan år 1991 och 2009, vilket motsvarar en procentuell ökning per år med fyra procent. I reala termer (fasta priser) motsvarar det en ökning med 53 procent eller 2,4 procent i genomsnitt per år. Mest har lönesumman per sysselsatt ökat i ett antal kommuner i framför allt södra Sverige (Lund, Perstorp, Båstad), men också i flera andra delar av landet (Stockholm, Solna, Fagersta, Älmhult). Minst har ökningen varit i ett antal förortskommuner till Stockholm (Vaxholm, Tyresö, Lidingö, Nynäshamn, Haninge), där den genomsnittliga ökningen per år varit mindre än tre procent. För Eskilstunas del har lönesumman per sysselsatt i genomsnitt ökat med 3,9 procent per år i nominella termer, vilket i stort sett är i nivå med riksgenomsnittet. Det är dock en något högre ökningstakt än i flertalet övriga kommuner i landet, vilket inneburit att en rangordning av landets samtliga kommuner gav Eskilstuna plats 88 år 1991 och plats 66 år I förhållande till jämförelsekommunerna har den genomsnittliga ökningen av lönesumman per sysselsatt varit högre i Linköping, Gävle och Borås, men lägre i övriga kommuner under perioden (diagram 5). Diagram 5 Nominell genomsnittlig förändring av lönesumma per sysselsatt mellan år 1991 och 2009 i Eskilstuna och jämförbara kommuner, procent per år Under år 2009 var dock, som tidigare nämnts, ökningstakten i Eskilstuna klart lägre än i jämförelsekommunerna (diagram 6) Analysen 2011:1 5(10)

6 Diagram 6 Nominell förändring av lönesumma per sysselsatt mellan år 2008 och 2009 i Eskilstuna och jämförbara kommuner, procent Bland kommunerna i Sörmland är Eskilstuna, Oxelösund och Vingåker de kommuner där lönesumman per sysselsatt ökat snabbast, medan ökningen varit svagast i Trosa och Strängnäs (diagram 7). Diagram 7 Nominell genomsnittlig förändring av lönesumma per sysselsatt mellan år 1991 och 2009 i kommunerna i Sörmland, procent per år I diagram 8 beskrivs lönenivån år 2009 och utvecklingen år 1991 till 2009 för Sveriges kommuner. Axlarna i diagrammet korsar varandra vid den punkt som gäller riket som helhet, d v s där lönesumman per sysselsatt år 2009 har värdet 100 och den genomsnittliga ökningen av lönesumman per sysselsatt är 4,0 procent. I övre högra hörnet av diagrammet återfinns alla kommuner som både hade en högre lönesumma per sysselsatt än riket som helt år 2009 och dessutom haft den snabbaste ökningen av lönenivån under perioden. I första hand är det vissa förortskommuner i storstadsregionera med en betydande del forskning, som exempelvis Solna, Stockholm Analysen 2011:1 6(10)

7 och Sundbyberg, och vissa större universitetsorter, som exempelvis Lund eller Linköping, som hör till denna grupp. I nedre högra hörnet placerar sig de kommuner som har en högre lönesumma per sysselsatt i förhållande till riket, men där avståndet till riksgenomsnittet krympt under perioden. Även här återfinns många kommuner i storstadsregionerna och inte minst kommuner som Lidingö eller Haninge. Samma mönster gäller i viss mån även exempelvis Västerås. Diagram 8 Lönesumma per sysselsatt år 2009 (index: riket=100) och genomsnittlig nominell förändring av lönesumman per sysselsatt år (procent) för Sveriges kommuner. (Eskilstuna är markerad med en röd punkt.) I diagrammets nedre vänstra hörn finns alla kommuner som hade en lönenivå under riksgenomsnittet år 2009 och där lönesumman per sysselsatt utvecklats svagare än i riket som helhet. Det gäller många mindre kommuner i norra Sveriges inland, men även andra. I diagrammets övre vänstra hörn samlas de kommuner som ligger under riksgenomsnittet, men som successivt minskat avståndet till riket under perioden. Dit hör exempelvis flera kommuner i södra Sverige, som exempelvis Aneby eller Vårgårda. Under perioden 1991 till 2009 har Eskilstuna i stort sett kunnat bibehålla avståndet till riket, eftersom den genomsnittliga lönesumman ökat i ungefär samma takt. Den förbättrade positionen när det gäller rangordningen, som nämndes tidigare, beror med andra ord på att ett antal andra kommuner haft en sämre utveckling än riket som helhet. Analysen 2011:1 7(10)

8 Ökar lönesumman per sysselsatt samtidigt som sysselsättningen eller kan det vara tvärt om? Av diagram 9 framgår hur antalet sysselsatta och lönesumman per sysselsatt förändrats i Sveriges kommuner år 2002 till Axlarna i diagrammet korsar varandra vid de tal som gäller för riket, det vill säga där lönesumman ökat med 26,4 procent och antalet sysselsatta ökat med 3,5 procent. Diagram 9 Förändring av lönesumma per sysselsatt och antal sysselsatta år i Sveriges kommuner, procent. (Eskilstuna är markerad med en röd punkt.) I vissa kommuner har antalet sysselsatta minskat samtidigt som lönenivån ökat mer än i riket som helhet (övre vänstra hörnet). Det är ett typiskt mönster för många mindre bruksorter (ex. Perstorp, Oxelösund) och vissa små glesbygdskommuner (Åsele). De kommuner som har haft en större ökning av den genomsnittliga lönesumman och en högre sysselsättningstillväxt än riket som helhet är vanligen kommuner i storstadsregionerna med en stor andel kunskapsintensiva verksamheter, som exempelvis Södertälje. Även gruvorter, som exempelvis Gällivare eller Kiruna, hör till denna grupp. Det är en radikal förändring i förhållande till tidigare och har till stor del att göra med den ökade efterfrågan och snabbt stigande priser på mineraler under perioden. Eskilstuna hör till de kommuner som haft en utveckling av lönenivå och antal sysselsatta i nivå med riket under perioden. Exklusive 2009, d v s , var emellertid utvecklingen bättre än riksgenomsnittet. Analysen 2011:1 8(10)

9 Flera av jämförelsekommunerna har haft både en svagare sysselsättningsutveckling och ökning av lönenivån än Eskilstuna under perioden 2002 till 2009, även medräknat den djupa krisen under år 2009 som särskilt påverkade Eskilstuna starkt negativt. Under större delen av talets första decennium har Eskilstuna med andra ord knappat in på avståndet till flera de övriga jämförelsekommunerna. Bland de kommuner som har haft en väsentligt svagare utveckling i både sysselsättnings- och lönetermer återfinns många små glesbygdskommuner, där även utgångsläget var svagt. Även andra kommuner, som exempelvis Nynäshamn, har haft en påtagligt svagare utveckling är riket som helhet. I flera förortskommuner i storstadsregionerna, som exempelvis Värmdö eller Nykvarn har antalet sysselsatta ökat kraftigt, men däremot inte lönenivån. Hur skiljer sig lönenivån åt mellan de som arbetar i kommunen och de som bor där? I likhet med vad som redan antytts kan skillnaderna i lönenivå mellan de som arbetar i en kommun och de som bor där vara betydande. Det gäller de kommuner som har en hög in- och/eller utpendling. När det gäller lönesumman per sysselsatt för nattbefolkningen i Eskilstuna så ger nivån kommunen en 87:e plats av rikets 290 kommuner. Trots en lägre ranking än för dagbefolkningen är lönesumman per sysselsatt något högre för nattbefolkningen. Det beror på att skillnaderna i lönenivå bland kommunerna är betydligt större för natt- än för dagbefolkningen. När det gäller dagbefolkningen har Solna, med 37 procent högre lönesumma per sysselsatt än riket, den högsta lönenivån. När det gäller nattbefolkningen ligger Danderyd i topp med en 82 procent högre lönenivå än genomsnittet för riket. Av diagram 10 framgår lönesumman per sysselsatt för dag- och nattbefolkningen i Eskilstuna och jämförelsekommunerna. För Eskilstunas del skiljer sig nivån för dagoch nattbefolkning endast marginellt. I flera kommuner, som exempelvis Västerås och Gävle, är lönenivån mer markant högre för nattbefolkningen, vilket antyder att utpendlarna från dessa orter har väsentligt högre löner än vad som gäller i bostadskommunerna i övrigt. Analysen 2011:1 9(10)

10 Diagram 10 Lönesumma per sysselsatt för dag- och nattbefolkningen i Eskilstuna och jämförelsekommuner år 2009, kronor. För flera kommuner i Sörmland är skillnaderna stora mellan dag- och nattbefolkning (diagram 11). För kommunerna med en hög andel utpendlare i västra Sörmland är lönesumman per sysselsatt påtagligt mycket högre för natt- än dagbefolkningen. För Gnestas och Trosas del handlar det om i storleksordningen tusen kronor per sysselsatt. För Oxelösunds del är förhållandet det rakt motsatta, där lönenivån för dem som bor i Oxelösund är nästan 27 tusen kronor lägre än för dem som arbetar där. Diagram 11 Lönesumma per sysselsatt för dag- och nattbefolkningen för i kommunerna i Sörmland år 2009, kronor. Analysen 2011:1 10(10)