2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

Transkript

1 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna PM beskrivs arbetspendlingens omfattning och utveckling till och från Eskilstuna sedan början av talet. Det framgår vart eskilstunaborna pendlar och var inpendlarna till kommunen kommer ifrån. Sedan slutet av talet har såväl antalet in- som utpendlare ökat trendmässigt (diagram 1). Totalt pendlade knappt personer till och drygt från kommunen år Det är en ökning med 81 respektive 64 procent sedan år Diagram 1 Antal arbetspendlare till och från Eskilstuna år Utvecklingen har inneburit att en ökande andel av eskilstunaborna arbetar utanför kommunen, samtidigt som en allt högre andel av dem som arbetar i Eskilstuna bor i någon annan kommun (diagram 2). Har du frågor som rör analysen kontakta analytiker Bo Wictorin Eskilstuna kommun, näringsliv Tel: , e-post: bo.wictorin@eskilstuna.se eskilstuna.se/analysen

2 År 1990 pendlade åtta procent av antalet sysselsatta eskilstunabor (nattbefolkning) till ett arbete utanför kommunen, medan nio procent av dem som arbetade i kommunen (dagbefolkning) pendlade till Eskilstuna. År 2009 var motsvarande andelar 15 respektive 16 procent. Den nedgång i antal pendlare (diagram 1) som skedde under den djupa lågkonjunkturen år 2009 var helt och hållet en följd av att antalet sysselsatta minskade kraftigt. Även under detta år skedde en andelsmässig ökning av såväl insom utpendlare (diagram 2). Diagram 2 Andel inpendlare av sysselsatt dagfolkning och andel utpendlare av sysselsatt nattbefolkning i Eskilstuna år Den trendmässigt ökande andelen arbetspendlare är inget unikt mönster för Eskilstuna, utan är ett utvecklingsmönster som finns i stora delar av landet. I mitten av talet bodde drygt en femtedel av alla sysselsatta i landet i en kommun och jobbade i en annan. År 2009 är motsvarande uppgift knappt en tredjedel. Diagram 3 Andel pendlare över kommungräns av totalt antal sysselsatta i riket år Analysen 2011:2 2(6)

3 Den ökade tillgängligheten till bättre och snabbare kommunikationer har tillsammans med en allt mer kunskapsdriven och specialiserad ekonomi och arbetsmarknad gynnat en utveckling med geografiskt allt större, men färre, arbetsmarknads regioner (områden inom vilka människor bor och arbetar). SCB delar idag in Sverige i totalt 75 arbetsmarknadsregioner genom att lägga samman grupper av kommuner, mellan vilka arbetspendlingen är tillräckligt omfattande. I slutet av talet var motsvarande antal 100 och tjugo år dessförinnan 187. Orter, kommuner och regioner knyts på så vis allt närmare varandra, där pendlingens omfattning kan ses som ett mått på hur integrerade kommunerna, inte bara i ekonomisk mening, är med varandra. Parallellt med en ökad arbetspendling ökar resandet inom de allt större regionerna även av andra orsaker, som exempelvis när det gäller pendling till studier, för att handla eller ta del av kulturutbud och tjänster av olika slag. Av figur 1 framgår pendlingsflöden mellan kommunerna i Mälardalen. Den mest omfattande arbetspendlingen sker in mot Stockholm från kringliggande kommuner och framför allt utmed de större kommunikationsstråken Figur 1 Arbetspendling i Mälardalen år Källa: Mälardalsrådet Analysen 2011:2 3(6)

4 Enligt SCB:s senaste revidering av Sveriges indelning i lokala arbetsmarknader (arbetsmarknadsregioner) utgör Eskilstuna, tillsammans med Flen, Katrineholm och Vingåker, en gemensam lokal arbetsmarknad. De största in och utpendlingsflödena har dock Eskilstuna med Stockholms län och därnäst Västerås (figur 2 och 3). Figur 2 och 3 In- och pendling till och från Eskilstuna per bostadskommun/region respektive arbetskommun/region år personer pendlade in till Eskilstuna år 2009 Från övriga kommuner i landet Hallstahammar Resten av Västmanlands Västerås Arboga Köping Uppsala län Kungsör 394 Eskilstuna 1162 Strängnäs Resten av Stockholms län Örebro Flen Stockholm Katrineholm Nyköping Östergötlands län Resten av Södermanlands 6523 personer pendlade ut från Eskilstuna år 2009 Till övriga kommuner i landet Resten av Västmanlands län Västerås Köping Uppsala Län Arboga Eskilstuna 840 Strängnäs Kungsör Resten av Stockhoms län Örebro Flen 1209 Stockholm Resten av Södermanlands Västra Götalands Katrineholm Analysen 2011:2 4(6)

5 Sedan slutet av talet har pendlingen till och från Stockholm ökat kraftigt och givet att ökningen fortsätter enligt samma trend kommer Eskilstuna, enligt SCB:s kriterier, att utgöra en del av Stockholms lokala arbetsmarknad om uppskattningsvis tio till 15 år, d v s omkring år Skillnader i arbetspendling mellan olika grupper. I vilken omfattning man arbetspendlar, och därmed hur stora arbetsmarknader man har tillgång till, skiljer sig åt betydligt mellan olika grupper. Det gäller såväl mellan kvinnor och män som mellan olika utbildnings- eller yrkesgrupper. Exempelvis delades Sverige in i totalt 79 olika arbetsmarknadsregioner år 2006, men skulle vi på samma sätt göra en indelning för enbart kvinnor och enbart män blir motsvarande antal 94 respektive 68. Kvinnor har med andra ord tillgång till geografiskt mindre, och därmed också fler, lokala arbetsmarknader än vad som gäller för männen. På motsvarande sätt pendlar högutbildade inom betydligt större arbetsmarknadsregioner än vad som gäller för lågutbildade. Antalet lokala arbetsmarknader för personer med endast förgymnasial utbildning var år stycken, medan motsvarande antal för gruppen med en längre eftergymnasial utbildning var 55. Av diagram 4 och 5 framgår andel kvinnor och män för in- respektive utpendlare till och från Eskilstuna. Skillnaden mellan kvinnor och män är som störst när det gäller utpendlarna, där männen svara för omkring två tredjedelar av all utpendling. När det gäller inpendlingen är skillnaden väsentligt mindre, då kvinnornas andel år 2009 är 45 procent. Får såväl in- som utpendling minskar skillnaderna mellan kvinnor och män trendmässigt, även om förändringen sker långsamt. Diagram 4 Andel män och kvinnor av in- Diagram 5 Andel män och kvinnor av ut- Pendlarna till Eskilstuna år Pendlarna från Eskilstuna år Källa: Eskilstuna kommun/scb Det finns många orsaker till skillnaden i arbetspendling. En orsak är skillnader i yrkesval. En annan är skillnader i tillgång till kommunikationer, där exempelvis män i högre utsträckning använder bil. En tredje förklaring är kostnaderna för pendling, vilket för pendling över i synnerhet längre sträckor kräver en förhållandevis hög lön. En fjärde är skillnader mellan kvinnor och män när det gäller ansvar för hem och familj. Det finns även ytterligare orsaker till skillnaderna. Analysen 2011:2 5(6)

6 I diagram 6 visas hur in- och utpendlare till och från kommunen fördelas på olika åldersgrupper. En stor majoritet av samtliga arbetspendlare är mellan 25 och 54 år. Såväl yngre som äldre åldersgrupper svarar för väsentligt lägre andelar. Bland inpendlarna är andelen i de äldre åldersgrupperna något högre, medan motsatsen gäller för utpendlarna. Diagram 6 Andelar av in- respektive utpendlare till och från Eskilstuna per åldersgrupp år Källa: Eskilstuna kommun/tillväxtverket (raps)/scb Över tid har andelen kvinnor bland såväl in- som utpendlare ökat i flertalet åldersgrupper (diagram 7 och 8). Bland inpendlarna är andelen kvinnor på ungefär samma nivå i samtliga åldersgrupper, medan andelen bland utpendlarna är markant högre i de yngre åldersgrupperna. Å andra sidan har andelen kvinnor bland in- och utpendlare främst ökat under perioden där den tidigare varit som lägst. Diagram 7 Andel kvinnor av inpendlare till Diagram 8 Andel kvinnor av utpendlare från Eskilstuna per åldersgrupp år 1997 och Eskilstuna per åldersgrupp år 1997 och 2008 Källa: Eskilstuna kommun/tillväxtverket (raps)/scb Analysen 2011:2 6(6)