Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Transkript

1 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis och även om inpendlingen minskat med 500 personer jämfört med 2012 både in- och utpendling sker till landets samtliga kommuner. Här redovisas pendlingens omfattning både in och ut men också den mycket omfattande inomregionala pendlingen med bland annat kommunala jämförelser. 1 Stockholms län hela Sveriges arbetsmarknad Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Regionen präglas också av en dynamisk arbetsmarknad som lockar personer från landets samtliga kommuner. Inpendlingen svarar för 8,4 procent av arbetsmarknaden i länet. Det är den lägsta andelen under den senaste 10-årsperioden vilket förklaras av att inpendlingen minskat något, och av en fortsatt hög sysselsättningsgrad bland länets invånare. Inpendlingen är dock en mycket viktig del av kompetensförsörjningen i huvudstadsregionen. Den i särklass största pendlingsströmmen över länsgräns sker mellan Stockholms och Uppsala län, där nästan en femtedel av Uppsala läns förvärvsarbetande har sin arbetsplats i Stockholms län (Diagram 3). Diagram 1 och 2. Antal in- och utpendlare till/från Stockholms län Inpendling över länsgräns Män Kvinnor Män och kvinnor Utpendling över länsgräns Män Kvinnor Män och kvinnor Källa: Om inte annat anges så är källan SCB:s arbetsmarknadsstatistik (RAMS) för

2 Diagram 3. Andel inpendlare till Stockholms län i förhållande till antalet förvärvsarbetande i respektive län (%) , , ,2 4,1 2,3 2,1 2,1 2,0 1,7 1,6 1,6 1,3 1,3 1,3 1,3 1,2 1,1 1,0 1,0 1,0 0 Stockholms län hela Sveriges kompetensförsörjning Länet bidrar med personer som pendlar ut till andra regioner, varav pendlar till andra delar av Sverige och till utlandet (Diagram 4). Även när det gäller utpendling är Uppsala län i särklass. Fler pendlar till Västra Götalands län än till Södermanlands län. I förhållande till 2012 har den största relativa ökningen skett till Jämtland med över 11 procent följt av Dalarna, Västmanland och Kalmar, samtliga med cirka 6 procent. Utpendlingen till Halland, Blekinge, Örebro och Gotland har minskat. 2

3 Diagram 4. Antal utpendlare till respektive län Som framgår av diagram 4 så går utpendlingen till samtliga län. Mindre känt är kanske att Stockholms län normalt sett också bidrar med förvärvsarbetande i landets samtliga kommuner, det vill säga det finns minst en förvärvsarbetande i landets 290 kommuner som har sin bostad i Stockholms län. Inpendlingen en viktig pusselbit för att klara den framtida kompetensförsörjningen Länsstyrelsen har på olika sätt understrykt vikten av att öka andelen elever som först tar sig igenom grundskolan med godkända betyg och därefter även klarar gymnasieskolan för att vara konkurrenskraftiga på den framtida arbetsmarknaden. Viktigt är också att vi har en infrastruktur som underlättar pendlingsströmmarna, inte minst inom Mälarregionen och att pendlingen i huvudsak kan ske via fungerade tågtrafik. Efterfrågan på arbetskraft ökar med De kommande 10 åren förväntas efterfrågan på arbetskraft i Stockholms län öka med personer. Merparten av ökningen ( ) kommer att ske för personer med en eftergymnasial utbildning. Efterfrågan på gymnasieutbildade väntas öka med medan efterfrågan på personer med endast förgymnasial utbildning beräknas minska med personer. Brist på arbetskraft förväntas framför allt uppstå inom områdena vård, pedagogik, lärarutbildning, tjänster samt inom teknik och tillverkning. Störst brist beräknas inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Inom tjänsteområdet och teknik och tillverkning beräknas efterfrågan på exempelvis arkitekter och högskoleingenjörer överstiga tillgången. I enskilda utbildningsgrupper beräknas stora brister inom till exempel omvårdnadsutbildade, förskolelärare och högskoleingenjörer. Gemensamt 3

4 för många av de områden där det förväntas råda brist på utbildade är att där även finns en skev fördelning mellan kvinnor och män. Tabell 1. Utbildningsgrupper med beräknad brist på tillgång 2020 Utbildningsgrupp Beräknad brist 2020 Förskolelärare Fritidspedagoger Yrkeslärare Högskoleingenjörer Barn och fritid (gymnasium) Biomedicinska analytiker Sjuksköterskor Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm 2020 En utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Den inomregionala pendlingen är den i särklass största Inpendlingen från andra län är ett viktigt tillskott för länets utveckling men den stora pendlingsströmmen sker inom länet. Den inomregionala pendlingen (bor i en kommun och arbetar i en annan) är nästan fem gånger så stor som inpendlingen från annat län. Det är mot den bakgrunden minst lika viktigt att det inomregionala trafiksystemet (pendeltåg, tunnelbana, bussar och inte minst cykelstråk) fungerar väl. Tabell 2. Förvärvsarbetande 16+ år i länet 2013 Totalt Män Kvinnor Män Kvinnor Nattbefolkning ,3% 48,7% Utpendling till annat län ,7% 39,3% Kvar av nattbefolkning ,0% 49,0% Arbetar i hemkommunen ,2% 50,8% Arbetar i annan kommun inom länet ,0% 47,0% Tillkommer från annat län ,1% 36,9% Dagbefolkning ,0% 48,0% Med nattbefolkning menas förvärvsarbetande som har sin bostad i länet Könsskillnaderna är relativt små i den inomregionala pendlingen medan männen dominerar såväl insom utpendlingen över länsgränsen. I jämförelse med 2012 är könsskillnaderna i stort sett oförändrade. 2 2 Mer utförlig redovisning av pendlingen uppdelad på kön i ett kommande Nutid & framtid 4

5 Den inomregionala pendlingen kommunala jämförelser Som redovisats ovan är den inomregionala pendlingen betydande. Nästan hälften av de förvärvsarbetande i länet har sin bostad i en kommun och arbetar i en annan. Det föreligger dock stora variationer mellan kommunerna där Solna har en dagbefolkning som är nästan två gånger så stor som nattbefolkningen, det vill säga Solna har nästan dubbelt så många arbetsplatser som antalet förvärvsarbetande som bor i kommunen även om kvoten minskat med 7 procentenheter jämfört med Det omvända gäller Salem där dagbefolkningen motsvarar knapp 40 procent av nattbefolkningen (Diagram 5). Förutom Solna är det små skillnader jämfört med Diagram 5. Kvot dagbefolkning i förhållande till nattbefolkning 2013 förvärvsarbetande 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Solna Sigtuna Stockholm Danderyd Södertälje Länet Huddinge Sundbyberg Norrtälje Sollentuna Järfälla Upplands Väsby Täby Nacka Upplands-Bro Haninge Ekerö Botkyrka Nynäshamn Lidingö Värmdö Vallentuna Nykvarn Österåker Tyresö Vaxholm Salem Värdet för länet överstiger alltid 1,0 när inpendlingen från andra län är större än utpendlingen När det gäller utpendlare i förhållande till antalet förvärvsarbetande som bor och arbetar i samma kommun så är även där skillnaderna stora mellan länets kommuner. Sundbyberg och Salem toppar med över 4 i kvot, det vill säga 80 procent av kommunens förvärvsarbetande arbetar i annan kommun. Stockholm har ett kvotvärde på 0,35 men genom sin storlek motsvarar det ändå en utpendling på över förvärvsarbetande eller knappt en fjärdedel av länets samlade utpendling (Diagram 6). 5

6 Diagram 6. Utpendling i förhållande till antalet förvärvsarbetande i den egna kommunen ,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Sundbyberg Salem Danderyd Solna Sollentuna Nykvarn Tyresö Huddinge Täby Vallentuna Botkyrka Nacka Vaxholm Upplands-Bro Lidingö Upplands Väsby Järfälla Haninge Österåker Värmdö Ekerö Nynäshamn Länet Sigtuna Södertälje Norrtälje Stockholm In- och utpendling över tid kommunala jämförelser Värmdö har passerat Nykvarn avseende den största ökningen av inpendlingen under de senaste 10 åren och båda tillsammans med Vallentuna har en ökning på över 50 procent. Vaxholm är den enda kommun där inpendlingen minskat under perioden (Diagram 7). Störst relativ ökning jämfört med 2012 finns i Norrtälje med drygt 7 procent följt av Upplands-Bro, Tyresö och Solna med cirka 5,7 procent. Jämfört med 2012 har Värmdö den största ökningen med drygt 8 procent följt av Vallentuna med en ökning på drygt 5 procent. Samtliga kommuner har ökat sin utpendling under perioden vilket ytterligare understryker en geografiskt växande arbetsmarknad för alltfler människor. Solna toppar listan över störst ökning i antalet utpendlare för perioden (Diagram 8). Solna kännetecknas av höga värden i samtliga fall, hög andel dagbefolkning, hög andel inpendling och hög andel utpendling. Jämfört med 2012 har Sundbyberg ökat med 4,8 procent följt av Södertälje 4,4 procent, Sigtuna 3,8 procent och Solna 3,7 procent. 6

7 Diagram 7. Förändring inpendling % 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% Värmdö Nykvarn Vallentuna Ekerö Salem Upplands-Bro Österåker Nacka Norrtälje Tyresö Botkyrka Huddinge Sollentuna Lidingö Danderyd Stockholm Haninge Länet Södertälje Järfälla Solna Sundbyberg Nynäshamn Sigtuna Täby Upplands Väsby Vaxholm Diagram 8. Förändring utpendling % 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Solna Sundbyberg Södertälje Sigtuna Stockholm Nacka Huddinge Vallentuna Länet Nynäshamn Sollentuna Botkyrka Upplands Väsby Haninge Värmdö Vaxholm Täby Upplands-Bro Lidingö Salem Tyresö Ekerö Norrtälje Järfälla Danderyd Nykvarn Österåker 7

8 Tabell 3. Sammanställning kommunvis förvärvsarbetande 16+ år 2013 Förvärvsarbetande Nattbefolk ning Inpendling inom länet Inpendling utom länet Utpendling inom länet Utpendling annat län Utpendling övrigt (utland) Dagbefolkn ing Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Länet Kontakt Vill du veta mer kan du kontakta: Kjell Haglund Chefsanalytiker Länsstyrelsen Stockholm Tfn Om Nutid & framtid Nutid & framtid är en serie nyhetsbrev från Länsstyrelsens analysfunktion. Syftet med serien är att öka kunskapen om förutsättningarna för regional utveckling i Stockholms län. På kan du anmäla dig för prenumeration och ladda ner samtliga nyhetsbrev. 8