StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

Transkript

1 StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, Västerås , Teresia Götlin, StatistikInfo produceras av Konsult och Service på uppdrag av Stadsledningskontoret inom ramen för avtalet om kommungemensam basstatistik.

2 Sammanfattning I Sverige var det år 2013 totalt drygt personer som pendlade från sin bostadskommun för arbete, vilket är en ökning med en halv miljon sedan år Arbetspendling är idag vanligt och inte minst i mälardalsregionen. I länen Västmanland, Stockholm, Uppsala, Örebro och Södermanland var det år 2013 närmare personer som pendlade över sin över kommungräns för sitt arbete. De personer som pendlar in till ett arbete i Västerås kan i viss mån anses som potentiella inflyttare, medan utpendlarna kan ses som potentiella utflyttare från kommunen. Infrastrukturen och förutsättningarna att snabbt och smidigt ta sig till arbete i annan kommun har betydelse för människors val att pendla eller inte. I det här Statistiska Info:t redovisas omfattningen och utvecklingen av den arbetspendling som sker till och från Västerås. Det är endast pendling förknippad med arbete, det vill säga arbetspendling, som redovisas i statistiken. Pendlare definieras därmed som förvärvsarbetande vars arbetsställe är registrerat i en annan kommun än bostaden. Det innebär att de som bor utanför Västerås kommun och som studerar på Mälardalens högskola i Västerås eller på någon av stadens gymnasieskolor, inte ingår i redovisningen. Utpendlare 2013 Inpendlare 2013 Antal Andel Utpendlare varav män % varav kvinnor % Pendlar till... Stockholms län % Västmanlands län % Övriga Sverige % utomlands % Största utpendlingskommun Stockholm % Vanligaste åldersgruppen år % Vanligaste näringsgren Tillverkning och utvinning % Vanligaste utbildningsnivå Eftergymnasial utbildning % Antal Andel Inpendlare varav män % varav kvinnor % Pendlar från... Västmanlands län % Övriga Sverige % Största inpendlingskommun Hallstahammar % Vanligaste åldersgruppen år % Vanligaste näringsgren Tillverkning och utvinning % Vanligaste utbildningsnivå Gymnasial utbildning % 2

3 Definitioner Förvärvsarbetande = Enligt RAMS räknas en person som förvärvsarbetande om de genomfört i genomsnitt minst en timmes arbete per vecka under november månad Utpendlare = Person som är bosatt i Västerås kommun, men som förvärvsarbetar i en annan kommun Inpendlare = Person som har sin arbetsplats i Västerås kommun, men som är bosatt i en annan kommun Pendlingsnetto = Antal inpendlare minus antal utpendlare Inpendlare 2011 Pendlingens omfattning och utveckling Antalet arbetspendlare har ökat de senaste decennierna. Vissa enskilda år har det varit upprespektive nedgångar i pendlingen men trenden är uppåtgående för åren Inpendlingen har stigit varje år sedan år Utpendlingen har ökat sedan 1996, med undantag för år Ökningen av utpendlare dock inte lika stor som ökningen av inpendlare, vilket ger Västerås ett ökande pendlingsnetto sedan år Totalt hade Västerås fler inpendlare än utpendlare år Antalet personer som arbetspendlade till Västerås var medan arbetspendlade i motsatt riktning. Figur 1 Pendling till och från Västerås samt pendlingsnetto, år Antal personer Pendlingsnetto Antal inpendlare Antal utpendlare År År 2013 minskade andelen utpendlare något bland förvärvsarbetande västeråsarna. Sedan år 2007 har andelen legat runt 16 procent, med små variationer mellan åren. I ett längre tidsperspektiv har dock arbetspendlingens betydelse för västeråsarnas förvärvsarbete ökat. År 1985 var det 6,9 procent av de förvärvsarbetande västeråsarna som pendlade till arbete i annan kommun, medan motsvarande siffra under de senaste tio åren 3

4 legat på 14 procent eller mer. Andelen har ökat med drygt 9 procentenheter under perioden Figur 2 Andel utpendlare bland de förvärvsarbetande västeråsarna, 1985, 1990, 1995, Andel (%) År För att få en uppfattning om de data som presenterats kan det underlätta att jämföra data med andra kommuners data. Det urval av kommuner som gjorts baseras på likheten med Västerås avseende antalet invånare och geografisk placering. Uppsala och Eskilstuna skiljer sig något från Västerås sett till invånarantalet, men de två städernas geografiska förhållande till Stockholm gör ändå att en jämförelse kan vara befogad. Uppsala ligger närmare Stockholm än Västerås (cirka 7 mil respektive 11,5 mil) och med tåg till Stockholms central tar det cirka 15 minuter fortare från Uppsala till Stockholms central än från Västerås till Stockholms central. Örebro, Norrköping och Linköping har snarlika invånarantal som Västerås, men ligger å andra sidan längre från Stockholm. Jämförs andelen utpendlare så är andelen störst i Uppsala, vilket eventuellt kan förklaras med närheten till Stockholm i jämförelse med övriga kommuner i urvalet. Andelen utpendlare i Västerås ligger i nivå med andelen utpendlare i Eskilstuna, Linköping och Örebro. Norrköping har en något större andel utpendlare. Jämför man andelen inpendlare mellan kommunerna ligger Västerås i nivå med Uppsala och Norrköping. Linköping har störst andel inpendlare vilket kan bero på att en så stor stad som Norrköping ligger förhållandevis nära samt att Östergötland som län har många fler tätorter än övriga län för städerna i urvalet. Östergötland hade år tätorter och totaltbefolkningen var närmare , att jämföra med Uppsala län, vilket ligger närmast Östergötlands siffror, som år 2010 hade 68 tätorter och en totalbefolkning på invånare. Eskilstuna har minst andel inpendlare vilket kan antas bero på att det i jämförelse med de andra kommunerna har en mindre arbetsmarknad. 4

5 Figur 3 Andel utpendlare bland kommunens förvärvsarbetande, jämförelse mellan några större kommuner, år 2013 Kommun Andel utpendlare år 2013 år 2008 år 2003 år 1998 Förändring mellan år Förändring mellan år Förändring mellan år Uppsala 22% 23% 21% 22% -1,1% 1,4% 0,4% Eskilstuna 17% 16% 14% 11% 1,5% 2,8% 5,7% Linköping 15% 15% 13% 13% 0,2% 2,6% 2,7% Norrköping 19% 18% 15% 13% 0,6% 3,3% 6,1% Örebro 16% 16% 14% 14% 0,8% 2,1% 1,9% Västerås 16% 16% 14% 12% -0,2% 2,2% 4,3% Kommun Andel inpendlare år 2013 år 2008 år 2003 år 1998 Förändring mellan år Förändring mellan år Förändring mellan år Uppsala 20% 20% 19% 14% 0,8% 1,4% 6,1% Eskilstuna 15% 15% 14% 12% 0,6% 1,5% 3,6% Linköping 23% 22% 21% 19% 0,7% 2,5% 4,5% Norrköping 20% 19% 17% 16% 0,9% 2,1% 3,1% Örebro 22% 23% 21% 20% -0,3% 1,1% 2,5% Västerås 20% 18% 17% 18% 1,9% 3,1% 2,7% Det finns ett negativt samband mellan människors pendlingsbenägenhet och pendlingens restid. Det innebär ju längre pendlingstid desto färre är villiga att pendla. Följaktligen är infrastrukturen och snabb kommunikation av stor vikt för människors val att pendla. Figur 4 Relationen mellan pendlingsbenägenhet och pendlingens restid Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping 5

6 Varifrån och vart pendlingen sker I figur 4 visas in- och utpendlingsströmmarna till och från Västerås år Totalt var det nästan personer som både bodde och arbetade i Västerås år Drygt västeråsare pendlade till ett arbete utanför kommunen, varav 34 procent pendlade till kommun i Stockholms län och 27 procent pendlade till kommun inom Västmanlands län. Totalt var det cirka 84 procent av pendlarna som åkte till en kommun i Västmanland, Stockholms Uppsala eller Södermanlands län. Förutom de som både bor och arbetar i Västerås, var det ytterligare cirka personer som hade sin arbetsplats i Västerås. Störst andel inpendlare, 54 procent, kom från Västmanlands län. Totalt kom 86 procent av inpendlarna från Västmanlands, Uppsalas, Stockholms eller Södermanlands län. Figur 4 In- och utpendling till och från Västerås kommun, år 2013 Sveriges län, Västmanlands län Vanligaste pendlingslänen Västerås kommun Grundkarta: SCB 6

7 År 2013 hade närmare personer sin arbetsplats i Västerås. Cirka var femte av de som har sin arbetsplats i Västerås pendlar till Västerås för sitt arbete. Bland de som pendlade till Västerås bodde något fler i länet, cirka personer, jämfört med antalet inpendlare bosatta utanför länsgränsen som var drygt personer. Det län, bortsett från Västmanlands län, som störst andel inpendlare kom från var Uppsala län då cirka var åttonde inpendlare kom därifrån. Från Stockholms län, liksom Södermanlands län, kommer tio procent av de som pendlar till Västerås. Figur 5 Förvärvsarbetande inpendlare efter bostadens belägenhet, län, år % 11% Västmanlands län exkl. Västerås Uppsala län 10% Stockholms län 10% 12% 54% Södermanlands län Örebro län Övriga Sverige/Utomlands Totalt förvärvsarbetade västeråsare år 2013, av vilka drygt 84 procent bodde och arbetade i Västerås. Av de förvärvsarbetande i Västerås var det följaktligen 16 procent som pendlar till sitt arbete i annan kommun. Störst andel av utpendlarna, 34 procent, har sitt arbete i Stockholms län. En stor andel, 27 procent, pendlade inom Västmanlands län. Figur 6 Förvärvsarbetande västeråsare efter var de har sin arbetsplats, år % 13% 27% Västmanlands län exkl. Västerås Stockholms län 11% Uppsala län Södermanlands län 12% Örebro län 34% Övriga Sverige/Utomlands 7

8 VÄSTERÅS STAD Till vilka kommuner pendlar västeråsarna? Den relativa närheten till Stockholm med dess större arbetsmarknad, gör att Stockholm län är det största utpendlingslänet och Stockholms kommun är den största utpendlingskommunen. År 2013 arbetspendlade västeråsare till ett arbete i Stockholms län varav 2218 (61 %) arbetade i Stockholms kommun. Av utpendlarna totalt var det cirka en tredjedel som utpendlade till Stockholms län och var fjärde pendlade till Stockholms kommun. Figur 7 Utpendlingen från Västerås till Stockholms län respektive Stockholms kommun, år Antal personer Utpendling Stockholms län År Utpendling Stockholms kommun 8

9 Topp fem när det gäller utpendlingskommuner för västeråsare är i fallande ordning Stockholm, Eskilstuna, Hallstahammar, Enköping och Köping. Det är en förändring sedan år 2012 då Sala kom på en femte plats, vilken år 2013 istället innehas av Köping. Utpendlingens andel till dessa kommuner fördelas så att 21 procent pendlade till Stockholm, 10 procent till Eskilstuna, 8 procent till Hallstahammar, 7 procent till Enköping och 5 procent till Köping. Skillnaden är dock hårfin mellan Köpings femteplats med andelen 5,5 procent av utpendlarna och Sala sjätteplats med andelen 5,3 procent av utpendlarna. I nedanstående figur visas utpendlingen från Västerås till grannkommunerna sett över tid. Figur 8 Utpendling från Västerås till grannkommunerna, år Antal personer Eskilstuna Hallstahammar Sala Enköping Köping Surahammar År 9

10 Från vilka kommuner kommer inpendlarna? När det gäller vilka kommuner inpendlarna till Västerås kommer ifrån ligger fyra av de fem största inpendlingskommunerna i Västmanlands län. Totalt kom 54 procent av inpendlarna från Västmanlands län. De fem vanligaste inpendlingskommunerna var i fallande ordning Hallstahammar, Sala, Surahammar, Eskilstuna och Köping. Av all inpendling till Västerås år 2013 kom totalt 60 procent från grannkommunerna Hallstahammar, Sala, Surahammar, Eskilstuna, Köping och Enköping och Kungsör. Inpendlingen från grannkommunerna har ökat i jämförelse med år Störst inpendling har Västerås från Hallstahammar, som personer pendlade från. Det motsvarade ungefär närmare 16 procent av inpendlarna. Hallstahammar har en stor andel av sin förvärvsarbetande nattbefolkning som arbetspendlar sett ur ett nationellt perspektiv. I Sveriges kommuner och landstings rapport Pendling till och från arbetet hade Hallstahammar år 2011 den näst största andelen utpendlare, av sin förvärvsarbetande nattbefolkning, i riket. Figur 9 Inpendling till Västerås från grannkommunerna, år Antal personer Hallstahammar Sala Surahammar Eskilstuna Köping Enköping År 10

11 Pendlingsnettot gentemot Stockholms kommun är negativt då inpendlingen av stockholmare till Västerås år 2013 var 716 personer att jämföra med de personer som pendlade från Västerås till Stockholm. Av inpendlarna totalt sett kom 5 procent från Stockholms kommun och 10 procent från Stockholms län. Figur 10 Inpendlingen till Västerås från Stockholms län respektive Stockholms kommun, år Stockholms kommun Stockholms län 11

12 Vilka är det som pendlar? Det var fler män än kvinnor både bland utpendlarna och bland inpendlarna. Av utpendlarna var 62 procent män och 38 procent kvinnor. Ungefär samma fördelning fanns bland inpendlarna där 60 procent var män och 40 procent kvinnor. Nästan hälften av både ut- och inpendlarna återfanns i åldersintervallet år. Det vanligaste åldersintervallet för utpendlande kvinnor var år, och för inpendlande kvinnor år. För utpendlande män återfanns flest i ålderintervallet år och för inpendlande män år. Figur 11 Utpendlarna från Västerås efter kön och ålder, år år år år år år år år 65- år Män Kvinnor Figur 12 Inpendlarna från Västerås efter kön och ålder, år år år år år år år år 65- år Män Kvinnor 12

13 Branscher De branscher som var störst bland de som både bor och arbetar i Västerås är vård och omsorg, följt av tillverkning och utvinning och därefter företagstjänster. Bland både utpendlare och inpendlare var däremot tillverkning och utvinning den största branschen. De därefter största branscherna för utpendlarna var handel följt av företagstjänster medan bland branscherna för inpendlarna var vård och omsorg och därefter företagstjänster. Vad gäller branschtillhörigheten skiljer det inte så mycket i jämförelse med år Den enda förändring som skett sedan dess är att en större andel av de som bor och arbetar i Västerås återfanns inom företagstjänster än inom handel, som år 2012 var den tredje största branschen men som år 2013 var den fjärde största branschen. Figur 13 Branschtillhörighet för inpendlare, utpendlare samt de som både bor och arbetar i kommunen, Västerås år 2013 Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i V-ås Tillverkning och utvinning Vård och omsorg Företagstjänster Handel Byggverksamhet Utbildning Civila myndigheter och försvaret Transport Information och kommunikation Personliga och kulturella tjänster Hotell och restauranger Energi och miljö Fastighetsverksamhet Kreditinstitut och försäkringsbolag Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänd bransch

14 Utbildning Vanligaste utbildningsnivån för både in- och utpendlarna och den som bor och arbetar i Västerås var gymnasial utbildning. Bland inpendlarna och de som bor och arbetar i Västerås ser fördelningen av utbildningsnivå förhållandevis lika ut. Bland utpendlarna däremot hade en något högre andel eftergymnasiala utbildningar och följaktligen en något lägre andel förgymnasial eller gymnasial utbildning i jämförelse med de som bor och arbetar i Västerås eller pendlar till Västerås. Pendlingsnettot var endast negativt för Västerås för utbildningsnivån eftergymnasial utbildning om minst tre år. Figur 14 Utbildningsnivå för inpendlare, utpendlare samt de som både bor och arbetar i kommunen, Västerås år 2013 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial mindre än 3 år Eftergymnasial minst 3 år Uppgift saknas Bor och arbetar i V-ås Inpendlare Utpendlare 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Det negativa pendlingsnettot för gruppen med eftergymnasial utbildning om minst tre år Västerås har dock minskat markant sedan år 2011, då 276 fler utpendlade från Västerås än inpendlade till Västerås med den utbildningsnivån att jämföra med år 2013 då 20 fler utpendlade från Västerås än inpendlade till Västerås med den utbildningsnivån. Figur 14 Pendlingsnetto per utbildningsnivå, år 2013 Andel (%) År 2012 År 2013 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial mindre än 3 år Eftergymnasial minst 3 år

15 Bilaga. Pendling Tabell 8 Inpendling, utpendling och nettopendling, Västerås år År Antal inpendlare Antal utpendlare Pendlingsnetto ) Pendlingsnetto = Antal inpendlare minus antal utpendlare 15

16 Tabell 9 De största utpendlingskommunerna och utpendlingslänen för arbetspendlande västeråsare, år 2013 Utpendling från Västerås till Män Antal Kvinnor Båda könen Kommun Stockholm Eskilstuna Hallstahammar Enköping Köping Sala Surahammar Solna Uppsala Örebro Fagersta Göteborg Arboga Sigtuna Sundbyberg Järfälla Sollentuna Ludvika Malmö Övriga Län Stockholms län Västmanlands län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Övriga Totalt varav till utlandet

17 Tabell 10 De största inpendlingskommunerna och inpendlingslänen för personer som arbetspendlar till Västerås, år 2013 Inpendling till Västerås från Män Antal Kvinnor Båda könen Kommun Hallstahammar Sala Surahammar Eskilstuna Köping Enköping Stockholm Uppsala Örebro Arboga Fagersta Kungsör Heby Skinnskatteberg Håbo Göteborg Strängnäs Avesta Norberg Linköping Övriga kommuner Län Västmanlands län Uppsala län Stockholms län Södermanlands län Örebro län Övriga län Totalt

18 Tabell 11 In- och utpendlare (16- år) efter kön och ålder, Västerås år 2013 Antal Utpendlare Inpendlare Bor och arbetar i Västerås Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt år år år år år år år år Totalt Andel (%) Utpendlare Inpendlare Bor och arbetar i Västerås Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt: Män Kvinnor Totalt år 1% 2% 2% 1% 2% 2% 2% 2% 2% år 9% 11% 10% 9% 10% 9% 9% 9% 9% år 22% 25% 23% 20% 21% 20% 21% 19% 20% år 24% 24% 24% 23% 24% 23% 23% 24% 23% år 24% 22% 24% 25% 24% 24% 24% 25% 24% år 9% 8% 9% 10% 10% 10% 9% 10% 10% år 7% 6% 6% 9% 8% 8% 8% 8% 8% 65- år 4% 2% 3% 4% 2% 3% 5% 3% 4% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 18

19 Tabell 12 In- och utpendlare samt de som bor och arbetar i kommunen (16- år) efter i vilken näringsgren de arbetar, Västerås år 2013 Näringsgren Bor och arbetar i Västerås Antal Andel (%) Utpendlare Inpendlare Bor och arbetar i Västerås Utpendlare Inpendlare Jordbruk, skogsbruk och fiske ,87% 0,7% 0,5% Tillverkning och utvinning ,53% 15,2% 17,6% Energi och miljö ,26% 1,3% 1,5% Byggverksamhet ,19% 6,5% 8,9% Handel ,85% 13,5% 13,3% Transport ,16% 5,2% 6,3% Hotell och restauranger ,00% 3,0% 1,6% Information och kommunikation ,55% 6,0% 4,1% Kreditinstitut och försäkringsbolag ,95% 2,6% 1,2% Fastighetsverksamhet ,54% 1,3% 1,4% Företagstjänster ,89% 12,7% 13,3% Civila myndigheter och försvaret ,87% 9,9% 6,4% Utbildning ,45% 7,1% 6,7% Vård och omsorg ,42% 10,9% 13,7% Personliga och kulturella tjänster ,73% 4,0% 3,5% Okänd bransch ,71% 0,3% 0,2% Samtliga näringsgrenar % 100,0% 100% Källor: Statistiska centralbyrån (SCB), Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) Sveriges kommuner och landsting, Pendling till och från arbetet Internationella handelshögskolan i Jönköping, Framtidens Götaland 19