Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Transkript

1 Nyhetsbrev Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att många väljer att pendla till en kommun är också ett mått på en attraktiv arbetsmarknad. Under 214 pendlade drygt en och en halv miljon människor över kommungränsen, för att ta sig från bostaden till arbetet. Det är en ökning med en halv miljon sedan Arbetspendling är vanligt, inte minst i Mälardalsregionen där nära 7 personer i länen Västmanland, Stockholm, Uppsala, Örebro och Södermanland pendlade över kommungränsen till sitt arbete under 214. Pendlingens omfattning och utveckling Sedan 212 har andelen av Eskilstunas förvärvsarbetande befolkning som arbetar i en annan kommun legat stabilt på 17 procent. Det är i nivå med Örebro och Västerås. Sett i ett längre tidsperspektiv har arbetspendlingens betydelse för Eskilstunas förvärvsarbete ökat. År 1997 pendlade 1 procent av de förvärvsarbetande eskilstunaborna till ett arbete i en annan kommun. År 214 hade den siffran stigit med 6,8 procentenheter. De senaste åren har trenden också varit att differensen mellan antal utpendlare och inpendlare ökat. Det beror inte på att inpendlingen minskar, utan snarare på att utpendlingen ökat i snabbare takt än inpendlingen. Sedan slutet av 199-talet har antalet utpendlare från kommunen varit fler än inpendlare. 214 hade Eskilstuna ett pendlingsnetto, det vill säga inpendling minus utpendling, på cirka -9 personer. Tabell 1. Utpendling från Eskilstuna Andel utpendlare år 1997 år 24 år 29 år 214 Uppsala 21% 22% 23% 22% 1,6%,8% -,6% Eskilstuna 1% 15% 16% 17% 6,8% 2,7% 1,% Linköping 11% 14% 15% 15% 3,5% 1,1%,1% Norrköping 12% 16% 19% 2% 8,1% 3,5%,6% Örebro 14% 15% 16% 17% 2,9% 2,3% 1,1% Västerås 11% 14% 16% 17% 5,8% 2,3%,4% FAKTA Förvärvsarbetande: Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, en person som i genomsnitt genomfört minst en timmes arbete per vecka under november månad. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Inpendlare: En person som har sin arbetsplats i Eskilstuna kommun, men är bosatt i en annan kommun. Pendlingsnetto: Antal inpendlare minus antal utpendlare. Temaen bygger på statistik fram till 214. Detta eftersom 214 är det senaste år som finns tillgängligt hos SCB.

2 Jämfört med andra kommuner, som har liknande storlek och geografisk placering i förhållande till Stockholm, är andelen inpendlare låg bland dem som förvärvsarbetar i Eskilstuna. Ungefär 15 procent av dem som arbetar i Eskilstuna bor i en annan kommun. En förklaring kan vara att Eskilstuna har relativt små orter utanför kommungränsen jämfört med exempelvis Linköping där Norrköping ligger förhållandevis nära. Östergötlands län har också fler tätorter än övriga län som återfinns i det här materialet. Tabell 2. Inpendling till Eskilstuna Andel inpendlare år 1997 år 24 år 29 år 214 Uppsala 13% 18% 19% 2% 7,4% 2,% 1,5% Eskilstuna 1% 14% 15% 15% 4,8% 1,3%,4% Linköping 18% 23% 25% 26% 7,7% 3,2% 1,% Norrköping 16% 18% 19% 2% 3,7% 1,9%,6% Örebro 17% 23% 25% 24% 7,3%,8% -,4% Västerås 17% 18% 2% 21% 4,1% 2,7% 1,4% Foto: Sörmlandstrafiken

3 Varifrån och vart pendlingen sker Utpendlingen från Eskilstuna går till samtliga av Sveriges 21 län. De flesta väljer dock att arbeta i närområdet och 85 procent av utpendlarna arbetar i någon kommun i Stockholms län, Västmanland eller en annan kommun i Södermanland. Störst är pendlingen till Stockholms län. Cirka 35 procent pendlade till en kommun i Stockholms län, 27 procent till en kommun inom Västmanlands län och 24 procent till en annan kommun inom Södermanlands län under 214, se diagram 1. Efter Södermanland är hoppet ganska stort till det efterföljande länet Örebro dit 4 procent av eskilstunaborna pendlade. Även inpendlingen sker från samtliga län i Sverige. De län som flest eskilstunabor väljer att pendla till är också de län varifrån flest inpendlare kommer. Stockholm är ett undantag eftersom fler pendlar från Eskilstuna till Stockholm än tvärt om. Det är också vanligare att pendla från en mindre kommun i Södermanland till Eskilstuna än det är att pendla från Eskilstuna till en mindre kommun inom länet, se diagram 1. Diagram 1. Pendling till och från Eskilstuna efter län 214 Utpendling Inpendling

4 Infrastrukturen och förutsättningarna att snabbt och smidigt ta sig till arbetet i en annan kommun, har betydelse för människors val att pendla eller inte. Det finns ett negativt samband mellan människors pendlingsbenägenhet och pendlingens restid. Ju längre pendlingstid, desto färre som är villiga att pendla. Stockholms län har en stor arbetsmarknad och ligger relativt nära Eskilstuna, det är också det län till vilket flest eskilstuna bor väljer att pendla. År 214 arbetspendlade 2 6 personer från Eskilstuna till ett arbete i Stockholms län, varav 1 3 (5 procent) arbetade i Stockholms kommun. Av totala andelen utpendlare var det drygt en tredjedel som pendlade till Stockholms län och var fjärde pendlade till Stockholms kommun. Pendlingsnettot gentemot Stockholm är negativt. Inpendlingen från Stockholms kommun till Eskilstuna var 47 personer under 214, jämfört med de drygt 1 3 personer som pendlade från Eskilstuna till Stockholm. Av den totala inpendlingen kom 7 procent från Stockholms kommun och 15 procent från Stockholms län. Topp fem vad gäller utpendlingskommuner för eskilstunaborna är i fallande ordning: Stockholm (18 procent), Västerås (16 procent), Strängnäs (13 procent), Södertälje (6 procent) och Flen (4 procent). Fram till 1998 var Västerås den vanligaste utpendlingsorten, men efter det har pendling till Stockholm blivit vanligare, se diagram 2. En bidragande faktor till det är Svealandsbanan som öppnades för trafik i juni Den nya tågstäckningen innebar kortare restid och fler avgångar att välja mellan. Restiden med tåg mellan Eskilstuna och Stockholm minskade från cirka en timme och 4 minuter till cirka en timme. Diagram 2. Utpendling från Eskilstuna till de vanligaste kommunerna, år Stockholm Västerås Strängnäs Södertälje Flen

5 De fem kommunerna med störst inpendling till Eskilstuna under 214 var: Strängnäs (2 procent), Västerås (16 procent), Flen och Kungsör (8 procent) samt Stockholm (7 procent). Dessa kommuner utgjorde nästan 6 procent av Eskilstuna kommuns totala inpendling. Precis som för pendlingen i stort verkar geografiskt läge och infrastruktur ha stor betydelse för Eskilstunas inpendling. Från Strängnäs kan du resa till Eskilstuna via både järnväg och motorväg. Mellan 25 och 26 ökade inpendlingen till Eskilstuna från Strängnäs med 14 procent. En del av ökningen kan troligen förklaras med att sista delen av E2, förbi Strängnäs, byggdes ut 24. Inpendlingen från Västerås har ökat stadigt och har mer än fördubblats de senaste tio åren. Diagram 3. Inpendling till Eskilstuna från de vanligaste kommunerna år Strängnäs Västerås Flen Kungsör Stockholm Foto: Göran Jonsson

6 Vem är det som pendlar? Könsfördelningen bland dem som både bor och arbetar i Eskilstuna är ungefär hälften kvinnor, hälften män. Bland pendlarna är däremot männen fler. Under 214 var 64 procent av utpendlarna män och 36 procent kvinnor. Inpendlingen kan däremot räknas som jämställd då 54 procent av pendlarena var män och 46 procent kvinnor. Nära hälften av både ut- och inpendlarna återfanns i åldersintervallet år. Generellt sett är utpendlarna något yngre än inpendlarna. Diagram 4. Inpendlare, utpendlare Eskilstuna kommun efter ålder år Utpendlare Inpendlare Bland dem som både bor och arbetar i Eskilstuna var de största branscherna under 214 vård och omsorg (21 procent), tillverknings- och utvinningsindustrin (14 procent) samt utbildning (12 procent). Bland utpendlande eskilstunabor var däremot tillverkning och utvinning den största branschen (16 procent) följt av handel (15 procent) och företagstjänster (13 procent), där bland annat bemanningsföretag ingår. Inpendlarna till kommunen arbetade främst inom vård och omsorg (19 procent) samt tillverkning och utvinning (15 procent). Andelen med högre utbildning är större bland in- och utpendlarna än bland dem som både bor och arbetar i kommunen. Högst utbildningsnivå har de som pendlar till Eskilstuna. Av dem som pendlar hit har ungefär hälften en eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer. Motsvarande andel för utpendlarna är 42 procent och för dem som bor och arbetar i Eskilstuna ligger siffran på 2 procent. Att pendlarna har en högre utbildningsnivå återspeglas också i vilka yrken de väljer. Störst andel, 46 procent, av inpendlarna har ett yrke som kräver minst högskolekompetens enligt definitionen i SCB:s yrkesregister. Av utpendlarna har 39 procent ett yrke som kräver minst högskolekompetens och för dem som bor och arbetar i Eskilstuna ligger siffran på 3 procent.

7 Diagram 5. Pnpendlare, utpendlare samt de som bor och arbetar i Eskiltuna efter yrke år 214 Utpendlare Bor och arbetar i Eskilstuna Inpendlare Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande Service-, omsorgs- och försäljningsyrken Yrken inom byggverksamhet och tillverkning Yrken inom administration och kundtjänst Yrken inom maskinell tillverkning och transport m.m. Chefsyrken Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion Yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske, 1, 2, 3, 4,, Yrkesregistret Tågpendlingen Hur de senaste årens tågförseningar har påverkat pendlingen i Eskilstuna är svårt att bedöma. Vi hör ofta att tågpendlingen blivit besvärlig och att tidtabellerna är opålitliga. Trots det syns ingen minskning i antalet pendlare. Däremot kanske vi gått minste om ytterligare en ökning. Just nu pågår en satsning på förbättrad regionaltågstrafik som kollektivtrafikansvariga i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län gemensamt kommit överens om. Satsningen innefattar bland annat en utökning av trafikutbudet genom investering i nya tåg mellan regionerna. Planen är att utökningen ska ske successivt med start i december 216. Förhoppningen är att en utbyggnad av trafiken kommer leda till att pendlingen ökar ytterligare i regionen och Eskilstuna. Trafik publicerar den officiella statistiken för persontågens punktlighet. De har tagit fram ett mått som mäter hur stor andel av tågen som nått sin slutstation inom fem minuter efter ankomsttiden enligt tidtabell. I statistiken ingår också de tåg som ställts in. Under 215 ankom 91,2 procent av persontågen i riket högst 5 minuter efter tidtabellen, (91,3 procent under 214). Den senaste statistiken från Trafikverket, avseende juli månad, visar att andelen tåg som ankom i tid (inom 5 min) till Eskilstuna var 93,8 procent. Generellt sett kommer alltså de flesta tågen i tid, men vissa sträckor är mer drabbade än andra. Två exempel, som kan ha haft inverkan på tågtrafiken till och från Eskilstuna under de senaste åren, är avstängningen av Gamla Årstabron i Stockholm under april till augusti 215 samt branden i Västmanland i augusti 214.