2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

Transkript

1 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år I detta faktablad redovisas utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad fram till och med år Under år 2011 fortsatte återhämtningen på arbetsmarknaden efter den kraftiga sysselsättningsminskningen under finanskrisen år Därmed var antalet sysselsatta nästan i nivå med år Sysselsättningsutveckling Under år 2011 ökade antalet sysselsatta med drygt personer eller 3,0 procent 2. Det totala antalet sysselsatta uppgick till omkring personer (diagram 1). Tillsammans med sysselsättningsökningen under år 2010 på drygt personer innebar detta att nästan hela sysselsättningsnedgången år 2009 kunde hämtas igen, så när som på 375 sysselsatta. Sysselsättningen minskade med c:a år Diagram 1 Antal sysselsatta med arbetsplats i Eskilstuna år Först i december påföljande år publicerar SCB tillförlitlig statistik över sysselsättningsutvecklingen. 2 Antalet sysselsatta år 2011 har till en del påverkats av omläggningar i statistiken. De innebär att fler personer än tidigare som är 65 år eller äldre räknas som sysselsatta. Av sysselsättningsökningen år 2011 på drygt personer avsåg 20 procent personer som var 65 år eller äldre. Har du frågor som rör analysen kontakta analytiker Bo Wictorin Eskilstuna kommun, näringsliv Tel: , e-post: bo.wictorin@eskilstuna.se eskilstuna.se/analysen

2 När det gäller sysselsättningsstatistiken så är inte antal sysselsatta liktydigt med att alla är heltidssysselsatta. I Eskilstuna var 76 procent heltidssysselsatta (arbetade minst 35 timmar per vecka) år 2010, medan fyra procent arbetade mindre än halvtid. Andelen heltidssysselsatta män respektive kvinnor var 88 respektive 64 procent. Andelarna är i nivå med riket och har förändrats marginellt i förhållande till de närmast föregående åren. Företagstjänster är, liksom föregående år, den bransch som svarar för den största ökningen av antalet sysselsatta (diagram 2). Sysselsättningsökningen inom företagstjänster var omkring 700 personer och motsvarar nästan 60 procent av den totala sysselsättningsökningen i kommunen. Betydande ökningar av antalet sysselsatta har också skett inom vård & omsorg, bygg samt offentlig förvaltning. Den förhållandevis kraftiga ökningen, i relativa tal en ökning med 20 procent, inom jord- & skogsbruk är sannolikt starkt påverkad av att fler personer än tidigare, som är 65 år och äldre, räknas som sysselsatta i 2011 års statistik. Inom industrin ökade antalet sysselsatta med måttliga 100 personer, vilket är en ökning i samma storleksordning som år Det kan jämföras med sysselsättningsminskningen inom industrin år 2009 på omkring personer. En bidragande orsak till sysselsättningsminskningen inom industrin, och sysselsättningsökningen inom företagstjänster, är den trendmässiga överflyttningen av jobb från industrin till bemanningsföretag. I synnerhet större industriföretag har i en högre utsträckning under senare år valt att hyra personal istället för att anställa. Diagram 2 Förändring av antal sysselsatta per bransch i Eskilstuna under år (6)

3 Sedan slutet av talet och fram till och med år 2007 ökade antalet sysselsatta i en snabbare takt i Eskilstuna än i flertalet jämförelsekommuner (diagram 3). Nedgången under 2009 blev dock väsentligt kraftigare i Eskilstuna, vilket huvudsakligen förklaras av Eskilstunas höga beroende av den tunga fordonsindustrin. Diagram 3 Sysselsättningsutveckling för dem med arbetsplats i respektive kommun i Eskilstuna och jämförelsekommuner år , index: 1997=100 Den sysselsättningsökning som skedde under år 2010 och 2011 i Eskilstuna var något snabbare än i riket som helhet (6 respektive 5 %). Sysselsättningen ökade i ungefär samma takt i övriga jämförelsekommuner, med undantag av Borås, som ökade med åtta procent, och Gävle, som endast ökade med två procent. Utvecklingen av andel sysselsatta och arbetslöshet Det ökade antalet sysselsatta under år 2011 innebar att andelen sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) ökade från 72 till 73 procent (diagram 4). Samtidigt ökade antalet personer i åldern år med 570 personer. En förutsättning för att andelen sysselsatta ökade var med andra ord att antalet sysselsatta ökade i en snabbare takt än antalet personer i den arbetsföra befolkningen, vilket år 2011 motsvarar en sysselsättningsökning som var högre än drygt 400 personer (72 % * 570). Sedan slutet av talet har Eskilstuna haft ett stadigt växande antal invånare i arbetsför ålder. I genomsnitt har antalet åringar ökat med omkring 400 per år sedan år För att full sysselsättning skall anses råda brukar man anse att andelen sysselsatta borde vara strax över 80 procent. För att nå en sådan hög andel hade fordrats att antalet sysselsatta i Eskilstuna ökat med ytterligare personer än vad som var fallet år Det motsvarar en sysselsättningsökning på omkring 6,5 procent utöver nivån år (6)

4 Diagram 4 Andel sysselsatta år med bostad i kommunen år I förhållande till jämförelsekommunerna och riket totalt har andelen sysselsatta i Eskilstuna trendmässigt ökat starkt under talet (diagram 5). Sysselsättningsminskningen under år 2009 innebar dock att förvärvsfrekvensen i Eskilstuna återigen blev klart lägre än i övriga jämförelsekommuner eller i riket som helhet. År 2011 var andelen sysselsatta, trots ökningen, fortfarande lägre i Eskilstuna än i riket eller i flertalet jämförelsekommuner. Endast Linköping, där andelen starkt påverkas av det stora antalet studenter, är andelen sysselsatta något lägre. Diagram 5 Andel sysselsatta år i Eskilstuna och jämförelsekommuner år 1997, 2009, 2010 och (6)

5 Rangordningen mellan kommunerna efter andel sysselsatta har förändrats mycket lite sedan slutet av talet. Exempelvis Borås, som hade högst andel sysselsatta av jämförelsekommunerna år 2011, hade även den högsta andelen år På motsvarande sätt har Eskilstuna, med undantag av Linköping, haft den lägsta andelen sysselsatta både i början och i slutet av perioden. Mycket tyder på att den ökning som skett av antalet sysselsatta under år 2010 och 2011 bromsats upp under år I dagsläget har vi emellertid inte tillgång till säkra uppgifter över antalet sysselsatta för år Däremot finns uppgifter som visar att antalet arbetslösa har planat ut under de tre första kvartalen år 2012, efter att ha minskat under större delen av de två föregående åren (diagram 6). Antalet arbetslösa (öppet + i program) tredje kvartalet år 2012 var Det är dubbelt så många som under perioden strax före finanskrisen. Diagram 6 Antal arbetslösa år (öppet + i program) i Eskilstuna per kvartal år 1997 kv 3 år Källa: Eskilstuna kommun/tillväxtverket (raps)/scb Som andel av den arbetsföra befolkningen (20-64 år) uppgick arbetslösheten till 10,9 procent under tredje kvartalet år För män var motsvarande andel 11,6 procent och för kvinnor 10,1 procent. Arbetslösheten i Eskilstuna hör därmed fortfarande till en av de högsta i landet. Det är framförallt bland männen som andelen arbetslösa är påtagligt högre i förhållande till jämförelsekommunerna (diagram 7). Även bland kvinnorna är dock andelen högre i Eskilstuna. 5(6)

6 Utmärkande för Eskilstuna är också att skillnaderna mellan män och kvinnor är större än i jämförelsekommunerna eller riket. Skillnaden motsvarar 1,6 procentenheter, och är en minskning i jämförelse med tredje kvartalet år I övriga jämförelsekommuner varierar skillnaden mellan män och kvinnor med mellan 0,4 och 1,1 procentenheter. I samtliga kommuner är dock andelen arbetslösa män högre. Diagram 7 Andel arbetslösa män och kvinnor år (öppet + åtgärder) i Eskilstuna och jämförelsekommuner tredje kvartalet år Källa: Eskilstuna kommun/tillväxtverket (raps)/scb Bland rikets samtliga kommuner hör Eskilstuna och Gävle till de tio kommuner med den högsta arbetslösheten. I likhet med Eskilstuna och Gävle finns ytterligare ett antal industrikommuner med bland dem med högst arbetslöshet, som exempelvis Trollhättan, Landskrona eller Södertälje. Till gruppen med högst arbetslöshet hör även kommuner, som exempelvis Flen, Katrineholm och Sandviken. I samtliga överstiger andelen arbetslösa tio procent. Utmärkande för de kommuner som har lägst andel arbetslösa är att de, med några få undantag som exempelvis Östhammar, Kiruna eller Borgholm, ingår i någon storstadsregion. I likhet med flera andra kommuner i Norrbotten, som traditionellt har haft högst arbetslöshet, har bland annat expansionen i gruvnäringen bidragit till att det skett en radikal förbättring av arbetsmarknadsläget. Andra kommuner förutom Kiruna, som Luleå, Pajala eller Piteå hör idag till kommuner med en medelhög arbetslöshet. 6(6)