En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län

Transkript

1 En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Norrbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2017 Omslagsbild: Johnér bildbyrå

2 Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 2

3 Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 3 Sammanfattning Världsekonomin fortsätter att växa i svag takt. Trots fortsatt mycket omfattande stöd från världens centralbanker har tillväxten visat sig ha svårt att lyfta. Den globala handeln har dessutom fallit tillbaka tydligt, bland annat på grund av en svag global efterfrågan. Därtill har osäkerheten om den politiska utvecklingen i världen ökat. Mycket talar dock för att den amerikanska ekonomin framöver kommer att växa i något snabbare takt medan aktiviteten i euroområdet fortsätter att vara dämpad och inbromsningen i den kinesiska ekonomin fortsätter i enlighet med regeringens ambitioner. Den svenska arbetsmarknaden fortsätter att utmärka sig på ett positivt sätt. Vi har en lägre arbetslöshet, hög sysselsättningsgrad och en högre ekonomisk tillväxt jämfört med euroområdet. Trots vissa osäkerheter i omvärlden beräknas den privata- och offentliga konsumtionen fortsätta upprätthålla efterfrågan i ekonomin under Länets konjunktur visar en marginell uppgång men är fortsatt svag i förhållande till riket för övrigt. Länets svaga efterfrågeläge det närmaste halvåret och året kan till stora delar fortfarande förklaras med de negativa sidoeffekter som gruvnäringens lönsamhetsnedgång fört med sig. Under våren bedömde närmare 47 procent av företagen inom det privata näringslivet i länet att efterfrågan av deras varor och tjänster skulle öka det kommande halvåret. Höstens undersökning visar att cirka 34 procent av tillfrågade företag hade haft en ökad efterfrågan. Transport, information och kommunikation samt jordbruk hade en mer positiv efterfrågeutveckling än den som förväntades. Handel, hotell och restaurang samt personliga och kulturella tjänster hade en sämre utveckling än förväntat. Mest optimistiska i höstens undersökning inför de kommande sex månaderna är länets företag inom information och kommunikation, vård och omsorg samt handel. I dessa branscher är det drygt en tredjedel av tillfrågade företagare som bedömer att efterfrågan kommer att öka. Gruvnäringen i länet bedömer en oförändrad efterfrågan av sina produkter. Inom transport och skogsbruket är företagen något mer försiktiga i sina bedömning om efterfrågan inför de kommande sex månaderna. Inom offentlig verksamhet har efterfrågan inom barnomsorgen och gymnasieskolan varit större än den som förväntades under våren. Inom grundskolan samt vuxenutbildningen har efterfrågan dock inte varit den som förväntades under våren. Inom offentlig verksamhet det närmaste året bedöms barnomsorg samt vård och omsorg ha den största efterfrågan av sin tjänster. Sysselsatta Antalet sysselsatta i åldersgruppen år i länet uppgår till närmare , enligt SCB:s statistik över förvärvsarbetande Det är en ökning med 6,6 procent (riket + 6,4 procent och Västerbottens län + 5,5 procent) eller cirka personer sedan botten av den senaste finanskrisen. Sysselsättningen bedöms under perioden öka med närmare personer. Det skulle innebära att antalet sysselsatta i slutet av 2017 i Norrbottens län skulle uppgå till omkring personer i åldersgruppen år. Den största sysselsättningsökningen under prognosperioden bedöms ske inom vård och omsorg, barnomsorg samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Den prognosticerade sysselsättningsökningen kan äventyras om länets arbetsgivare inte finner den kompetens de efterfrågar.

4 Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 4 Arbetslösheten Under kvartal fyra 2015 var cirka personer öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Det motsvarade en relativ arbetslöshet på cirka 7,5 procent av den registerbaserade arbetskraften i åldersgruppen år. Under kvartal fyra 2016 bedöms arbetslösheten ha minskat med cirka 350 personer, vilket skulle innebära cirka inskrivna arbetslösa. Det skulle motsvara en relativ arbetslöshet på cirka 7,1 procent. Fram till kvartal fyra 2017 bedöms antalet inskrivna arbetslösa öka med cirka 300 jämfört med kvartal fyra Arbetslöshetsökningen kan till största delen förklaras med att fler nyanlända anmäler sig som arbetssökande efter det stora flyktingmottagandet som skedde hösten Den relativa arbetslösheten i slutet av 2017 skulle då uppgå till omkring 7,3 procent eller personer. Tider i arbetslöshet Gruppen inskrivna arbetslösa som inte haft ett arbete de senaste 12 månaderna utgör omkring 33 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa. Gruppen har det senaste året ökat från omkring till cirka eller med närmare sex procent (riket plus 2,4 procent). Ett flertal av de med långa inskrivningstider utan arbete tillhör någon av grupperna med svagare ställning. Långa tider utan arbete innebär oftast stora svårigheter att komma tillbaka till ett varaktigt arbete eftersom personen tappar viktiga nätverk på arbetsmarknaden eller missar vanligt förekommande kompetensutveckling inom ett yrke. Utmaningar på länets arbetsmarknad Befolkningen i den yrkesverksamma åldersgruppen år uppgick till cirka år 2015, vilket är en minskning med omkring personer sedan millennieskiftet. En minskningsutveckling som sannolikt fortsätter om länet inte lyckats med de utmaningar man står inför. Norrbottens län har de senaste åren fått ett välbehövligt tillskott av arbetskraft i form av nyanlända personer. Dessa människor behövs om inte länet ska fortsätta tappa befolkning i arbetsför ålder och skattekraft. Grupper som inte har ett arbete och som vill arbeta utgör en outnyttjad arbetskraftsresurs som måste tas tillvara för att klara av de stora kompetensbristproblemen som länets arbetsgivare upplever. Höstens undersökning visar att andelen arbetsgivare i länet som upplever brist på arbetskraft med rätt kompetens fortsätter att ligga kvar på en hög nivå. För att klara av Norrbottens läns framtida utmaningar är samverkan och samspelet mellan olika aktörer inom exempelvis arbetsmarknads-, bostads-, näringslivs-, utbildnings- och integrationspolitik av avgörande betydelse. Nedan ett urval av länets utmaningar för att nå en friktionsfri och fungerande arbetsmarknad: omfattande informations- och vägledningsinsatser till personer med diffus bild av yrkesområden som efterfrågar arbetskraft yrkesväxling från yrken där det råder liten efterfrågan till yrken där det råder brist tillvarata den kompetens som arbetssökande personer med exempelvis funktionsnedsättning, utländsk bakgrund och äldre arbetssökande har ökad inflyttning och värnande av redan boende lyckosam integration av nyanlända

5 Sammanfattning Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 BD län 5 Arbetslöshetens sammansättning Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, genomsnitt av kvartal och kvartal , BD län Kommun Totalt år Män Unga år Äldre år Inrikes födda Utrikes födda Utbildning Kvinnor Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Arvidsjaur 8,2 6,7 9,5 15,2 5,5 5,6 35,5 24,1 7,2 3,8 Arjeplog 5,5 4,6 6,3 6,6 5,8 3,4 22,5 15,9 4,1 2,6 Jokkmokk 7,3 7,0 7,5 11,0 5,3 4,2 32,5 21,5 5,5 4,3 Överkalix 8,9 7,2 10,4 12,4 8,5 6,5 29,4 20,6 7,5 5,8 Kalix 7,1 6,1 7,9 12,5 7,5 5,9 19,1 18,7 6,6 4,0 Övertorneå 9,7 8,4 10,7 23,0 5,5 6,3 20,4 29,5 8,5 4,5 Pajala 8,3 6,3 10,0 10,2 8,2 6,7 18,4 21,4 7,2 5,3 Gällivare 5,1 5,0 5,3 9,5 3,9 4,1 16,1 16,4 4,1 3,4 Älvsbyn 6,8 6,5 7,0 10,5 5,1 4,2 35,2 20,2 5,3 4,3 Luleå 6,2 6,0 6,5 9,3 5,8 5,0 16,6 20,9 6,0 3,9 Piteå 5,6 5,6 5,6 11,4 3,9 4,7 21,4 18,5 5,4 3,2 Boden 8,5 7,1 9,7 14,3 4,8 5,2 37,2 28,1 7,1 4,3 Haparanda 12,7 9,3 15,8 20,4 11,4 10,4 17,3 27,4 10,9 8,6 Kiruna 4,3 4,4 4,2 7,3 2,9 3,0 16,0 14,2 3,2 3,0 Länet 6,6 6,0 7,1 11,0 5,4 4,9 21,1 20,8 5,9 3,9 Riket 7,4 6,9 7,9 11,3 6,0 4,2 21,4 21,2 6,2 4,9 Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen

6 Omslagsbild: LKAB Fakta om prognosen Sammanfattningen av arbetsmarknadsutsikterna är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats arbetsformedlingen.se/prognoser hittar du arbetsmarknadsutsikter för samtliga län och för landet som helhet. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig utredare för denna prognos är Timo Mulk-Pesonen, telefon Vill du få mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke, rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen. Den uppdateras två gånger per år. Se arbetsformedlingen.se/yrkeskompassen. I den beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken. Dessa yrken täcker tillsammans cirka 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenterar vi i juni Stockholm Telefon