2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Transkript

1 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv Intresset för miljöteknik ökar stadigt inom i stort sett alla typer av verksamheter. Den ökade efterfrågan på nya och mer miljövänliga tekniska lösningar skapar samtidigt nya affärsmöjligheter och nya jobb. Inte minst är intresset stort internationellt för svensk miljöteknik, vilket skapar nya och intressanta möjligheter på exportmarknaden. För att följa utvecklingen av företag och näringar med en stark koppling till miljöområdet har en rad nya begrepp lanserats. Några av dessa är miljösektorn, miljöföretag, miljöteknikföretag, gröna företag eller grönt näringsliv. Särskilda satsningar har också initierats av olika samhällsinstitutioner för att stimulera utvecklingen inom området ytterligare. I praktiken är det emellertid inte uppenbart vilka företag som skall anses tillhöra miljösektorn eller det gröna näringslivet. Det är i hög grad en tolkningsfråga. I detta sammanhang har vi valt att beskriva utvecklingen i Eskilstuna inom två viktiga områden. Det gäller dels miljösektorn, dels de gröna näringarna. Miljösektorns utveckling SCB har sedan ett decennium utvecklat en databas för att beskriva miljöföretagen och deras utveckling i Sverige. Totalt ingår omkring 15 tusen arbetsställen (år 2010). För att klassa ett arbetsställe som en del av miljösektorn har SCB dels räknat med samtliga arbetsställen i vissa branscher, men också inkluderat arbetsställen i andra branscher när man, baserat på information från andra källor, bedömt att arbetsstället har sin huvudsakliga verksamhet inom miljöområdet. (För en närmare beskrivning, se SCB:s hemsida.) Av diagram 1 framgår att andelen sysselsatta inom miljösektorn i Eskilstuna är 1,5 procent. Det motsvarar drygt 600 personer (2009). Mätt på detta sätt är med andra ord miljösektorn i Eskilstuna, liksom i landet i sin helhet, av en förhållandevis begränsad omfattning. Andelen har heller inte förändrats nämnvärt under perioden. Av jämförelsekommunerna är det endast i Norrköping och Västerås som miljösektorn intar en mer dominerande ställning med omkring tre procent av sysselsättningen. Har du frågor som rör analysen kontakta analytiker Bo Wictorin Eskilstuna kommun, näringsliv Tel: , e-post: bo.wictorin@eskilstuna.se eskilstuna.se/analysen

2 Diagram 1 Andel sysselsatta inom miljösektorn i Eskilstuna, jämförelsekommuner och riket år Källa: Eskilstuna kommun/scb Även i absoluta tal har antalet sysselsatta inom miljösektorn i Eskilstuna förändrats förhållandevis lite under perioden (diagram 2). Antalet sysselsatta har ökat med lite drygt 130 personer, vilket motsvarar en ökning med 27 procent. Starkast ökade antalet sysselsatta i början av perioden, medan förändringarna har varit mer måttfulla mot slutet. Diagram 2 Förändring per år av antalet sysselsatta inom miljösektorn i Eskilstuna år Källa: Eskilstuna kommun/scb En tänkbar förklaring till att andelen sysselsatta inom miljösektorn är mindre i Eskilstuna än i både Norrköping och Västerås är att de miljöstörande verksamheterna skulle kunna vara mer omfattande där. Om det stämmer och vad det i så fall skulle handla om för verksamheter har vi emellertid inte analyserat närmare. 2(6)

3 Av diagram 3 framgår utsläppen av koldioxid per invånare i Eskilstuna och jämförelsekommuner i förhållande till riket i sin helhet. Som synes följer skillnaderna i utsläpp samma mönster som skillnaderna i andelen sysselsatta inom miljösektorn. Det skulle kunna tolkas som att närhet till problem skapar gynnsamma förutsättningar för att utveckla lösningar. Det kan givetvis också finnas andra orsaker till skillnaderna. Diagram 3 Utsläpp av koldioxid per invånare i Eskilstuna och jämförelsekommuner år 2009, index: riket= Källa: Eskilstuna kommun/länsstyrelserna (RUS) De arbetsställen som bedöms vara en del av miljösektorn grupperas också med avseende på inriktning. De inriktningar som är aktuella är någon av följande: - Luftutsläppskontroll - Återvunnet material - Avloppshantering - Avfallshantering - Förnyelsebara energikällor - Värme/energibesparing - Mark och grundvatten - Buller och vibrationer - Hållbart jordbruk och fiske - Hållbar skog - Miljökonsult - Övrigt (inkl ekoturism) - Utbildning, forskning och övervakning Dessvärre har det inte gått att få fram uppgifter på kommunnivå med avseende på inriktning. Totalt sett i landet utgör dock energisektorn en klar dominerande del av miljösektorn. Gröna näringar Gröna näringar bör inte omedelbart tolkas som en synonym till begreppet miljönäringar. Gröna näringar är ett sammanfattande begrepp för att beskriva de näringar som direkt och indirekt baseras på jord- och skogsbruk. LRF har i en rapport försökt att beräkna antalet sysselsatta inom de gröna näringarna i olika delar av landet (se Sveriges gröna näringar Fakta 2009). Totalt beräknas personer sysselsättas inom denna del av ekonomin, vilket motsvarar 9,4 procent av det totala antalet sysselsatta. 3(6)

4 I de gröna näringarna inkluderas de som har sin huvudsakliga sysselsättning i jordoch skogsbruk samt trädgårdsnäringen, de som är sysselsatta i livsmedels- och skogsindustrin samt de som är sysselsatta hos underleverantörer till jord- och skogsbuk. Däremot har man inte räknad med efterföljande led till livsmedels- eller skogsindustrin. Det innebär att exempelvis livsmedelshandeln inte ingår. Av diagram 4 framgår att andelen sysselsatta i gröna näringar är förhållandevis lägre i Eskilstuna än i riket och flera av jämförelsekommunerna. Överhuvudtaget har flertalet kommuner i Sverige en högre andel sysselsatta inom de gröna näringarna än Eskilstuna. Endast 32 av landets 290 kommuner beräknas ha en lägre andel. Diagram 4 Andel sysselsatta inom gröna näringar i Eskilstuna, jämförelsekommuner och riket år 2006 Källa: LRF, 2009, Sveriges gröna näringar Fakta 2009, sid En bidragande orsak till Eskilstunas låga andel är att de skogsbaserade näringarna är av förhållandevis begränsad omfattning (diagram 5). De gröna näringarna i Eskilstuna baseras framför allt på jordbruk och livsmedelsproduktion. I exempelvis Norrköping och Gävle spelar skogsindustrin en väsentligt större roll. Diagram 5 Andel sysselsatta i jord- och skogsbruk samt livsmedels- och skogsindustri av samtliga sysselsatta inom gröna näringar (exkl. underleverantörer) i Eskilstuna år Källa: Eskilstuna kommun/tillväxtverket(raps)/scb 4(6)

5 Om vi exkluderar underleverantörer till jord- och skogsbruket minskar andelen sysselsatta inom de gröna näringarna från 5,9 procent till 2,7 procent (diagram 6). Det innebär att underleverantörsledet svarar för omkring hälften av samtliga sysselsatta. Diagram 6 Andel sysselsatta inom jord- och skogsbruk samt livsmedels- och skogsindustri i Eskilstuna, jämförelsekommuner och riket år Källa: Eskilstuna kommun/tillväxtverket (raps)/scb Rangordningen mellan kommunerna förändras dock inte, vilket talar för att en förändring inom jord- och skogsbruket leder till en motsvarande förändring i underleverantörsledet. Med andra ord är utvecklingsförutsättningarna för jord- och skogsbruket samt livsmedels- och skogsindustrin avgörande för utvecklingen av de gröna näringarna totalt sett. Av diagram 7 framgår hur näringen förändrats mellan åren 2007 och Den ökning som skett av antalet sysselsatta har varit begränsad, även i förhållande till jämförelsekommunerna. Diagram 7 Förändring av antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk samt livsmedels- och skogsindustri i Eskilstuna och jämförelsekommuner år Källa: Eskilstuna kommun/tillväxtverket (raps)/scb 5(6)

6 En indikation, men givetvis inte den enda, på hur åkermarken används ur miljösynpunkt är hur stor del som används för ekologisk odling. Av diagram 8 framgår att antalet hektar åkermark i Eskilstuna och jämförelsekommuner och hur stor andel som används för ekologisk odling år I Eskilstuna var det 13 procent av åkermarken som användes för ekologisk odling, vilket kan jämföras med motsvarande andel för riket som var 17 procent. Andelen var högre i samtliga jämförelsekommuner, förutom Örebro där den också var 13 procent. Diagram 8 Hektar ekologiskt odlad samt övrig åkermark i Eskilstuna och jämförelsekommuner år Källa: Eskilstuna kommun/scb Anm. Den totala arealen åkermark avser uppgifter från år (6)