FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.
|
|
|
- Elisabeth Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg 1
2 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet - Vargflytt gruppen - Rovviltexpert miljödep. Skogsnäringens representant i: Fakta ha produktiv skogsmark m3fub slutavverkning m3fub gallring m3fub övrig avverkning Tot m3fub - Viltförvaltningsdelegationen E-län - Mera Tall projektet - Ordf. YH-utb Skogsvård /planering 2
3 DISTRIKT EGEN SKOG 2012 LEDNING Jonnie Friberg 1 biolog FLÖDE PRODUKTION Magnus Journath AVVERKNING SKOGSVÅRD Anna Stridsman Göran Johansson Linnea Forsmark Mats Journath FASTIGHET VÄGAR - JAKT Kjell Pettersson Håkan Svensson Fakta ha produktiv skogsmark m3fub slutavverkning m3fub gallring m3fub övrig avverkning ELGSJÖGÅRDEN (konferens) Malin Nilsson Inga-Maj Fröjd-Fransson 16 maskinförare, 1 planerare 3
4 FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg 6
5 6 år VAD HAR HÄNT? Ståtliga furor? Skogproduktion? Biologisk mångfald? Viltfoder? Plantförädling? 7 år 7
6 BONZAI ODLING? 6 år 8
7 9
8 2009 Vad har hänt på 2 år?
9 Hur ska det se ut! 6 år, Kolmården 7 år, Hälsingland 11
10 Sommarbete i juni ger buskskott i augusti 12
11 Hur kan ni vara så dum att ni planterar tall? 13
12 Gran på tallmark? Hur klokt är det? 14
13 Tallandelen i våra skogar minskar Försäljning av tallplantor, andel av totalt sålda plantor. Södra Skogsplantor och Södra Odlarna SKA-VB 08 Referens Andel tall Andel, % Andel tall utgjorde tallen 36 % av den nyanlagda skogen i Götaland var motsvarande siffra 14 %. På 1980-talet var ca 50 % av plantorna som såldes i Kalmar län tall. De senaste åren har andelen tallplantor legat på nivån %. 15
14 Vem är ansvarig? Markägaren! 16
15 JAKTUPPLEVELSER? - USEL KVALITÈ Älgkalv kg Älgkalv kg Älgko 5 år kg Tjur 68 kg 2 Älgkalvar kg Älgkalv kg 17
16 Vad är en bra jakt? Vad är bra jaktkvalité Vad är bra jaktupplevelse? För vem? Förväntningar? Framtidens jägare? 18
17 Vem äter?? 19
18 Inventeringsområden betesskador 2009, 2010, 2011 V 55 Ö 55 Stavsjö Finspång Södra 20
19 Beteskadeinventering Holmen 2009 & Urval bestånd 1. Trädslagsblandning (Tall 30-70%) 2. Ålder (3-5 år, 6-13 år) 3. Geografi ytor per bestånd 1. Förband = (Areal (Ha) x 1 000) 3. Ytareal 38 m2 1. Radie 3,5 m (metspö) r=3,5 m 4. Utse 8-12 huvudstammar 5. Granska skador på toppskott 1. Vinter bett (okt-mars) 2. Försommar bett (april-juni) 21
20 60,0% Färsk toppskottsbetning på tall 3-13 år 50,0% 13,9% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 13,6% 18,1% 1,5% 16,6% 9,2% 27,7% 7,0% 22,0% 9,8% 17,9% 7,9% 13,7% 5,6% 18,0% 2,9% 21,2% 10,9% 2,0% 2,1% 23,5% 7,6% 3,1% 18,0% 16,7% 17,6% 17,7% 1,0% 9,4% 10,9% 3,9% 12,0% 10,4% 8,5% 10,0% 3,4% Finspång Södra V 55:an Ö 55:an Stavsjö Vinter V + S Sommar 22
21 Färsk toppskottsbetning på gran 3-13 år % Finspång Södra V 55 Ö 55 Stavsjö
22 Kolmården idag Skogskador Biologisk utarmning Foderbrist Svält, sjukdom, svag reproduktion, låga slaktvikter Älgkalv kg Älgkalv kg 25
23 Ny Strategi! Faktabaserad kunskap om: Foderareal Foderprognos Skadenivå Population ALLT SKALL MÄTAS..inte gissa, tro och tycka 26
24 Foder & Klövvilt i Kolmården Areal /Antal Bärkraft 10 älg/kha 6 älg/kha 2 älg/kha Ränta FODER KAPITAL Jonnie Friberg HOLMEN 2000 SKOG AB TID
25 Hur skall vi få skog och foder? 28
26 Hektar Utveckling foderareal ( ungskog 4-14 år) Holmen Skog i Norrköping Jonnie Friberg HOLMEN År SKOG AB
27 Hägn 10x10 m efter 1 år (17 st) 30
28 VILTFÖRVALTNING fram till idag! - Maximera antal jaktbara arter och individer - Skötselplaner för förvaltning av enskilda arter utan hänsyn till foderutbud, foderkonkurrens, trafikolyckor, skador på skog och grödor. -Försiktighetsprincipen till viltets fördel ej skogsbruket -(olika tidsperspektiv) - Decibel-demokrati baserad på tyckande, troende, åsikter - Jaktintresset (nöjet) har styrt utveckling och mål. Älgkalv kg 31
29 Vad är Viltförvaltning? Långsiktigt hållbart nyttjande av en ständigt förnyelsebar naturresurs i balans med skogsbruk, jordbruk och biologisk mångfald 32
30 Skogsproduktion = Viltproduktion! = Rätt trädslag på rätt växtplats! - Hög virkesproduktion - Foder i ris-, busk- och trädskikt - Biologisk mångfald - Kortare omloppstid = mer ungskog/foder/vilt 33
31 Det är skillnad på hektar & hektar! 34
32 Rik älgbiotop Fattig älgbiotop 35
33 Markägare Foderprognos / Foderareal i tid och rum
34 Markägare Foderprognos / Foderareal i tid och rum
35 Ungskogen är foderbasen och står för dynamiken i foderlandskapet Hygge Foderfas 4-14 år Äldre skog 38
36 Foderskapande åtgärder! ha foderskapande åtgärder varje år (27 ha/dag) ha produktiv skogsmark Slutavverkning Övrig avverkning Gallring Stubbrytning Föryngring Röjning Produktiv skogsmark 39
37 Olika mått på älgtäthet SO Ludvika Bergvik Sveaskog 0 Älg/1000 ha Älg/1000 ha är inte ett ekologiskt baserat täthetsmått oanvändbart för förvaltningsbeslut Älg/100 ha tallbete Älg/100 ha tallbete är ett ekologiskt baserat täthetsmått användbart för förvaltningsbeslut 40
38 Vad händer när det blir obalans? 41
39 Viltet är en sektorsfråga! Viltet påverkar i högsta grad Skogsproduktion Miljö och biologisk mångfald Sociala värden Viltet är idag inte en enskild jaktfråga, det är en viktig samhällsfråga Samhället måste ta ansvar. 42
40 Avskjutning Kolmården ha Älg Kron Dov Rå 43
41 Vad är Viltförvaltning? Sunda livskraftiga viltstammar i balans med: 1. Skogsproduktion (Foderproduktion) 2. Biologisk mångfald 3. Trafikolyckor 4. Jaktupplevelser 44
42 MÅL Ekosystembaserad viltförvaltning i balans med naturligt förekommande foder Hög skogsproduktion Biologisk mångfald Foderöverskott Livskraftiga kvalitativt starka viltstammar. Bra slaktviker och god reproduktion 45
43 Verktyg Faktabaserad Viltförvaltning i Balans Foder + Skador Antal klövvilt 46
44 Viltförvaltning enligt grundläggande ekologi Jaktuttag Jakt Tertiärproduktion Älg/Vilt Tall Trafikolyckor Betesskador Älg / Vilt Sekundärproduktion Grund fakta Primärproduktion Foderprognos Foderareal Biologisk mångfald 47
45 Viltförvaltningstratten Biologisk mångfald Virkesproduktion Foderareal Foderprognos Betesskador Tall Trafikolyckor Älg/Vilt Vem har/tar ansvar för resten? Var börjar jakträtten? Jakt 48
46 Vilka är jägarna? Markägande jägare? Arrenderande jägare? Jägarförbundare? Riksjägare? Hur kommunicerar vi mellan jägare och markägare? Vilka informationskanaler? Vem företräder jägarna? Vem för talan? Vem sprider informationen? 49
47 TACK FÖR MIG! TÄNK FODER! 50
48 Furudal 28 år senare Illustration: Bo Persson 51
49 Skogsindustrins betydelse för Sverige Utgör 10 à 12 % av industrins sysselsättning, förädling, export mm Exporterade för 123 miljarder år 2009 (bedömer 128 mrd 2010) Liten import av insatsvaror stort bidrag till handelsbalansen Sysselsätter direkt ca personer; i skogsnäringen ca anställda, skogsbruket inkluderat; inkl indirekt sysselsättning ca Investerade för 8,5 miljarder år 2009, planerat 9,3 mrd år 2010 Stor regional betydelse i 6 av landets 21 län är 20 % eller mer av de industrianställda anställda i skogsindustrin 52
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Skogsindustriernas nationella representant i: -Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet - Vargflytt gruppen -Rovviltexpert miljödep. Skogsnäringens
Vad är Viltförvaltning?
Vad är Viltförvaltning? Sunda livskraftiga viltstammar i balans med: 1. Skogsproduktion (Foderproduktion) 2. Biologisk mångfald 3. Jaktupplevelser 1 Tallandelen i våra skogar minskar 1984 utgjorde tallen
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 Jonnie Friberg Jägare (1974) Reservofficer (1984) Jägmästare (1993) Jaktvårdskonsulent Gävle (1994) Områdeschef SÖDRA i Halland (1995) Distriktschef köp/egen
Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)
Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av
Klövvilt och betestryck i Kolmården
Kopia till: Håkan Svensson 2010-08-01 Klövvilt och betestryck i Kolmården Hur mycket vilt kan Kolmården föda? Det som kännetecknar skogsmarken i Kolmården, är relativt låga boniteter med inslag av hällar
Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro
Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång
I denna folder presenteras kortfattat projektets
Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar
Skogsbrukets hållbarhetsproblem
Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och
Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu
Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten
Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03.
Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03.30 Nyckelord från dagen: ansvar, frihet, tillit och samarbete.
Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Älgförvaltningen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 juni 2010 Eskil Erlandsson Mats Wiberg (Jordbruksdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll I
Efterbehandling av torvtäkter
Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt
Tänk vilt när du sköter skog!
Tänk vilt när du sköter skog! För skogen och viltet Skogsstyrelsen, Jönköping 2014 Redaktör Royne Andersson Författare Matts Rolander Foto Omslag Rune Ahlander, 4m Johan Nitare sid 3 Michael Ekstrand sid
MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN
MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari 2012. Manualen kommer punkt
Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav
Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2006-02-15 Inledning Linköpings kommun äger idag ca 2 600 hektar skogsmark. I denna areal är övningsområdet samt
Älgskötselplan område 14-66-06-007, Period 2015-2017
Älgskötselplan område 14-66-06-007, Period 2015-2017 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Diarieföring av älgskötselplanen Nytt ärende (planen
Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog
Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:
Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt
Jaga med Holmen Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Skog och jakt Sedan människan tog sitt första steg på jorden har jakt varit en naturlig del av livet. Jakten erbjuder många glädjeämnen
2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Födoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003
Födoval hos kronhjort Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003 Göran Bergqvist, SVA Ove Fransson, DI Egen Skog Jonnie Friberg,
Projekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna!
Projekt Mera Tall! 2010-07-01 - - 2015-12-31 Ett samverkansprojekt mellan Välkomna! Program 18.00-18.10 Monika Stridsman GD Skogsstyrelsen 18.10-18.40 Ove Arnesson, projekt Mera Tall 18.40-19.00 Göran
VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar
Kursbeskrivningar 1. Kursens namn: Beteende och förändringsarbete Yh-poäng: 10 Kursen innehåller olika beteendevetenskapliga förklaringsmodeller för att förstå mänskliga beteende vid ett förändringsarbete.
Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012
Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...
Älgobservationer Obs per mantimme Andel tjur av vuxna Kalvar per vuxet hondjur. Hjälmserydsbygdens Älgskötselområde. Inventering april/maj 2018
Älgobservationer Obs per mantimme Andel tjur av vuxna Kalvar per vuxet hondjur 0,14 Älgobs per mantimme Obs / tim 0,12 0,1 0,08 0,06 0,04 0,02 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Obs / tim Linjär (Obs
SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE
Svenska Jägareförbundet SKÖTSELPLAN FÖR..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Upprättad 20 Total areal ha Reg. nr. -. -. varav odlat ha Antalet jaktlag i älgskötselområdet st. 1. Bedömning av aktuell älgstam a. De fyra senaste
Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra
Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar
Vad ska vi ha den Svenska skogen till?
Vad ska vi ha den Svenska skogen till? Vad ska vi ha den svenska skogen till? "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter
- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.
Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser
Lättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Utökad förvaltningsberättelse Europeiska Skogsfonden 1 AB 2011 Verksamheten Företagets verksamhet är att investera i, äga och förvalta skogsfastigheter inom EU. Detta är bolagets tredje verksamhetsår.
Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning
Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas
Minnesanteckningar styrgruppsmöte
Minnesanteckningar styrgruppsmöte 2012 09 10 1. Godkännade av tillkommande fastigheter / jaktlag Håkan redovisade dokument från länsstyrelsen om markägare/jaktlag som vill ansluta sig till Holmens Viltskötselområde
Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län
RAPPORT 13 Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län Rapport -13. Älgförvaltning Kronobergs län Produk on: Svensk Naturförvaltning
Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter
Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige
Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef
Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning
Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen
sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två
Förslag till nytt naturreservat
Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog
Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum
Oppunda Häradsallmänning. Årsredovisning och Revisionsberättelse
Oppunda Häradsallmänning Årsredovisning och Revisionsberättelse för verksamhetsåret 2014 Årsredovisning 2014 Oppunda Häradsallmänning Org nr 818500-2113 Förvaltningsberättelse Allmän översikt för året
Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas
Här ska tallen frodas Mera tall! Infoträff i Älghult Den 4 april ordnas en träff i Älghult dit alla som är intresserade av projektet är välkomna. Vi hoppas kunna engagera så många jägare och markägare
Nya älgförvaltningen, Äbin mm
Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog
Areella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
S k o g e n S l i l l a g r ö n a
skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har
Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog
Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Korta fakta om koncernen Omsättning 17 miljarder kronor
Viltinventeringar och viltforskning
Viltinventeringar och viltforskning http://www.rktl.fi/svenska/ http://www.rktl.fi/svenska/vilt/ http://www.rktl.fi/svenska/vilt/instruktioner_och_blanketter/ Finlands viltcentral 2012 Illustration: Seppo
Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN
Skogsvä rderi ng Ekeby Mangsarve 1:4 rnft f SKOGSSTVRELSEN Datum SKOGSSTYRELSEN 2014-10-16 Värdeuttåtande Skogsstyrelsen Gotlands distrikt har på uppdrag av Berndt Magne värderat skogsmarken på Ekeby Mangsarve
Betesskador av älg i Götaland
Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur
Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun
Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref N2015/05179/FJR Ert datum 2015-11-09 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss om strategi för svensk viltförvaltning Lantbrukarnas Riksförbund
Skogsfastighet i Matfors, Sundsvall
Skogsfastighet i Matfors, Sundsvall Skogsfastigheterna Sundsvall Tuna-Rude 1:17, 1:18 och Vattjom 3:46. Skogsmarken uppgår till 50,8 hektar enligt skogsbruksplan med ett virkesförråd om 3 803 m3sk (75
Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
ÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon
ÄBIN Norrbotten 2012 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning
Jakt. Bilaga 1. Grundkriterier:
Jakt Ekologiskt och etiskt väl genomförd jaktturism är att klokt använda en naturresurs, viltet, och ge det ett ökat ekonomiskt värde i konkurrensen med annan markanvändning och andra aktörers krav. Kan
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.
Återväxt med garanti!
Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås
Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur
Bilaga 1 Nr 1(6) 2017/1147 Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur Ställningstaganden Skogsstyrelsens ställningstaganden indelas i målbilder och ståndpunkter. Målbilder beskriver
Bli en bättre beställare
Bli en bättre beställare Röj i tid Det är din skog - och för det bättre är du som ekonomi bestämmer. i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen
Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012
Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar
Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning
Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald Kunskapsbaserad förvaltning Skogen i Jönköpings län Virkesförråd fördelat på trädslag, milj.m3sk Andel produktiv skogsmark fördelad på marktyp 12,1 28 % 37,1
Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN
Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat
FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Skogsbruksplan. Planens namn Däningsholm 1:16. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av. 2014-2023 Aug 2014.
Skogsbruksplan Planens namn Däningsholm 1:16 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2014-2023 Aug 2014 Tomas Lindqvist Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84) Magdalena
Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning.
Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning. Den här manualen är till för att underlätta för dig som ska planera älgskötseln i ert område de kommande åren. Målet är att öka förståelsen
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med
RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV
RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)
Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO) Älgskötselplan för perioden: 2015 till och med 2017 ÄSO:s namn: Länsstyrelsens reg.nummer: VÄSTRA TORSÅS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE 07-04-11-075-Ä Beslutad
Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning
En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet
En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet Varför? En ny älgförvaltning. Vad är problemet enligt lagstiftaren? Problem/brister i det
SKOGSFASTIGHET SJÖBO
SKOGSFASTIGHET SJÖBO NYBRO SJÖBO 2:3, DEL AV Allmänt Skogsfastighet i ett sammanhängande skifte beläget i byn Sjöbo. Skiftet om totalt 72,1 ha domineras av ungskog i röjningsfasen. God bonitet och förväntad
Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?
Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde Orientering om ny älgförvaltning Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt
Vetlanda Björkö 1:11
Vetlanda Björkö 1:11 Smålandsgård 33 ha Skogsgård med fritidsboende, belägen 15 km nordväst om Vetlanda. Fritidshus i 1½ plan. Ekonomibyggnader. Inägomark om 8,6 ha. Skogsmark om 13,6 ha med ett virkesförråd
Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou
Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna
Skogsskador i Region Nord året 2013
Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder
STADGAR FÖR ÄLGSKÖTSELOMRÅDE
Svenska Jägareförbundet Mall 2012 1 STADGAR FÖR.. ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Antagna den.och gäller för de jakträttshavare som genom avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina älgjaktområden till älgskötselområdet
Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-01
Skogsbruksplan Planens namn Korsbyn 1:119 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-01 Göran Klarström Lat: 59 40' 23.58" N Long: 12 12' 18.38"
Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Motion till årsmöte Birdlife Sverige 2016.
Motion till årsmöte Birdlife Sverige 2016. Vi, medlemmar i Birdlife Sverige, är upprörda över att Birdlife Sverige är kvar som medlem i Forest Stewardship Council (FSC) Sverige. Anledningen till detta
Försäljningsunderlag. Piteå Rosvik 29:1. Avd 11, S1
Försäljningsunderlag Piteå Rosvik 29:1 Avd 11, S1 Virkesrik skogsmark i Rosvik om ca 24 hektar fördelat på flera skiften. Väg till alla skiftena. Virkesförråd om ca 3 800 m³sk varav 2 700 m³sk äldre än
PROJEKTPLAN 2010-07-01 - -2015-12-31. Mera tall!
Dnr 2010/454 PROJEKTPLAN 2010-07-01 - -2015-12-31 Mera tall! Versionshantering Versionsnr Datum Ändring och orsak Ansvarig 0.1 2010-07-08 Första utkast Ove A 0.2 2010-08-25 Justeringar inför telefonmöte
PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer
PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer Utdrag ut TD II med tillämpningsanvisningar. Version 1.5 Tel: 08-655 41 94 mail: info@smfcert.se Internet: www.smfcert.se PEFC skogsstandard Målsättningen för
Landsbygdsnäringarna i siffror. Lantbruket, livsmedels- och skogsindustrin på Åland 2013. God mat sedan 1924. Lantbruk ax. Skogen 7.11.
NÄ R P R O D UC E RAT God mat sedan 1924 Landsbygdsnäringarna i siffror Lantbruket, livsmedels- och skogsindustrin på Åland Lantbruk ax 7.11.14/LB Skogen Förädlingsledet på Åland Ofta betraktas det åländska
NordGen Skog temadag 12 mars 2009
Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare
Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt
Foderskapande åtgärder i skogsbruket Stengårdshult 14 jan Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, Umeå
Foderskapande åtgärder i skogsbruket Stengårdshult 14 jan 2014 Lars Edenius Vilt, fisk & miljö, SLU, Umeå Viltanpassat skogsbruk Åtgärder som syftar till att förena vilt- och skogsvård inom ramen för ett
Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige
Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Södras viltpolicy Skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande
Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015
Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 På uppdrag av Holmen Skog har Svensk Naturförvaltning AB u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde
Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1
Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Klentimmer öka värdet i din avverkning med klentimmer Genom att
ÄBIN Västerbotten 2012
ÄBIN Västerbotten 212 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Fritidshus med jord och skog i Haddäng, Norrfjärden i Gnarp, Nordanstig
Fritidshus med jord och skog i Haddäng, Norrfjärden i Gnarp, Nordanstig Fritidshus med traktorgarage, ca 12 hektar skogsmark och ca 5 hektar åkermark. Jakträtt i Gnarps Östra viltvårdsområde. Pris: 600
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
ÄLGPOLICY. Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna
ÄLGPOLICY Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna 2018-06-02--03 1. Älgen är ett av våra viktigaste vilt. Älgen är en av våra nationalsymboler som representerar stora kulturella, sociala och ekonomiska