Nya älgförvaltningen, Äbin mm

Transkript

1 Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog

2 Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo ansvarig för förvaltningen av egen skog utökat ansvar för Skog & Vilt i Södra Gediget jaktintresse Älskar djur och natur, särskilt älg Tidigt mål viltmästare/yrkesjägare, men blev jägmästare Skogsförvaltningsansvar + kunskapstörst = mer insikt

3 Nya älgförvaltningen gäller mer än bara älgen! Adaptiv Ekosystembaserad Lokalt förankrad I balans med betesresurser Beaktande av - skador på skog och grödor - trafikolyckor Älgstam av hög kvalitet

4 Det nya förvaltningssystemet förväntas lösa följande problem, enligt propositionen: Oacceptabelt höga skador på växande skog, För många älgolyckor i trafiken, En älgstam av låg kvalitet samt, För höga administrativa kostnader.

5 Älgförvaltning ett svårt pussel! 2 Med ekosystembaserad förvaltning av älgstammen avses i dessa föreskrifter en adaptiv förvaltning som, i syfte att skapa en älgstam av hög kvalitet och i balans med betesresurserna, tar hänsyn till viktiga allmänna intressen såsom rovdjursförekomst, trafiksäkerhet och inverkan på biologisk mångfald samt till jordbruk och skador på skog. Älgolyckor Trafiksäkerhet Älg Avskjutning Älgobs Spillningsinventering Slaktvikter kalv Fodertillgång Skador på skog Biologisk mångfald Skog & Gröda Övrigt Reproduktion, ålder, tjurandel Rovdjur Övrigt vilt Skador på gröda

6 Viltstammarna mäts och skattas via Basmetoderna - Avskjutning - Älgobs - Spillningsinv - Slaktvikter kalv Projekt SydÄlg SLU referensområden Älgmärkningsprojekt etc

7 Skogstillståndet mäts och skattas främst via Basmetoderna Foderprognoser Äbin

8 Betestryck hur fånga? Äbin Referenshägn Riksskogstaxeringen Projekt Mera Tall Viltdemogårdar

9 Äbin praktisk användning Viktigaste skogliga underlaget inom älgförvaltningen Mål definieras i länsplaner, älgförvaltningsplan, älgskötselplan - resultaten används för uppföljning Mätbara mål där det är möjligt - trender viktigast - styrande i förvaltningsbeslut Temperaturmätare för aktuellt läge, möjliggör prognos - färska skador - konkurrensstatus RASE Effektmål om målsättning nås Betesskador - skogsgårdens lönsamhet - biologisk mångfald - viltfodersituationen! Fodertillgång Viltpopulationer

10 Svenskt skogsbruks mål för skog & klövvilt - huvudmål: Klövviltstammarna ska vara i balans med fodertillgången: 1. Det ska vara möjligt att i hela Sverige föryngra skogsmarken med lämpligt trädslag. 2. Minst 7 av 10 föryngrade tallstammar ska vid 5 m höjd vara oskadade. 3. Rönn, asp, sälg och ek ska kunna bli trädbildande i hela Sverige där de är naturligt förekommande.

11 Äbin i ÄFP

12 Äbin i planprocesser, samråd och hos Lst

13 SydÄbin 2014 Intressenter: Södra Sveaskog Holmen Häradsmarken Stiften i Götaland Skogssällskapet Skogsstyrelsen Innehåll: Inventera 28 av 54 ÄFO Utveckla & effektivisera metodik Kvalitetssäkrade resultat 1 juni - Älgförvaltningsplaner - Älgskötselplaner

14 Metodik och resultat!

15 Nya älgförvaltningen hur långt har vi kommit?

16 Hur långt har vi kommit? Tredje året Lst/VFD ÄFO ÄSO/Licensområden/Oreg Faktaunderlag börjar finnas, blir allt bättre Dialog, samverkan, engagemang, diskussionsinnehåll Länsplaner, Älgförvaltningsplaner, Älgskötselplaner Tilldelning ersatt av målstyrning, årliga revideringar Nya/utvecklade system: Älgportalen, Viltdata, Jaktrapport Nationella Klövviltsrådet inrättat Utvärderingar påbörjade, bl.a. - Naturvårdsverket strukturer och processer - Skogsstyrelsen skogspolitiska mål

17 Hur långt har vi kommit? Varierande kunskap och olika hantering - På alla nivåer Lst/ÄFG/ÄSO - Alla aktörer tjänstemän/markägare/jägare Tilldelning fortfarande inte ersatt av målstyrning Årliga revideringar kommer det att ske? Vi har ett problem i södra Sverige! - samtliga ÄFOn över max-nivån färska skador tall i Äbin RASE är hårt tillbakapressat av viltbete - även gran betas i märkbar omfattning - tallmark föryngras ofta med annat än tall - berör både älg & skog, ekonomi & ekologi Misstro, förnekelse, bortförklaringar är fortfarande utbrett - gäller inte mig - väldigt sällan diskussion om skogstillståndet i ÄSO Inkluderar inte alla klövviltarter

18 Hur långt har vi kommit? Positivt! Utbildningar, inventeringar Förvaltningsplaner, (skötselplaner) - tider & innehåll Skötselåtgärderna har förbättrats, ex - mer löv kvar efter röjning - färre missade möjligheter till viltfoderanpassning Dialog, engagemang, fakta - frågan är uppe på bordet - goda exempel finns Tallandelen i försålda plantor ökar - från ca 6% 2010 till 12% stigande kurva!

19

20 Aktuellt läge? Insikt - om att vi har ett problem Vilja - att förändra situationen Agera - genom konstruktiva, gemensamma lösningar Dialog, beslutsamhet, samverkan, uthållighet!!!

21 Äbin 2015 Viktigaste skogliga underlaget, statlig finansiering saknas Principbeslut i skogsbrukets branschråd våren långsiktig finansieringsmodell - nivå bedöms räcka till ca halva landet årligen Inventeringstjänster upphandlas av externa aktörer Skogsstyrelsen ansvarar för metodik, underlag och resultatredovisning - tidsbestämd plan för genomförande 2015 klar - parallellt vidareutvecklingsprojekt påbörjat Förslag för genomförande 2016 och framåt tas fram i höst - baseras på utvärdering av 2015 samt SKS utvecklingsprojekt