Projekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna!

Transkript

1 Projekt Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan Välkomna!

2 Program Monika Stridsman GD Skogsstyrelsen Ove Arnesson, projekt Mera Tall Göran Ericsson, professor SLU Anneli Sjölander Lindqvist, docent Göteborgs universitet Ingemar Sjöberg, Lst i Jönköpings län Rast Framtidsdiskussion Frågor och avslutning

3 SKA-VB 08 Referens Andel tall

4 Andel tall i Södras plantförsäljning, Götaland

5 Projekt Figur 4.12 Mera Färska älgbetningsskador tall organisation. på tallstammar. Glidande Projektet 3-årsmedelvärde ägs New damages by elk browsing on pine stems. 3-years moving average gemensamt av organisationerna. Procent Percent 25 Projektägare / Styrgrupp Monica Stridsman, SKS,ordf Erik Normark, Holmen Skog 20 Karin Vestlund Ekerby, LRF Skogsägarna Göran Örlander, Södra 15 Projektledare: Projektgrupp: 10 5 Referensgrupp: 0 Kontaktgrupp: Ove Arnesson, Skogsstyrelsen PerArne Nordholst, Såg i Syd Leif Olofsson, Sydved Herman Sundquist, Sveaskog Lars-Erik Frisk, Såg i Syd, Mats Nilsson, Holmen Skog, Klas Sandberg, Sydved, Kjell Gustavsson, Sveaskog, Mats Hansson, Södra. Nationella sektorsrådet där bland annat jägarorganisationerna ingår. Ewert Frisk, Göran Hållstedt, Kjell Danielsson, Tage Johansson, Thomas Abrahamsson, Vincent Bengtsson Norra Norrland Södra Norrland Svealand Götaland Hela Landet Entire country Källa: Bearbetning av officiell statistik från Sveriges lantbruksuniversitet, Riksskogstaxeringen. Source: Processed official statistics from Swedish University of Agricultural Sciences, Swedish National Forest Inventory.

6 Resultat av SydÄBIN genomförd på 28 ÄFO i Götaland våren % av tallmarkerna, lingontyp eller sämre, är återbeskogade med gran eller annat trädslag än tall. Ca 1,1 milj ha i Götaland har bonitetsklass 5 m3sk/ha och år eller lägre. 58 % motsvarar ca ha produktiv skogsmark som riskerar att förloras. RASE saknas eller är hårt betad på 74 % av provytorna. Färska skador på tall är 16,5 % Ca 31 % av provytorna är röjda enligt ÄBIN 2015

7 Här är några konsekvenser av förgraningen Grandominerade skogar på svaga marker ger: Sämre förutsättningar för en uthållig virkesproduktion. Mindre mängd foder för det vilda. Sämre förutsättningar för biologisk mångfald. Gran på torra/svaga marker ökar risken för röta, insektsangrepp och klimatskador. Älgkalv nov 2011, 12 kg Foto: Jonnie Friberg

8 Hinder för tallföryngring enligt enkät genomförd bland skogsägare inom demoområdet i Uppvidinge senhösten 2011 Högt betestryck från älg, 43 % Högt betestryck från rådjur, 27 % Låga priser på tallvirke, 9 % Plantbrist, 2 %

9 Projekt Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan

10 Långsiktigt mål för Mera tall -Hög skogsproduktion -Ståndortsanpassat skogsbruk -Biologisk mångfald - Foderöverskott -Livskraftiga kvalitativt starka viltstammar. -Bra slaktvikter och god reproduktion

11 Projektets mål under perioden Projektet syftar till att inledningsvis inom ett demonstrationsområde ta fram en arbetsmodell för hur jägare och skogsbruk kan samverka på lokalplanet för att skapa förutsättningar för ett ståndortsanpassat skogsbruk och bibehållen biologisk mångfald i balans med livskraftiga klövviltstammar.

12 Mera Tall Viktiga faktorer som måste ingå i en arbetsmodell för bättre balans mellan skog och vilt Ökad kunskap om sambanden mellan skog och vilt. Skogsförvaltningen påverkar direkt möjligheterna till viltförvaltning och tvärtom. Ökad förståelse för att jägare, skogsägare och den biologiska mångfalden tjänar på en bättre balans mellan skog och vilt. Bra och relevant faktaunderlag, även på lokal nivå. Effektivare samverkan mellan skogsägare och jägare.

13 Vad har vi gjort de här åren Årliga inventeringar av skador, betestryck och populationer. - Löpande informationsmöten riktade till i första hand skogsägare, jägare och skogstjänstemän verksamma i demonstrationsområdet. Totalt ca 90 träffar med ca deltagare och 2015 Enkätundersökning 2013 Utbildningspaket för ökad kunskap om skogs- och viltförvaltning 2014 Tallskötselexkursion 2015 Betestrycksinventering i samband med spillningsinventering

14 Hur kan vi få fakta om läget i skogen? Inventeringsmetoder klövvilt: Flyginventering Spillningsinventering (betestrycks inventering) Slaktvikter (kalv) Älgobs Avskjutningsstatistik Inventeringsmetoder foderläget: Skadeinventering (ÄBIN) Betestrycksinventering, RASE Foto: Ove Arnesson Prognos för ungskogsarealens utveckling Referenshägn

15 Älg och rådjurstäthet enligt spillningsinventeringen

16 Slaktvikter Mera Tall , 225 kalvar

17 Färsk toppskottsbetning på huvudstammar tall

18

19

20

21

22

23 Erfarenheter från projektet Det är viktigt att ha en serie inventeringsresultat som redovisas så att de lätt kan jämföras mellan åren. Se på trender, inte detaljer. Komplettera ÄBIN med lokala inventeringar. Håll diskussionen vid liv en bra balans mellan skog och vilt gynnar alla. Odla ett bra samverkansklimat. Slutrapport och handbok kommer under vintern.

24 Alla tjänar på en bättre balans mellan foder och klöviltspopupationer så vägvalet borde vara enkelt

25 eller så väljer vi denna väg

26 Det här är inte slutet. Det är inte ens början på slutet. Men det är, kanske, slutet på början (Winston Churchill 1942) Dokumentation från seminariet finns på