Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Transkript

1 Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort

2 Plantering av tall i södra Sverige

3 Naturlig föryngring av tall i södra Sverige (Götaland) Källa: Polytax 5/7 återväxttaxering

4 Gudrun 2005

5 Återplantering med statligt stöd efter stormen Gudrun (Januaristormen 2005) T.o.m. september 2010 ca ha barrskog Gran 90,8 % Hybridlärk 4,4 % Tall 3,7 % Sitka 1,0 % Douglas 0,1 %

6 Andel tallplantor (%) i föryngringar i norra Sverige Källa: Polytax 5/7 återväxttaxering

7 SKA-VB 08 Referens Andel tall

8 Tall i norr och gran i söder, är det bra? Virkesproduktionen för tall är klart överlägsen granen i norr på de flesta marker. I söder är det tvärtom, där är nästan alltid granen överlägsen tallen. Hur ser det ut om vi även studerar skador och tar hänsyn till klimatförändringarna?

9 Gran på tallmark i söder

10 Gran på tallmark i söder, vad händer? Plantetablering går nästan alltid bra Ungskogarna växer oftast bra Medelålders skog får ökande problem med rotröta, insektsskador, stormskador och sjunkande tillväxt Dessa problem större i öst än i väst Klimatförändringarna kommer att öka problemen för granen

11 Omfattande tallplantering i norr, finns det några problem? Törskate Endocronartium pini Gremeniella Gremeniella abietina

12 Sådd av tall

13 Sådd, en nygammal metod för tallföryngring Figur S14. Skogsskötselserien nr 5, Sådd, Skogsstyrelsen, text: Urban Bergsten, Kenneth Sahlén 2008

14 Figur NF30. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, foto: Holmen Skog AB, 2009

15 Sådd av tall, resultat

16 Varför är sådd så framgångsrik? Fröet sätts i preparerad mark Humus och mineraljord blandat Små gropar Fröet är av god kvalitet Utvalt Vitaliserat Förädlat (ibland) Sådd görs ofta under skärm (fröträd) Mindre uppfrysning Lägre vegetationskonkurrens Naturlig föryngring Hjälpplantering fungerar bättre i sådder än i planteringar

17 Skogsskötselserien Sammanfattning av forskningsresultat och kunskap inom skogsskötsel. Nationellt projekt med Skogsstyrelsen, forskningen och skogsnäringen. Gemensamt kunskapsfundament för skogsskötsel. 18 delar klara: Skogsskötselns grunder; Produktion av frö och plantor; Plantering av barrträd; Naturlig föryngring av tall och gran; Sådd; Röjning; Gallring; Stamkvistning; Skötsel av björk, al och asp; Skötsel av ädellövskog; Blädningsbruk; Skador på skog; Skogsbruk- mark och vatten; Naturhänsyn; Produktionshöjande åtgärder; Skogsbränsle; Skogsskötselns ekonomi; Skogsträdsförädling. I produktion även: Skogsskötsel för människan i skogen; Slutavverkning. /Skogsbruk/Skogsskotselserien

18 Föryngring av tall i Skogsskötselserien

19 Föryngring av tall i Skogsskötselserien

20 Naturlig föryngring av tall Tillräckligt många fröträd per hektar Fröträd av god kvalitet Markbered innan fröfallet Sköt fröträden Friställ i sista gallring Gödsla?

21 Figur NF56. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009

22 Figur NF13. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009

23 Figur NF23. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009

24 Figur NF12. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009

25 Figur NF12. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009

26 Älg, rådjur och hjortar Svenska regeringens modell Älgförvaltningsområden, ca ha Mål sätts nationellt (och regionalt?) för hur stora skador som kan anses tolerabla för Skogsbruket Den biologiska mångfalden Trafikolyckor Andra näringar

27 Älgförvaltningsområden Data samlas in som beslutsunderlag för lämplig avskjutning Demografi, population, reproduktion, ålder Skador Påverkan på biologisk mångfald Fodertillgång Trafikolyckor Andra hjortdjur Skogsbruket skall även vidta åtgärder för att Öka fodertillgången Förbättra föryngringen av viltskadekänsliga trädslag

28 Tall och förädling i Sverige Tillgång till förädlat tallfrö Underskott Överskott

29 Hur används överskottet av förädlat frö? Särplockning. Frö till plantproduktion används bara från de bästa klonerna i fröplantagerna Sådd. Resterande frö från särplockning. Förädlad frö blandas med beståndsfrö I söder används bara rent förädlat frö vid sådd

30 Kan svenskt förädlat frö användas i Norge? Sannolikt olämpligt?

31 Kunskap direkt, plantval

32 Kunskap direkt, plantval