Contortan i SCAs skogsbruk

Transkript

1 Contortan i SCAs skogsbruk Varför? Hur? - Resultat? Umeå 13/ Per Persson

2 Varför nya trädslag? Få svenska alternativ Bättre bör finnas? jfr jordbruket! Önskvärda egenskaper God härdighet Hög virkesproduktion Bra virkes- och fiberegenskaper

3 Contorta Historik i sammandrag Planteringar i Finland Plantering av försök med flera främmande trädslag (Kramfors AB Mannerheim) Förnyat intresse contortan lovande - Nya försök (Föreningen Skogsträdsförädling) Utvärdering av äldre försök - Proveniensfrågan viktig Mera försök - Storskalig introduktion startar Lovande resultat i försök och unga planteringar - Contortaplanteringarna kulminerar, Gremmeniella Restriktioner, miljödebatt Contortan växer vidare - Skötselfrågor i fokus - Intressanta försöksresultat - Stigande intresse för ökad virkesproduktion

4 Stig Hagner i 15-årigt contortabestånd

5 Contortatallens utbredningsområde i norr (ljusgrönt)

6 Introduktionsplanen och så blev Pinus contorta Sveriges tredje barrträd

7 Contorta Tre av SCAs försöksserier

8 Produktionsjämförelse Contorta vanlig tall ca 40 % högre virkesproduktion över hela bonitetsskalan bättre överlevnad efter plantering minst lika goda möjligheter att ytterligare öka produktionen genom konventionell växtförädling

9 Total areal Pinus contorta hektar Planterat respektive år Inkl Scaninge Timber fr o m

10 SCAs Contortaskogar - företagstaxering 1996 och 2005 Milj m 3 sk Virkesvolym Andel, % av Areal Virkesförråd 2 5 Tillväxt Årlig tillväxt

11 Toböle, 57-årigt contortabestånd

12 Skogsodlingen har utvecklats.. Proveniensval Markval Markberedning Planttyper Plantering Tydliga kvalitetskrav Uppföljning i alla led

13 Contortan och Miljön användning av contortatall ger stora positiva miljöeffekter i form av ökad biologisk produktion (förnyelsebara råvaror) ökningen kan åstadkommas tack vare en effektivare gröda och utan extra insatser i form av t ex kemikalieanvändning eller särskilt radikala skogsbruksmetoder en balanserad fortsatt användning av contortatall ger mycket begränsade effekter på biologisk mångfald (MKB 1999) fortsatt uppföljning och utvärdering av contorta-skogarna är viktig från både produktions- och miljösynpunkt

14 Ungskog av contortatall i god tillväxt

15 Kolbindning och contortatall Nuvarande contortatillväxt på SCA-mark binder ca 2 milj ton CO 2 per år Totalt i Sverige binds minst det dubbla, dvs 4 milj ton CO 2 per år Utsläppen från alla transporter är ca 20 milj ton CO 2 per år, dvs tillväxten på ca 3 % av skogsmarken binder ca 20 % av transportutsläppen

16 Varierat skogslandskap med contortatall

17 Contortatallens utbredningsområde + Sverigekarta

18 Medelproduktion och löpande tillväxt , Ånge Volym, m 3 sk/ha Löpande tillväxt Medelproduktion

19

20

21

22

23 ha + 40 % milj m3sk miljarder SEK

24 Contortatall Framtida virkesskördar De närmaste åren Gallring tusen m 3 f/år senare även slutavverkning under år Contortavirke 1 2 milj m 3 f/år därutöver även biobränsle

25 Projektorganisation Contortaprojektet Sponsor: Forest Products Styrgrupp: Koordinator: Skötsel Teknik, metod, Teknik, metod, virke etc Timber Timber Sulfatmassa Sulfatmassa Mekanisk Sulfatmassa Mekanisk massa

26 Mål för Contortaprojektet Mål Utveckla en strategi för användning av befintlig contortaskog som leder till bästa möjliga totala ekonomiska utfall i kedjan skog färdig produkt, sett över en omloppstid

27 SLUT