Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Transkript

1 Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

2 Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad

3 Trädslagsfördelning

4 Snabbväxande trädslag på Sveaskog Ca ha contorta och drygt ha lärk Föryngrat senaste 10 åren: ca ha contorta ca 800 ha lärk Nu ca 2% föryngring med contorta och lärk

5 Snabbväxande trädslag Motiv för ökad tillväxt Hur åstadkommer vi tillväxt? Contortatall och lärk Slutsatser

6 Motiv för ökad tillväxt EU:s mål år klimat- och energipolitiken fram till 2020 ökar efterfrågan på skogsråvara 20% minskade utsläpp jfr år % minskad energiförbrukning 20% andel förnybar energi Sveriges klimat- och energimål % minskade utsläpp jfr % ökad energieffektivitet 50% förnybar energi, minst

7 Motiv för ökad tillväxt Sveriges inriktning för forskning och innovation Strategisk satsning på klimat Skogsbruket beräknas kunna öka sin totala produktion med mellan 25-50% under de närmaste decennierna Jordbruksdepartementets visionsdokument Strategiskt mål : tillväxten i skogsbruket ska öka

8 Motiv för ökad tillväxt Sveaskogs synsätt: Ett effektivt brukande av skogen inkluderar en fortlöpande och ekonomiskt motiverad ökning av tillväxten i skogen inom ramen för ett hållbart skogsbruk

9 Åtgärder för att öka tillväxten God skogsvård Förädlat skogsföryngringsmaterial Minskade skador på skogen Snabbväxande trädslag Gödsling

10 Contortatall

11 Contortatallens naturliga utbredningsområde

12 Contorta Contortatall jämfört med vanlig tall Ca 40% högre produktion Bättre överlevnad vid plantering Stor växtförädlingspotential Lämplig för frösådd, går bra med höstsådd Klarar skador bättre Osäkerhet kring odling i vindutsatta lägen och mycket snö Kvalitet: Högre kvalitet i vissa fall, lägre i vissa. Mer långböj och tvärkrök, grövre grenar Slutenhet betyder mer för fält- och bottenskikt än trädslag

13 Sådd contorta Västerbotten

14 Contortavirkets användning SCA:s contortaprojekt har provsågat och testat olika produkter Sågning, speciellt bra för synligt trä Mekanisk massa, sulfatmassa Biobränsle

15 Contorta och andra intressen Rennäringen Contorta klarar av att växa mycket tätt Minskad lavförekomst, men såväl mark- som hänglav i relativt unga, skötta, contortabestånd förekommer Biologisk mångfald Måttlig påverkan på landskapsnivå vid begränsad användning Tätare kronor ger fler skuggfördragande, men färre ljusälskande arter i markvegetationen Viss självspridning (mest vägkanter) Friluftsliv Bättre än gran, sämre än tall Mycket beroende på hur bestånden sköts

16 Naturskog av contortatall i Canada

17 Contorta

18 Lärk

19 Lärkens naturliga utbredningsområde

20 Lärk Lärk för norra Sverige Omfattande insamling av material från hela Ryssland Dags att utvärdera! Bäst för norra Sverige L. sukaczewii Potential för god tillväxt hybrid med europeisk lärk! Har visat mycket god tillväxt i Skogforsks försök, men förhållandevis sämre etablering Inhemskt trädslag

21 Hybridlärkens produktion i södra Sverige Mean annual volume increment (m³/ha) HL NS 36 NS 32 Medeltillväxt något högre för hybridlärk än gran Kulmination lärk 35 år gran år Total age (years) Lämpar sig väl på medelgoda boniteter

22 Att odla hybridlärk Etableras liksom gran Inte lika viltbegärlig som tall Växer snabbt ifrån löv och vilt Plantan på bilden 4 år från frö. Alvesta.

23 Hybridlärk kräver intensiv skötsel Första gallring vid 15 år, sedan vart femte år Omloppstid år

24 13 år 24 år Hybridlärkens produktion i södra Sverige

25 Lärkens användningsområden Timret betalas som gran eller bättre Massaved mindre efterfrågad Biobränsle

26 Odling av hybridlärk jämfört med gran/tall Två generationer lärk på en generation gran, skapar flexibilitet Tappar barren, ger vårflora och skapar högre artdiversitet och påverkar landskapsbilden Minst lika känslig för rotröta som gran Räknas som främmande trädslag (1 km-gräns) Större andel kärnved Högre bränslevärde

27 Hybridasp och poppel Intressanta trädslag med hög produktion (medeltillväxt >20 m 3 sk/ha och år) Kräver hägn svårt att hantera i storskogsbruket Försök med utvärdering av planteringar på skogsmark pågår Främmande trädslag

28 Generell hänsyn vid odling av snabbväxande trädslag Omfattningen beror på omständigheterna. Åkermark ger naturligt mindre möjligheter till generell hänsyn Ingen skillnad i ambitionen att lämna högstubbar, kantzoner mot vatten och naturvärdesträd beroende på trädslag

29 Slutsatser Snabbväxande trädslag är ett mycket effektivt sätt att öka tillväxten Flera användningsområden finns för såväl contorta som lärk, om de odlas i tillräcklig omfattning Kan berika landskapsbilden Självklart att lämna generell hänsyn vid odling av snabbväxande trädslag Ytterligare uppföljning av tillväxtpotential, effekter på biologisk mångfald och skaderisker

30 Slutsatser Dialog med samerna om lämpliga områden och metoder för odling behöver utvecklas Hybridasp och poppel intressant, men krav på hägn medför stora kostnader Nya regelförslag ger onödiga begränsningar (generell 1km-regel och arealbegränsningar) Contortatall och lärk ska ses som bra komplement till tall och gran

31 Tack!