NordGen Skog temadag 12 mars 2009

Transkript

1 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare 50 deltagare, började med att Lennart Ackzell, LRF Skogsägarna, hälsade alla välkomna och gav en kort bakgrund till dagen. Varför är ökad skogsproduktion ett aktuellt ämne? Tre viktiga orsaker nämndes: Selfoss-deklarationen om uthålligt skogsbruk - pekar tydligt på att vi bör satsa på en ökad biomassaproduktion, använda förädlat material och att skogsbruk är en av lösningarna till klimatfrågan. Skogspropositionen i den nya skogsproduktionen spelar ökad produktion och ökad användning av förädlat material en stor roll. Forskningspropositionen forskningsbehovet är stort för att öka produktionen, förbättra föryngringsresultaten och öka användningen av förädlat material Vidare hälsades deltagarna välkomna av NordGens direktör, Jessica Kathle, som kort beskrev NordGens verksamhet. Bland annat har NordGen ansvar för en nordisk genbank och för Svalbards säkerhetslager. Dessutom har man fått ett nytt mandat för att titta på miljöeffekter och genbevarande. NordGen Skogs huvudsyfte är att hjälpa till att skapa framtidens nordiska skogar genom att skapa mötesplatser, följa forskning och utveckling, arbeta för bevarandet av skogsgenetiska resurser samt öka möjligheterna för användning av bra föryngringsmaterial.

2 Tydliga signaler om ökad skogsproduktion varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk Sverige Fler faktorer påverkar utvecklingen mot en högre produktion. Politiska signaler pekar på behovet av en ökad skogsproduktion, bland annat oljekommissionen 2006 och skogspropositionen En ökande avverkning kräver en ökad tillväxt och de möjliga avverkningarna kommer alltid att vara begränsande för industrin. Globalt minskar skogarna samtidigt som befolkningen ökar. Dessutom bidrar en ökad tillväxt till en ökad inbindning av koldioxid, vilket är av stor vikt ur klimatsynpunkt. Flera utredningar har gjorts på Skogforsk med avseende på hur vi kan öka tillväxten i Sverige. Ökningspotentialen är hög, runt 40 %, men en rimlig ökning ligger runt 20 %, vilken fördelar sig på följande: Bättre föryngringar genom markberedning och plantering + 4 % Användning av förädlat material + 9 % Nya trädslag (sitka, Douglas, hybridlärk, contorta) + 2 % Skogsgödsling + 2 % Intensivskogsbruk behovsanpassad gödsling +? % Användning av somatiska plantor +0,5 % Åkermarksbeskogning med exempelvis hybridasp +1,5 % Dikesrensning och askåterföring + 1 % Vidare finns dock en del minusposter som bör beaktas, t.ex. skador orsakade av snytbaggar, viltbetning och rotröta. En annan faktor att ta i beaktning är bristen på förädlade plantor. Genom att anlägga nya fröplantager, de så kallade TreO-plantagerna, och att använda sig av blomstimulering, insektsbekämpning, särplockning och bulksticklingar kan denna brist minska. Detta bidrar till att möjligheter finns att i framtiden öka tillväxten med hjälp av förädlat material ytterligare. Skogforsk har fått ett uppdrag från regeringen att öka kunskapen om förädlat material. I uppdraget ingår att titta på hur man kan öka tillgången av förädlat material, hur stor bristen är och om det finns några risker med att använda förädlat material. Även Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att titta på hur man kan öka skogsproduktionen. Där ser man bland annat över definitionen av främmande arter, man tittar på möjligheten att utvidga användningen av contorta samt ökar rådgivningen med fokus på skogsproduktion. Man samarbetar även med SLU för att undersöka effekter av intensivskogsbruk.

3 Är då användandet av förädlat material och andra produktionshöjande åtgärder ett hot mot biodiversiteten? Att använda kloner är inget hot i sig, däremot kan det ge upphov till tätare skogar och en intensivare skötsel, som i sin tur bidrar till en minskad biodiversitet. Det finns få studier om hur främmande trädslag som contorta påverkar biodiversiteten. SLU tittar på effekter av intensivskogsbruk. Snytbaggeskadorna är ett dilemma och har visat sig vara ett problem även i norra Sverige där avgångarna kan uppgå till 20-60%. Fungerande snytbaggeskydd krävs om man ska plantera värdefulla, förädlade plantor. I Norge har man inte samma press på att öka produktionen som i Sverige. Man har en god tillgång till förädlat material men behöver accelerera utvecklingen av tredje generationens plantager. Kan kravet på att minska koldioxidutsläppen öka möjligheterna för bättre förädling? Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt Marianne Eriksson, LRF Skogsägarna Sverige Kraftsamling Skog är ett projekt, initierat av skogsägarföreningarna, vars syfte är att öka lönsamheten genom ökad skogstillväxt för den enskilde skogsägaren. Med hjälp av kurser, seminarier, studiecirklar, rådgivning och demonstrationsgårdar utbildas och informeras skogsägarna om hur de kan påverka sitt skogsbrukande. Inom Kraftsamling Skog ser man, liksom Skogforsks utredningar visat, att en tillväxtökning på 20 % är rimlig. De stora möjligheterna finns inom föryngringsområdet. Genom att öka andelen plantering och markberedning samt att göra åtgärderna i tid ökar andelen godkända föryngringar och tillväxten gynnas. Ytterligare en viktig aspekt är att välja rätt plantmaterial och att välja förädlat material, men detta mål är svårt att uppnå bland alla skogsägare eftersom det inte finns tillräckligt med förädlat frö. Men medvetenheten om betydelsen av förädlat material bland skogsägarna har ökat, vilket även syns i plantskolorna då efterfrågan ökat och i vissa fall även är högre än utbudet. Alternativa trädslag som lärk, hybridasp och Douglas ses som produktionshöjare, men dessa trädslag möts ofta med skepsism. Man har även uppsatta mål med röjning, dikning och gödsling. Det är bra att öka skogsägarnas kunskaper, men även rådgivare, tjänstemän och entreprenörer behöver utbildas. Attityden mot förädlat material måste förändras varför är man tveksam till användning? Finns en efterfrågan på ökad tillväxt? För att kunna öka lönsamheten genom ökad tillväxt måste det också finnas en efterfrågan kan man öka denna med samma procentsats? Lågkonjunkturen bidrar till att efterfrågan minskar. Det behövs en mer pedagogisk och tydligare varudeklaration på plantorna även den som inte är skogligt utbildad ska veta vad han får.

4 Det är viktigt att man ser till hela kedjan när det gäller markberedning och plantering. Plantvård, val av planteringspunkt, markberedningskvalitet m.m. är av stor vikt för de förädlade plantorna om inte allt klaffar kommer inte plantorna att växa som förväntat! Det finns en enorm kunskapsbrist inom kedjan färdig plantan till plantering och många olika aktörer är inblandade. Genom att köpa hela uppdrag kan det delvis lösas. Köparen bör dessutom ställa mer krav med en ökad kunskap. Ny teknik: sticklingar och somatiska plantor när kommer de? Karl-Anders Högberg, Skogforsk Sverige Sticklingproduktion Metoden fungerar bra på gran, det största problemet är att allt fortfarande sker manuell. En mekanisering krävs för att det ska bli lönsamt. Tekniken finns dock då det inom trädgårdsnäringen finns väl fungerande stickningsrobotar, men man måste lösa de specifika problem som kan uppstå med gran. Att producera sticklingar tar tid. De moderplantor som används är 4 år eller yngre, och från varje moderplanta kan man ta ungefär 15 sticklingar, som i sin tur kan användas som moderplantor. För att få fram 1 miljon plantor krävs två förökningscykler och 4500 fröplantor. Användning av sticklingar ger en tillväxtökning runt 20 %. Somatiska plantor Ett fröembryo plockas ut och genomgår en rad behandlingar som gör att detta embryo massförökas. Slutresultatet är en klon alla plantor härstammar från samma embryo. Idag tas plantorna fram för hand i labmiljö för att sedan acklimatiseras och som färdiga plantor odlas vidare i växthus innan utplantering i fält. Fördelen med SE-plantor är att man kan få väldigt många plantor från en begränsad mängd, till skillnad från sticklingar som kräver många fröplantor och fler cykler. Dessutom går det fort SE-embryon kan fås av en klon på ett år. Ytterligare en fördel är att embryon kan lagras i flytande kväve till dess att materialet testats. Men, en teknisk utveckling krävs för att det ska bli praktiskt möjligt att användas i stor skala. Både automatisk hantering och teknik för sortering av embryon måste tas fram. En utveckling sker på SweTreeTechnology och på andra håll i världen. Användning av SE-plantor ger en tillväxtökning runt 30 %. Ett namnbyte behövs på SE-plantorna många tror att de är genetiskt modifierade. Fröstickling är ett annat namn som används. Finns det några risker med många individer av en klon? Idag finns det restriktioner i Sverige som reglerar användningen, endast 5 % av arealen får planteras med vegetativt förökat material och förökningen ska ha skett från godkänd fröplanta.

5 Om vinsten och förräntningen är så stor som den är, kan det då inte vara lönsamt med manuell tillverkning? Uppföljning av sticklingar och SE-plantor som planterats finns i försök, klontester och på demoytor. Inga större praktiska uppföljningar finns, men många positiva erfarenheter från skogsägare.

6 Alternativa trädslag, klimatförändringar och biobränslen ur ett danskt perspektiv Lars Graudal, Skov og Landskab Köpenhamns Universitet Danmark I Danmark ligger fokus på natur och miljö, ekonomisk hållbarhet och sociala värden snarare än på en ökad produktion. Klimatförändringar kan bidra till att produktion gynnas, men även gynna bevarandet av befintliga skogar. Behovet av förnyelsebara energikällor kan komma att öka användningen av biobränsle från skogen. Under de närmaste 10 åren har användningen av skogsbiobränseln i Danmark fördubblats. Även globalt ökar efterfrågan på biobränsle. Inte mycket forskning har gjorts med avseende på vilket skogsodlingsmaterial som lämpar sig bäst för odling av bioenergi. Idag får man använda sig av befintliga hjälpmedel för anläggning av skog. Ett sådant är Här kan man se vilket trädslag och vilken frökälla som är lämplig beroende på lokal och syfte. För produktion av biobränsle föreslås sitka, Douglas och olika lövträd. Genom intensiv odling kan produktionen öka med 30 %. Hur kommer då den danska skogen klara klimatförändringarna? Kommer inhemska trädslag att klara omställningen? Många inhemska danska trädslag finns redan i ett sydligare klimat. Trädens adaptation är komplex och beror på den specifika lokalen. Trädslagen kan anpassa sig till olika lokaler, och i vissa fall är val av proveniens viktigare än val av trädslag - det lokala materialet är inte alltid det bästa. Dagslängd, ökad koldioxidhalt, epigenetiska effekter, stormstabilitet och nya insekter och sjukdomar är faktorer som måste beaktas. En anpassning till ett förändrat klimat gynnas genom naturlig selektion och med hjälp av genflöden och migration. Hur är attityden mot främmande trädslag i Danmark? Anpassade trädslag ska användas och den producerande förmågan är av mindre vikt, andra aspekter vid sidan om produktion är viktigare. Ingen gran sätts för skogsproduktion. Mer jordbruksmark kan tänkas användas till produktion av biobränslen i framtiden. I veckan pågår ett klimatmöte i Köpenhamn och ett resultat av mötet kan bli en ökad produktion av biobränslen. Ökad skogsproduktion i Finland Juha Hakkarainen, MTK Finland Skogspolitiska mål i Finland är bland annat att säkerställa en konkurrenskraftig miljö både för skogsindustrin och för skogsskötselsidan. Detta ska nås genom att öka värdet på skogen, via nya produkter, genom att utnyttja avverkningspotentialen och bibehålla en uthållig rundvirkesproduktion. Men, rundvirkesmarknaden har kollapsat och det är svårt att hitta incitament för en ökad produktion eftersom det inte finns någon efterfrågan. Idag är tillväxten betydligt högre än avverkningen. Biobränsle kan vara ett alternativ till rund- och massavirke.

7 Den låga efterfrågan på virke bidrar till att skogarna sköts dåligt vilket resulterar i skogar med låg kvalitet. För att bibehålla en uthållig rundvirkesproduktion krävs en rad åtgärder: Ekonomiskt stöd och rådgivning Bättre föryngringsresultat och skötsel av ungskogar Implementering av förädlingsprogram Reducering av skador orsakade av rotröta och vilt, bland annat genom ett nytt GIS-system Mekanisering av skogsskötseln Gödsling och dikesrensning Vidare bör lönsamheten inom privatskogsbruket öka. Idag är medelfastigheten relativt liten, runt 24 hektar och det är önskvärt att denna siffra ökar till minst 50 hektar. Mindre markägare är mindre benägna att satsa på skötsel och produktion, utan har skogen för jakt och rekreation. Detta kan stimuleras med hjälp av skatteåtgärder. Vägnät och logistik måste förbättras och där måste finnas tillräckligt med arbetskraft. Idag är det brist på arbetskraft, vilket påverkar skogsskötseln och produktionen negativt. En av de åtgärder som ökat mängden avverkningsbart virke är dikning. Idag får man inte anlägga nya diken utan bara underhålla befintliga. Inga främmande trädslag används i Finland. På några få platser finns sibirisk lärk. Situationen på virkesmarknaden är olika beroende på var i landet man befinner sig. I södra Finland är läget något bättre än i de norra delarna. Framtida produktion handlar mycket om biobränsle och kvalitetsvirke. Frågan är vad som händer med den ryska importen. Om den upphör måste inhemskt virke användas. Slutdiskussion Punkter som togs upp vid slutdiskussionen: Energi en ökning med 25 TWH är möjlig Det finns mycket outnyttjad jordbruksmark I Sverige ligger vi idag nära den möjliga avverkningen Se på kostnaderna vad ger de i framtiden? Jämfört med vad man får ut i slutänden är investeringskostnaderna vad gäller markberedning, plantering och förädlat material låga. Vi måste ha en framtidstro!

8 Dålig konjunktur nu, men den vänder vi måste tänka långsiktigt. Skoglig företagarrådgivning se sig som företagare och inte bara skogsägare. Lågkonjunkturen är bra tajming för utbildning, nu har personalen tid över. Bioenergi kan ge behov av ökad produktion I Norge är det lite fokus på skogsproduktion, man satsar mer på biodiversitet och mångbruk. Från att ha planterat 70 miljoner plantor på 90-talet ligger nu antalet runt 26 miljoner. Denna siffra har dock stigit under de senaste åren. På grund av klimatförändringar, bindning av koldioxid och biobränsleproduktion kommer troligtvis mer fokus flyttas över på skogsproduktion.