Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser
|
|
- Jan-Erik Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University
2 Syfte Analys av förändrad skogsbrukspolicy Hyggesfritt skogsbruk Anpassning av trakthyggesbruk Plantage och intensivskogsbruk Vad blir konsekvenserna? Är förslaget samhällsekonomiskt motiverat?
3 Scenariot Areal kalhyggesfri. skogsbruk ökar från 3.4 % 9ll 30 % av skogsmarksarealen (ökning med ca 300 %) Areal som undantas skogsbruk (avverkning) ökar från 10 % 9ll 25% av skogsmarksarelen
4 Scenariot Konsekvenser på virkesförråd och avverkning Virkesförråd Möjlig avverkning
5 Nytta och kostnad? Vad skulle nyttan vara? Ökad biologisk mångfald Bättre förutsättningar för renskötsel Bättre förutsättningar för turism och rekreation (estetiska värden) Ökad bindning av kol (?) Osäkerhet om påverkan på framtida ekosystem av kalhyggesbruk
6 Nytta och kostnad? Vad skulle kostnaden vara Direkta kostnader Förlust av virkesvärden (oavsett om vi kompenserar skogsägare eller inte) Indirekta kostnader Nedläggning av industrier (förlust av förädlingsvärden) Sysselsättningseffekter Strukturomvandlingseffekter, regionala effekter Minskad bindning av kol (?)
7 Direkta kostnader Förändring framtida virkesvärde (konstant rotnetto = 249 kr/m3 sk) Rotne.o 2010: miljoner kr
8 Direkta kostnader Nuvärde av virkesvärde SNF (milj kr) REF (Milj kr) Skillnad (milj kr) Norra Norrland Södra Norrland Svealand Götaland Hela landet % ränta (100 år) Rotnetto = 249 kr/m3 (skogsstatistisk årsbok) Nuvärde av skogen i referensalternativet = milj.kr
9 Indirekta kostnader Sysselsättning skogssektorn
10 Indirekta kostnader Förädlingsvärde skogssektorn
11 Indirekta kostnader Effekter på sysselsättning och förädlingsvärde Inga priseffekter på virkesmarknaden (Rysk råvara ersätter svensk till samma pris) Inga sysselsättningseffekter i industrin (enbart skogsbruket) Förändring i förädlingsvärde = skogsbrukets förlust av förädlingsvärde = direkt kostnad
12 Indirekta kostnader Effekter på sysselsättning och förädlingsvärde Priseffekter (råvarubortfallet kan inte ersättas till samma pris) Högre pris på virkesråvara Utslagning av industrier Kortsiktig betalningsförmåga Långsiktig anpassningsförmåga Strukturomvandling. Arbetskraft och kapital flyttar till andra sektorer på sikt
13 Indirekta kostnader Effekter på förädlingsvärde 50 % av förädlingsvärde Nuvärde = miljoner kr 10% av förädlingsvärde: Nuvärde =
14 Summa kostnader (exklusive omställningskostnader ) Inga priseffekter (industrin kan köpa råvara på annat håll till samma pris): 8 miljarder kr/år 199 miljarder kr i nuvärde Priseffekter (industrin kan inte köpa på annat håll): miljarder kr per år miljarder kr i nuvärde
15 Nyttor Rekreations- och naturvärde Rekreationsvärde: kr/ha och år (se Brännlund m.fl. 2009) 10% av arealen får 20% högre värde: 520 miljoner kr/år 18 miljarder kr i nuvärde 20% av ytan får 30% högre värde: miljoner kr/år 54 miljarder kr i nuvärde
16 Nyttor Kolbindning Kolbalansen styrs av två effekter förändring av virkesförråd (upptag) utsläpp av CO2 förorsakade av ökad produktion (konsumtion) av biomassa. Antaganden vad gäller användningen av skördad biomassa 30% används som biobränsle, ersätter fossilt bränsle 70 % används till produktion av möbler, hus Koldioxid värderas till 0,14 1 kr/kg CO2
17 Nyttor Kolbindning 1 kr/kg CO2 Nuvärde = 81 miljarder kr 0.14 kr/kg CO2 Nuvärde = 11 miljarder kr EVer 60 år minskar kolbindningen
18 Summa kostnader och nyttor Kostnader och ny.or, nuvärde (100 år, 3% ränta) miljarder kr Låg värdering Hög värdering kostnad Rekrea9on Koldioxid NeHo
19 Slutsatser och funderingar Mycket stora förändringar Extremt svårt att veta vad som händer med naturen Extremt svårt att värdera de (stora) förändringar som kan tänkas ske vad gäller naturvärden Extremt svårt att förutse vad som händer i skogsindustrin Beräkningarna skall ses som ett exempel
20 Slutsatser och funderingar De ekonomiska effekterna är betydande (även om man bortser från effekter utanför skogsbruket), även på lång sikt På kort och mellanlång sikt, stora anpassningskostnader Lokala och regionala effekter är förmodligen ännu större
21 Slutsatser och funderingar Generella restriktioner av denna typ är inte kostnadseffektivt (för trubbigt) Ersätt skogsägarna om de binder kol (negativ CO2-skatt) Ersätt skogsägaren för att producera biodiversitet och rekreationsskogar De bäst lämpade skogarna kommer då att tas i anspråk
S k o g e n S l i l l a g r ö n a
skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har
Läs merNordGen Skog temadag 12 mars 2009
Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson 2009-03-17 NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare
Läs merEG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Läs merNya värdekedjor i skogen
Nya värdekedjor i skogen Lisa Sennerby Forsse, Formas, Nordisk Skogskonferens, Danmark, Augusti 29-30 2005 Projekt Nya Värdekedjor i Skogen Uppdrag från Nordiska Ministerrådet Arbetet har letts av en referensgrupp
Läs merSkogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest
Läs merSkogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog
Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merSkogsbrukets hållbarhetsproblem
Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och
Läs merSkogspolicyn 2007-03-08 2
Aktuellt: skog Skogspolicyn Naturskyddsföreningens övergripande budskap Skogens värden Lagstiftning och övriga styrmedel Områdesskydd och återskapande av skogens värden Skogsbruk Hyggesfritt skogsbruk
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merVad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University
Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Vad jag ska prata om Hur kan vi uppskatta Norrlands värde? Vad ska vi använda
Läs merSkogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen!
Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen! Tomas Thuresson The Norwegian Forestry Group (NFG) tomas.thuresson@norskog.no +47 90112080 Members of NFG The Norwegian State Forest and Land Corporation
Läs merTillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Tillväxt I kommuner genom att utnyttja ekosystemtjänster Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg EKOSYSTEMTJÄNSTER
Läs merSkogen som energikälla - nu och i framtiden -
Växjö 2010-11-11 Skogen som energikälla - nu och i framtiden - Seminarium kring bioenergi i Älmhult 11-11-10 Bengt Nilsson och Thomas Thörnqvist Linnéuniversitetet i Växjö Växjö 2010-11-11 Växjö 2010-11-11
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merNaturen till din tjänst
Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål
Läs merSkog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?
Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria Skogliga KonsekvensAnalyser 2015 Tidigare SKA/AVB
Läs mer1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?
Frågeställningar kring hållbart 1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? 2. Är hållbarhetsbegreppet något som vi ska arbeta med? Hur
Läs mer5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
Läs mer2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Läs merSkogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström
Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243
Läs merBSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4
BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen
Läs merBioekonomi från ord till handling
Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se
Läs merVattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS
Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende
Läs merYttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merSkogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna
Läs mer7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med
Läs merYttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet
2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans
Läs merSkogsriket Norrbotten. Piteå 2013 11 27
Skogsriket Norrbotten Piteå 2013 11 27 från prat till resultat övriga världen ser lite annorlunda ut Råvaran skog med potential för tillväxt från prat till resultat Arbetet i styrgruppen 2013 Landshövding
Läs merSveriges bidrag till det globala virkesbehovet
Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1 Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd
Läs merBioenergi mer än bara biogas
Bioenergi mer än bara biogas Sveriges största energikälla, bidrar till minskade koldioxidutsläpp! Hampus Mörner, Svebio Gävle-Dala Drivmedelskonvent, 22 mars, 2012 Svenska Bioenergiföreningen Att öka användningen
Läs merRolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes
Rolf Björheden Seniorforskare Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes Koldioxid, CO2 är den viktigaste växthusgasen bildas vid nedbrytning och förbränning av kolföreningar har ökat från 280 till
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merRapport 2010:18. Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten
Rapport 2010:18 Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län Kulturmiljöenheten Karta: Lantmäteriet. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, oktober 2010. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merEuropeiska ekonomiska och sociala kommittén YTTRANDE
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén NAT/624 En ny EU-skogsstrategi Bryssel den 10 juli 2014 YTTRANDE från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,
Läs merResilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
Läs merLevande skogar, mål och medel? Finns svaret i Skydda lagom? Runar Brännlund Centrum för miljö- och naturresursekonomi Umeå Universitet
Levande skogar, mål och medel? Finns svaret i Skydda lagom? Runar Brännlund Centrum för miljö- och naturresursekonomi Umeå Universitet Levande skogar 1. Hur ska miljömålet levande skogar sättas, dvs hur
Läs merRIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV
RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare
Läs merWater Profile för den svenska skogsindustrin
Water Profile för den svenska skogsindustrin 10 litres of water for 1 sheet of A4-paper Vattnets kretslopp Water Profile IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Skogsindustrierna utfört studien Water
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling
Läs merContortatallen i Sverige
Regeringsuppdrag 2009 (Utländska trädarter) Bland annat: Översyn av lagstiftningen Utvärdera gränsen för användning av contortatall Se över möjligheterna att utvidga contortaområdet törskateproblemen anges
Läs merMiljömålssystemet vad bör utvärderas, och varför? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Handelshögskolan Umeå Universitet
Miljömålssystemet vad bör utvärderas, och varför? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Handelshögskolan Umeå Universitet Miljömålssystemet Målbaserat system med ett övergripande
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,
Läs merKONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN
KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida
Läs merRapport 1999:3. Skogsräkenskaper. - en delstudie avseende fysiska räkenskaper
Rapport 1999:3 Skogsräkenskaper - en delstudie avseende fysiska räkenskaper Rapport 1999:3 Skogsräkenskaper - en delstudie avseende fysiska räkenskaper Statistiska centralbyrån 1 Environmental accounts
Läs merTommy Lennartsson. Biobränsle och klimat
Tommy Lennartsson Biobränsle och klimat Uttag av biobränsle Klimat: Positivt Biologisk mångfald: Positivt eller negativt Problemet Lösningen För mycket koldioxid i atmosfären Binda/lagra kol För höga utsläpp
Läs merDen lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra
Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar
Läs merSvenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.
2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska
Läs merEnergigaser bra för både jobb och miljö
Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige
Läs merKONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK
KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK SIDA 1 STRUKTUR SIDA 2 Andel lantbrukare under 34 år SIDA 3 Andel lantbrukare över 60 år SIDA 4 Antal Mjölkkor SIDA 6 Antal slaktgris SIDA 7 Antal får SIDA 8
Läs merLättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att i lagen om skatteredovisning
Läs merNya spännande användningsområden för skogen, men kommer råvaran att räcka till? Utmaningar och möjligheter för skogsindustrin i framtiden.
Nya spännande användningsområden för skogen, men kommer råvaran att räcka till? Utmaningar och möjligheter för skogsindustrin i framtiden. Marcus Åsgärde, Produktionschef, Södra Cell Värö Södra Cell Värö
Läs merFaktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi
Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi Agenda "Termisk Bioenergianvändning" Värme, kyla och el från bioenergi Kontaktuppgifter: Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/PelletsFörbundet Sockerbruksgatan
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merReferat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22
Referat av sammanträffande med Lutz Fähser Mats Hagner 2008-08-22 Slutsats Vårt nuvarande svenska system är inoptimalt med avseende på uthållighet, biodiversitet samt monetär avkastning till skogsägaren.
Läs merKonsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag
Bil 1. Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (Riksantikvarieämbetets del av miljömålet) 2007-09-27 Inledning Föreliggande
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merÅtgärdsarbete för renare vatten
Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december
Läs merManual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)
Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av
Läs merStadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan.
Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan. Johanna Severinsson, Länsstyrelsen Järfälla kommuns ÖP Strax norr
Läs merRegeringens proposition 2009/10:169
Regeringens proposition 2009/10:169 Förändrat uppdrag för Sveaskog AB (publ) Prop. 2009/10:169 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 mars 2010. Fredrik Reinfeldt Åsa
Läs merFarsta fakta. Yta: 15,4 km²
Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,
Läs merSkogsindustriernas. Trendrapport 08
Skogsindustriernas Trendrapport 08 På omslaget: Kvist formgiven av Jonas Bohlin. Skogen en svensk kärlekshistoria Fransmännen har sina caféer. Bulgarerna har badhusen, och amerikanarna sina shoppingcentra
Läs merRapport 2003:1. Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt
Rapport 2003:1 Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med utsläppsrätter enligt EU: s direktiv Rapport 2003:1 Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad handel med
Läs merFRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet
Läs merStående virkesförråd i Sverige
Stående virkesförråd i Sverige 2,26 Miljarder m 3 3,24 Miljarder m 3 År 1980 År 2010 Ökning med 43% på 30 år. Inte illa! 30 Hela Europa Stående virkesförråd (Miljarder m3) 25 20 15 10 5 I Sverige var ökningen
Läs merLösen vindkraftlån och upptagning av nytt lån KS-2015/496
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Dan-Erik Pettersson Datum Ekonomichef 2015-10-27 Kommunstyrelsen Lösen vindkraftlån och upptagning av nytt lån Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att
Läs merUttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län
Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen
Läs merFaktablad. De ekonomiska fördelarna med Natura 2000. Miljö
Faktablad De ekonomiska fördelarna med Natura 2000 Miljö 2 Nätverket Natura 2000 I mars 2010 fastställde EU:s stats- och regeringschefer ett ambitiöst mål: förlusten av den biologiska mångfalden i Europa
Läs merVad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv?
Vad händer i förhandlingarna om EU:s energiskattedirektiv? Styrmedelsdagen 2013 Svensk Fjärrvärme, Svensk Energi Stockholm den 24 april 2013 Susanne Åkerfeldt Skatte- och tullavdelningen, 08 405 1382 ;
Läs meratt lösa vindkraftlån (lånenummer KI 38 371) hos långivaren Kommuninvest AB
Kommunstyrelsens arbetsutskott 144 Utdrag ur PROTOKOLL OJUSTERAT 2015-09-07 Lösen av vindkraftlån samt upptagning av nytt lån KS-2015/496 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Läs merPersonalavvecklingsutgifter under överskådlig framtid
Sida 1 (5) Personalavvecklingsutgifter under överskådlig framtid Innehållsförteckning 1. Regeringsbeslut 7, 2007-12-19, Fö2006/702/EPS, Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende Försvarsmakten, Särskild
Läs merÖkad fjärrvärmeleverans till industrin
Ökad fjärrvärmeleverans till industrin Danica Djuric Ilic a, Louise Trygg a a Division of Energy Systems, Department of Management and Engineering, Linköping University, SE-581 83 Linköping, Sweden Inledning
Läs merPROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad
PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor
Läs merÅrets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03.
Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03.30 Nyckelord från dagen: ansvar, frihet, tillit och samarbete.
Läs merPolicy Brief Nummer 2014:3
Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att
Läs merÅkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Läs merPolicy Brief Nummer 2010:2
Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en
Läs merKS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling
STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt
Läs merGuldkortet Ett sätt att öka värdet på virket
Guldkortet Ett sätt att öka värdet på virket Varje år tillreder en skördare virkesvolymer för åtskilliga miljoner kronor. En enda procents förändring på virkesvärdet kan därför röra sig om flera hundratusen
Läs merHållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hur viktig är industrin för Sverige? 2 Jobben växter runt industrin 650 000 arbetar i industrin och 350 000 med industrinära
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merStyrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av jordbruksfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK
Styrande dokument beslutat av GD Förvaltning av jordbruksfastigheter Förvaltning av jordbruksfastigheter Policy 2(2) Styrande dokument Förvaltning av jordbruksfastigheter innehåller: Policy Jord- och skogsbrukspolicy
Läs merEfterbehandling av torvtäkter
Efterbehandling av torvtäkter Tall och gran, 17 år efter plantering vid Spjutaretorpsmossen i Kronobergs län. Produktiv skogsmark inklusive förna lagret binder c:a 1600 kg CO2/ha och år. Genom att aktivt
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merSynliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -
Läs merUtsläpp och upptag från skogsbruk och annan markanvändning
PM Nr 28 2014 Utsläpp och upptag från skogsbruk och annan markanvändning (LULUCF) i 2030-ramverket Sammanfattning EU kommissionen har presenterat ett förslag till klimat- och energipolitiskt ramverk till
Läs merTa bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS
Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY
Läs merNärodlat, härodlat eller därodlat?
Närodlat, härodlat eller därodlat? Johanna Björklund, forskare & lärare Måltidsekologiskprogrammet, Örebro universitet johanna.bjorklund@oru.se Måltidsekologprogrammet 180 hp, mångvetenskapligt kandidatprogram,
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Läs merProfu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås
Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad
Läs merRIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING
L A N T M Ä T E R I E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden 2012-02-01 Dnr 400-2012/504 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden
Läs mer1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101
1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)
Läs mer13 Redovisning per län
13 Redovisning per län 203 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län SOU 2002:40 204 SOU 2002:40 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län 205 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merYTTRANDE över Skogsutredningen 2004s slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81); Dnr N2006/6984/HUB
Sveriges Jordägareförbund Box 162 SE-597 24 Åtvidaberg Telefon 0120-858 26 Telefax 0120-858 10 kansli@jordagarna.se Näringsdepartmentet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Skogsutredningen 2004s slutbetänkande
Läs mer