Ökad fjärrvärmeleverans till industrin
|
|
- Bernt Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ökad fjärrvärmeleverans till industrin Danica Djuric Ilic a, Louise Trygg a a Division of Energy Systems, Department of Management and Engineering, Linköping University, SE Linköping, Sweden Inledning Flera tidigare studier har visat att omvandlingen av industriprocesserna från el och fossila bränslen till fjärrvärme (FJV) kan vara en kostnadseffektiv och energieffektiv åtgärd som resulterar i en ökad användning av kraftvärmeverk (KVV) i det lokala fjärrvärmesystemet (FJVS) och därmed till en minskning av de globala utsläppen av växthusgaser. I denna studie har vi analyserat hur en konvertering av energianvändningen från olja och el till FJV i tillverkningsindustrier i tre olika regioner påverkar dels de lokala FJVS i industriernas närhet, dels det globala utsläppet av växthusgaser. Vi har också bedömt ekonomiska konsekvenser samt inverkan på primärenergianvändning till följd av i konverteringarna. Fallstudie I studien ingick åttiotre företag tillhörande 15 olika branscher inom svensk tillverkningsindustri. Industrierna är belägna i tre län; 43 stycken ligger i Västra Götaland, 23 stycken i Östergötland och 17 stycken i Jönköpings län. Anledningen till att välja län i södra Sverige är att den årliga utomhustemperatursvariationen är större i södra Sverige än i norra Sverige, vilket leder till en mindre effektiv användning av anläggningarna för basproduktion i FJVS. Uppgifterna om energianvändningen i företagen hämtades från energisystemanalyser genomförda under perioden av Linköpings universitet samt Energikontor Sydost. Metod Analysen utfördes i tre moment. Först identifierades vilka industriprocesser som kunde konverteras till FJV genom en sammanställning av olika egenskaper hos processerna, som t.ex. temperaturnivåer och säsongsvariationer. Därefter användes verktyget MeHLA, Method for Heat Load Analysis, för att analysera hur konverteringarna kan förväntas påverka lastkurvorna i de lokala FJVS. Slutligen analyserades konverteringarnas effekter på energikostnaderna i företagen och på det globala utsläppet av växthusgaser under två olika energimarknadsscenarier för år De två energimarknadsscenarierna som använts har utvecklats av International Energy Agency; ett av scenarierna utgår från de senaste policyåtagandena (WEO-np) och det andra scenariot från att det så kallade tvågradersmålet for den globala uppvärmningen ska uppnås till rimliga kostnader (WEO-450). FJV priserna och FJV växthusgaskoefficienterna beräknades under antaganden att cirka 65 % av FJV produceras i KVV (55 % med biobränslebaserade KVV och 10 % med fossilbränslebaserade KVV), att cirka 30 % av FJV skulle produceras i biobränslebaserade hetvattenpannor och att
2 resten av FJV skulle produceras med värmepumpar, i avfallbaserade anläggningar samt i fossilbränsledrivna hetvattenpannor. Resultat och diskussion Resultaten från studien visar att det finns en stor potential för ökad FJV-användning i tillverkningsindustrin i alla de analyserade länen (Tabell 1). När konvertering av eldrivna kompressorkyla till FJV-drivna absorptionskyla analyseras antas att kylkompressorernas kylfaktor är 3 och att absorptionskylmaskinernas kylfaktor är 0,7. Detta leder till att det behövs cirka 4,2 gånger mer FJV än el för att producera kyla med absorptionskylmaskinerna jämfört med eldrivna kompressionskymaskiner. Följaktigt är de nya FJV behoven i alla analyserade län högre än minskningarna av el, fossila bränslen och biomassa (Tabell 1). När primärenergianvändningen för elproduktion och FJV-produktion ingår i analysen är förhållandet mellan energianvändningen för absorptionskylproduktion och för kompressorkylproduktion lägre och beror på typ av marginallelproduktionsanläggning och på typ av FJV-produktionsanläggning. Tabell 1. Förändringar i industriernas energianvändning i de tre studerade länen (GWh/år). Västra Götaland Östergötland Jönköpings län El Olja Biomassa Naturgas FJV Den högsta procentuella ökningen av FJV-användningen finns i Jönköpings län (Figur 1) där FJV-användningen för de industrier som ingick i studien kan öka 9 gånger (från 5 GWh till 45 GWh per år). Konvertering till FJV inom produktionsprocesserna torkning och uppvärmning är de största bidragen till möjliga ökningen av FJV-användningen i länet. Dessa två processer står för 70 % av den totala FJV-användningen efter konverteringen. I Östergötlands och Västra Götalands län kan FJV-användningen dubbleras (från 84 GWh till 168 GWh per år) respektive fyrdubblas (från 14 GWh till 58 GWh per år). I Östergötland (Figur 2) beror den största ökningen av FJV-användingen på konvertering till FJV-drivna absorptionskyla. Eftersom den processkylan som konverteras till absorptionskyla produceras med kylkompressor idag, kommer konverteringen att resultera i betydande minskning av elanvändning i länen (Tabell 1). Mer än 95 % av FJV-användningen i tillverkningsindustrin i Västra Götaland (Figur 3) används till uppvärmning och tappvarmvatten (cirka 11 GWh per år) idag och det finns en potential att öka den FJV-användningen med cirka 150 % (upp till 27 GWh per år). Det finns också potential att öka FJV-användning för processerna torkning, uppvärmning, processkyla och komfortkyla.
3 Figur 1. FJV användning för olika stöd- och produktionsprocesser inom tillverkningsindustrin i Jönköpings län per månad. Figur 2. FJV användning för olika stöd- och produktionsprocesser inom tillverkningsindustrin i Östergötland per månad.
4 Figur 3. FJV användning för olika stöd- och produktionsprocesser inom tillverkningsindustrin i Västra Götaland per månad. Påverkan på de lokala FJVS Ökningen av elproduktion till följd av den ökade FJV-användningen är störst i Östergötland (27 GWh/år) där FJV-användningen kan öka med 84 GWh/år (Tabell 1). Ökningen av elproduktion i Västra Götaland och i Jönköpings län är 14 GWh och 13 GWh årligen. FJV-driven komfortkyla har den största potentialen att minska säsongsvariation av FJV produktionen i FJVS. Det är på grund av att behovet av komfortkyla är störst under sommaren när efterfrågan på uppvärmning är lägst. Ekonomiska effekter I studien är hänsyn inte tagen till investeringar som uppkommer vid konvertering till FJV. I alla analyserade länen, och vid båda energimarknadsscenarierna, minskar energikostnaderna i företagen till följd av konverteringarna. Potentialen för att minska energikostnaderna är högst i Västra Götalands län (mer än 1 miljon per år). Den lägsta potentialen finns i Östergötlands län (mindre än 0,2 miljon per år). Effekter på de globala utsläppen av växthusgaser Den ökade elproduktionen i KVV och den minskade el- och fossilbränslenanvändning i tillverkningsindustrierna medför minskade globala utsläpp av växthusgaser. Minskningen av de globala utsläppen av växthusgaser är i hög grad beroende av den alternativa användningen av biomassa och på vilken typ av anläggning för marginalelproduktion som antas. När marginalel produceras i kolbaserade kondenskraftanläggningarna (WEO-np), leder
5 FJV-konverteringen inom tillverkningsindustrin till en minskning av utsläppen av växthusgaser, även om marginaleffekterna av användningen av biomassa beaktas. Den största minskningen uppnås i Östergötlands län med 40 tusen ton av CO 2eq ton per år. När biomassa antas vara en knapp resurs uppgår minskningen till 24 tusen ton per år (alternativ användning av biomassa antas vara Fischer-Tropsch-diesel produktion). Slutsatser Konvertering av produktionsprocesser och stödprocesser inom tillverkningsindustrin till FJV innebär en möjlighet att minska beroendet av fossila bränslen och el inom industrin och leder till en mer effektiv drift av FJV-produktionsanläggningar i de lokala FJVS vilket kan ge både minskade globala växthusgasutsläppen och minskad primärenergianvändning. Typ av produktionsprocesser som kan konverteras till FJV är beroende av branschtillhörighet. Potentialen för konvertering till FJV-driven torkning finns inom tillverkningen av trä och trävaror, tillverkningen av metallvaror samt inom livsmedelsframställning. Torkning är den produktionsprocess som har den jämnaste lasten under dygnet, eftersom behovet av torkning vanligen är konstant och oberoende av arbetstid. Möjlighet att konvertera till FJV finns också i produktionsprocesser inom branscherna textilvarutillverkning och livsmedelsframställning. I dessa branscher kan FJV användas för förvärmning av vatten för disk och klädtvätt. Potentialen för konvertering till FJV-driven absorptionskyla finns framför allt i produktionsprocesser inom branscherna tillverkningen av kemikalier och kemiska produkter, tillverkningen av farmaceutiska basprodukter och läkemedel, samt i tillverkningen av gummioch plastvaror. Resultatet från studien visar hur en ökad användning av FJV i industrin kan leda till lägre energikostnader inom industrin samt till minskning av de globala växthusgasutsläppen. Potentialen för att minska de globala växthusgasutsläppen är starkt beroende av marginaleffekterna av användning av biomassa och typ av anläggningar där marginallel produceras. När biomassa antas vara en knapp resurs leder den ökade användningen av biomassa i FJVS till en minskning av biomassaanvändningen i något annat energisystem (t.ex. för produktion av transportbiobränsle eller för elproduktion) vilket följaktligen leder till en ökning av fossilbränsleanvändningen inom det energisystemet (t.ex. i transportsektorn eller i elproduktionssektor). Minskiningen av de globala växthusgasutsläppen är därför högre när biomassa inte antas vara en knapp resurs. Potentialen för minskade växthusgasutsläpp är också högre när marginalel produceras i kolbaserad kondenskraftanläggningarna än när den produceras i naturgasbaserad kondenskraftanläggningarna vilket beror på antagandet att el som produceras i FJVS ersätter marginalproducerad el.
VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR
VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR Jenny Larsson, Chef Vattenfall Värme Sverige Dagens Industri Värmedagen 2016-06-01 1 VATTENFALLS ROLL I DET FRAMTIDA ENERGISYSTEMET Elektrifiering av transporter
Läs merUtmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn
Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet
Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med
Läs merKlimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Läs merNordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Läs merhur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten
Läs merResilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
Läs merVi bygger ut fjärrvärmen i Täby
E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,
Läs mer2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala
2014 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Uppsala 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Uppsala Ort/orter FVD20012 Uppsala Prisområdesnamn FVD20013 Uppsala Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs mer2014 DoA Fjärrvärme. Alingsås Energi Nät AB
2014 DoA Fjärrvärme Alingsås Energi Nät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Alingsås Energi Nät AB Ort/orter FVD20012 Alingsås Prisområdesnamn FVD20013 Alingsås Kontaktperson
Läs merVäxjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna
Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010
Läs mer2014 DoA Fjärrvärme. Statkraft Värme AB. Åmål
2014 DoA Fjärrvärme Statkraft Värme AB Åmål 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Åmål fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Åmål Prisområdesnamn FVD20013 FJV_Åmål Kontaktperson - Ekonomi
Läs mer2014 DoA Fjärrvärme. Varberg Energi AB. Centrala nätet
2014 DoA Fjärrvärme Varberg Energi AB Centrala nätet 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Varberg Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet Kontaktperson
Läs mer2014 DoA Fjärrvärme. Bionär Närvärme AB. Gavle fastigheter
2014 DoA Fjärrvärme Bionär Närvärme AB Gavle fastigheter 1 / 7 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001,,,,, och Ort/orter FVD20012 Gävle Prisområdesnamn FVD20013 Gavle Fastigheter Kontaktperson
Läs mer2014 DoA Fjärrvärme. Rättviks Teknik AB. Rättvik + Vikarbyn + Boda
2014 DoA Fjärrvärme Rättviks Teknik AB Rättvik + Vikarbyn + Boda 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Rättviks Teknik AB Fjärrvärme Ort/orter FVD20012 Rättvik, Boda, Vikarbyn Prisområdesnamn
Läs merBehöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016
Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska
Läs merFinns det hållbara drivmedel?
Finns det hållbara drivmedel? VÄGEN TILL FRAMTIDENS TRANSPORTER 12 september 2013 Karin Pettersson Avdelningen för Värmeteknik och maskinlära, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola
Läs merDrivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA
Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning
Läs mer2014 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby
2014 DoA Fjärrvärme Sala-Heby Energi AB Sala Heby 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Sala och Heby Ort/orter FVD20012 Sala och Heby Prisområdesnamn FVD20013 Sala och Heby Kontaktperson
Läs merEnergigaser bra för både jobb och miljö
Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige
Läs merEffektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp
Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp El till vad och hur mycket i svensk industri IKP Energisystem Sven-Olof Söderberg, Louise Trygg, Peter Karlsson, Alemayehu
Läs merTjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013
Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller
Läs merScenarier för Pathways
Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna
Läs merBiogaskunskaper på stan
Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer
Läs merPreem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...
Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Produktion & Försäljning Två raffinaderier 16,4 miljoner ton per år 80% av Sveriges- och 30% av totala raffineringskapaciteten
Läs merEU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el
EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el Miljöanpassad offentlig upphandling är ett frivilligt instrument. Detta dokument innehåller de EU-kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling
Läs merHållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)
Läs merVäxjö 2014. www.svebio.se
Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,
Läs merAnvändningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018
Användningen av energigaser inom industrin Stockholm 30 januari 2018 Energigaser Naturgas, biogas (LNG eller LBG) Fordonsgas Gasol (förnybar gasol) Vätgas Svensk industris väg till global klimatnytta 2017-03-16
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merNova Naturgas. Miljöimpuls! Väst 29.3 2006 1 2006-03-31
Nova Naturgas Miljöimpuls! Väst 29.3 2006 1 2006-03-31 Nova Naturgas Sedan 1976 Omsättning ca. 200 MSEK Ca 30 personer Statoil, Ruhrgas, DONG, Fortum Säte i Göteborg 2 2006-03-31 Novas marknadsroll Nova
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,
Läs merPower to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23
Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Vad är power to gas? Integrerar energisystemen till Ett smart energisystem! ELSYSTEM - ELINFRASTRUKTUR Billig el BIOMASSA Elektrolys Rötning / Förgasning Gas O2
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs merBiogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009
Biogas i Sverige Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen 14 april 2009 Användningsområden för biogas Biogas från vattenslam, gödsel, avfall blir el, värme och drivmedel Gas i kraftvärme har
Läs merStorstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling
Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs merEnergiförbrukning 2009
Energi 2010 Energiförbrukning 2009 Totalförbrukningen av energi sjönk med nästan 6 procent år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över energiförbrukning var totalförbrukningen av energi i Finland
Läs merKommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Läs merUnderlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?
Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01
Läs merOceanen - Kraftvärmeverk
Oceanen - Kraftvärmeverk HEM Halmstads Energi och Miljö AB HEM, Halmstads Energi och Miljö AB, är ett kommunalt bolag, helägt av Halmstads kommun. Vi bildades den 1 november 2006 genom en sammanslagning
Läs merÖresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk
Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.
Läs merSimulering av koldioxidutsläpp
Institutionen för tillämpad elektronik och fysik 2007-05-29 Simulering & optimering D 5p Simulering av koldioxidutsläpp Kursansvarig: Lars Bäckström Av: Mats Norberg masnog03@student.umu.se Anders Strömberg
Läs merHögskoleverket DTK 2007-10-27
Högskoleverket DTK 2007-10-27 Industrins kostnader för miljöskydd 2 BRANSCHKODER: 10 14 Utvinning av mineral 15 16 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvaruframställning 17 19 Tillverkning av textil-, beklädnads-
Läs merVäxthusets nya värme. Spara och bevara med modern värmepumpteknik
Växthusets nya värme Spara och bevara med modern värmepumpteknik Vi skapar rätt klimat för god tillväxt Ett växthus har stora och mycket speciella krav på inomhusklimatet. För att växterna ska få rätt
Läs merVarför ett kurspaket på värmesystem?
Värmesystem Varför ett kurspaket på värmesystem? Viktigt med systemperspektiv vid tillförsel av värme och/eller varmvatten till bostäder och lokaler. Systemperspektivet är nyckeln till att uppnå bästa
Läs merIndustrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Louise Trygg
Industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer Energisystem Linköpings universitet Global miljöpåverkan: 1 kwh el 1 kg CO 2 1 kwh olja 0,3 kg CO 2 Elpris för industrier 2 000 MWh/year
Läs merGer vindkraften någon nytta?
Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information
Läs merHur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning
Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI
Läs merSamrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00
Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun Den 14/6 kl 18.00 Agenda för mötet: Agenda 1. Presentation av sökande 2. Presentation av Triventus Consulting
Läs merKonkurrenskraft och Klimatmål
Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme
Läs merMånga bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag
Många bäckar små Energimyndighetens arbete med små och medelstora företag Fakta om oss Energimålen för Sverige till 2020 är: minst 50 % förnybar energi minst 10 % förnybar energi i transportsektorn 20
Läs merGASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI
GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merOptimering av ett värmeverk
PROJEKTARBETE Optimering av ett värmeverk Värmeverket i Kristinehamn AV DANIEL BYSTRÖM OCH STEFAN UNDÉN HANDLEDARE: LARS BÄCKSTRÖM Inledning På senare år har det byggts ett stort antal kraft/värmeverk
Läs merBakgrund till Miljömärkning av Kompressorer. Version 1.0 2003-10-09
Bakgrund till Miljömärkning av. Version 1.0 2003-10-09 1 Inledning...2 2 Relevans...2 3 Potential...2 4 Styrbarhet...4 5 Marknad....5 5.1 Produktion...5 5.2 Andra märkningar...5 2 Bakgrundsdokument 1 Inledning
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merVindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export
Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Staffan Jacobsson, Chalmers tekniska högskola Stefan Ivarsson, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut OECD Europas elproduktion 2013
Läs merMejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin
Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad
Framtiden är vår viktigaste marknad Produktion & Försäljning Raffinering Export Marknad Sverige Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Ca 65
Läs merVad händer på den svenska gasmarknaden? Stockholm Maria Malmkvist, Energigas Sverige
Vad händer på den svenska gasmarknaden? Stockholm 2019-02-05 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Energigaser Gasol (förnybar gasol) Naturgas och biogas (LNG och LBG) Fordonsgas Vätgas 2 Vardagsliv Råvara
Läs merEnergibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans 2008. Kronobergs län
Energibalans 2008 Kronobergs län 1 Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Kronobergs län Göran Gustavsson, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet SEP WP3
Läs merDet nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid. Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016
Det nordiska energisystemet i en klimatmässigt hållbar framtid Dr. Kristina Holmgren Gasdagarna, 25 maj 2016 Innehåll Möjlig utveckling av det nordiska energisystemet för att nå regionens klimatmål Hur
Läs merVeidekke. TellHus. klimatsmart boende
Veidekke TellHus klimatsmart boende Det ligger i luften Vi som står bakom Koldioxid syns inte, men den märks. De senaste 100 åren har koldioxidutsläppen ökat med 30 procent. Enligt FN:s klimatpanel måste
Läs merVägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning
Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg
Läs merTillägg 3 till Opcons ErbjudandE -
Tillägg 3 till Opcons ErbjudandE - handling avseende Erbjudandet till aktieägarna i Tricorona Innehåll Pressmeddelande från Opcon daterat den 31 mars 2010 3 Pressmeddelande från Opcon daterat den 7 april
Läs merBekvämt Ekonomiskt Miljövänligt
Bekvämt Ekonomiskt Miljövänligt Tänk dig att du tar ett morgondopp i en klar sjö, hör fåglarna kvittra på skogspromenaden eller blickar upp mot en klarblå himmel. Vi vill att den natur som vi har idag
Läs merKärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid
RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET OKTOBER 2013 Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merGASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI
GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om
Läs merVad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region?
Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region? Simon Harvey Professor i industriella energisystem Industriella energisystem och -tekniker,
Läs merSeminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012
Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och
Läs merStålindustrins energibehov
Stålindustrins energibehov Fokus Sandvik Materials Technology Alena Nordqvist 2014-10-29 Vad vi gör Vi tillverkar avancerade speciallegeringar och keramiska material, industriverktyg och gruvmaskiner.
Läs merStärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier
Stärk konkurrenskraften med miljöanpassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier Vad är Uthållig kommun? Uthållig kommun är ett program för att stärka och utveckla ett hållbart samhälle med
Läs merKort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Läs merEnergimedvetna. ICA-handlare spar energi & pengar!
Energimedvetna ICA-handlare spar energi & pengar! Hur energieffektiv är din butik? TACK VARE MER moderna och energismarta installationer har ICA-butikernas elenergiutveckling varit positiv de senaste åren,
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merPelletsFörbundets informerar
PelletsFörbundets informerar Introduktion PelletsFörbundet bildades 2013 genom en sammanslagning av branschorganisationerna PiR 1 och PellSam 2 med syfte att samla alla intressenter i en gemensam branschorganisation.
Läs merDen hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson
Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien, ca
Läs merHållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hur viktig är industrin för Sverige? 2 Jobben växter runt industrin 650 000 arbetar i industrin och 350 000 med industrinära
Läs merProfu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås
Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad
Läs mer7. Stöd för hållbar utveckling
7. Stöd för hållbar utveckling En kommunal planering som ska stödja en hållbar samhällsutveckling måste innefatta planering för en omställning och effektivisering av energisystemet. På Gotland finns möjligheten
Läs merSP biogasar häng med!
Gårdsscenario med vall till både biogas och foder till mjölkkor Carina Gunnarsson, JTI HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK,
Läs merTillväxt och klimatmål - ett räkneexempel
Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen
Läs merBioekonomi från ord till handling
Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se
Läs merVerksamhetsgenomlysning Sundsvall Energi
2005-12-07 Verksamhetsgenomlysning Sundsvall Energi Fjärrvärmeleverantören Verksamhetsbeskrivning Sundsvall Energi AB är ett kommunalägt bolag som är ett dotterbolag till Stadsbacken AB. Bolaget bedriver
Läs merBorgmästaravtalet (CoM) Göran Gustavsson
Borgmästaravtalet (CoM) Göran Gustavsson Vad är Borgmästaravtalet? Borgmästaravtalet är ett formellt åtagande att gå längre än EU:s mål 20-20-20 om att minska utsläppen av växthusgaser. EU:s energi- och
Läs mer6. Energiomställning i det gotländska samhället
6. Energiomställning i det gotländska samhället Målet med att uppnå en energisituation till år 2025, där förnybar energi i den lokala produktionen av el, värme och drivmedel motsvarar 100 % av energibehovet,
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust
Läs mer1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER?
1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? VILLAÄGARNA STOCKHOLM DEN 7 OKTOBER 2011 Sweco Energuide AB Energy Markets 1 Rapporttitel: Hur har EU ETS påverkat kraftindustrins vinster? Beställare:
Läs merHandlingsplan, inkl. Nulägesanalys
Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys 2010-2020 Bilaga till Energi- och Klimatplan 2010-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26, 27 Innehåll: 1. Sammanfattning...3 2. Nulägesanalys...4 3. Energimyndighetens
Läs merFörslag på dagordning
Förslag på dagordning Syfte med detta samråd Presentation av Holmen Förutsättningar Teknik Tidplan Lagstiftning Genomgång av specifika förutsättningar för respektive delprojekt Frågestund Fika Koncernen
Läs merGoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB
GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB Vår vision. Göteborg Energi ska aktivt bidra till det hållbara Göteborgssamhället. innefattar
Läs merKärleken till stålet BERÄTTELSEN OM UDDEHOLMS AB
Kärleken till stålet BERÄTTELSEN OM UDDEHOLMS AB I 350 år har vi tillverkat stål. Det har gett oss en erfarenhet och en kunskap som lett fram till att vi idag tillverkar världens bästa verktygsstål. 1668
Läs merVad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer.
Välkommen Agenda Reko Vattenfalls svenska värmeverksamhet - Verksamhet - Miljö - Framtid Aktuellt om fjärrvärme i Motala Prispolicy-priser Frågor och diskussion Torget Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme
Läs merTransportsystemet och klimatet
Transportsystemet och klimatet (BIL Sweden, Almedalen 2011) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Några hållpunkter Transportsektorns klimatpåverkan
Läs merBiogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011
Biogas i Sverige Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas,
Läs merHusets energianvändning
Id:55909 Energideklaration för Utövägen 5, Saltsjö-boo. Detta hus använder 119 kwh/m² och år, varav el 18 kwh/m². Id:55910 Energideklaration för Utövägen 7, Saltsjö-boo. Id:55911 Energideklaration för
Läs mer