Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Transkript

1 Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

2 INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med att skydda samhället mot effekterna av klimatförändringarna. Gällande klimatstrategin antogs av kommunfullmäktige 13/ Här redovisas nuläget samt vad som har hänt sedan antagandet. Observera att SCB och RUS (Regional utsläppsstatistik) publicerar klimatstatistik med två års eftersläpning. 211: Vindbruksplanen antogs av fullmäktige efter en mångårig debatt som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen 211: Kommunen genomförde 211 en stor gasbilsupphandling och blev enligt Trafikverket sverigebäst det året på upphandling med låg klimatpåverkan 211: Kristianstad blev 211 uttagen som "Role model" i den stora FNkampanjen för Resilient cities med över 1 medverkande städer i hela världen 212: Kommunens fjärde och sista klimatinvesteringsprogram avslutades : Ett kanadensiskt TV-team besökte Kristianstad och en fotograf från National Geographic fotograferade till en stor artikel om metan (biogas). Artikeln publicerades i december avslutades kommunens medverkan i det nationella Energieffektiviseringsprogrammet (EES) Allöverket levererar årligen näst intill fossilbränslefri värme och el Biogasförsäljningen ökar år från år och nådde redan under 212 reningsanläggningarnas kapacitetstak. Fler investeringar krävs nu om produktionen av fordonsgas ska kunna fortsätta att öka. Vindkraftsproduktionen fortsätter at öka och uppgick 214 till ca 145 GWh, motsvarande hushållsel till ca 23 4 hushåll (62 kwh/hushåll) Bygget av vallar för att skydda staden mot översvämning fortsätter. Arbetet med att se över planeringsförutsättningarna vid kusten med tanke på framtida högre havsnivåer fortsätter. 215 utnämndes Kristianstad till Sveriges bästa klimatanpassningskommun av IVL och Svensk Försäkring Kommunfullmäktiges klimatberedning inledde sitt arbete - 2 -

3 Ton CO2-ekvivalenter/år Utsläpp av växthusgaser Mål: Utsläppen av växthusgaser ska minska med 4 % till 22 jämfört med 199. Utsläppen av koldioxid ska minska med 4 % till 22 jämfört med 199 Måluppfyllelse 213: Utsläppen av växthusgaser har minskat med 33 %. Utsläppen av koldioxid har minskat med 37 % Källa RUS (Regionalt utsläppssystem) Allmänt Ca 4 % av det totala utsläppet av växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter) i kommunen utgörs av övriga växthusgaser, huvudsakligen metan och lustgas. Största delen av utsläppen av metan och lustgas kommer från jordbruket. Andelen är stor i jämförelse med hur det ser ut på nationell nivå där summan av metan och lustgasutsläppen är ca 2 % av det totala utsläppet. Det beror på att Kristianstads kommun är en utpräglad jordbrukskommun med hög djurtäthet och mycket odlad mark. Cirka en 1/3 av kommunens yta är åkerareal jämfört med ca 8 % i Sverige. Jordbruket är den största källan till utsläpp av metan och lustgas i kommunen. Diagrammet visar utsläppen för de mest betydande sektorerna. 7 Växthusgaser Summa Energiförsörjning Transporter Jordbruk Källa: RUS

4 Ton CO2/år Utsläppen har minskat väsentligt jämfört med basåret 199. Minskningarna har framförallt skett inom sektorn för energiförsörjning. Även utsläppen från lantbruk samt avfall och avlopp har minskat. Om koldioxidutsläppen redovisas separat fås följande diagram. I diagrammet visas del de samlade utsläppen dels utsläppen från de tre mest betydande sektorerna: 45 Koldioxidutsläpp Summa Energiförsörjning Transporter Arbetsmaskiner Källa RUS 215 Effektivare energianvändning Mål: Energianvändningen per invånare ska minska med 15 % till 22 jämfört med 28. Kommunkoncernen ska effektivisera energianvändningen för bostäder och lokaler med 8 % till 214 och 16 % till 22 jämfört med 29. Måluppfyllelse: Geografiskt område: Minskning med 19 % till 214 jämfört med 28. AB Kristianstadsbyggen: Minskning med 18 % mellan 29 och 214. Kommunens fastigheter: Minskning med 17 % mellan 29 och 212 Använd energi Energianvändningen per invånare i Kristianstads kommun framgår av följande diagram. Merparten av effektiviseringarna har skett inom sektorerna bostäder och transporter

5 35 Energi MWh/invånare Energi MWh/invånare Energianvändning per invånare (SCB 215) Inom kommunkoncernen Nedanstående tabell visar de resultaten hittills för byggnader förvaltade av ABK och kommunen. De uppsatta målen har överträffats betydligt. Basår 29 Mål Resultat Mål MWh MWh % MWh % MWh % Kristianstads kommun % % % ABK % % 2 17% Fossilbränslefri kommun Mål: Andelen förnybar energi i kommunens geografiska område ska öka från 34 % 27 till 5 % 22. Kommunens egen verksamhet ska vara fossilbränslefri år 22 Måluppfyllelse: Andelen förnybart var 49 % år var kommunkoncernens energianvändning till 92 % förnybar. För transporterna var andelen förnybart 31 %. Använd energi Diagrammet visar hur den använda energin i det geografiska området fördelar sig

6 El 38% Energianvändning Kristianstad 213 Bensin och diesel 25% Biodiesel 2% Biogas 3% Olja 4% Fjärrvärme 16% Trädbränslen 4% Naturgas 8% Kristianstads kommun, geografiskt område (SCB + kompl med gasol) Nedanstående diagram visar andelen förnybar respektive fossil energi som används i Kristianstad. Andelen har förändrats över åren huvudsakligen tack vare att biomassa har ersatt stora mängder fossila bränslen för uppvärmning. Vid beräkningen har andelen förnybart i den svenska elmixen används och hänsyn har tagits till lokalt producerad elkraft. Kärnkraftsandelen visas inte i diagrammet. 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Energianvändning i Kristianstad Andel förnybar energi Andel fossilt Mål förnybart SCB statistik samt svensk elmix och lokal elproduktion (215) Den tillförda elen är till stor del baserad på kärnkraft och vattenkraft och ger därför inte upphov till några nämnvärda utsläpp av koldioxid. Det svenska elsystemet är sammanbundet med våra grannländers, och i det sammankopplade elsystemet sker marginalelproduktionen i fossileldade anläggningar. En ökad eller - 6 -

7 MWh minskad användning av el i Kristianstads kommun påverkar därför de globala koldioxidutsläppen. Förnybar el Mål: År 225 ska den landbaserade vindkraftsproduktionen i Kristianstad vara 5 GWh/år Måluppfyllelse 215: ca 25 GWh/år (5 % av målet) vindkraft produceras i 58 vindkraftverk Att öka mängden förnybar el som produceras i Kristianstad är ett viktigt långsiktigt mål. I kommunen finns ett vattenkraftverk (Torsebro) som producerar ca 25 GWh/år. Allöverkets produktion uppgick till ca 74 GWh 213 med en bedömd framtida potential på ca 1 GWh. Elproduktionen från solceller växer kraftigt men från en låg nivå. Solar Region Skåne följer numera upp antalet solcellsanläggningar inom Kristianstads kommun via uppgifter från elnätsbolagen. Energiproduktionen har uppskattats vara 95 kwh per installerad kw. Diagrammet visar elproduktionsökningen sedan Elproduktion från solceller (MWh/år) Källa: Solar Region Skåne (215) Diagrammet på nästa sida visar hur den samlade förnybara elproduktionen i Kristianstad utvecklats sedan Solcellsproduktionen syns ännu inte i diagrammet

8 4 Förnybar elproduktion GWh/år Vattenkraft El från kraftvärmeverk Vindkraft Solceller Källa: C4 Energi + egna beräkningar av lokal elkraft (215) Fjärrvärme Kommunens satsning på biobränslebaserad fjärrvärme är den investering som haft störst betydelse för att minska de lokala utsläppen av koldioxid. Fjärrvärmesatsningen i Kristianstad har 214 minskat CO 2 -utsläppen med ca 13 ton/år jämfört med fossil uppvärmning. Det förnybara bränsle som används är huvudsakligen träflis, men även biogas från utvinning på Härlövstippen och bioolja används. Andelen förnybar energi överstiger 99 %. Utsläppen för fjärrvärmekunderna i Kristianstad är så låga som,43 kg CO 2 /MWh värme

9 6, Fjärrvärmeproduktion 5, 4, 3, 2, 1,, Biogas Träflis Pellets Bioolja Rökgaskondensering Olja Gasol El Källa: C4 Energi Fossilbränslefri energianvändning i kommunkoncernen Ett av de viktiga målen i klimatstrategin är att kommunen ska bli fossilbränslefri i den egna verksamheten. Kommunen deltar sedan årsskiftet 215/216 i det 3- åriga projektet Fossilbränslefria kommuner i Skåne. Tre olika moment följs upp; elanvändning, energi för uppvärmning och drivmedel till transporter och arbetsmaskiner. Som framgår av diagrammet har målet i stort sett uppnåtts både avseende elanvändning och uppvärmning. När det gäller energi för transporter och arbetsmaskiner återstår en hel del arbete. [kwh] El 98,4% fossilbränslefritt Uppvärmning 97,4% fossilbränslefritt Källa: Kristianstads kommun 215 Köpta drivmedel, egna fordon 45,9% fossilbränslefritt - 9 -

10 Kommunen har sedan 1998 genomfört omfattande investeringar för att minska beroendet av fossila bränslen i de egna lokalerna. Till största delen har det skett genom anslutning av kommunala byggnader till fjärrvärmenätet. Utanför fjärrvärmenätet har många byggnader konverterats till pellets. Ett pelletshaveri i Köpinge skola ökade oljeförbrukningen med 19 m³ jämfört med 214. Källa: C4 Teknik 215 BIOGAS Mål: År 22 ska 1 GWh biogas produceras i kommunen (Biogasstrategi 215) År 22 ska 8 GWh avsättas som fordonbränsle. Måluppfyllelse: 215 producerades ca 61 GWh biogas (61 % av målet) 214 såldes 38,1 GWh som fordonsbränsle (48 % av målet) Biogas från deponi I Kristianstads kommun är Härlövsdeponin det största avfallsupplaget där det fortfarande utvinns metan. Produktionen minskade kraftigt under 215 och kommer succesivt att klinga av. All deponigas förbränns i Allöverket. Biogas från reningsverket Vid omhändertagande av avloppsslam i reningsverk bildas också metan. Före 1999 användes ungefär hälften av gasen för internt bruk och resten facklades - 1 -

11 bort. Numera används hälften av biogasen som bildas i reningsverket för fordonsdrift. Biogas från rötningsanläggning I Karpalund samrötas gödsel, organiskt avfall från livsmedelsindustrin och organiskt hushållsavfall. Av den biogas som bildas i Karpalund och i reningsverket går numera i stort sett all produktion till fordonsgasförsäljning. Under 214 producerades extra mycket gas pga att material tillfälligt togs in från Helsingborg. 8 Biogasproduktion MWh/år Härlövsdeponin Reningsverket Karpalund Källor: C4 Energi + C4 Teknik (215) För att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn förädlas biogasen till fordonsbränsle. Den sammanlagda mängden biogas från Karpalund och reningsverket som kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn uppgår till motsvarande ca 4,4 miljoner liter bensin/diesel per år Fordonsgas MWh/år Bussar och lastbilar Snabbtankning Export

12 Koldioxid ton/år Mängden såld biogas till fordon (Kristianstads Biogas AB, 215) Biogasutvinningen medför dessutom andra fördelar när gödsel rötas och rötresten återförs till lantbruket, både ur klimatsynpunkt och genom minskat behov av konstgödsel. TRANSPORTER Mål: Utsläppen från transportsektorn i Kristianstad ska minska med 1 % till 215 jämfört med 27. Kommunkoncernens transporter ska vara fossilbränslefria till 22 och 5 % respektive 1 % effektivare åren 214 och 22 jämfört med 29. Måluppfyllelse: Geografiskt område: Utsläppen har minskat med 19 % från 27 fram till och med 213. Kommunkoncernen: Andel förnybara bränslen 46 % Transportsektorns CO2-utsläpp Samtliga Personbilar Lätta lastbilar Tunga lastbilar och bussar Källa RUS 215 Kollektivtrafik En viktig investering som gjorts i Kristianstad senare år är de två första etapper

13 na av Kristianstadslänken syftande till att förbättra sambandet mellan tåg och buss och att öka framkomligheten för busstrafiken. Etapp 2 genom centrala Kristianstad invigdes i december 213. Resandeutvecklingen för stadsbusstrafiken framgår av följande diagram: 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Stadsbuss Kristianstad Miljoner resor Källa: Skånetrafiken (215)

14 Fossilbränslefria transporter Energianvändningen för fordon i kommunkoncernen uppgår till sammanlagt ca 17 GWh/år. Bensin och fossil diesel utgör tillsammans 54 % och andelen förnybart 46 %. Andelen förnybart ökade med 1 % mellan 214 och 215 beroende på ökad andel förnybart i den diesel används och på användning av ren HVO. Andel fossilfritt fordonsbränsle köpta bränslen till egna fordon och arbetsmaskiner 54% Fossilbränslefritt Fossilt 46% Fördelningen mellan drivmedel visar att diesel är fortsatt dominerande medan biogasandelen ligger kvar på ca 25 % Drivmedel 215 Diesel MK 1 28% Bensin 4% El % Biogas 24% HVO 5% RME 2% Diesel höginblandning 37% Källa: Drivmedelsinköp (Kristianstads kommun och bolagen, 215)

15 Nedanstående diagram visar hur antalet personbilar och lätta lastbilar inom kommunkoncernen fördelat på bränsleslag förändrats under de tre senaste åren. Det totala antalet fordon ökar liksom antalet gasbilar och dieselbilar medan antalet bensinbilar minskar Fordon per drivmedel Summa Bensin Diesel Gas Källa: Miljöfordon Syds miljöfordonsdiagnos (215) De förvaltningar som betalar ut mest ersättning för privatbil framgår av nedanstående tabell: Antal mil privatbil Barn och utbildningsförvaltningen Arbete- och välfärdsförvaltningen Omsorgsförvaltningen JORDBRUK Mål: Jordbrukets utsläpp av metan och lustgas ska minska per djurenhet och brukad enhet (ha) Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen inom sektorerna jordbruk, skogsbruk och fiske ska minska med 5 % till år 215 jämfört med

16 Ton/år Från år 199 till 27 minskade utsläppen av metan och lustgas från jordbruket. Det berodde framförallt på en minskad djurhållning. De senaste åren har utsläppen ökat något igen. När det gäller gödsel har utsläppen från hästhållning ökat de senaste åren. De utsläpp som har ökat mest är kopplade till lustgasutsläppen från mark (denitrifikation). Det kan bero på minskat trädesbruk, minskad användning av fånggrödor och ökade kvävegivor. CO2-ekvivalenter Tarmgaser från idisslare Metan från gödsel Övrigt Användning av gödsel för biogasproduktion bidrar till att minska utsläppen av både metan och lustgas. Diagrammet visar mängden invägd gödsel och återföringen av rötresten till lantbruket från Karpalund. 12 Biogödsel och flytgödsel Biogödsel Rötad flytgödsel 2 Källa Kristianstads Biogas

17 Etablering av gårdsanläggningar för biogas är viktigt ur många aspekter, inte minst för att minska klimatpåverkan från lantbruket men även för att möta den stora efterfrågan som finns på biogas som fordonsbränsle. I Kristianstad saknar för närvarande gårdsanläggningar. AVFALL Kommunens övergripande mål är att avfallshanteringen ska präglas av en fortsatt ökad återanvändning och återvinning av restprodukter. Avfallsplanens handlingsplan förväntas bl.a. öka återvinning av energiinnehållet i avfallet. Genom avfallsbehandling i biogasanläggningen i Karpalund återvinns avfallets energiinnehåll samtidigt som näringsämnen kan återföras till kretsloppet. Samrötning med gödsel ger ytterligare minskad klimatpåverkan genom att metanutsläppen från lantbrukets gödselhantering minskar samtidigt som biogas kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Genom energiutvinning av den brännbara fraktionen återvinns energi för produktion av el och fjärrvärme. Ökad återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material. Återanvändning och återvinning Ökad återanvändning (second-hand) samt återvinning av material och förpackningar minskar uttaget av naturresurser och energiåtgången för att producera nya material och därmed klimatpåverkan. Matavfall I Kristianstad har omvandling till biogas blivit det huvudsakliga sättet att minska avfallets negativa påverkan på miljön och istället använda det som en energiresurs och återföra näring till lantbruket. Det nationella miljömålet att 35 % av matavfallet ska samlas in för biologisk behandling har redan uppnåtts. Kristianstads mål enligt nya avfallsplanen är att insamlingsgraden ska öka till 7 %. Diagrammet visar hur andelen insamlat matavfall är ca 6 %

18 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Insamlat matavfall (%) Källa: Renhållningen, Kristianstad 215 Brännbart avfall När det organiska avfallet sorterats ut går resterande hushållsavfall samt träavfall till förbränning. År 212 skickades ca 2 25 ton hushållsavfall till förbränning. Ett ton avfall ger vid förbränning ungefär 3 MWh, vilket innebär att hushållsavfallet från Kristianstad genererade ca 61 MWh under 211. Kärlavfallet förbrändes i Hässleholm och grovavfallet i Malmö. Källor: 1. RUS och SCB (SCB publicerar klimatdata i juni med två års eftersläpning, RUS data publiceras med två års eftersläpning i september årligen) 2. C4 Energi 3. C4 Teknik 4. Renhållningen Kristianstad 5. Kristianstad Biogas AB 6. Skånetrafikens hemsida 7. Egna beräkningar