Energi och koldioxid i Växjö 2012
|
|
- Ove Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 212
2 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp. Denna ligger i sin tur till grund för uppföljning av ett antal mål inom ramen för Växjös miljöprogram med koppling till fossilbränslefria Växjö: De fossila koldioxidutsläppen ska minska med minst 55 % per invånare till 215 jämfört med. Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun senast 23. Förbrukningen av elenergi ska minska med minst 2 % per invånare från till 215. Energitillförseln ska minska med 15 % per invånare från 28 till 215. Inventeringen ligger också till grund för den statistik som rapporteras in till Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors), inom vilket Växjö åtagit sig att minska utsläppen med 65 % till år 22. Statistiken inhämtas från flera olika källor, såsom SCB, naturvårdsverket, energimyndigheten, E.ON, länsstyrelsen, Växjö kommun, miljörapporter, sotare och länstrafiken. Utöver detta görs en del antaganden om utveckling över åren. Inventeringen för 212 är nu avklarad, och resultaten av den beskrivs nedan. Uppföljning av målen i miljöprogrammet De fossila koldioxidutsläppen ska minska med minst 55 % per invånare till 215 jämfört med. Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun senast 23. Mellan och 212 minskade de fossila koldioxidutsläppen per invånare med 4,7 %. Det är en marginell minskning jämfört med 211, vars resultat har reviderats till 4,3 %. Förbrukningen av elenergi ska minska med minst 2 % per invånare från till 215. Mellan och 212 minskade elanvändningen per invånare med 17,3 %. Det är en marginell minskning med,5 procentenheter jämfört med 211. Energitillförseln ska minska med 15 % per invånare från 28 till 215. Mellan 28 och 212 minskade energianvändningen per invånare med 4,9 %. År 211 var minskningen 2,6 %.
3 Analys av inventeringen Energitillförsel Ända sedan 22 har den totala årliga energitillförseln till kommunen legat på ungefär samma nivå, någonstans runt 2 46 GWh. Detta trots en befolkningsökning med 13 % under samma period. År 212 var den totala energitillförseln GWh. Om man tittar närmare på utvecklingen från och framåt kan några generella slutsatser dras: Användningen av trädbränsle ökar framförallt på bekostnad av olja, som minskar. Den lokala elproduktionen ökar, vilket minskar behovet av elimport från andra delar av Sverige. Andelen förnybar energi har ökat kraftigt, från 33 % år till 58 % år 212. Biodrivmedel och diesel ökar på bekostnad av bensin, som minskar. 28 Naturgas 26 Bioolja/HVO Syntetisk diesel Gasol Halm 18 Värmepumpar FAME Etanol 16 Sol Biogas Vattenkraft Vindkraft 1 Ej förnybar importerad el 8 Förnybar importerad el Trädbränslen 6 Torv 4 2 Olja Flygbränsle Diesel Bensin Diagram 1. Energitillförsel till Växjö -212, (GWh) Åren 25 och 21 utmärker sig i förhållande till övriga år. 25 var året då Växjö drabbades av stormen Gudrun, vilket förde med sig ett ökat dieselbehov när arbetsmaskiner
4 röjde i skogarna under hela året. 21 var ett år som både började och slutade med en mycket kall och lång vinterperiod. Under 212 tillfördes alltså GWh energi till Växjö. Det motsvarar kwh per invånare. Under 212 kom 58 % från förnybara energikällor, främst trädbränslen, och 42 % från ej förnybara energikällor, främst diesel och bensin. 1% Bensin 1% 1% 1% 4% 13% 8% 12% 39% Diagram 2. Energitillförsel till Växjö % 2% 4% 1% Diesel Flygbränsle Olja Torv Trädbränslen Förnybar importerad el Ej förnybar importerad el Vindkraft Vattenkraft Biogas Sol Etanol FAME Värmepumpar Halm Gasol Syntetisk diesel Bioolja/HVO Naturgas En jämförelse mellan åren 211 och 212 visar, förutom att den totala tillförda energitillförseln minskat, att: Andelen förnybar energi minskat från 6 % till 58 %. Det beror på att energieffektiviseringar genomförts i Sandviksverket, vilket inneburit ett minskat energibehov för att leverera samma mängd energi. Alla förnybara energikällor, utom trädbränslen och biogas, har ökat jämfört med 211. Oljetillförseln har ökat något, vilket främst beror på kapacitetsbrist i Sandviksverket under de första månaderna 212. Samtidigt har oljan ersatts av olika typer av biologiska alternativ i Ingelstads närvärmeverk och i Lantmännen Reppe. Effekten av det senare får fullt genomslag i statistiken för 213. Bensintillförseln fortsätter att minska, men samtidigt ökar tillförseln av diesel, som nu för andra gången någonsin har en större andel än bensinen. Dieseln ökar dessutom mer än vad bensinen minskar, vilket också gör att koldioxidutsläppen inte minskat i den omfattning som förväntat. Leveranserna av E85 har ökat med över 6 %, vilket gör 212 till ett rekordår när det gäller etanol. Även FAME (RME) och HVO (biobaserad diesel) har toppnoteringar i årets statistik, vilket inte minst beror på att andelen som låginblandas i diesel ökar.
5 Elproduktion och elanvändning Totalt användes 71 GWh el i Växjö 212. Det motsvarar kwh per invånare, vilket är den lägsta nivån sedan. Vi har ännu inte kommit så långt att vi kan producera hela vårt elbehov i Växjö 7 % av vår elanvändning måste så att säga importeras från andra delar av Sverige. Sandviksverket producerar 27 % av vår elanvändning, medan resterande kommer från småskalig vattenkraft, vindkraft, solceller och biogas. Energianvändning I energibalansen likställer vi den använda mängden energi med den tillförda mängden energi. Förluster som sker i till exempel elledningar och fjärrvärmekulvertar redovisas som en del av den energi som används i olika sektorer. På så sätt belastats också användarna av energiförlusterna för respektive sektor. Detta tankesätt underlättar också vid fördelning av klimatpåverkan från olika sektorer. I redovisningen av energianvändning nedan har ingen hänsyn tagits till varma eller kalla år, vilket därmed är en del av förklaringen varför energianvändningen ökar vissa år, framför allt under 21. Transporter och arbetsmaskiner I sektorn transporter och arbetsmaskiner användes 736 GWh energi under 212. Det är en ökning jämfört med 211, men det är samtidigt den näst lägsta siffran på 15 år. Andelen förnybar energi i sektorn var 8 %, vilket också är den högsta andelen sedan. Energianvändningen domineras av diesel (45 %) och bensin (42 %). Närmast därefter kommer etanol (4 %) och flygbränsle (3 %). 9 8 syntetisk diesel 7 el 6 flygbränsle naturgas 5 biogas 4 HVO 3 FAME 2 etanol 1 diesel bensin Diagram 3. Energianvändning i transporter och arbetsmaskiner i Växjö (GWh)
6 Användningen av bensin har minskat till den lägsta nivån sedan inventeringarna startade. Samtidigt visar siffrorna att dieselanvändningen ökar. Detta ligger bland annat i linje med den trend vi ser i hur andelen bensinbilar minskar medan dieselbilar ökar. En annan trolig förklaring är att vissa dieselleveranser som skulle täcka januari månads förbrukning också levererades i januari 212, medan det kan ha levererats diesel i december 212 som avser att användas januari 213. Det skulle kunna förklara varför dieselleveranserna minskade rejält mellan 21 och 211, för att sedan öka igen 212. Även användningen av förnybara drivmedel ökar till sin högsta nivå någonsin. Detta gäller inte för biogas, vilket beror på att majoriteten av gasen som producerades på avloppsreningsverket under 212 gick åt till el- och värmeproduktion. Bostäder I bostadssektorn användes 838 GWh under 212, vilket är en minskning jämfört med 211. Bostadssektorn domineras av fjärrvärme (56 %) och el (26 %). Även värmepumpar (9 %) och pellets- och vedpannor (8 %) har stora andelar av energianvändningen här hushållsel elvärme vindkraft värmepumpar solenergi trädbränslen olja fjärrvärme Diagram 4. Energianvändning i bostäder i Växjö (GWh) Fjärrvärme dominerar framför allt i flerbostadshus, men även i många enfamiljshus är fjärrvärme idag en vanlig uppvärmningsform. Användningen av elvärme har minskat rejält under mätperioden, dels till förmån för fjärrvärme, dels för värmepumpar. Värt att notera är att användningen av olja nästan helt har upphört. År 212 använder bostadssektorn till och med mer solvärme (,5 GWh) än olja (,3 GWh).
7 Industri, handel, offentlig verksamhet, jordbruk mm Den energi som inte används i bostäder eller transporter används i övriga samhällssektorer. Här hittas offentlig verksamhet, industri, handel, jordbruk, skogsbruk med mera. Dessa verksamheters transporter ryms inom ramen för sektorn transporter och arbetsmaskiner, så den här delen avser energi för uppvärmning, verksamhetsel och olika processer. Det är naturligtvis så att energianvändningen ser mycket olika ut om det handlar om industrier eller om offentlig verksamhet. I den här samlingen av sektorer var energianvändningen 874 GWh under 212, vilket är en minskning jämfört med tidigare år. Energianvändningen domineras av el (54 %) och fjärrvärme (35 %). Fjärrvärmen används framför allt av offentlig verksamhet, handel och kontor. Olja stod för 5 % av energianvändningen här, framför allt inom industri bioolja gasol syntetisk diesel FAME halm biogas el värmepumpar solenergi trädbränslen olja fjärrkyla fjärrvärme Diagram 5. Energianvändning i industri, handel, offentlig sektor mm i Växjö (GWh)
8 Koldioxidutsläpp Utifrån informationen i energistatistiken beräknas även koldioxidutsläpp för hela kommunen fram årsvis. Generellt har Växjö låga utsläpp av koldioxid, vilket framför allt beror på satsningar på förnybar energi inom fjärrvärmesidan, men också på att det inte finns särskilt många energiintensiva industrier i Växjö. Eftersom satsningen på förnybar energi i fjärrvärmen påbörjades redan 198 hade kommunen låga utsläpp redan vid startåret för koldioxidinventeringen. Målet om att Växjö ska bli en fossilbränslefri kommun antogs av ett enhälligt fullmäktige. Vid uppföljningen av koldioxidmålet tittar vi i Växjö utgår vi alltså från den energi som finns med i energibalansen. Det innebär alltså att målet inte omfattar andra växthusgaser eller de utsläpp som genereras av vår konsumtion. Däremot beräknar vi även denna påverkan. När det gäller transporter förlitar vi oss på SCBs statistik om regionala oljeleveranser det vill säga allt drivmedel som tankas på tankställen i Växjö kommun ingår, oavsett var fordonen sedan kör. På samma sätt ingår inte bränsle som tankas i andra kommuner av fordon som är registrerade i Växjö. När det gäller flyg har vi samma förhållningssätt det drivmedel som tankas på Smaland Airport ingår, men inget annat. År 212 var de fossila koldioxidutsläppen kg per invånare. Detta är en minskning med 41 % jämfört med, och det är även en minskning jämfört med 211 års värden (som har reviderats till 4 % i och med denna inventering). Minskningen blev därmed inte alls så stor som förväntat, vilket har sin förklaring i att dieselleveranserna blev mycket större än beräknat, att mer flygbränsle tankats och att Sandviksverket behövde använda olja i större omfattning. 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 TOTALT Transporter Uppvärmning El mm Mål 215 1,,5, Diagram 6. Koldioxidutsläpp per invånare i Växjö -212 (ton)
9 Trots att det bara är ett fåtal år kvar till år 215 då vi ska ha nått en minskning med 55 % jämfört med, är det mycket som talar att vi åtminstone kommer hamna mycket nära detta. Sandvik III, biogasbussar, ökad användning av bioolja och ökad inblandning av biodrivmedel i diesel väntas tillsammans få stor effekt på utsläppen fram till och med 215. I Växjö har vi framgångsrikt minskat utsläppen från uppvärmning, inte minst genom att öka andelen trädbränslen i fjärrvärmen. Inom sektorn transporter och arbetsmaskiner finns visserligen en tydligt minskande trend sedan, men det är svårare att vidta enskilda åtgärder som leder till stora minskningar här. 11% Personbilar 2% 1% 9% 9% 3% 3% 4% Lätta lastbilar Tunga lastbilar, bussar Flyg Övriga transporter Arbetsmaskiner Hushållsel El, övriga sektorer Värme i bostäder 17% 5% Värme övriga sektorer Diagram 7. Koldioxidutsläppens fördelning i Växjö 212 Fördelningen på olika transportslag i diagrammet ovan bygger på den statistik som presenteras i Nationella emissionsdatabasen. Den bygger i sin tur på trafikmätningar, vilket gör att man inte får med information om vilket bränsle olika fordon går på. Senast tillgänglig statistik där är dessutom från 21, så antagandet har gjorts att fördelningen på utsläpp ser likadan ut 212. Med stor sannolikhet är felaktigheterna dock marginella. Det är tydligt att utsläpp från personbilar och tunga transporter är de delar som är Växjös främsta utmaning.
10 Transporter och arbetsmaskiner Utsläppen från transporter och arbetsmaskiner var under 212 något större än under 211. Trots det finns det bara fyra år med lägre utsläpp i hela mätperioden från. Utsläppen beror framför allt på användning av diesel (5 %) och bensin (45 %) syntetisk diesel el flygbränsle naturgas diesel bensin Diagram 8. Koldioxidutsläpp från transporter och arbetsmaskiner i Växjö (ton) Bostäder Koldioxidutsläppen från bostäder ökade visserligen något under 212 jämfört med 211, men vi ser en minskning med hela 75 % sedan. Denna stora minskning har sin bakgrund i att fjärrvärmen till större andel består av biobränslen och att oljepannorna nästan helt är borta. Fjärrvärmen står för den största andelen av bostadssektorns utsläpp (88 %). Användningen av el bidrar med närmare 12 % av utsläppen medan oljan står för mindre än,5 %. Utsläppen från bostadssektorn kommer nästan helt att upphöra när Sandvik III står färdigt, då behovet av olja i fjärrvärmen försvinner samtidigt som torven plockas bort.
11 hushållsel elvärme olja fjärrvärme Diagram 9. Koldioxidutsläpp från bostäder i Växjö (ton) Industri, handel, offentlig verksamhet, jordbruk mm Utsläppen från de här sektorerna minskade med 1 % mellan år 211 och 212, vilket i princip beror på minskad oljeanvändning i industrin. Jämför man istället med har utsläppen minskat med 61 %. I de här sektorerna stod fjärrvärme och olja för de största andelarna av utsläppen (39 % vardera). Därefter följer elanvändningen med 18 % av utsläppen gasol syntetisk diesel el olja fjärrkyla fjärrvärme Diagram 1. Koldioxidutsläpp från industri, handel, offentlig verksamhet mm i Växjö (ton)
12 Även från de här sektorerna kommer utsläppen att minska dramatiskt framöver, då fjärrvärmens utsläpp i praktiken upphör och användningen av olja minskar. Övrig klimatpåverkan Växjö kommun följer också upp utsläpp av andra växthusgaser samt växjöbornas klimatpåverkan från internationellt resande och konsumtion. Uppgifter om utsläpp av metan, lustgas, flourkolväten, perflourkarboner och svavelhexaflourid hämtas ifrån Nationella emissionsdatabasen. Statistiken där sträcker sig än så länge bara till 21, så vi utgår från att värdena är desamma för efterföljande år, och så korrigerar vi när ny statistik finns. Uppgifter om internationellt resande och konsumtion hämtas ifrån naturvårdsverket. Där finns ingen möjlighet att särskilja just hur växjöbornas klimatpåverkan ser ut, utan vi använder helt enkelt genomsnittssvenskens siffror. Övriga växthusgaser Under år 212 bedöms de totala utsläppen av växthusgaser vara drygt 347 ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Koldioxidutsläppen stod för 66 % av klimatpåverkan år 212. Därefter följer metan (17 %) och lustgas (15 %). Totalt sett står de övriga växthusgaserna år 212 för kg CO2e per person. 15% 2% 17% 66% Koldioxid Metan Lustgas Flourkolväten Perflourkarboner Svavelhexaflourid Diagram 11. Fördelning av utsläpp mellan olika växthusgaser i Växjö 212 (CO2e) Metanutsläppen i Växjö kommer till största del från tarmgaser från idisslande djur (42 %) och deponier (33 %). Metanutsläppen från deponier har minskat kraftigt sedan mitten av 9-talet. Lustgasutsläppen härstammar huvudsakligen från jordbruksmark (58 %), men även energiförsörjning (16 %) och gödsel (15 %) är större bidragande orsaker. De övriga tre gaserna kommer främst från olika typer av industriprocesser.
13 Internationellt resande och konsumtion Naturvårdsverket presenterar statistik över utsläpp från utrikes transporter. När de utsläppen räknas ut hamnar de på storleksordningen 8 1 kg CO2e per person och år. Detta avser genomsnittssvensken, men vi räknar att samma värde även gäller för den genomsnittlige växjöbon. År 212 var siffran 842 kg per person. Det finns naturligtvis risk för dubbelräkning då vissa utrikes resor avgår från Smaland Airport, men det bör inte spela så stor roll i slutet. Klimatpåverkan från vår konsumtion är svår att räkna på, men naturvårdsverket har presenterat statistik för svenskarnas konsumtion under perioden -21. Även här går det inte att säga hur just växjöbornas konsumtion ser ut, utan vi får utgå från att vår konsumtion ger samma klimatpåverkan som övriga svenskars. För att få fram värden för 211 och 212 har vi använt oss av ett rullande femårsvärde. På detta vis drar vi slutsatsen att varje växjöbo under år 212 släppte ut kg CO2e från sin konsumtion. Drygt 6 % av de konsumtionens utsläpp görs i andra länder, och knappt 4 % av utsläppen görs i Sverige. Även här finns en risk för dubbelräkning, då varor och tjänster som produceras i Växjö och konsumeras i Sverige är inräknade i statistiken Övrigt Konsumtion Idisslare Jordbruk Avfall och avlopp Energi Flyg, färja mm Vägtransporter Arbetsmaskiner Diagram 12. Växjös totala klimatpåverkan per invånare (CO2e) När utsläppen av koldioxid kombineras med utsläpp av övriga växthusgaser, utrikes transporter och konsumtion, visar det sig att Växjös totala klimatpåverkan är kg per invånare. Detta är en minskning med 11 % jämfört med år.
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merEnergibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merEnergiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010
Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merIllustrerade energibalanser för Blekinges kommuner
2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merEnergiläget för Södermanland 2016
Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merKortsiktsprognos våren Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln
Kortsiktsprognos våren 2019 Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln 1 1 Kortsiktsprognos våren 2019 1.1 Inledning Denna kortsiktsprognos avser
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merRapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning
Läs merKortsiktsprognos våren 2017
1 (6) Analysavdelningen Kortsiktsprognos våren 2017 Prognos över energianvändning och energitillförsel 2016 2018 Inledning Denna kortsiktsprognos avser samma basår (2015) och prognosår (2016 2018) som
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merKlimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Läs merKortsiktsprognos Mars 2018
1 (9) Kortsiktsprognos Mars 2018 Prognos över energianvändning och energitillförsel 2017 2019 EM4500, v5.2, 2017-10-30 2 (9) Innehåll 1 Kortsiktsprognos- Mars 2017 3 1.1 Prognos för total energianvändning
Läs merEnergimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret
Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merBiodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI
PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken
Läs merEnergiöversikt Överkalix kommun
Energiöversikt Överkalix kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merTransportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Läs merSABOs Energiutmaning Skåneinitiativet
Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merKLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merKlimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merEtt nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel
Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel - Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för?
Läs merBjörn Isaksson Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet!
Björn Isaksson 2018-09-14 Tillsammans driver vi omställningen till fossilfrihet! Källa: SOU 2016:47 Klimatutmaningen Källa: SOU 2016:47 För Sveriges del - Transportutmaningen Clean Power for transport
Läs merAVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-12-17\dagordning\tjänsteutlåtande\23.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2009-11-30 Adi Musabasic Handläggare Telefon 08-508 28
Läs merMobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem
Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs merEnergiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012
Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,
Läs merEnergibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013
Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad
Läs merKlimatberedningen. Klimatredovisning april Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. 1
Klimatberedningen Klimatredovisning april 217 Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text. 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Utsläpp av växthusgaser... 3 Energieffektivisering...
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Läs merHuvudet - Index för måluppfyllelse
Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
Läs mer1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...9 4 Jämtlands och Västernorrlands
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh
Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump
Läs merEnergibalanser för Gotlands län och kommun år 2013
Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Chris Hellström 2016-03-29 Chris Hellström, chris.hellstrom@hifab.se, 010-476 66 80 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 3 Bakgrund...
Läs merEnergiläget i Halland. Meddelande 2010:20
Energiläget i Halland Meddelande 2010:20 Bilderna på omslaget E6:an genom Halland tillför en stor del trafik. Foto: Ceclilia Engström Solcellsanläggningen på Sannarpsgymnasiet i Halmstad under byggnation.
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merUtsläpp av växthusgaser i Sverige 2011
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden
Läs merKlimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö
Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27 ,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas
Läs merInnovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid
Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh
Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merEnergiöversikt Pajala kommun
Energiöversikt Pajala kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merUppföljning målområde transporter 2017
Miljöavdelningen, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2018-04-05 Uppföljning målområde transporter 2017 Mål i miljöplan 2017-2020 Utfall 2016 Utfall 2017 Trend Västra Götalandsregionens person- och
Läs merKLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05
KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merBilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning
Datum 2015-01-26 Uppdaterat 2016-02-06 Bilaga 1. Klimatstrategin 2007 - uppföljning och nulägesbeskrivning Nyköpings kommuns klimatstrategi antogs 2007 med det övergripande målet att: Nyköpings kommun
Läs merEnergianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1
Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1 Verksamhet miljö och bygg 2017 1. Energiförbrukning Energiförbrukningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång
Läs merEnergi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Läs merBlankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:
Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:
Läs merEnergiläget i siffror 2011
Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,
Läs merFossilbränslefritt Växjö
Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,
Läs merEnergibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans 2008. Kronobergs län
Energibalans 2008 Kronobergs län 1 Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Kronobergs län Göran Gustavsson, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet SEP WP3
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh
Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,
Läs merDagordning. 12.00 Lunch
Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för
Läs merOförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning
PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merVägval för energi och klimat
Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Läs merETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN
ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN 02 ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings län ska vara ett plusenergilän 2050. För att nå dit måste du och jag, vi alla, minska våra
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merKlimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Läs merEnergiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
Läs merEnergistrategi 2035. -en kortversion
Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i
Läs merLokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen
Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merBiogaskunskaper på stan
Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer
Läs merTransportsektorns energianvändning 2007 ES 2008:01
Transportsektorns energianvändning 2007 ES 2008:01 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
Läs merEnergiöversikt Kiruna kommun
Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merSå tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri
Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri EnergiTing Sydost Ljungby, 9 nov. 2017 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs mer