Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
|
|
- Emil Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energiläget 1999
2 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk metod Råolja och Biobränslen, Vattenkraft Kärnkraft 1 oljeprodukter Kol torv m m FN/ECEs metod (72+142) Total tillförsel TWh 2 (4 enligt svensk metod) Utrikes 3 42 Oljeprodukter, naturgas Kol och koks Biobränslen, torv m m Fjärrvärme Total slutlig användning 19 uppdelat på energibärare 3 TWh 2 El Förluster 44 Energiomvandlingsförluster i kärnkraftverken 142 Bostäder, Inrikes service m m Industri transporter Total slutlig användning 19 uppdelat på sektorer 3 TWh 2 1 I FN/ECEs metod ingår energiomvandlingsförlusterna i kärnkraftverken i den totala energitillförseln vilket utgör skillnaden gentemot den svenska metoden. 2 Preliminära siffror. På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. 3 Utrikes sjöfart och energi för icke energiändamål.
3 TWh Figur 2a Sveriges totala energitillförsel Kärnkraft, brutto, FN/ECEs metod 500 Kärnkraft, energiomvandlingsförluster Kärnkraft, brutto, svensk metod Vattenkraft, brutto Biobränsle, torv m m 200 Spillvärme m m i fjärrvärme Kol och koks Naturgas 100 Råolja och oljeprodukter 70 75
4 TWh 400 Figur 2b Sveriges energitillförsel uppdelad på energislag Råolja och oljeprodukter Naturgas Kol och koks Biobränsle, torv m m Spillvärme m m i fjärrvärme Vattenkraft, brutto Kärnkraft, brutto, FN/ECEs metod I FN/ECEs metod ingår energiomvandlingsförlusterna i kärnkraftverken, vilket utgör skillnaden gentemot den svenska metoden. 100 Kärnkraft, energiomvandlingsförluster Kärnkraft, brutto, svensk metod
5 TWh 700 Figur 3a Sveriges totala energianvändning Omvandlingsförluster i kärnkraftverken Utrikes sjöfart och användning för icke energiändamål Omvandlings- och distributionsförluster Bostäder, service m m Inrikes transporter Industri 70 75
6 TWh Industri Figur 3b Sveriges energianvändning uppdelat på sektorer Inrikes transporter Bostäder, service m m Utrikes sjöfart och användning för icke energiändamål Omvandlings- och distributionsförluster Omvandlingsförluster i kärnkraftverken
7 TWh 200 Figur 4a Sveriges elanvändning Industri 100 Transporter 50 Fjärrvärme, raffinaderier Bostäder, service m m Distributionsförluster 70 75
8 TWh Industri Figur 4b Sveriges elanvändning uppdelat på sektorer Transporter Bostäder, service m m Fjärrvärme, raffinaderier Distributionsförluster 50 25
9 TWh 200 Figur 5a Sveriges elproduktion Vattenkraft och vindkraft Kärnkraft Kondenskraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme 70 75
10 TWh Vattenkraft 1 Figur 5b Sveriges elproduktion uppdelat på kraftslag Kärnkraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme Kondenskraft Inkluderar även Vindkraft
11 GWh per vecka 600 Figur 6 Sveriges elimport under Tyskland 200 Finland 100 Danmark Norge jan mar maj jul sep nov
12 GWh per vecka 600 Figur 7 Sveriges elexport under 19 Tyskland Norge 100 Finland Danmark jan mar maj jul sep nov
13 TWh 60 Figur 8a Användning av biobränslen, torv m m i industrin Massaindustrins avlutar Biobränslen för elproduktion Massaindustrins övriga biprodukter Övriga branscher Sågverksindustrins biprodukter
14 TWh Massaindustrins avlutar Figur 8b Användning av biobränslen, torv m m i industrin uppdelat på bränsleslag Massaindustrins övriga biprodukter Biobränslen för elproduktion Sågverksindustrins biprodukter Övriga branscher
15 TWh 30 Figur 9a Användning av biobränslen, torv m m i fjärrvärme Avfall Trädbränsle 10 Avlutar och råtallolja 5 Biobränslen för elproduktion Övriga bränslen Torv
16 TWh 15 Avfall Figur 9b Användning av biobränslen, torv m m i fjärrvärme uppdelat på bränsleslag Trädbränsle Avlutar och råtallolja Torv Övriga bränslen Biobränslen för elproduktion 5
17 TWh 60 Figur 10a Användning av fjärrvärme Industri Bostäder, service m m Förluster 70 75
18 TWh Industri Figur 10b Användning av fjärrvärme uppdelat på sektorer Bostäder, service m m Förluster
19 Antal abonnemang 400 Figur 11 Levererad fjärrkyla Levererad fjärrkyla, GWh Levererad fjärrkyla Antal abonnemang
20 TWh 60 Figur 12a Tillförd energi i fjärrvärme Naturgas inkl gasol Olja Energikol inkl hyttgas 20 Biobränslen, torv m m 10 Elpannor Värmepumpar Spillvärme m m 70 75
21 TWh Olja Figur 12b Tillförd energi i fjärrvärme uppdelat på energibärare Naturgas inkl gasol Energikol inkl hyttgas Biobränslen, torv m m Elpannor Värmepumpar Spillvärme m m
22 Mton 30 Figur 13 Den svenska importen av råolja och oljeprodukter i miljoner ton fördelade på ursprungsländer (netto) Raffinaderiprodukter Övriga länder Övr. Mellanöstern Övriga OPECländer Nordsjön Saudiarabien 72 75
23 Miljoner m 3 40 Figur 14a Användning av oljeprodukter Eldningsolja Eldningsolja 1 Dieselolja Flygbränsle Bensin 70 75
24 Figur 14b Användning av oljeprodukter uppdelat på produktslag Miljoner m 3 20 Eldningsolja 2 5 Eldningsolja 1 Dieselolja Flygbränsle Bensin
25 1000 ton 3000 Figur 15a Användning av energikol Värmeverk Kraftvärmeverk 500 Industri Handelsträdgård
26 1000 ton 1500 Värmeverk 1200 Figur 15b Användning av energikol uppdelat på sektorer Kraftvärmeverk Industri
27 Figur 16 Tillförsel och leveranser av naturgas i Sverige 19 uppdelat på sektorer Gas- och koksverk, förluster m m 3% Bostäder, service m m 17% Transporter 1% El- och värmeverk 39% Naturgastillförsel: 3 miljoner m 3 varav egenförbrukning m m 13 miljoner m 3 Industri 40%
28 TWh 200 Figur 17a Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m m Temperaturkorrigerad total användning 150 Oljeprodukter El Fjärrvärme Biobränslen, torv m m 70 75
29 TWh Figur 17b Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m m uppdelat på energislag Oljeprodukter El Fjärrvärme Biobränslen, torv m m
30 TWh Figur 18a Elanvändningen inom sektorn bostäder, service m m 10-19, temperaturkorrigerad 60 Elvärme 40 Hushållsel 20 Driftel 70 75
31 TWh Elvärme Figur 18b Elanvändningen inom sektorn bostäder, service m m uppdelat på användningsområde, temperaturkorrigerad Hushållsel Driftel 20 10
32 TWh 200 Figur 19a Slutlig energianvändning inom industrisektorn Oljeprodukter 100 Produktionsindex (19=100) Naturgas Fjärrvärme El 50 Biobränslen, torv m m Kol och koks 70 75
33 Figur 19b Slutlig energianvändning inom industrisektorn uppdelat på energislag TWh Oljeprodukter Naturgas El Fjärrvärme Biobränslen, torv m m Kol och koks 40 20
34 kwh/krona produktionsvärde 0,6 Figur 20a Industrins specifika oljeanvändning 10-19, 1991 års priser 0,4 Massa- och pappersindustri Järn- och stålverk Industrin totalt 0,2 Kemisk industri Verkstadsindustri 0,
35 kwh/krona produktionsvärde 0,4 Figur 20b Industrins specifika elanvändning 10-19, 1991 års priser 0,3 Massa- och pappersindustri 0,2 Järn- och stålverk Kemisk industri 0,1 Industrin totalt Verkstadsindustri 70 75
36 Figur 21 Industrins användning av olja och el Elanvändning, TWh (136) 19 (100) (94) 19 (91) (83) 15 () 13 (83) (76) (42) 15 (60) 10 Siffrorna inom parantes är produktionsindex för industrin, 19= (32) Oljeanvändning, TWh
37 TWh 125 Figur 22a Slutlig energianvändning i transportsektorn Bensin El Diesel / Eo1 Eo 2 5 Bunkerolja Flygbränsle m m 70 75
38 Figur 22b Slutlig energianvändning i transportsektorn uppdelat på energislag TWh 60 Bensin Diesel/Eo1 El Bunkerolja 40 20
39 öre/kwh 100 Figur 23 Löpande energipriser inklusive skatter Eldningsolja 1 Bensin, blyfri Bensin, premium, blyad 75 Skogsbränsleflis Elvärme, villa Industriel
40 Figur 24 Världens oljereserver 19 (miljarder fat) Kina 24 Asien & Australasien exkl Kina 19,1 Europa 20,7 f d Sovjetunionen 65,4 Afrika 75,4 Latinamerika 89,5 Mellanöstern 673,7 Nordamerika,1 Totalt 1052,9 miljarder fat
41 130 Figur 25 Energiintensitet (energiåtgång/bnp) för tre grupper av länder. Index 15 = 100 för respektive grupp ROW NIS/CEE OECD
42 Mtoe Figur 26a Världens totala kommersiella energianvändning Råolja 4000 Naturgas 2000 Vattenkraft Kol Kärnkraft
43 Figur 26b Världens totala kommersiella energianvändning uppdelat på energislag Mtoe Råolja Naturgas Kol Kärnkraft Vattenkraft Not: Kärnkraftens bidrag är beräknat på det internationella sättet där energiomvandlingsförlusterna i kärnkraftverken
44 kwh Figur 27 Elanvändning per invånare med relativ fördelning på kraftslag Fossilkraft m m Kärnkraft Vattenkraft Norge Island Kanada Sverige Finland USA Japan Belgien Frankrike Storbritannien OECD totalt Schweiz Danmark Tyskland EU totalt Anm: Länderna är sorterade i storleksordning utifrån total elanvändning per invånare, vilket även omfattar import och export av el. Import och export redovisas dock ej i figuren.
45 Dollar/fat 40 Figur 28 Löpande (nominella) och reala priser på lätt råolja Löpande priser Realpris i förhållande till Världsbankens exportprisindex 70 75
46 Europa utom OECD, exkl. fd Sovjetunionen, 2 Figur 29 Världens produktion av stenkol 19 (miljoner ton) fd Sovjetunionen 306 Central- och Sydamerika 43 Asien OECD Totalt 3 7 miljoner ton Afrika 229
47 Figur 30 De främsta ångkolsexporterande länderna 19 (miljoner ton) Australien 68,2 Sydafrika 58,6 Övriga 20,7 Indonesien 37,6 Kanada 6,4 Kina 26,1 USA 28,8 Colombia 25,3 Hela världen 309 miljoner ton Polen 20,3 fd Sovjetunionen 17,0
48 1000 ton/år 600 Figur 31a Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige Övrig samfärdsel Förbränning av olja och gas Förbränning av kol och koks Övriga fasta bränslen Vägtrafik Industriprocesser
49 Figur 31b Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige uppdelat på utsläppskällor 1000 ton/år 350 Vägtrafik Övrig samfärdsel Förbränning av olja och gas Förbränning av kol och koks Övriga fasta bränslen Industriprocesser
50 1000 ton/år 500 Figur 32a Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige Vägtrafik Förbränning av kol och koks Övriga fasta bränslen Övrig samfärdsel Förbränning av olja och gas Industriprocesser
51 1000 ton/år 250 Vägtrafik 200 Figur 32b Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige uppdelat på utsläppskällor Övrig samfärdsel Förbränning av olja och gas Förbränning av kol och koks Övriga fasta bränslen Industriprocesser
52 Figur 33a Nedfall av oxiderat svavel i Sverige 19 från olika länder (%) Sverige 9,7 Övriga 61,8 Tyskland 11,7 Polen 9,2 Totalt nedfall: ton svavel Storbritannien 7,6 Figur 33b Nedfall av oxiderat kväve i Sverige 19 från olika länder (%) Övriga 55,1 Sverige 19,1 Tyskland 11.1 Totalt nedfall: ton kväve Polen 4,8 Storbritannien 9,9
53 Mton 100 Figur 34a Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige 19, Förbränning i industrin samt industriprocesser 25 Transporter Bostäder, service m m Förbränning i el-, gas- och värmeverk 93 94
54 Mton Figur 34b Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige fördelat på källor Förbränning i industrin samt industriprocesser Transporter Bostäder, service m m Förbränning i el-, gasoch värmeverk
55 Mton/år 60 Figur 35a Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Europa Östtyskland Ukraina Ryska federationen Storbritannien Polen Tyskland 10 Spanien 1 Italien 1 Övriga Uppgifter för 19 och 19 saknas.
56 Figur 35b Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Europa uppdelat på länder Mton/år Tyskland Östtyskland Ukraina Ryska federationen Storbritannien Polen Spanien Italien Uppgift saknas Uppgift saknas 86
57 Mton/år 25 Figur 36a Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Europa Östtyskland Tyskland Ryska federationen 15 Storbritannien 10 Polen Frankrike 1 5 Italien 2 Spanien 2 Övriga Uppgifter för 19 saknas. 2 Uppgifter för 19 och 19 saknas.
58 Mton/år 5 Tyskland Figur 36b Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Europa uppdelat på länder Östtyskland Frankrike Uppgift för saknas Ryska federationen Storbritannien Polen Spanien Italien Uppgift saknas Uppgift saknas
59 1,0 0,5 Figur 37a Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) per invånare och BNP 19 i EU samt i OECD-länderna Kg CO 2 per BNP (19 USD) Portugal Spanien Nya Zeeland Italien Frankrike Sverige Schweiz Norge Grekland Storbritannien EU OECD Totalt Belgien Nederländerna Tyskland Irland Japan Island Österrike Finland Danmark Australien Kanada USA Luxemburg Ton CO 2 per invånare
60 Figur 37b Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) per invånare 19 i EU samt i OECD-länderna EU OECD Totalt Australien Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexico Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike Ton CO 2 per invånare 10 20
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh
Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh
Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh
Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,
Läs merFigur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1
Energiläget 23 Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 22, TWh. 1 Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m m Värmepump 2 Vattenkraft 3 Kärnkraft 4 Vindkraft
Läs merEnergiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012
Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,
Läs merEo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)
Energiläget 24 Bensin, 95 (7%) Eo1 (62%) Slutbränslepris för olika kunder 23 12 1 Moms Skatt Bränslepris 8 6 Industri 4 öre/kwh 2 Hushåll Transporter Källa: SPI, SCB, Riksskatteverket. Diesel (6%) Elvärme
Läs merEnergiläget OH-serie, figur 1 56
Energiläget 25 OH-serie, figur 1 56 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1991 22 % 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Australien Belgien Danmark Frankrike Grekland Irland Island
Läs merEnergiläget i siffror 2011
Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,
Läs merEnergiläget OH-serie, figur 1 60
Energiläget 26 OH-serie, figur 1 6 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1993 23 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 KÄLLA: OECD I SIFFROR, 25 EDITION Australien Belgien Danmark Frankrike
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merA 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Läs merTransportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Läs merSpanien. Storbritannien
Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merFigur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent
Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, 199 21, uttryckt i procent 1 9 8 7 6 Procent 5 4 3 2 1-9 -95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och Eurostat. Anm. Beräkningar enligt förnybartdirektivet.
Läs mer%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merUtvecklingstrender i världen (1972=100)
Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya
Läs merBefolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)
Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet
Läs merSankey diagram över Sveriges energisystem 2014
Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merBioenergi Sveriges största energikälla
Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört
Läs merKortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19
Kortsiktsprognos Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax:
Läs merStålåret 2016 diagrambilaga
Stålåret 216 diagrambilaga 217-1-27 Stål formar en bättre framtid BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Kina Indien USA Euroområdet -5 25 27 29 211 213 215 Källa:
Läs merStålåret 2018 diagrambilaga
Stålåret 218 diagrambilaga 219-1-25 Reviderad 219-3-14 Stål formar en bättre framtid BNP-utveckling Årlig procentuell förändring fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina USA Euroområdet -5 28 21
Läs merStålåret 2017 diagrambilaga
Stålåret 217 diagrambilaga 218-3-9 Stål formar en bättre framtid BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 Kina Indien 5 Världen USA Euroområdet -5 27 29 211 213 215 217 Källa:
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merStålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23
Stålåret 214 Diagrambilaga 215-1-23 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina Prognos USA Euroområdet -5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Källa:
Läs merStockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2015
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2015
Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2015
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merFörord. Stockholm i juni Thomas Korsfeldt Generaldirektör. Becky Petsala Enhetschef, Utredningar och utvärderingar
Energiläget 1998 37 ET 25:1998 Produktion: Ordförrådet Bertil Örtenstrand AB Tryck: Alfa-Print AB, Sundbyberg Upplaga: 000 ex. Juli 1998 Omslagsfoto: Hasse Cedergran Foto sid 36: Bildlådan Energiläget
Läs merStockholms besöksnäring. Februari 2016
Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merSankey-diagram över Sveriges energisystem 2015
Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey-diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. September 2016
Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. November 2015
Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. December 2016
Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av
Läs merStockholms besöksnäring. Januari 2016
Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2015
Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2014
Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2016
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2016
Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2016
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. April 2016
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2016
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2016
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna
Läs merSödermanlands län år 2018
Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2016
Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med
Läs merStockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
Läs merINFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi
INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2012
Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs mer2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige
Energiförsörjningen i Sverige Läget 1997 Prognos 1998 2000 Kortsiktsprognos 990301 1999-03-01 Dnr 33-99-265 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Finansdepartementet har i brev av den 1 februari gett Statens
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige
Energiförsörjningen i Sverige Läget 2000 Prognos 2001 2003 Kortsiktsprognos 2001-11-12 EI 5:2001 Datum Dnr 2001-11-12 32-01-2867 Konjunkturinstitutet 103 62 STOCKHOLM Konjunkturinstitutet har i brev den
Läs merKortsiktsprognos sommaren 2018
Kortsiktsprognos sommaren 208 Energianvändning och energitillförsel år 20720 ER 208:20 Reviderad upplaga Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merLönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Läs merBEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.
1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2
Läs merEnergimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret
Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad
Läs merStålåret 2015. Diagrambilaga 2016-01-29. rev 2016-04-25
Stålåret 215 Diagrambilaga 216-1-29 rev 216-4-25 Procent 15 1 5 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Världen Indien Kina -5 USA Euroområdet 25 27 29 211 213 215 Källa: Konjunkturinstitutet,
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2002 ET 9:2002 Energiläget 2002 Publikationen Energiläget som översiktligt beskriver energitillförsel och energianvändning i Sverige mot en internationell
Läs merEnergiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010
Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige
Energiförsörjningen i Sverige Läget 2000 Prognos 2001-2003 Kortsiktprognos 2002-02-25 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merKortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år Hösten 2016 ER 2016:14
Kortsiktsprognos Energianvändning och energitillförsel år 2016 2018 Hösten 2016 ER 2016:14 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2001
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 200 Förteckning över tabeller/list of tables 2 Sveriges energitillförsel 2 2 Energy supply in Sweden 2 3 Sveriges totala energianvändning 2 3 energy
Läs merFörord. Avslutningsvis redovisas förhållandet mellan energisektorn och miljön. Stockholm i november 1999. Thomas Korsfeldt Generaldirektör
Energiläget 1999 38 ET 81:1999 Produktion: Ordförrådet Bertil Örtenstrand AB Tryck: Alfa-Print AB, Sundbyberg Upplaga: 000 ex. November 1999 Omslagsfoto: Hasse Cedergran Energiläget ges ut på svenska och
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige
Energiförsörjningen i Sverige Läget 1999 Prognos 2000 2002 Kortsiktsprognos 2001-02-26 EI 2:2001 2001-02-26 Dnr 32-01-498 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Finansdepartementet har i brev av den 13 februari
Läs merStockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merKortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år ER 2017:16
Kortsiktsprognos Energianvändning och energitillförsel år 2017 2019 ER 2017:16 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99
Läs merAntal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)
Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 Norden Danmark 798 94 1 04 1 208 1
Läs merstyrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning
En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se.
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2013
Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 22.01.2001 Tel. 25496 Inkvartering 2000:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2000 Denna sammanställning innehåller
Läs merAntal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)
Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land Världsdel Studieland 1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02 2002/0 200/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 Norden Danmark 798 94 1 04
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2016
Företag 2018 Finländska dotterbolag utomlands 2016 Finländska företags omsättning störst i Sverige år 2016 Finländska företag bedrev affärsverksamhet i 400 dotterbolag i 144 länder år 2016. et anställda
Läs merEnergiläget i världen - en kvantitativ överblick
Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser
Läs merMatematik Läsförståelse Naturvetenskap
PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 20.1.2003 Tel. 25496 Inkvartering 2002:13 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2002 Denna sammanställning innehåller
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige
Energiförsörjningen i Sverige Läget 1999 Prognos 2000 2002 Kortsiktsprognos 2000-11-02 Blank sida 2000-11-02 Dnr 32-00-3279 Konjunkturinstitutet 103 62 STOCKHOLM Konjunkturinstitutet har i brev av den
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs merFossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB
Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merPapper, produktion och leveranser Miljoner ton
Papper, produktion och leveranser Miljoner ton 14 12 10 Produktion Export 8 6 4 2 Inhemska leveranser 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2012 Avsalumassa, produktion och leveranser Miljoner ton 5 4 Produktion
Läs merER 2011:03. Långsiktsprognos 2010
ER 2011:03 Långsiktsprognos 2010 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens energimyndighet
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 23.1.2002 Tel. 25496 Inkvartering 2001:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2001 Denna sammanställning innehåller
Läs mer